Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Svar på en interpellation om ökande ojämlikhet och låginkomsttagares försörjningsproblem

valtioneuvoston viestintäosasto
Utgivningsdatum 23.9.2014 11.10
Interpellationssvar -

Statsminister Alexander Stubb

Ärade talman,

denna interpellation gäller en mycket viktig fråga: ökad ojämlikhet och låginkomsttagares försörjningsproblem och därmed harmonin i hela det finländska samhället.

I interpellationen räknas det upp en hel del siffror. Det är dock viktigare att komma ihåg att det bakom alla siffror finns lika många unika livssituationer.

Alla måste oberoende av sin situation få känna att det i det här landet finns möjlighet att försöka, rätt att misslyckas och trygghet att leva.

För det behövs

- framgång för den privata sektorn, så att det finns tillräckligt med arbetstillfällen och därigenom även resurser för byggande av det gemensamma goda

- en offentlig sektor som bygger upp skyddsnät för olika livssituationer

- arbete som utförs av den s.k. tredje sektorn, dvs. organisationer och samfund, samt att alla bryr sig om andra människor.

Som stöd för skapande av möjligheter behövs en balanserad ekonomi. År 2009 rasade Finlands BNP. Vi har ännu inte återhämtat oss efter det raset. Regeringen har varit tvungen att fatta svåra beslut för att bryta skuldsättningen. Detta gör vi för att vi inte ska leva på kommande generationers nota.

Detta gör vi också därför att åtgärdandet av skuldsättningen är en förutsättning för en hållbar välfärd. Om inte den ekonomiska grunden håller, hjälper inte välfärdens skyddsnät. Regeringen har genomfört anpassningsåtgärder för ca 6,5 miljoner euro på 2018 års nivå. Dessa åtgärder känns i alla finländares plånbok. De syns på elräkningen, på lönekvittot, vid bensinpumpen och i kommunernas service.

Det finns bara ett Finlands folk som betalar skatt och tar del av inkomstöverföringar och service. Alla finländare måste på ett eller annat sätt delta i balanserandet av ekonomin. Det är dock också så att om vi inte fattar dessa svåra beslut är det morgondagens finländare – våra egna barn och barnbarn – som blir tvungna att betala skuldbördan.

Ärade talman,

även om ekonomin är en utmaning för oss, låter vi oss inte nedslås. Målet för regeringen är ett öppet, rättvist och djärvt Finland.

Ett öppet Finland innebär bl.a. att vi skapar positiva framtidsutsikter för alla barn och unga oberoende av familjens bostadsort, inkomstnivå eller andra bakgrundsfaktorer.

Här är det särskilt viktigt att satsa på jämlikhet inom utbildning och rättvisa möjligheter till lärande. Det är inte utan orsak som den finländska utbildningen är världsberömd just på grund av jämlikheten. Bildning har ett värde i sig, och med hjälp av högklassigt kunnande når vi finländare framgång ute i världen. 

Att höja nivån på utbildningen och kunnandet är väsentligt för den nationella konkurrenskraften men också för motverkandet av ojämlikhet. Alla bör ha möjlighet att delta i studier utifrån förmåga och motivation, oberoende av bakgrund. På det sättet uppnås de bästa resultaten både ur individens och samhällets synvinkel.

Regeringen har i sin utbildningspolitik understrukit arbetet mot ökad ojämlikhet. Regeringens mål har förverkligats bl.a. genom att det har skapats en helt ny typ av bidrag för att minska skillnaderna mellan skolorna. Man har uttryckligen velat stödja verksamhetsbetingelserna för skolor som ligger i de områden där det är mest allmänt att ha det sämre ställt i utbildningshänseende.

Att minska avhoppen från skolan är mycket viktig utbildningspolitik, sysselsättningspolitik och politik för motverkande av ojämlikhet. Detta har dryftats mycket inom regeringen, och i budgeten för nästa år kommer det att ingå flera åtgärder som ska stödja unga som riskerar utslagning.

Förebyggandet av utslagning är ett utmärkt exempel på att det inte hjälper att slå siffror i bordet, men att det däremot hjälper att skräddarsy stödet så att det passar individen. För detta kan det behövas t.ex. utbildning, ungdomsarbete, sysselsättande åtgärder eller social- och hälsovårdsbranschens kunnande. Att det i sista hand alltid finns någon som stöder i en svår situation. Någon som bryr sig.

Det är viktigt att koncentrera sig på att förebygga problem. Korrigerande åtgärder blir alltid dyrare, både ur mänsklig och ekonomisk synvinkel.

Ärade talman,

ett rättvist Finland avser bl.a. att man i samband med svåra, men nödvändiga anpassningsåtgärder fäster särskild uppmärksamhet vid dem som mest behöver stöd.

Detta avser inte enbart de penningbelopp som används till förmånerna, utan även t.ex. det att tjänsterna fungerar och är öppna för alla.

Målen för den häftigt debatterade social- och hälsovårdsreformen är så viktiga att det inte är värt att ge upp även om arbetet inte alltid är lätt. Genom reformen eftersträvas

- hälsa, välbefinnande och social trygghet för befolkningen

- jämlika social- och hälsovårdstjänster i hela landet

- stärkt basservice

- kostnadseffektiv servicestruktur med genomslagskraft

Ett stärkande av de jämlika social- och hälsovårdstjänsterna i hela landet hjälper särskilt dem som befinner sig i de allra svåraste livssituationerna. Därför ska dessa svåra reformer genomföras. Inte av förvaltningsskäl, inte för politikens skull, utan för att trygga allas rätt till goda tjänster.

I interpellationen påtalas inbesparingar som gäller barnbidragen och pensionärernas ställning.

Inbesparingarna på barnbidragen försöker man göra så att det så litet som möjligt ökar barnfattigdomen och därmed inverkar på barnens liv och ställning i samhället.

Inbesparingen på barnbidraget inverkar inte alls på den ekonomiska situationen för de familjer som har de allra lägsta inkomsterna. Minskningen av barnbidraget ökar i motsvarande grad beloppet på utkomststödet för familjen. Detta är ett tydligt värdeval från regeringens sida: i detta beslut skyddades de familjer som har de lägsta inkomsterna.

Dessutom togs det beslut att lindra beskattningen för barnfamiljerna genom ett nytt avdrag som riktas till små- och medelinkomsttagare. 

Trots det svåra ekonomiska läget har stöd också avsatts för pensionärer, även om interpellationen låter förstå att det inte är så. Regeringen inför ett pensionsinkomstavdrag som omfattar fler pensionärer än vad den aktuella höjningen av garantipensionen hade omfattat.

Jag påminner också om att redan i början av 2012 höjdes grundtryggheten och utkomstskyddet i sista hand (utkomstskydd för arbetslösa, arbetsmarknadsstöd, utkomststöd och bostadsbidrag). Dessutom har arbetslöshetsförmånerna förbättrats på många sätt, t.ex. genom ett skyddat belopp på 300 euro, som man kan förtjäna utan att det inverkar på arbetslöshetsförmånens belopp, och genom att makens inkomster inte längre beaktas vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet.

Så som jag konstaterade blir varenda finländare tvungen att bidra till den ekonomiska balansen. Men det är rättvist att de som minst kan inverka på sitt liv skyddas mest i samband med svåra beslut.

Ärade talman,

ett djärvt Finland vågar fatta sådana beslut som innebär att vi kan skapa bättre framtidsutsikter. Finland har ingen anledning att misströsta och se mörkt på framtiden. Det finns ingen orsak att lägga lapp på luckan och bara ge upp. Tvärtom. Låt oss ta tag i utmaningarna och lösa dem.

Vi har många starka sidor, exempelvis:

- ett starkt kunnande och hög utbildningsnivå

- en välfungerande infrastruktur

- en stabil verksamhetsmiljö

- en utmärkt konkurrenskraft med många mått mätt

Låt oss bli ännu bättre på det som vi redan är bra på och anstränga oss lite mer på de områden där vi inte är lika bra.

I interpellationen konstateras det alldeles riktigt att sysselsättning är det mest effektiva sättet att bekämpa fattigdom. Arbete är också det bästa socialskyddet och det som bäst förebygger marginalisering.

Regeringen har velat ge människor jobb och skapa sysselsättningsmöjligheter genom bostads- och infrastrukturlösningar i hela Finland. Att exempelvis utbyggnaden av Västmetron och byggandet av Centrumslingan knyts till ökat bostadsbyggande innebär nya investeringar i miljardklass.

Med de 1,9 miljarder euro som flyter in genom försäljning av statens egendom minskar vi lånebördan och satsar på tillväxt, exempelvis när det gäller utbildning och företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Genom att hjälpa företagen att skapa tillväxt får vi fler arbetstillfällen.

I det strukturpolitiska programmet har det dessutom beslutats om många åtgärder som förbättrar arbetsmarknadens funktion och minskar den strukturella arbetslösheten. En del av åtgärderna har redan visat sig vara effektiva, andra kommer riksdagen att fatta beslut om denna höst. Och arbetet fortsätter.

Regeringen har också med full kraft tagit itu med frågan om vad vi genom åtgärder från arbets- och näringsförvaltningens sida helt konkret och ända in på företagsnivå kan göra för att stödja möjligheterna att sysselsätta och att få jobb.

Vi måste ha mod att fatta beslut som tryggar hela Finlands välfärd. De besluten ska vara sådana som stöder tillväxt, sysselsättning och en stabil skötsel av finanserna. Goda förslag är goda förslag oberoende av frontlinjen mellan regeringen och oppositionen. Låt oss i dag samråda för att tillsammans, modigt och med sikte på framtiden finna lösningar som gagnar hela Finland.

Ärade talman,

mycket görs redan, men mycket återstår att göra. För att Finland ska få ett nytt uppsving krävs det mera arbete, mera konkreta handlingar och ännu större gemensamma ansträngningar. Vi har klarat oss ur många situationer tidigare och kommer att göra det också nu. Det är ingen lätt situation vi befinner oss i, men vi har vilja nog och förmåga att föra Finland framåt som ett enhetligt och sammanhållet land. Vi gör det tillsammans.

Alexander Stubb
 
Tillbaka till toppen