FM:s tjänstemannarapport om utgångsläget för finanspolitiken

Finansministeriet 19.3.2015 9.30
Pressmeddelande

Finansministeriets tjänstemannaledning utgav den 19 mars sin uppskattning över de viktigaste utmaningarna för finanspolitiken och de politikåtgärder som behövs under nästa valperiod. Rapporten granskar utöver den traditionella finanspolitiken även förvaltningspolitiken och finansmarknaderna.

Finanspolitikens viktigaste utmaning består i att förbättra den ekonomiska tillväxten jämfört de senaste åren. Det förutsätter en bättre sysselsättnings- och produktivitetsutveckling.

Skötseln av de offentliga finanserna kan inte basera sig på optimistiska förväntningar. Ekonomin kommer enligt uppskattningar som gjorts av finansministeriets ekonomiska avdelning att växa endast med ungefär en procent per år under de närmaste åren. Välfärdstjänsterna och förmånerna bör dimensioneras därefter.

Om inga nya åtgärder vidtas kommer underskottet inom den offentliga ekonomin att hållas intill 3 procent i förhållande till totalproduktionen under hela nästa valperiod. Den offentliga skuldens förhållande till totalproduktionen riskerar att närma sig 70 procent av totalproduktionen.

Anpassning av den offentliga ekonomin med 6 miljarder euro och strukturella reformer

För att den offentliga ekonomins skuldsättningsnivå ska vändas i en nedåtgående riktning krävs anpassningar som motsvarar ungefär 6 miljarder euro (3 % /BNP) före 2019. Anpassning av denna storleksordning skulle så gott som återställa balansen inom stats- och kommunekonomin.

Den föreslagna anpassningen på 6 miljarder räcker dessvärre inte till för att avhjälpa det kalkylmässiga underskottet inom den offentliga ekonomin, vilket uppgår ungefär till 5 procent i förhållande till totalproduktionen, förutsatt att pensionsreformen verkställs enligt överenskommelserna från hösten 2014.

Det beräknade hållbarhetsunderskottet har ökat från hösten 2014 med en procentenhet i förhållande till totalproduktionen. Pensionsreformens åtgärdande effekt är ungefär 1 procent. Den nya uppskattningen av det strukturella underskottet inom den offentliga ekonomin utökar å sin sida underskottet med ca 2 procentenheter.

I fortsättningen bör den offentliga ekonomin styras genom tydliga utgifts- och skattebestämmelser. Tjänstemännen föreslår vid sidan av en utgiftsram för statsfinanserna en utgiftsregel som skulle fastställa skatteändringarnas nettoverkningar på samma sätt som den nuvarande utgiftsramen reglerar ändringarna i utgiftsgrunderna.

Statsfinanserna bör förstärkas med 4 miljarder euro

Återställandet av balansen inom statsfinanserna beräknas kräva anpassning som motsvarar 4 miljarder euro. Anpassningsåtgärderna bör riktas tydligt mot utgifterna, eftersom den totala beskattningen inte kan skärpas ytterligare på grund av sysselsättningsskäl. Beskattningsstrukturen kan dock utvecklas i en riktning som gynnar arbete och sysselsättning.

Kommunekonomin borde anpassas med 2 miljarder euro. Detta kan genomföras genom gallring av uppgifter och förpliktelser samt genom effektivisering av verksamheten. Kommunernas uppgifter bör dimensioneras så att de kan finansieras utan att kommunalbeskattningen skärps.

Tillväxten bör förstärkas

För att sysselsättning, investeringar, och produktivitet skulle främjas föreslås i rapporten långvarig löneåterhållsamhet och en varaktig övergång till en lönenorm där löneförhöjningarna dimensioneras med hänsyn till inflationsmålet och produktivitetsutvecklingen inom den öppna sektorn.

Dessutom behövs bättre incitament för arbete och företagande, vilka även kan påverkas genom bostadspolitik. Arbetskraftens geografiska och yrkesmässiga rörlighet bör uppmuntras. Nivåerna och villkoren för olika förmåner bör granskas ur sysselsättningsperspektiv. Arbetandet måste alltid vara ekonomiskt lönsamt.  

Produktivitet genom digitalisering

Finansministeriets tjänstemannaledning rekommenderar satsningar i digitalisering i syfte att förbättra produktiviteten. En övergång till digitala processer förbättrar tillgången till service och minskar på företagens och medborgarnas administrativa börda. Digitala tjänster ska göras till det primära ärendehanteringsformatet.

Förenhetligandet av serviceprocesser och administrationen är ofta svårare än förverkligandet av nödvändiga IKT-lösningar. Främjandet av digitalisering och förvaltningsutveckling har därför en stark ömsesidig koppling. Eftersom de har en så stor betydelse för produktivitetsutvecklingen inom serviceproduktionen, och således för anpassningen av de offentliga utgifterna, bör utvecklandet av den offentliga förvaltningen och dess IKT även i fortsättningen ligga på ett ministeriums ansvar. För att besparingar ska åstadkommas bör arbetet ha en fast koppling till planen för de offentliga finanserna.

De finländska tillväxtföretagen har internationaliserats långsamt. Företagens förutsättningar att träda in på den globala marknaden måste förstärkas och företagarkultur främjas. Genom utveckling av offentliga finansieringsinstituts tjänster och finansieringsinstrument kan tillväxtföretagens kompetens och riskhanteringsförmåga förbättras i syfte att öka produktiviteten.

Sote-budgetram behövs oberoende av modell

Vid den fortsatta beredningen av sote-reformen bör man vid sidan av modellen med en samkommunsnivå även granska förvaltningsmodeller med förvaltning på andra instansen, liksom även möjligheterna att överföra ansvaret för ordnandet och finansieringen av servicen på staten. I det sammanhanget ska granskningen omfatta även andra uppgifter än bara sote-uppgifter, och systemet för finansieringen av service i sin helhet.

Dämpandet av kostnadstrycket kräver att sote-uppgörelserna överenskoms genast i början av valperioden.

Verkställandet av sote-budgetramen får inte dra ut i väntan på en större reform. Utan en sote-budgetram kan man inte vänta sig att ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna kunde bromsas upp i någon större mån under nästa valperiod.

x   x   x

FM:s tjänstemannainlägg har utarbetats i samarbete av de olika avdelningarna inom finansministeriet. Vid sidan av sammanfattningen som godkänts av ledningen utgavs även en mera omfattande bakgrundsutredning om det finanspolitiska utgångsläget under nästa valperiod, som sammanställts av sakkunniga vid ministeriet.

Ytterligare information:

Markus Sovala, avdelningschef, tfn +358407612723
[email protected]

Finanspolitiken