Fredsmedlingens betydelse ökar i världen

Utrikesministeriet 14.11.2019 9.00
Nyhet

Finland är känt i världen för att vi kämpar för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet, demokrati och rättsstatsprincipen. Hur syns fredsmedling i Finlands utrikespolitik? Vi frågade utrikesminister Pekka Haavisto i det tredje avsnittet av serien En hållbar utrikespolitik.

Haastattelussa mainitut henkilöt istuvat pöydän ääressä. Tuomas Lähteenmäki intervjuar utrikesminister Pekka Haavisto.

Finland har redan länge varit aktiv i den internationella fredsmedlingen. Konfliktförebyggande och fredsbyggande har också fått en etablerad ställning i Finlands utrikespolitik.

”Finland känner ett ansvar för den internationella freden och vill på ett synligt sätt bidra till att skapa och upprätthålla freden. Vi är kända som en realistisk och lösningsorienterad partner”, säger utrikesminister Pekka Haavisto, när vi möter honom i hans arbetsrum i Statsrådsborgen.

Haavisto har haft en lång karriär inom internationella ärenden. Han har varit verksam vid FN:s miljöorganisation UNEP som ordförande för arbetet med att klarlägga miljökonsekvenserna av krigen bland annat på Balkan, i Afghanistan och Irak. Haavisto har också varit Europeiska unionens särskilda representant i Sudan och utrikesministerns särskilda representant för kriserna i Afrika.

”I fredsmedlingen betonar Finland inklusivitet, dvs. att alla centrala samhällsaktörer ska delta i fredsprocessen för att säkerställa en hållbar fred.” Det har bevisats att i synnerhet kvinnors och ungas delaktighet i fredsprocesserna bidrar med civilbefolkningens viktiga perspektiv, vilket sedan återspeglas i fredens hållbarhet”, beskriver Haavisto.

”Ungdomarnas andel av världens befolkning är för närvarande större än någonsin och cirka 600 miljoner människor lever i bräckliga eller konfliktdrabbade länder. Det är viktigt att erkänna och identifiera de ungas potential och aktiva roll i förebyggandet och lösandet av konflikter samt när samhället repar sig efter en konflikt.”

Fredsmedling är också en del av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Vid EU:s utrikestjänst finns en enhet för konfliktförebyggande och medling. Finland stöder utrikestjänsten i att stärka enhetens kapacitet för fredsmedling.

”Fredsmedling har också varit framme under Finlands EU-ordförandeskap. Jag har besökt Sudan två gånger som EU:s särskilda representant. Finland hade en synlig roll i att möjliggöra de regionala aktörernas diskussioner och undertecknandet av fredsavtalet”, säger Haavisto.

”Europeiska unionen kan i sig betraktas som ett lyckat fredsprojekt. Också EU:s globala strategi (2016) lyfter fram fredsmedling som ett av utrikestjänstens viktigaste instrument. Fördelen med EU:s fredsmedling är de omfattande nätverken med andra aktörer på området, till exempel FN, Afrikanska unionen och civilsamhällets organisationer”, sammanfattar Haavisto.

Under de senaste årtiondena har Finland byggt upp en stark roll i fredsmedlingsarbetet. Kompetensen har i synnerhet stärkts av mottagaren av Nobels fredspris president Martti Ahtisaari, men också av till exempel Sakari Tuomioja, som FN:s generalsekreterares sändebud i Cypernkrisen 1964. Harri Holkeri deltog i fredsförhandlingarna om Nordirland som ledde till att långfredagsavtalet undertecknades våren 1998. Dessutom har Elisabeth Rehn haft flera viktiga konfliktförebyggande uppdrag, till exempel som FN:s generalsekreterares särskilda representant i Sarajevo 1999.

”Finlands allmänna styrkor, till exempel jämställdheten, ger oss också expertis i frågor som rör fredsmedling. Det bör noteras att också det nuvarande regeringsprogrammets riktlinjer bygger på denna grund. Vi har utmärkt kompetens när det gäller att stödja religiösa och traditionella fredsmedarbetare och till exempel i den mycket aktuella vattendiplomatin”, konstaterar Haavisto.

”Finländarna har också en särskild egenskap som lämpar sig för fredsmedling. Vi är mycket bra på att ställa oss på samma nivå som parterna i förhandlingarna. Detta beror bland annat på att vi inte har något kolonialistiskt arv”, sammanfattar Haavisto.

När man diskuterar fredsmedling är det svårt att undvika att dagens kriser och konflikter. Det är oroliga tider i världspolitiken.

”Fredsarbetet är sannerligen inte färdigt än. Det pågår ständigt konflikter ute i världen som behöver aktiva medlingsinsatser. Till dessa hör till exempel krisen i östra Ukraina, oroligheterna på Afrikas horn, den svåra situationen i Mellanöstern och i synnerhet i Syrien. Det är också bra att fundera över hur EU kunde göra mer, till exempel i Latinamerika och särskilt i Venezuela”, konstaterar Haavisto.

”Jag anser att det är mycket viktigt att intresset för fredsmedling uppmuntras, förutom inom den professionella tjänstemannakåren och det civila samhället, också bland finländska ungdomar och studerande. Ungdomsorganisationerna har varit aktiva bland annat i att driva temat ”Unga, fred och säkerhet” i FN. Denna aktivitet banar väg för framtidens fredsmedlingsarbete och upprätthåller våra starka traditioner”.

Se hela intervjun med Pekka Haavisto:

Videoserien En hållbar utrikespolitik tar upp viktiga teman i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och under EU-ordförandeskapet. Se tidigare avsnitt:

Hybridpåverkan, Satu Mattila-Budich

I det första avsnittet berättar Satu Mattila-Budich om sitt arbete som hybridambassadör, och om hur Finland som ordförande i Europeiska unionens råd har fört fram hybridhot på EU:s agenda.

En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik? Hanna Lehtinen

I det andra avsnittet berättar Finlands representant i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, ambassadör Hanna Lehtinen, om vad som är aktuellt på området.

En hållbar utrikespolitik

Hybridpåverkan

En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik?