Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Budgetförslag för utrikesministeriet 2016

Utrikesministeriet
Utgivningsdatum 28.9.2015 11.30
Pressmeddelande 216/2015

I budgetpropositionen för 2016 föreslås sammanlagt 1 048 miljoner euro för utrikesministeriets förvaltningsområde. Som ett led i de nya anpassningsåtgärderna i den offentliga ekonomin skärs anslagen ned med sammanlagt 201 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet.

Målet med Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att förstärka landets internationella ställning, att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet samt att förbättra finländarnas säkerhet och välfärd. Finland främjar internationell stabilitet, fred, demokrati, de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och jämställdhet.

Omkostnader

Anslagen för utrikesförvaltningens omkostnader föreslås vara 226,6 miljoner euro. Som ett led i anpassningsåtgärderna i den offentliga ekonomin skärs omkostnaderna ned med 0,8 miljoner euro.

Ett täckande nätverk av beskickningar är ett centralt verktyg för att verkställa utrikespolitiken och syftet med budgetförslaget är att säkra Finlands representation utomlands. Flexibel och ändamålsenlig närvaro ute i världen är en källa till information och inflytande som ökar Finlands säkerhet och välfärd. Utrikesförvaltningens resurser riktas huvudsakligen till de länder vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland växer. Utvecklingen av representationsnätets strukturer och handlingssätt fortsätter och särskild uppmärksamhet fästs vid det nordiska samarbetet, utvecklandet av EU:s utrikesförvaltning och Team Finland-konceptet.

Som en del av regeringens spetsprojekt ska Team Finland-nätverket stärkas så att specialsakkunniga med fokus på handel och ekonomiska frågor anställs som en engångsåtgärd vid utvalda Finska beskickningar.

Utrikesförvaltningens tjänster för allmänheten utvecklas med beaktande av den nya lagen om konsulära tjänster samt genom att utnyttja nya digitala lösningar. När det gäller inresetjänster, effektivare bekämpning av illegal invandring och människohandel samt krisberedskap ska myndighetssamarbete och de möjligheter som det nordiska samarbetet och EU erbjuder utnyttjas.

Finland kommer att vara ordförande för Nordiska ministerrådet år 2016 och förbereder sig för ordförandeskapet i Arktiska rådet 2017–2019.

Krishantering

Finland deltar i internationella krishanteringsinsatser med fokus på Libanon, Afghanistan, Kosovo, Georgien, Libyen och Ukraina. Enligt uppskattning kommer det att finnas kring 690 avlönade anställda i militära och civila krishanteringsinsatser år 2016.

För de finländska krishanteringsstyrkornas underhållsutgifter föreslås 49,0 miljoner euro. De största insatserna kommer att vara UNIFIL i Libanon och Resolute Support i Afghanistan.

För civilpersonalens deltagande i krishantering föreslås 15,4 miljoner euro varav 400 000 euro riktas till fredsmedling. Den största delen av Finlands deltagande i civila krishanteringsverksamhet sker via EU:s insatser.

Utvecklingssamarbete

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas vara sammanlagt 713,6 miljoner euro 2016, vilket enligt aktuella prognoser motsvarar ca 0,35 procent av bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 498,1 miljoner euro. Anslagen för utvecklingssamarbete kommer i samband med anpassningen av den offentliga ekonomin att skäras ned med 200 miljoner euro netto Enligt användningsplanen riktas 148 miljoner euro till land- och regionspecifikt utvecklingssamarbete, 119 miljoner euro till multilateralt utvecklingssamarbete, 70 miljoner euro till humanitärt bistånd, 65 miljoner till stödet åt frivilligorganisationer och 45 miljoner euro till Europeiska utvecklingsfonden. De största nedskärningarna i euro drabbar det multilaterala samarbetet.

Finland gör proportionellt sett större satsningar inom humanitärt bistånd, eftersom det humanitära läget ute i världen är exceptionellt svårt.

Det är Finlands mål på lång sikt att utöka utvecklingsfinansieringen till 0,7 procent i förhållande till BNI, i enlighet med FN:s målsättningar. Under innevarande regeringsperiod blir det ändå nödvändigt att göra besparingar i utvecklingsfinansieringen. Inkomsterna från utsläppsandeln ska i enlighet med riktlinjerna för Sipiläs regering inte längre allokeras till utvecklingssamarbetet från och med 2016.

Finlands utvecklingspolitik har fyra prioriteringar, som även styr finansieringen av utvecklingssamarbetet. Finland satsar på kvinnors och flickors ställning, på demokrati, de mänskliga rättigheterna, rättsstaten, fredsbyggande, fri media, korruptionsbekämpning och att stärka skatteunderlaget i utvecklingsländerna, på energi, vatten och mat som ett led i hållbar utveckling, inklusive bekämpningen av klimatförändringen, och på att främja utvecklingsländernas egen företagssektor, utvecklandet av ansvarsfull företagsverksamhet och av affärsmiljön. Tyngdpunkten ligger på att förbättra utvecklingssamarbetets effektivitet, inflytande och mätbarhet.

Till finansiella investeringar i utvecklingssamarbetet föreslås 140,0 miljoner euro. Av anslagen ska 130 miljoner euro användas till att kapitalisera Finnfund (Fonden för industriellt utvecklingssamarbete Ab) och 10 miljoner euro ska användas till kapitaliseringen av Inter-American Investment Corporation.

Övriga anslag

För samarbetet i Östersjöregionen, Barentsregionen och i den arktiska regionen föreslås 1,6 miljoner euro. I verksamheten betonas den nordiska dimensionen och det multilaterala samarbetet inom de nordiska territoriella råden, samt projekt som stödjer Finlands kommande ordförandeskap i Arktiska rådet.

För medlemsavgifter och finansiella bidrag föreslås 87,0 miljoner euro. Största delen av anslagen går till Finlands betalningar till FN.

Till utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas flyta in 42,5 miljoner euro sådana intäkter som inte ingår i ministeriets omkostnader. Inkomsterna hänför sig bl.a. till visumavgifter, intäkter från försäljning av fastigheter, av medlemsavgifter och betalningsandelar i internationella organisationer, av ersättningar för lönekostnader i FN:s militära krishantering och av återbetalningar av biståndsanslag.

För mera information: ekonomidirektör Risto Hakoila, tfn 0295 351 287, och ekonomiplaneringschef Katja Bordi, tfn 0295 351 284, gällande utvecklingssamarbetet avdelningschef Pekka Puustinen, tfn 0295 350 560, och angående samarbetet kring Östersjön, Barents och de arktiska områdena enhetschef Marja Liivala, tfn 0295 351 727.

 
Tillbaka till toppen