Finanspolitiska ministerutskottet slog fast: Regionala innovationer utgör en del av spetsprojektet för konkurrenskraft

Statsrådets kommunikationsavdelning 20.10.2015 11.58
Pressmeddelande 553/2015

Finanspolitiska ministerutskottet har den 20 oktober 2015 fastställt statens mål för införande av regionala innovationer och försök. Dessutom fastslogs statens mål med tanke på de avtalsförhandlingar som ska föras med städer. Näringslivets tillväxt och konkurrenskraft ska stärkas bl.a. genom åtgärder för förutsedd strukturomvandling, tillväxtavtal och tillväxtzoner samt MBT-avtal (markanvändning, boende och trafik). Samtidigt beaktas det aktuella läget i invandringen. Åtgärderna utgör en del av spetsprojektet för sysselsättning och konkurrenskraft.

Regioner styrs till specialisering och försök

I syfte att stärka regionernas konkurrenskraft binds åtgärder för förutsedd strukturomvandling vid planeringen av utvecklandet av regionerna. Detta innebär att varje regions eget ansvar för beredskapen inför strukturomvandlingar och för skapandet av nya tillväxtkällor ökar. Det förutsätts att regionerna har gällande beredskapsplaner och planer på hur anslagen ska användas. Åtgärdernas effektfullhet följs årligen.

Som en del av metropolpolitiken ingår staten tillväxtavtal med huvudstadsregionen. Dessutom kan andra stora stadsregioner delta i ansökningsförfarandet. Ett tillväxtavtal kommer att ingås med de bästa inom de första månaderna av 2016.  Målet med detta är skapa internationella affärsmöjligheter och referensobjekt, att öka andelen innovativa offentliga upphandlingar samt att få till stånd partnerskap med näringslivet och läroinrättningar.

För första gången ordnas en tävling kring tillväxtzoner. Av bidragen väljs de bästa 1 - 2 förslagen för avtalsförfarande. Målet för tillväxtzonerna är att öka affärsverksamheten, öka arbetskraftens rörlighet inom en omfattande pendlingszon, locka företag att investera och skapa nya möjligheter för serviceaffärsverksamhet. Ett ytterligare mål för tillväxtzoner är att intensifiera det internationella samarbetet.

Det anslag som anvisats för åtgärderna åren 2016–2018 uppgår till sammanlagt 30 miljoner euro. Till åtgärder för den förutsedda strukturomvandlingen riktas cirka 15 miljoner euro. Till sådana strategiska samarbetsavtal som ingås mellan staten och metropolområdet samt andra städer och tillväxtkorridorer anvisas också cirka 15 miljoner euro.

"Nu inleds snabbt åtgärder för genomförande av spetsprojekten för ökning av konkurrenskraften. Målet är att resurserna i hela landet utnyttjas. I arbetet deltar såväl landskapen och städerna som metropolområdet. Vi koncentrerar oss också på de utmaningar som den ökade invandringen innebär och de möjligheter som den öppnar", konstaterar näringsminister Olli Rehn.

Genom MBT-avtalen ökas stadsregionernas och statens ömsesidiga engagemang

Staten åtar sig att förhandla fram avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) för åren 2016−2019 med 14 kommuner inom Helsingforsregionen samt Åbo, Tammerfors och Uleåborgs stadsregioner. Viktiga frågor i MBT-avtalen är stadsregionernas samhällsstruktur, solidarisk bostadspolitik samt fungerande trafiksystem och hållbar rörlighet. I dem beaktas också det ökade behovet av bostäder som beror på den ökade invandringen.

Staten har som mål att i betydlig grad öka bostadsproduktionen särskilt inom Helsingforsregionen.  Avsikten är att stärka avtalens bindande karaktär. Statsrådets principbeslut kommer att utfärdas om dem efter det att kommunerna har godkänt avtalen. Ett ytterligare syfte med MBT-avtalen med Helsingfors, Tammerfors, Uleåborgs och Åbo stadsregioner är att öka berörda kommuners ömsesidiga engagemang samt regionernas och statens ömsesidiga engagemang för gemensamt överenskomna mål.  Samarbete av samma slag bedrevs under den föregående regeringsperioden och erfarenheterna av det var positiva.

När världen förändras och transportsektorn står inför en stor omvälvning, anser kommunikationsministeriet det vara viktigt att det i de nu aktuella MBT-avtalen också inkluderas mål som har samband med digitalisering och alternativa drivkrafter. Ambitionen är att finansiering allokeras utöver kollektivtrafiken, gåendet och cykelåkningen dessutom till åtgärder som beaktar också främjandet av nya drivkrafter inom trafiken samt digitaliseringens inverkningar på människors rörlighet och trafikbehov.

Det är vidare viktigt att de finansiella instrument och stöd som staten riktar till trafiken och bostadsproduktionen betraktas som en helhet för att deras effektfullhet ska öka och den nytta som fås bli så stor som möjligt.

Det är viktigt att också framhäva betydelsen av innovativa förslag och nya finansieringsmodeller för finansiering av nya projekt. De ramvillkor och förhållanden som rådde vid tidpunkten för det avtal om stödjande av stora infrastrukturprojekt och främjande av boendet som år 2014 ingicks mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen har förändrats särskilt när det gäller läget för statsfinanserna. Innehållet i avtalet bör granskas på nytt och de förändringar som skett i förhållandena bör beaktas.

Ytterligare upplysningar: konsultative tjänstemannen Olli Alho, ANM, tfn 029 506 4914, näringsminister Olli Rehns specialmedarbetare, ANM, tfn 050 340 2250, trafikrådet, enhetschef Risto Murto, KM, tfn 040 505 3320 och byggnadsrådet Matti Vatilo, MM, tfn 029 525 0311