Oberoende utvärdering: Finnfunds arbete som verkningsfullast inom jord- och skogsbruket

Utvecklingsfinansieringsbolaget Finnfund har framgångsrikt investerat allt mer i de fattigaste länderna och i svåra sektorer samtidigt som bolagets ekonomiska lönsamhet har bevarats. De positivaste utvecklingseffekterna hittas bland bolagets investeringar i jord- och skogsbruket. Uppgifterna framgår av en oberoende utvärdering av bolagets verksamhet.

Utrikesministeriet har låtit utföra en oberoende utvärdering av Finnfunds verksamhet. Bakgrunden till uppdraget är ett lån på 130 miljoner euro som finska staten beviljade bolaget 2016 samt planer på ett eventuellt nytt lån.

Finnfund har en investeringsportfölj på cirka 600 miljoner euro och är en av Europas minsta statliga bolag för utvecklingsfinansiering – även efter att bolaget beviljades lån. För bolaget gäller dock samma krav som gäller för de större företagsformade utvecklingsfinansiärerna, dvs. verksamheten måste vara lönsam och samtidigt uppnå de utvecklingspolitiska målen, till exempel avhjälpa elbrist eller skapa bättre service, arbetsplatser och infrastruktur i utvecklingsländerna.

”Ganska ofta utgör de investeringar som ger de flesta positiva utvecklingseffekterna de ekonomiskt största utmaningarna på grund av de stora riskerna. Finnfund verkar ha lyckats balansera mycket väl, dvs. att investera allt mer i de fattigaste länderna och de svåra sektorerna och samtidigt bevara sin ekonomiska lönsamhet”, säger Stephen Spratt, som har lett den internationella utvärderingsgruppens arbete.

Den grupp som har letts av Spratt rekommenderar att Finnfund förbättrar utvärderingen av utvecklingseffekter under investeringsobjektens hela livscykel. För närvarande har bolaget goda förutsättningar att före sin investering bedöma utvecklingseffekterna, men förutsättningarna till det under investeringstiden och efter frigörandet från investeringarna är otillräckliga.

”Det är svårt att bedöma en hur stor del av de arbetstillfällen som skapats och de skatter som betalats av de bolag som har fått finansiering av Finnfund som uttryckligen är ett resultat av bolagets medverkan. Finnfund kan ha – och har sannolikt i många fall – påverkat arbetstillfällena och skattebeloppen. Det skulle löna sig att satsa mer på att påvisa detta”, säger Spratt.

Effekterna ökar, riskerna ackumuleras

Enligt utvärderingen är Finnfunds mervärde störst inom skogssektorn, eftersom bolaget har specialkunskaper om sektorn och sektorn annars har svårt att få finansiering. Finnfunds verksamhet är särskilt betydelsefull också inom jordbrukssektorn, eftersom relativ fattigdom är vanlig både bland de människor som drar nytta av företagsverksamheten och i målländerna (t.ex. Etiopien och Tanzania).

Båda sektorerna är dock kommersiellt krävande och omfattar betydande risker. Övriga utvecklingsfinansiärer har nästan helt dragit sig ur jordbruket på grund av den långa tidsrymd som investeringarna kräver och på grund av till exempel de risker som målländernas politik och väderförhållanden medför.

I Finnfunds strategi för 2018–2025 prioriteras utöver jord- och skogsbruket, som är centralt när det gäller klimatförändringen, produktion av förnybar energi samt finansieringstjänster. Grundtanken är att fördubbla finansieringen och tredubbla utvecklingseffekterna.

”Det är möjligt att uppnå målen, men de ekonomiska riskerna ökar då bolaget fokuserar på de fattigaste länderna och sektorerna där det inte går att få några snabbvinster. Det är också klart att bolaget behöver mer såväl offentlig som privat finansiering för att kunna genomföra sin ambitiösa strategi och hur finasieringen är strukturerad är viktigt i det här hänseendet”, bedömer Spratt.

Utvärdering av Finnfund: 

• Det tyska konsultbolaget Particip utvärderar i sin utredning såväl Finnfunds nuvarande investeringsverksamhet från och med 2008 som dess strategi för 2018–2025 som grund för utrikesministeriets ägarstyrning samt beslutsfattande.
• Under evalueringsperioden 2008-2018 ändrades kompositionen av Finnfunds placeringar betydligt, t.ex. steg Afrikas andel från 29 % till nuvarande 45 %. De minst utvecklade länderna eller mao. LDC –ländernas andel steg från 13 % till 32 %. Siffrorna för 2018 är från september och innehåller gjorda investeringar samt investeringsbeslut som ännu inte lett till utbetalningar.
• Enligt utvärderingen uppfyller Finnfund konsekvent de internationella krav på ansvarsfullhet som IFC i Världsbanksgruppen ställer och ibland överträffas de till och med.
• Med hänsyn till de sektorer och länder som Finnfund investerar i är det enligt utvärderingen sannolikt att investeringarna resulterar i betydande utvecklingseffekter, t.ex. fler arbetstillfällen och arbetstillfällen av bättre kvalitet samt goda samhällsrelationer.
• Trots att resultaten varierar, har Finnfund också haft en positiv effekt på företags affärsverksamhet och utveckling av ansvarstagande.
• Statens andel av Finnfunds finansiering är mindre (cirka 40 procent) än vad andelen i andra utvecklingsfinansiärer av motsvarande storlek är, eftersom bolaget också lånar pengar av marknaden för sin investeringsverksamhet samt alltid investerar sin vinst på nytt.
• I utvärderingen fäster man uppmärksamhet vid att målen för hållbar utveckling kräver enorma privata investeringar. Därför har de europeiska länderna tredubblat sina utvecklingsfinansiärers medel 2010–2016.

Ytterligare information fås av Max von Bonsdorff, chef för enheten för utvecklingsfinansiering och den privata sektorn, tfn +358 295 351 720, +358 50 344 1014.

Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].

Publikationer: Evaluering av utvecklingsfinansieringsbolaget Finnfunds verksamhet