Hoppa till innehåll

Regeringen kom överens om den tekniska planen för de offentliga finanserna för åren 2016–2019

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 24.3.2015 10.52 | Publicerad på svenska 24.3.2015 kl. 15.34
Pressmeddelande 161/2015

Regeringen har i dag kommit överens om den tekniska planen för de offentliga finansena för åren 2016–2019. Planen för de offentliga finanserna täcker hela den offentliga sektorn, inbegripet delar som gäller statsfinanserna, lokalförvaltningen, lagstadgade arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Planen för de offentliga finanserna innehåller ramarna för statsfinanserna, som utgör underlaget både för förhandlingarna om regeringsprogrammet och för nästa plan för de offentliga finanserna, som den nya regering som bildas efter riksdagsvalet kommer att besluta om hösten 2015. Riksdagen behandlar inte den plan för de offentliga finanserna som nu förhandlats fram.

Ramarna för statsfinanserna

Under den innevarande valperioden har man fattat beslut som leder till att de bestående anpassningsåtgärderna i statsbudgeten stiger till mer än 5 miljarder euro i nettobelopp på årsnivå.  Inom de offentliga finanserna uppgår nettobeloppet av anpassningsåtgärderna till närmare 7 miljarder euro.

Utgiftsnivån för 2016—2015 grundar sig på den gällande lagstiftningen och på de effekter som den nuvarande regeringens beslut har på utgiftsnivån de kommande åren. Den tekniska planen för de offentliga finanserna innehåller i princip inga nya politiska riktlinjer. Ramarna för statsfinanserna har upprättats så att de utgör en tillförlitlig grund för den egentliga uppskattningen av utgifterna under nästa valperiod, bl.a. vid förhandlingarna om regeringsprogrammet.

Jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 2014 ökar utgifterna för statens budgetekonomi 2016–2018 med ca 1,2–1,8 miljarder euro per år. De konjunkturbetingade utgifterna, t.ex. utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidraget, ligger på en nivå som är ca 0,5–1,0 miljarder euro högre än i den förra planen för de offentliga finanserna. Detta beror på att konjunkturprognosen skrivits ned och på beslutet att överföra utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till FPA. Samtidigt är kalkylen för ränteutgifterna för statsskulden ca 0,5–1,3 miljarder lägre till följd av att den kalkylerade räntenivån har sjunkit ytterligare. Utgiftsnivån höjs också i och med bl.a. justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, utgifter för trafikprojekt (t.ex. Västmetron och Centrumslingan) som lagts till efter utarbetandet av planen för de offentliga finanserna våren 2014 samt vissa utgiftshöjningar som bedöms vara oundvikliga och som syftar till att säkerställa ändamålsenliga verksamhetsförutsättningar för budgetekonomin under de följande fyra åren.

Utgångspunkten för inkomstposterna inom statens budgetekonomi är en bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen på medellång sikt, som ligger till grund för bedömningen av hur skattebaserna utvecklas. De ordinarie inkomsterna inom budgetekonomin beräknas under ramperioden öka med i genomsnitt 1,5 procent per år. Skatteutgifterna beräknas öka med i genomsnitt drygt 2,5 procent. Eftersom den ekonomiska tillväxten bedöms vara blygsam under ramperioden, kommer också skattebaserna att öka långsamt.

I inkomstposten för ramperioden har de ändringar i skattegrunderna beaktats som man beslutade om under regeringsperioderna för statsministrarna Katainen och Stubb, också de som avser åtgärder som träder i kraft under ramperioden 2016–2019. Sådana är t.ex. den ändring av omsättningsgränsen som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen för moms, minskningen av den avdragsgilla delen av räntan på bostadslån, de temporära bestämmelserna om barnavdrag som upphör att gälla vid utgången av 2017 och den s.k. solidaritetsskatten som upphör att gälla vid utgången av 2018. I samband med planen för de offentliga finanserna beslutades det inte om några nya ändringar i skattegrunderna.

Budgetekonomin beräknas uppvisa ett underskott under hela ramperioden. Underskottet beräknas uppgå till ca 6,0 miljarder euro 2016. Underskottet minskar till 5,3 miljarder euro 2019. Jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 2014 är underskottet i budgetekonomin åren 2016–2019 i medeltal 3,1 miljarder euro större, vilket till stor del beror på preciserade prognoser.

Statsskuldens belopp och statskuldens förhållande till bruttonationalprodukten beräknas öka under hela ramperioden. Statsskulden beräknas 2019 uppgå till ca 124 miljarder euro, vilket är ca 53 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Vid utgången av 2014 uppgick statsskuldens belopp till 95 miljarder euro, vilket var ca 47 procent i förhållande till totalproduktionen.

Den kommunala ekonomin

I år kommer kommunernas och samkommunernas sammanräknade resultat att uppvisa ett underskott. I kalkylen över utgiftstrycket fram till 2019 växer obalansen mellan lokalförvaltningens inkomster och utgifter fortsättningsvis. Den ekonomiska tillväxt som förutspås för de närmaste åren räcker inte till för att balansera den kommunala ekonomin. Förändringen i befolkningens åldersstruktur ökar efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster som produceras av kommunerna med knappt en procent per år under åren 2016–2019. Utan nya åtgärder är trycket att öka kommunernas skattesatser stort och skulden inom den kommunala ekonomin hotar att fortsätta öka.

Svaga tillväxtsutsikter för Finlands ekonomi

Utvecklingen inom den internationella ekonomin har under den senaste tiden varit tudelad. Utsikterna för tillväxt inom den ryska ekonomin har under en längre tid varit svaga, och krisen i Ukraina har resulterat i att nedgången i ekonomin har accelererat. Å andra sidan har den ekonomiska utvecklingen hos många av Finlands viktiga handelspartner utvecklats i en gynnsam riktning. Särskilt i Förenta staterna och Storbritannien sker tillväxten på bred bas, och den ekonomiska situationen uppskattas vara fortsatt god under hela prognosperioden. Inom euroområdet har en måttlig ekonomisk tillväxt kommit igång, även om det finns stora skillnader i tillväxttakt inom området.

Samhällsekonomin i Finland är i en ytterst svår situation. Ekonomin har försvagats i tre års tid, och någon snabb vändning till en avsevärt bättre ekonomisk utveckling är inte att vänta. År 2014 minskade bruttonationalprodukten med 0,1 procent. I och med att utrikeshandeln blivit livligare förutspås en liten ekonomisk tillväxt under 2015. Tillväxten beräknas även åren 2016–2019 öka avsevärt långsammare är vad som var vanligt i början av 2000-talet eller under det förra seklet. Ökningen av priser och kostnader är måttlig.

Den offentliga ekonomin i Finland uppvisar fortsatt underskott på grund av den långvariga lågkonjunkturen, trots att anpassningsåtgärder som ökar inkomsterna och minskar utgifterna har bromsat ökningen av underskottet. Den förväntade långsamma ekonomiska tillväxten räcker inte till för att avhjälpa obalansen inom den offentliga ekonomin. År 2014 uppgick underskottet i statsfinanserna till mer än 3 procent i förhållande till totalproduktionen. Saldot i den offentliga ekonomin förbättras ytterst långsamt under prognosperioden, och den offentliga ekonomins skuld i förhållande till totalproduktionen ökar årligen.

Avsikten är att statsrådet godkänner  planen för de offentliga finanserna den 2 april 2015, varefter planen offentliggörs på finansministeriets webbplats. Samtidigt offentliggörs även publikationen Ekonomisk översikt. Planen för de offentliga finanserna sänds till kommissionen såsom Finlands stabilitetsprogram. Riksdagen behandlar inte den tekniska planen för de offentliga finanserna.

Ytterligare information: Hannu Mäkinen, budgetchef, tfn 0295 530 330 och Markus Sovala, överdirektör, tfn 040 761 2723, finansministeriet

Tillbaka till toppen