Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Hybridhot, Arktis och Afrika på den utrikes- och säkerhetspolitiska agendan under Finlands EU-ordförandeskap

Utrikesministeriet 19.12.2019 12.30
Nyhet

EU-ordförandeskapet har inneburit bråda tider och många möjligheter också vid utrikesministeriet. Utrikesministeriets experter har varit ordförande i 30 arbetsgrupper, som bereder beslut om allt från handelspolitik till humanitära frågor. Det praktiska arbetet har till största del utförts vid EU-representationen i Bryssel, där sakkunniga från alla förvaltningsområden dagligen jobbat med att bereda EU-beslut. Ordförandeskapets budskap har också förts vidare av Finlands ambassader runtom i världen.

EU:s utrikes- och säkerhetspolitik leds av EU:s höga representant, och Finland har i egenskap av ordförandeland stöttat hens arbete. Utrikesminister Pekka Haavisto har agerat ställföreträdare för den höga representanten i flera sammanhang, till exempel i Sudans fredsprocess och i samarbetsrådet med länder utanför EU. Den nya kommissionen tillträdde den 1 december och den höga representantens uppdrag övergick från Federica Mogherini till Josep Borrell.
 

Utrikesminister Pekka Haavisto företrädde Europeiska unionen när avtalet om Sudans övergång till demokratisk civil förvaltning undertecknades. Foto: utrikesministeriet

Finland har som ordförande arbetat för att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik även i fortsättningen ska stödja ett regelbaserat internationellt system. Finland arbetar med utgångspunkt i en värdebaserad utrikespolitik med respekt för hållbar utveckling, miljön, de mänskliga rättigheterna och jämställdhet. Finland har arbetat för att stärka EU:s utrikespolitik och partnerskap med sikte på en övergripande säkerhet för medborgarna. Det är viktigt att EU är en stark global aktör.

Ordförandeskapet är en sexmånadersmaraton, men det har i bästa fall en längre inverkan på EU-politiken: Finland har aktivt framfört sina egna synpunkter på i vilken riktning kommissionens arbete bör utvecklas under de kommande fem åren.

 

Kaksi henkilöä istumassa pöydän ääressä Finland stod värd för ett informellt utrikesministermöte (Gymnichmöte) i Helsingfors i augusti. Efter Gymnichmötet ordnade utrikesminister Haavisto en ministerlunch med inbjudna internationella människorättsförsvarare som gäster. Bild: Lauri Heikkinen/SRK

 

Arktis och Afrika på EU:s agenda

Finland har under sitt EU-ordförandeskap fört upp frågor som rör Arktis på agendan för olika EU-möten. Finland har också utfört bakgrundsarbete för att EU ska uppdatera sin politik för Arktis. Detta uppnåddes i december då EU:s utrikesministrar förmedlade ett kraftfullt budskap om den arktiska regionens växande strategiska betydelse och uttryckte sitt stöd för en uppdatering av EU:s arktiska politik.

Finland har också arbetat för att samarbetet mellan EU och Afrika ska bli mer övergripande. Finland har fört upp Afrika på olika arbetsgruppers dagordning och ordnat flera evenemang kring relationerna mellan EU och Afrika.

I Afrikapolitiken har Finland betonat vikten av ett övergripande partnerskap med Afrika. Finland har garanterat medlemsländernas starka stöd för jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Stärkt motståndskraft mot hybrid- och cyberhot

Som ordförandeland har Finland arbetat för att EU ska ha en mer övergripande approach till hybridhot, och fört upp ämnet på agendan vid flera EU-möten. På Finlands initiativ inrättades en arbetsgrupp i rådet för att stärka resiliensen och EU-samarbetet mot hybridhot. Finland har ordnat diskussioner om hybridhot både vid utrikes-, försvars-, inrikes- och finansministrarnas möten och på tjänstemannanivå. EU-länderna godkände i december gemensamma riktlinjer för intensifierat samarbete.

Finland har främjat diskussionen om klimat, säkerhet och ny teknik, till exempel artificiell intelligens inom försvarsområdet. Under Finlands ledning förhandlade rådet om slutsatser om 5G-nätets betydelse för den europeiska ekonomin och behovet av att minska säkerhetsriskerna kopplade till 5G. Finland har också understött EU:s verktygslåda för cyberdiplomati.

Närmare säkerhetssamarbete

Under den senaste tiden har EU:s åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken försvårats avsevärt. Det har blivit allt svårare att utarbeta gemensamma ståndpunkter. Finland anser att effektiviteten och trovärdigheten i EU:s yttre åtgärder skulle förbättras av att fler beslut skulle fattas med kvalificerad majoritet.

Behandlingen av ett utkast till beslut om en europeisk fredsfond, med syfte att stärka säkerhetssektorn i EU:s partnerländer, har fortsatt intensivt under Finlands ledning. Finland har också arbetat för att EU:s viktigaste partnerländer ska kunna delta i det permanenta strukturella samarbetet, men man har inte nått den enighet som krävs, vilket innebär att frågan avgörs av nästa ordförandeland.

Under sitt ordförandeskap har Finland också understött utvecklandet av EU:s krishantering. 2018 godkändes en pakt om den civila gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken där EU och medlemsländerna förband sig att stärka den civila krishanteringens resurser, snabbinsatser och samarbete. Finland var ett av de medlemsländer som mest påverkade uppkomsten av pakten och har under sitt ordförandeskap fortsatt att stödja den.

Utrikesministeriet har varit med och ordnat tiotals evenemang kring utrikes- och säkerhetspolitiska teman i Finland och utomlands. I samband med det informella utrikesministermötet diskuterades säkerhetspolitik i Helsingfors universitets Tankehörnan. Bild: Helena Kiiskinen/utrikesministeriet

  

Läs mer

Turo Mattila: EU-ländernas samarbete kompletterar nationella åtgärder inom motverkande av hybridhot

Hanna Lehtinen: Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken behöver djärva visioner

Maria KurikkalaAfrika är en viktig partner

Petteri Vuorimäki: EU bör uppdatera sin arktiska politik

EU:s politik för Arktis: rådet antar slutsatser

EU2019FI -bakgrunder: EU:s militära och civila krishantering