Statsministerns upplysning till riksdagen om läget i Ukraina 2.9.2014

Statsrådets kommunikationsavdelning 2.9.2014 11.15
Statsministerns upplysning -

Statsminister Alexander Stubb

Ärade talman,

Europa omkring oss ser i dag mycket annorlunda ut än för ett halvår sedan. Krisen i Ukraina har tillspetsats på ett sätt som ingen av oss hade kunnat förutse. Ryssland har brutit mot folkrättens principer och kränkt Ukrainas territoriella integritet genom att annektera Krimhalvön och genom att äventyra stabiliteten i östra Ukraina.

Finland har fördömt Rysslands handlingar både nationellt och genom Europeiska unionen. Vi har gjort det utifrån våra värderingar och vår säkerhet. Vi känner till vår kontinents historia – den starkares rätt har Europa sett nog av.

Från första början har vi sett förhandlingar som den enda vägen till en lösning på krisen i Ukraina. Vi har dock varit tvungna att ta i bruk även ekonomiska metoder för att driva på en lösning, något som inte varit lätt för oss. De har dock varit nödvändiga – våra yttersta värden är inte till salu. 

Ärade talman,

Krisen i Ukraina tillspetsades i månadsskiftet februari mars, när Ryssland annekterade Krimhalvön, som hörde till Ukraina. Europeiska unionen reagerade snabbt på situationen; Europeiska rådet fattade beslut om de första åtgärderna mot Ryssland redan den 6 mars. Då beslöt man bland annat att avbryta diskussionerna om viseringsfrågor mellan EU och Ryssland samt förhandlingarna om ett nytt grundfördrag. Vid Europeiska rådets möte den 20 mars fattade man beslut om de första egentliga sanktionerna – frysningen av tillgångar för privatpersoner och om reserestriktioner. Då kom man också överens om att EU-länderna avhåller sig från att ordna bilaterala toppmöten med Ryssland. Redan vid detta möte bad Europeiska rådet kommissionen och medlemsstaterna att börja förbereda eventuella ekonomiska sanktionsåtgärder. 

Efter annekteringen av Krim har Ryssland äventyrat stabiliteten i östra Ukraina bland annat genom att stödja separatisterna i regionen. Landet har underlättat transporten av både försvarsmateriel och personer över gränsen från Ryssland till Ukraina.

Europeiska unionens råd för utrikes frågor fattade vid sitt möte den 12 maj beslut om att utvidga kriterierna för sanktionerna så att man utöver fysiska personer även kunde lägga till juridiska personer på sanktionslistan. På denna lista har ett flertal gånger lagts till både fysiska och juridiska personer, och för närvarande omfattas totalt 95 ryska och ukrainska fysiska personer och 23 ryska och ukrainska sammanslutningar av EU:s frysning av tillgångar och reserestriktioner. I samband med listningen har EU offentliggjort klara, konkreta och specifika grunder för listningen av varje person eller företag.

Europeiska unionen har också infört restriktioner mot produkter och investeringar från de av Ryssland annekterade områdena Krim och Sevastopol. Den 16 juli beslutade EU också om restriktioner i fråga om EU:s Rysslandsfinansiering; Europeiska investeringsbanken EIB:s nya finansieringsbeslut gällande Ryssland frystes, och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD:s nya finansieringsinsatser i Ryssland avbröts.

De egentliga ekonomiska sanktionerna började således beredas redan i mars, men man ville medvetet att tröskeln för att inleda dem skulle vara hög. Det var klart för oss att det ömsesidiga ekonomiska beroendet mellan Europeiska unionen och Ryssland skulle göra sanktionsbesluten svåra.

Den 17 juni sköts ett malaysiskt passagerarplan på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur ner i östra Ukraina. I olyckan dog 298 människor. Av dem var 193 holländare. Senast då blev krisen i Ukraina också en europeisk kris.

Det är uppenbart att missilen som förstörde flygplanet sköts från separatistområdet i östra Ukraina. Det finns starka bevis för att Ryssland har stött separatisterna i östra Ukraina. Det var uppenbart att Europeiska unionen måste reagera starkt på situationen.

Europeiska unionens råd för utrikes frågor fastställde den 22 juli de ekonomiska sektorer mot vilka EU skulle rikta sina nya restriktioner mot Ryssland. Besluten om åtgärderna fattades i kommittén för de ständiga representanterna den 29 juni, med bemyndigande av stats- och regeringscheferna. Åtgärderna riktades mot kapitalmarknaden, import och export av försvarsutrustning, export av produkter med dubbla användningsområden avsedda för militär slutanvändning samt export av anläggningar för oljeindustrin i Ryssland. Åtgärderna trädde i kraft den 1 augusti.

Ryssland meddelade om sina egna motsanktioner som riktades mot vissa jordbruksprodukter och livsmedel den 7 augusti. Det var väntat att Ryssland genom motsanktioner skulle reagera på EU:s sanktioner. Det var också väntat att Rysslands reaktion skulle riktas på ett annat sätt än EU:s åtgärder. När EU:s sanktioner har riktats mot strategiskt viktiga sektorer i den ryska ekonomin drabbar Rysslands sanktioner konsumentprodukter – och de ryska konsumenterna.

Strömmen av krigare och vapen från Rysslands territorium till östra Ukraina har ökat ytterligare. Ryssland har utsträckt sina militära åtgärder också till Ukrainas territorium. Europeiska rådet fördömde vid sitt möte lördagen den 30 augusti dessa handlingar och gav kommissionen och Europeiska utrikestjänsten i uppdrag att förbereda nya sanktioner mot Ryssland. Förslagen till nya sanktioner kommer sannolikt att läggas fram denna vecka.

Ärade talman,

Europeiska unionen för inte handelskrig mot Ryssland. EU har vidtagit sanktioner mot Ryssland av utrikes- och säkerhetspolitiska skäl. Även eventuella kommande beslut om sanktioner – åtstramande eller lindrande – bör endast utgå från huruvida Ryssland agerar för att lindra krisen i Ukraina. Ryssland måste upphöra med att äventyra stabiliteten i östra Ukraina och med att stödja separatisterna i regionen.

Europeiska unionens styrka grundar sig på handel och ekonomi. Därför är det naturligt att unionen använder ekonomiska instrument för att utöva påtryckning på Ryssland för att nå en lösning i krisen i Ukraina. De ekonomiska sanktionerna är inte lätta för någon, varken för de enskilda medlemsstaterna eller för hela unionen, men EU har trots detta fått till stånd eniga beslut och handlingar.

Sanktionsbesluten allena löser naturligtvis inte krisen i Ukraina. Men de höjer det pris som Ryssland är tvunget att betala för sina handlingar som äventyrar stabiliteten i Ukraina.

Europeiska unionen är inte ensam i sina åtgärder. Även de andra nordiska länderna, dvs. Norge och Island, samt Förenta staterna, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan, Schweiz och Albanien har vidtagit sanktioner mot Ryssland.

Som medlem i EU har Finland aktivt påverkat beredningen av unionens sanktioner och sanktionsbesluten. Vi har jobbat hårt för att sanktionerna ska ha en begränsad verkan på Finland och att denna verkan ska vara jämförbar med de olägenheter som drabbar de andra EU-länderna. Uppgiften har varit svår, eftersom Finlands och Rysslands ekonomier är kopplade till varandra på ytterst många sätt.

Jag är nöjd med hur vårt arbete för att påverka inom EU har lyckats. Programmen för gränsregionalt samarbete, som är viktiga för våra landskap, fortsätter. De riktade åtgärderna mot Ryssland, som EU vidtog den 1 augusti, berör direkt endast en mycket liten del av handeln mellan Finland och Ryssland, även om de naturligtvis kan ha stora konsekvenser för enskilda företag. Även Rysslands importrestriktioner mot livsmedelssektorn i EU har stora konsekvenser för vissa företag i Finland.

Ärade talman,

På grund av Rysslands importrestriktioner på Finland beräknas livsmedelsexporten från Finland till Ryssland sjunka till under en fjärdedel av det normala. De direkta konsekvenserna är störst i fråga om mölkprodukter, vilkas andel av livsmedelsexporten till Ryssland var över 80 procent år 2013. Andra sektorer som lider av Rysslands motsanktioner är bland annat kött- och fiskbranscherna.

Så fort jord- och skogsbruksministeriet fått kännedom om importrestriktionerna vidtog ministeriet åtgärder för att minimera och ersätta de skador som sanktionerna orsakar. Vi har haft täta kontakter med Europeiska kommissionen för att påskynda åtgärder på EU-nivå. Kommissionen har redan meddelat om åtgärder för att stabilisera priset på jordbruksprodukter inom frukt-, grönsaks- och mjölkproduktsbrancherna. Diskussioner om fortsatta åtgärder kommer att föras denna vecka. Också i tilläggsbudgeten har vi förberett oss på att ersätta de förluster som importrestriktionerna orsakar livsmedelssektorn och jordbruket. Vid budgetmanglingen beslutade vi rikta ett stöd på 20 miljoner euro av engångsnatur till jordbruket för detta.

Enligt vår bedömning av den 27 augusti är de direkta verkningarna av EU:s sanktioner mot Ryssland och av Rysslands motsanktioner på Rysslands och dess handelspartners – det vill säga även Finlands – totalekonomiska aktivitet små. Enligt finansministeriets bedömning är de direkta kumulativa verkningarna av Rysslands importrestriktioner på bruttonationalprodukten i Finland cirka 0,1 procent i år och dess verkningar på arbetslösheten mycket marginella.

När det gäller Ryssland inverkar framför allt den även i övrigt långsammare ekonomiska tillväxten i Ryssland på den ekonomiska utvecklingen i Finland. Den sänker Finlands totala produktion med cirka 0,5 procent 2014–2015 och höjer arbetslöshetsgraden med cirka 0,2 procentenheter vid slutet av 2015 jämfört med den prognos som gjordes i december 2013. Verkningarna ingår i den prognos som utarbetats som underlag för regeringens proposition om statsbudgeten.

Även om de ekonomiska sanktionerna förbereds med största skicklighet är de aldrig till nytta för ekonomin – inte för något lands ekonomi. Bedömningarna måste göras analytiskt. I kristider måste man hålla huvudet kallt. Diplomati och sanktioner utesluter inte varandra och är inte alternativ till varandra. Ibland behövs det olika metoder som kompletterar varandra för att lösa kriser. Så har fallet varit även nu.

Ärade talman,

Syftet med alla våra handlingar är att få till stånd en lösning på krisen. Krisen i Ukraina kan endast lösas vid förhandlingsbordet. Detta har även Finland hela tiden starkt framhävt. Vi har stått i kontakt med våra europeiska kolleger och med Rysslands och Ukrainas ledning genom republikens president, statministern och utrikesministern.

Förhandlingar för att lösa krisen i Ukraina har förts via flera internationella kanaler. Redan i april nåddes samförstånd i Genève mellan Ukraina, Ryssland, Förenta staterna och Europeiska unionen. Detta samförstånd bidrog framför allt till att stärka Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE:s roll i hanteringen av krisen. OSSE:s roll som en sammanförande aktör har varit mycket viktig. Kring OSSE har det också skapats en s.k. kontaktgrupp, inom ramen för vilken Ukraina och Ryssland har kunnat föra diskussioner. Diskussionerna i Minsk för en vecka sedan sammanförde utöver Ukraina och Ryssland även de andra medlemsländerna i Euroasiatiska ekonomiska unionen, Vitryssland och Kazakstan, samt Europeiska unionen. Företrädare för Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike har träffats i samma sammansättning som vid mötet i Normandiet. Dessutom har flera medlemsländer i Europeiska unionen upprätthållit en bilateral dialog både med Ukraina och med Ryssland. Republikens presidents resa till Sotji och Kiev bidrog till att öppna denna dialog.

Alla förhandlingssträvanden är viktiga – parterna måste diskutera och lyssna på varandra. Lika viktigt är det dock att skrida från ord till handling. Förhandlingskontakterna har tills vidare inte skapat någon permanent mekanism som skulle fungera som en enhetlig ram för fortsatta diskussioner. 

Det viktigaste i detta skede är att få till stånd ett eldupphör och en effektiv gränskontroll vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland. Den humanitära nöden i östra Ukraina måste kunna lindras.

Ärade talman,

Läget i östra Ukraina fortsätter att vara mycket svårt. Striderna i Donetsk och Luhansk har eskalerat, och stridsområdet har också utvidgats. Ryssland fortsätter sin starka militära närvaro i den omedelbara närheten av gränsen till Ukraina, och det finns också bevis på ryska soldaters verksamhet på Ukrainas territorium. Leveranserna av försvarsmateriel från Ryssland till Ukraina fortsätter. Det är ännu långt kvar till en förhandlingslösning på den militära konflikten i östra Ukraina.

Situationen i östra Ukraina har orsakat stor skada även för civilbefolkningen. På grund av de olika parternas handlingar är det humanitära läget i östra Ukraina mycket svårt. Det humanitära bistånd som sänds till området ska ha godkännande av både den ukrainska regeringen och Internationella Röda Korset. Rysslands ensidiga åtgärder när det gäller de s.k. humanitära leveranserna till området är oacceptabla.

Ryssland har en viktig roll när det gäller att lösa krisen i Ukraina, men också Ukraina måste göra sitt. Dess uppgifter upphör inte heller i och med en militär lösning på krisen, utan landet har stora politiska och ekonomiska utmaningar framför sig. En av de viktigaste är ett tryggt och opartiskt genomförande av det parlamentsval som enligt uppgift ska hållas i slutet av oktober.

Den centrala konkreta frågan när det gäller relationen mellan EU och Ukraina är verkställigheten av associerings- och frihandelsavtalet. Vi räknar med att Ukraina ratificerar avtalet före utgången av september. Ukraina måste dock fatta sina egna beslut. En tillnärmning av relationerna med EU utesluter inte att landet också upprätthåller och utvecklar handelsrelationerna, de ekonomiska relationerna och grannrelationerna med Ryssland. EU bör vara konsekvent i sin politik som gäller det östliga partnerskapet. Syftet med det östliga partnerskapet är att främja stabiliteten, välståndet och demokratin i Europa. För oss handlar det inte om intressesfärer eller nollsummespel, och jag önskar att även Ryssland ska förhålla sig till frågan på detta sätt. 

Krisen i Ukraina har haft en djup inverkan på relationerna mellan EU och Ryssland, vilka nu verkligen prövas hårt. Ryssland har fjärmat sig allt längre från EU:s principer. EU måste reagera på detta genom starka eniga åtgärder men också med en beredskap för dialog.

Också denna kris tar slut någon gång, om än nödvändigtvis inte inom kort. Ryssland är Finlands grannland även efter detta. Därför måste vi upprätthålla en dialog med Ryssland också nu, när tiderna är svåra. Vi måste också komma i håg att merparten av våra vardagskontakter – inom turism, handel, kontakter på landskapsnivå, tjänstemannakontakter – är högst normala även nu. Politiken på högsta nivå utgör inte hela bilden av våra relationer med Ryssland. Det ligger inte i någons intresse att Ryssland isolerar sig från samarbete med Europa.

Ärade talman,

Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott och republikens president har vid sina gemensamma sammanträden under våren och sommaren diskuterat läget i Ukraina. Regeringen har samarbetet med riksdagen och har grundlagsenligt informerat den genom de ansvariga utskotten – stora utskottet och utrikesutskottet. De olika utskotten har fått höra flera ministrar.

Finlands linje när det gäller krisen i Ukraina har varit klar ända från början. Vi har orubbligt deltagit i EU:s beslut. Det finns inga gråa zoner i dessa frågor. Vi måste försvara vår linje. Det är klart att Finland inte i efterskott kan söka dispens från gemensamt fattade beslut – vi kan inte stå bakom de gemensamma besluten på morgonen och överge dem på kvällen.

Läget i Ukraina medför inget direkt säkerhetshot mot Finland. De ekonomiska dominoeffekterna avspeglas däremot också på oss. Det ligger i vårt intresse att främja en snabb lösning på krisen i Ukraina genom förhandlingar, både bilateralt och genom Europeiska unionen.

Alexander Stubb
EU