Twinning: Azerbajdzjan på väg mot bättre luftkvalitet

Utrikesministeriet 29.8.2019 14.30
Nyhet

Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral har varit med och utvecklat ett system för uppföljning av luftkvaliteten i Azerbajdzjan genom ett 2,5-årigt Twinningprojekt. Projektet genomfördes i samarbete med ekologi- och naturresursministeriet i Azerbajdzjan, och inom ramen för det gjordes 80 expertresor till Baku och andra orter i landet. ”Ett Twinningprojekt är en lärorik upplevelse för de organisationer och människor som medverkar”, säger Katja Lovén, som samordnade projektet i Baku.

Neuvonantaja Katja Lovén ja asiantuntija Pia Anttila tutustumassa Bakun ilmanlaadun mittausasemiin paikallisten yhteistyökumppaneiden opastuksella. Hanketta edunsaajamaassa koordinoiva neuvonantaja  Katja Lovén ja asiantuntija Pia Anttila tutustumassa Bakun ilmanlaadun mittausasemiin paikallisten yhteistyökumppaneiden opastuksella. Kuva: Aygul Khalilova. Expertis viktig i konkurrensen om projekt

Målet med projektet, som inleddes i november 2016, var att stärka uppföljningen av miljösituationen i Azerbajdzjan. Förutom Finland ingick även EU-länderna Österrike och Lettland i det konsortium som genomförde projektet.

EU-medlemsländerna konkurrerar om Twinningprojekt genom anbudsförfaranden, där mottagarlandet väljer vem som får genomföra projektet. Konkurrensen om projekten är ofta hård och valet av partner bör göras utifrån offerten som helhet. I fråga om Azerbajdzjan var uppbyggnaden och arbetsfördelningen inom EU-konsortiet noga uttänkt redan när projektofferten bereddes.

”Meteorologiska institutet hade tidigare erfarenhet av projektsamarbete med den österrikiska miljömyndigheten. Samarbetet kunde således utformas utifrån bägge organisationernas respektive styrkor. Det lettiska miljö-, geologi- och meteorologicentrets bidrag till projektkonsortiet bestod av såväl rysktalande experter som kunskap om den mätutrustning som används i Azerbajdzjan. Som tidigare sovjetstat och ny EU-medlem har Lettland erfarenhet av hur man har lyckats uppdatera ett system från sovjettiden till ett modernt mätsystem som uppfyller EU-kriterierna”, berättar Katja Lovén.

Asiantuntija Jari Walden tutustuu ilmanlaadun analyysien tekoon ministeriön laboratoriossa. Asiantuntija Jari Walden tutustuu ilmanlaadun analyysien tekoon ministeriön laboratoriossa. Bild: Katja Lovén.

 

Nytta för hela samhället

Trots delvis utmanande förhållanden nådde projektet alla mål som ställts upp för det. Verksamhetens kvalitet konstaterades också våren 2018 i en extern utvärdering som beställdes av kommissionen.

I Azerbajdzjan görs uppföljningen av luftkvaliteten fortfarande till stor del manuellt och med föråldrade metoder. Skillnaden är enorm jämfört med Finland, som är ett av världens toppländer när det gäller luftkvalitetsmätning. Till stöd för förnyandet av det azerbajdzjanska uppföljningssystemet utarbetades under projektets gång en handlingsplan som ekologi- och naturresursministeriet förband sig att följa.

Särskild uppmärksamhet ägnades åt synlighet och kommunikation om resultaten. Projektet höll egna seminarier för att öka medvetenheten om luftkvalitet och deltog dessutom i evenemang som arrangerades av EU-delegationen.

”För att öka medvetenheten var det viktigt att det lokala ministeriet förband sig till vårt mål att göra mätresultaten offentliga. Nu sammanställs uppföljningsdata i realtid från en mätstation i Baku på ministeriets webbplats. Det här håller luftkvalitetsfrågan på agendan även om själva projektet redan är avslutat”, konstaterar Lovén.

Aktuella mätresultat: http://eco.gov.az/az/post/1050/.

Azerbajdzjans beslut om att förstärka mätstationsnätverket med nya automatiska mätstationer under 2019–2023 är ett ytterligare bevis på landets engagemang i reform- och utvecklingsarbetet. Azerbajdzjan planerar att skaffa 25 moderna och automatiska luftkvalitetsstationer. De första fem stationerna installeras i Baku och resten på olika håll i landet.

Problem löses genom samarbete

Som ofta är fallet i internationellt projektsamarbete stötte också detta projekt på en del svårigheter, både med avseende på kommunikation och arbetsutrymmen, som särskilt i början bromsade upp processen.

Problemen löstes genom samarbete. Förutom projektaktörerna deltog även EU:s delegation och Finlands ambassadör i diskussionen – dessa spelade en central roll i stabiliseringen av situationen. En slutlig överenskommelse nåddes vid årsskiftet 2017–2018. I början av 2018 fick Azerbajdzjan också en ny miljöminister som var en utmärkt samarbetspartner.

”Som projektteam fick vi ett starkt stöd av ambassadör Arja Makkonen och EU:s delegation, som var nöjd med projektets resultat. Den nya miljöministern var ända från början mycket engagerad i projektet och visade de lokala aktörerna att han litar på deras kunnande. Det var en viktig signal”, berättar Katja Lovén.

Assistentit ovat RTA:n oikea ja vasen käsi: heidän roolinsa on tärkeä etenkin maassa, jossa harva osaa englantia. Kuvassa RTA Katja Lovén yhdessä assistenttiensa Rahila Karimovan ja Gunel Soltanovan kanssa. Assistentit ovat hanketta koordinoivan neuvonantajan oikea ja vasen käsi: heidän roolinsa on tärkeä etenkin maassa, jossa harva osaa englantia. Kuvassa Katja Lovén (vas.) yhdessä assistenttiensa Rahila Karimovan ja Gunel Soltanovan kanssa. Kuva: Rahila Karimova. Twinning är ett pedagogiskt redskap

Ett Twinningprojekt ger både mottagarlandet och experterna från de EU-medlemsländer som genomför projektet en möjlighet att lära sig och stärka sitt kunnande.

”Samarbetet ger mottagarlandet stöd för att utveckla sin verksamhet, men det stärker också kunnandet hos de experter som genomför projektet, eftersom de tvingas jämföra praxis i medlemslandet med situationen i mottagarlandet. En annorlunda genomförandemiljö gör att man ser saker ur ett nytt perspektiv, vilket kan bidra till att utveckla den egna organisationen”, resonerar Lovén.

En sak har Katja Lovén fått lov att lära sig i Baku: det lönar sig att ställa sina förväntningar i relation till den miljö där arbetet utförs. Det är bra att lära sig att sänka ribban, om det gör att projektet framskrider smidigare. I det vardagliga livet ställs man dessutom inför olika praktiska problem, och genom att lösa dem får man se hur det omgivande samhället fungerar. Det här har ett starkt samband med förståelsen för kulturen.

”Det lönar sig att gå in i projekt med inställningen att det blir lärorikt”, sammanfattar Lovén.

Finland och Azerbajdzjan i Twinningprojekt

Twinningprojekt bygger på nära samarbete mellan EU-medlemsländerna och mottagarländerna. Resultaten kan utnyttjas som sådana av mottagarlandet, vilket bidrar till engagemanget i projekten. Arbetet i projekten bygger på kollegialitet och samarbete mellan aktörer på samma nivå. I Finland samordnas Twinningverksamheten av utrikesministeriets Twinning-team. Finlands utrikesrepresentation är också med och stöder finländska Twinningaktörer i mottagarländerna.

Azerbajdzjan har varit en aktiv Twinningaktör – efter Ukraina är det där som de flesta Twinningprojekt i de östliga partnerländerna har genomförts under de senaste knappa tio åren. För de finländska Twinningaktörerna är Azerbajdzjan dock fortfarande ganska obekant. Utöver Meteorologiska institutets och Finlands miljöcentrals projekt har där endast genomförts endast ett finländskt projekt inom utbildningssektorn under 2015–2017.

Eerikki Vainio

Kirjoittaja työskentelee asiantuntijana ulkoministeriön TAIEX ja Twinning -tiimissä.

 

Lue lisää

EU:s utvidgnings- och grannskapsprojekt - Twinning och TAIEX​​​​​​​