Regeringen enades om budgetpropositionen för 2015

Statsrådets kommunikationsavdelning 28.8.2014 17.44
Pressmeddelande 345/2014

Regeringen har enats om budgetpropositionen för 2015. Propositionen grundar sig till de centrala delarna på de avgöranden som gjordes i planen för de offentliga finanserna i våras och i regeringsprogrammet i juni. Under budgetmanglingen kom regeringen även överens om en tilläggsbudgetproposition för 2014 och beslutade om att säkerställa genomförandet av det strukturpolitiska programmet.

Svaga ekonomiska utsikter när beslutet om budgeten fattades

Enligt prognosen från finansministeriets ekonomiska avdelning ökar inte Finlands bruttonationalprodukt i år. Enligt prognosen sker det en mycket måttlig konjunktursvängning mot det bättre i mitten av året. Utan den skulle Finlands ekonomi krympa för tredje året i följd.

Exporten är viktig för att tillväxten ska komma i gång i år. I år ökar inte den privata konsumtionen jämfört med ifjol, eftersom den reella köpkraften utvecklas dämpat och förväntningarna på den kommande ekonomiska utvecklingen är svaga. De privata investeringarna sjunker och arbetsmarknadssituationen försvagas ytterligare. Inflationen förblir långsam.

År 2015 är tillväxten fortfarande svag. Exporttillväxten kommer att vara långsammare än världshandelns tillväxt, och därmed fortgår förlusten av marknadsandelar. Den industriella produktionen övergår i en svag tillväxt, vilket förbättrar utsikterna även för den serviceproduktion som betjänar den. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är fortfarande betydande och nivån på den strukturella arbetslösheten är hög.

Den offentliga ekonomin uppvisar fortfarande underskott på grund av det långvarigt svaga konjunkturläget, även om anpassningsåtgärderna har dämpat ökningen av underskottet. År 2015 uppvisar statsfinanserna och den kommunala ekonomin fortfarande ett klart underskott, även om statsfinansernas underskott tydligt minskar jämfört med i år. Till följd av det försämrade ekonomiska läget finns det risk för att Finland inte kommer att uppnå det medelfristiga mål för de offentliga finanserna som uppställts för det strukturella underskottet.

Skuldsättningen i den offentliga sektorn i förhållande till totalproduktionen är på väg att överskrida gränsen på 60 procent år 2015. Överskridningen av skuldkriteriet torde dock inte resultera i att förfarandet för alltför stora underskott inleds, eftersom den bakomliggande orsaken är de solidaritetsoperationer som hänför sig till stödet till länderna i euroområdet och effekterna av den ogynnsamma konjunkturen.

Anpassningen av statsfinanserna fortgår enligt tidigare överenskommelser

Anslagen i budgetpropositionen för 2015 föreslås uppgå till 53,7 miljarder euro, vilket är ca en miljard euro mindre än vad som budgeterats för 2014, tilläggsbudgetpropositionerna medräknade.

Den sänkta anslagsnivån har sin förklaring i de redan tidigare avtalade utgiftsbesparingar vars effekt kommer att vara betydligt större nästa år än i år. Regeringens tidigare beslut som syftar till att anpassa statsfinanserna minskar statens utgifter under 2015 med ett nettobelopp på ca 2 miljarder euro jämfört med inbesparingarna 2014.

En ökning av inbesparingarna i enlighet med vårens rambeslut sker bl.a. inom statsandelarna för kommunernas basservice, utvecklingssamarbetet, barnbidragen, försvarsmaktens omkostnader och materialanskaffningar, utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen, det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen, den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen, utkomstskyddet för arbetslösa, statsförvaltningens omkostnader och utgifterna för krishantering.

Nettoeffekten av de ändringar inom beskattningen som ska genomföras 2015 beräknas öka statens skatteinkomster med ca 0,3 miljarder euro.

Totalt har regeringen under valperioden beslutat om åtgärder som minskar statens utgifter och ökar statens inkomster, och därmed stärker statsfinanserna, med 2,5 procent i förhållande till totalproduktionen på 2015 års nivå.

Den långsamma ekonomiska tillväxten begränsar ökningen av skatteinkomsterna

Inkomsterna för 2015 års budgetekonomi beräknas vara ca 49,2 miljarder euro, varav skatteinkomsterna utgör ca 40,0 miljarder euro. Statens skatteinkomster uppskattas öka med ca 2 procent år 2015. Det ökade skatteutfallet grundar sig på ökade skattebaser och nya ändringar i beskattningsgrunderna. På grund av den långsamma tillväxten i totalproduktionen kommer även tillväxten i skattebaserna att bli blygsam. De beräknade skatteinkomsterna för 2015 har minskat jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna. Minskningen är ca 0,9 miljarder euro, varav 0,5 miljarder euro föranleds av det försämrade ekonomiska läget.

De mest betydande skatteändringarna i budgetpropositionen gäller punktskatter och andra indirekta skatter.

I inkomstbeskattningen föreslås ändringar som upprätthåller konsumenternas köpkraft främst på de låga och medelhöga inkomstnivåerna. Skattebaserna breddas i fråga om de olika skatteslagen genom att skattestöd slopas eller begränsas.

Tillväxttakten för statsskulden saktar av

Den andra tilläggsbudgetpropositionen för år 2014 minskar de egentliga inkomsterna med 233 miljoner euro och ökar anslagen med 95 miljoner euro. Ändringarna ökar statens behov av nettoupplåning med 327 miljoner euro och nettoupplåningen blir därmed totalt 7,4 miljarder euro år 2014.

I budgetpropositionen för 2015 beräknas underskottet minska med nästan 3 miljarder euro till 4,5 miljarder euro.

Statsskulden beräknas i slutet av 2015 uppgå till ca 102 miljarder euro, vilket är ca 48,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

 

2014, ordinarie budget

2014, budgeterat (inkl. II tilläggsbudgeten)

2015, budgetprop.

Inkomster (md euro)

46,9

47,2

49,2

Utgifter (md euro)

54,1

54,7

53,7

Underskott (md euro)

-7,1

-7,4

-4,5

Den kommunala ekonomin är fortfarande ansträngd

Statsbidragen till kommunerna 2015 uppgår till sammanlagt ca 9,9 miljarder euro, varav de kalkylmässiga statsandelarna utgör ca 9,0 miljarder euro. Statsbidragen minskar med ca 5 procent jämfört med 2014.

En statsandelsbesparing på 188 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin. Också reformen av finansieringen av yrkeshögskolorna, som emellertid är kostnadsneutral med avseende på förhållandet mellan staten och kommunerna, sänker nivån på statsandelarna.

Den kommunala ekonomin bedöms enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna uppvisa ett klart underskott år 2015.

Sysselsättning och tillväxt stöds

I enlighet med planen för de offentliga finanserna våren 2014 ska statens förmögenhet inriktas på en produktivare användning än för närvarande. Delar av statens fastighetsförmögenhet ska säljas och bland annat intäktsföringen från vissa fonder till staten ska ökas. Dessa åtgärder ger tilläggsinkomster på ca 1,9 miljarder euro åren 2014–2015. Största delen av den extra intäktsföringen ska användas till att amortera statsskulden.

Som ett led i omfördelningen av statens förmögenhet görs dock betydande tillväxtsatsningar som uppgår till sammanlagt ca 460 miljoner euro 2014–2015. Av detta belopp hänför sig 240 miljoner euro till år 2015. De viktigaste satsningarna rör tillväxtskapande investeringar i kompetens och innovationer samt trafik- och byggprojekt med snabb sysselsättande verkan som stöder konkurrenskraften.

Regeringen inleder ett program för bostads- och strukturbyggande. Staten och kommunerna i Helsingforsregionen har tillsammans nått ett avtal om att planläggningsmålet för kommunerna i Helsingforsregionen höjs med 25 procent jämfört med det gällande intentionsavtalet för markanvändning, boende och trafik. Staten stöder i sin tur Centrumslingan och utbyggnaden av västmetron ända till Stensvik. Dessutom deltar staten i kostnaderna för planeringen av en stadsspårväg i Tammerfors.

Regeringen utökar åtgärderna för att sysselsätta framför allt arbetslösa som är svåra att placera samt för att förbättra matchningen av arbetstagare och arbetsplatser.

Köpkraften stärks

För att stödja barnfamiljer med små inkomster införs ett barnavdrag. Regeringen föreslår ett barnavdrag i beskattningen av förvärvsinkomster som graderas efter antalet barn och som minskar när inkomsterna överstiger 36 000 euro. Avdraget är 50 euro per barn och kan vara maximalt 200 euro. För ensamförsörjare är avdragsbeloppet dubbelt. Avdraget gäller för viss tid fram till utgången av 2017 och utgör på så sätt en kompensation för nedskärningen av barnbidragen under övergångsperioden.

Kommunalbeskattningens pensionsinkomstavdrag från pensionsinkomster höjs, vilket ökar de inkomster som man förfogar över inom verkningsområdet med i genomsnitt 7 euro per månad.

För såväl barnavdraget som pensionsinkomstavdraget har reserverats 70 miljoner euro.

Ändringar i utbildningsanslagen

Staten förser yrkeshögskolorna med kapital till ett belopp av 50 miljoner euro nästa år, och förbinder sig att senare förse universiteten med ett trefaldigt kapital motsvarande de placeringar som de erhållit från privata investerare. Effekten av den halvering av indexhöjningen av den statliga finansieringen av universitetens och yrkeshögskolornas verksamhet som ingår som en sparåtgärd i rambeslutet våren 2014 kompenseras till vardera högskolesektorn genom ett anslagstillägg av engångsnatur år 2015. Tillägget uppgår till 11,2 miljoner euro för universitetens och 5,4 miljoner euro för yrkeshögskolornas del. Anslag ur den tilläggsfinansiering på 70 miljoner euro som beviljats Aalto-universitetet överförs i jämna poster till den konkurrensutsatta finansiering som gäller samtliga universitet. Det belopp som ska överföras varje år är 11,7 miljoner euro.

För att avveckla anhopningen av sökande till högskolorna ökas antagningen till högskolor på viss tid med 3 000 platser inom branscher som är väsentliga med tanke på det framtida behovet av arbetskraft. Den andra fasen i yrkeshögskolereformen genomförs år 2015. Samtidigt överförs ansvaret för yrkeshögskolornas finansiering i sin helhet på staten.

Genomförandet av utbildningsgarantin för unga fortsätter genom att man säkerställer ett tillräckligt utbud av yrkesinriktad grundutbildning för unga i hela landet. Dessutom genomförs samhällsgarantin för unga genom att man vidareutvecklar studerandeurvalsprocesserna, tar i bruk en ny, enhetlig helhet för utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning samt genom att man utvecklar modeller för avläggande av grundexamen där man utnyttjar arbetsinriktade studiemetoder, studier på arbetsplatsen och olika sätt att ordna utbildning.

I detta skede går man inte vidare med planerna på att utsträcka läroplikten till det andra stadiet. Varje ung person som slutför den grundläggande utbildningen förpliktas som ett led i samhällsgarantin för unga att söka sig till utbildning på det andra stadiet eller till annan fortsatt utbildning. En ung person som inte får en utbildningsplats har rätt att om han eller hon så vill få påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning eller för yrkesutbildning, en verkstadsplats eller en plats inom motsvarande utbildning. De anslag som reserverats för höjningen av läropliktsåldern fördelas på åtgärder för att förhindra att unga avbryter sin skolgång samt på åtgärder för att utveckla den grundläggande utbildningen.

Den sociala rättvisan stärks

För genomförandet av den nya socialvårdslagen beviljas 9,4 miljoner euro i budgeten för 2015. Dessutom används 6,6 miljoner euro av det anslag som reserverats för utvecklande av barnskyddet för verkställandet av förslaget. Reformens totalkostnader är 32 miljoner euro. Propositionen avges till riksdagen i höst.

Den nya lag som träder i kraft 2015 förenklar systemet med bostadsbidrag. Maximibeloppet av godtagbara boendekostnader påverkas i fortsättningen endast av bostadens läge och hushållets storlek. Reformen ökar bostadsbidragsutgifterna med uppskattningsvis 41 miljoner euro.

Den andra tilläggsbudgeten för 2014 stöder tillväxten

I den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2014 föreslås i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering anslagsökningar för åtgärder som stärker tillväxten och sysselsättningen. Tilläggsanslag anvisas i synnerhet för trafik- och trafikledsprojekt.

För satsningar som gäller trafiknätet anvisas något under 50 miljoner euro. I år inleds bland annat fyra nya trafikprojekt (en förteckning ges i slutet av pressmeddelandet) och utvidgas två pågående projekt (rv 19 Seinäjoki östra omfartsväg och rv 8 Åbo–Björneborg).

Åtgärder föreslås för att lindra effekterna av Rysslands ekonomiska sanktioner. För jordbruket föreslås ett anslag av engångsnatur på 20 miljoner euro för riktat stöd i syfte att trygga förutsättningarna för ett lönsamt jordbruk. För genomförandet av ett program för export av livsmedel tillsammans med Livsmedelsindustriförbundet och Team Finland-aktörer föreslås 1,3 miljoner euro. För stödet för plötslig strukturomvandling föreslås ett tilläggsanslag på 8,5 miljoner euro och en ytterligare bevillningsfullmakt på 12 miljoner euro, eftersom IKT-sektorn har genomgått en strukturomvandling och anställda har sagts upp i synnerhet i Uleåborgsregionen.

Kalkylen över skatteinkomster sänks med ett nettobelopp på 360 miljoner euro. Intäktskalkylerna för flera indirekta skatter sänks, eftersom de ekonomiska utsikterna har försämrats och skatteutfallet har minskat. Bland annat sänks intäktskalkylen för mervärdesskatten med 247 miljoner euro. Kraftverksskatten (den s.k. windfall-skatten), som ännu inte har satts i kraft, återtas och uppskattningen av skatteintäkterna stryks. Uppskattningen av de lån som återbetalas till staten höjs med 127 miljoner euro på grund av att Island återbetalat ett lån i förtid.

Åtgärder i budgetpropositionen för 2015

Sysselsättning, tillväxt och stödjande av köpkraften

• För kapitalplaceringsverksamheten i fråga om nystartade företag (Tekes) föreslås 20 miljoner euro.
• För Innovationsfinansieringsverket Tekes lånefullmakter föreslås 167 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 60 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014. Tilläggssatsningen hänför sig i huvudsak till den digitala ekonomin och bioekonomi samt området för cleantech.
• För kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab föreslås 80 miljoner euro, av vilket 30 miljoner euro att användas till den verksamhet som Fonden för tillväxtfonder II bedriver och 50 miljoner euro för kapitalplaceringsverksamhet som främjar förnyelse, större mångsidighet och tillväxt särskilt hos industriföretag samt tillväxten hos företag inom bioekonomi och hälsovård.
• Finnveras möjligheter att finansiera medelstora företags tillväxt och internationalisering utvidgas.
• TE-byråerna anvisas medel för att trygga serviceförmågan.

Satsningar på infrastruktur

• Inom bostadsbyggandet införs en ny 20-årig räntestödsmodell.
• Till huvudstadsregionen riktas högst 2 miljoner euro till tidsbundna understöd för ändring av användningsändamål, som syftar till att främja att kontors- och industribyggnader byggs om till hyresbostäder.
• Från Statens bostadsfond riktas sammanlagt 35 miljoner euro till reparationsunderstöd 2015.
• Fullmakten att bevilja det temporära startbidrag som är avsett för ombyggnad av bostadsaktiebolagshus, hyreshus och bostadsrättshus ökas med 40 miljoner euro till 140 miljoner euro 2014. Bidraget får uppgå till högst 10 procent av de godkända ombyggnadskostnaderna. År 2015 stöds grundläggande förbättringar genom statens fyllnadsborgen som tas i bruk.
• För en totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors beviljas 40 miljoner euro 2015.
• Flera nya trafikledsinvesteringar inleds. År 2015 inleds byggandet av triangelspåret i Riihimäki, utökandet av kapaciteten på banavsnittet Helsingfors–Riihimäki, riksväg 3 Tammerfors–Vasa vid Laihela, iståndsättningen av riksväg 22 på sträckan Uleåborg–Kajana–Vartius, elektrifieringen av banan Bennäs–Jakobstad–Alholmen och förflyttandet av djupfarleden i Saimen vid Nyslott. Dessutom höjs fullmakterna för Österbottenbanan. Nya projekt som det fattats beslut om 2014 fortsätter; fördjupandet av havsfarleden till Raumo, förbättringen av landsväg 148 vid Kervovägen, byggandet av en planskild anslutning i Arolammi på riksväg 3 och den grundliga förbättringen av sträckan Viitasaari–Keitele på stamväg 77.
• För bastrafikledshållningen beviljas ytterligare 30 miljoner euro jämfört med vårens rambeslut.
• För slutförandet av projektet Bredband för alla som förbättrar datakommunikationsförbindelserna i glesbygden/på landsbygden reserveras 5,5 miljoner euro.
• Regeringen stöder byggandet av det nya barnsjukhuset nästa år med 15 miljoner euro.

Utbildning

• För att uppnå målet med längre arbetskarriärer åtgärdas den stora anhopningen av sökande till högskolorna genom att man för en viss tid ökar antagningen till högskolor med ca 3 000 platser åren 2014–2015 inom branscher som är väsentliga med tanke på det framtida behovet av arbetskraft.
• År 2015 är staten beredd att kapitalisera yrkeshögskolorna med 50 miljoner euro och förbinder sig att i ett senare skede kapitalisera universiteten med ett trefaldigt kapital i förhållande till de privata donationer de skaffar, dock högst med 150 miljoner euro.
• Effekten av den halvering av indexhöjningen av den statliga finansieringen av universitetens och yrkeshögskolornas verksamhet som ingår som en sparåtgärd i rambeslutet våren 2014 kompenseras till vardera högskolesektorn genom ett anslagstillägg av engångsnatur år 2015.
• Anslag ur den tilläggsfinansiering på 70 miljoner euro som beviljats Aalto-universitetet överförs i jämna poster till den konkurrensutsatta finansiering som gäller samtliga universitet. Det belopp som ska överföras varje år är 11,7 miljoner euro.
• Den vuxna befolkningens kompetensbas stärks genom att det anvisas 10 miljoner euro/år till riktad vuxenutbildning åren 2014–2015.
• För att bevara antalet läroavtalsplatser på nivån för 2014 anvisas 7,5 miljoner euro för detta ändamål.
• Beloppet för anställning av skolgångsbiträden i anknytning till specialundervisning utökas med 10 miljoner euro.
• För att förebygga marginalisering bland unga som riskerar att marginaliseras anvisas 7,3 miljoner euro.
• För inrättande och utvidgning av språkbadsskolor reserveras 3 miljoner euro.

Beskattning

• Höjningen av skatterna på tobak, sötsaker och energi beräknas öka statens skatteinkomster med sammanlagt 370 miljoner euro.
• Fordonsskatten höjs med 180 miljoner euro.
• Grundavdraget och arbetsinkomstavdraget höjs och dessutom föreslår regeringen att även ett barnavdrag införs. Kommunalbeskattningens pensionsinkomstavdrag från pensionsinkomster höjs.
• I inkomstgränserna för de tre lägsta skatteklasserna i statens inkomstskatteskala görs 2015 även en justering motsvarande inflationsutvecklingen. Dessutom sänks inkomstgränsen för den temporära högsta skatteklassen i skatteskalan.
• Kapitalinkomstbeskattningen skärps så att en höjning föreslås i den högre skattesatsen och inkomstgränsen för den högre skattesatsen sänks.
• Skattesatserna i skatteskalorna för arvs- och gåvoskatter höjs med en procentenhet.
• Den kraftverksskatt som trädde i kraft vid ingången av 2014 återtas.
• Rätten att dra av ränteutgifter på bostadslån begränsas ytterligare och självriskandelen för resekostnadsavdraget höjs.
• Ränteavdraget för studieskulder slopas.
• Skattebasen utvidgas också genom att skattestöd riktade till företag stryks och begränsas. Dock återges företagens rätt att delvis dra av representationskostnader.

Övrigt

• För polisens omkostnader anvisas ett tilläggsanslag på 6,5 miljoner euro.
• Domstolarna, åklagarväsendet och Brottspåföljdsmyndigheten anvisas sammanlagt 3 miljoner euro i tilläggsanslag.
• För planeringen av den grundliga reparationen av havsforskningsfartyget Aranda reserveras 0,6 miljoner euro 2015 och för genomförandet en fullmakt på 11 miljoner euro för 2016–2017.
• Finansieringsansvar för utkomstskyddet för arbetslösa överförs till kommunerna som stöd för sysselsättningen av långtidsarbetslösa. I fortsättningen finansierar kommunerna 50 % av arbetsmarknadsstödet för dem som fått arbetsmarknadsstöd över 300 dagar (nuvarande gräns är 500 dagar). Genom reformen strävar man efter snabbare åtgärder med större effekt för att sysselsätta de långtidsarbetslösa. Regeringen kompenserar kommunerna för de kostnader som överföringen medför genom att höja kommunernas andel av utdelningen av samfundsskatten med 75 miljoner euro.
• Den finansieringsgrund som säkerställer verksamheten vid utrikesförvaltningens nät av beskickningar tryggas.
• Regeringen bereder sig på att i höst lämna en proposition om en ny lag om resolution till riksdagen. I samband med det överförs 100 miljoner euro av de intäkter som samlats in genom bankskatten till statsbudgeten.
• För konst, vetenskap, idrott och ungdomsarbete riktas 7 miljoner euro av de extra medel som frigörs ur Veikkaus fond för ofördelade vinstmedel. På detta sätt satsas på sysselsättningen av unga, sysselsättningen vid teatrar, museer och orkestrar och på byggandet av näridrottsplatser.
• Av inbesparingen av bidraget till SHVS och studentbostadsstiftelsen för ersättning av hyreskostnader återtas 2,1 miljoner euro.

Tilläggsbudgetpropositionen godkänns vid statsrådets sammanträde den 4 september varefter den offentliggörs i sin helhet på finansministeriets webbsidor. Budgetpropositionen för 2015 godkänns i statsrådet den 15 september varefter den även offentliggörs i sin helhet på finansministeriets webbsidor. Budgetpropositionerna grundar sig på finansministeriets nya konjunkturprognos som offentliggörs den 15 september i finansministeriets Ekonomiska översikt.

Ytterligare uppgifter: statsministerns specialmedarbetare Joonas Turunen, tfn 040 542 5935, finansministerns specialmedarbetare Joonas Rahkola, tfn 0295 530 518 samt från finansministeriet budgetchef Hannu Mäkinen, tfn 0295 530 330 och överdirektören för skatteavdelningen Lasse Arvela, tfn 0295 530 110