Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsminister Juha Sipilä
Statsministerns upplysning om regeringens politik för 2018 och de viktigaste propositionerna som kommer att överlämnas till riksdagen

valtioneuvoston viestintäosasto
Utgivningsdatum 14.2.2018 14.08
Statsministerns upplysning

(det talade ordet gäller)

Ärade talman! Ärade Talman!

Republiken Finland fyllde i fjol hundra år. Jubileumsåret lyckades över förväntan. Vi skapade jubileumsåret tillsammans.

Nu firar vi minnesåret för det inbördeskrig som för hundra år sedan drabbade vår nation, låt oss fira även det tillsammans. Vid den minnesstund som hölls i riksdagen höll partiordförandena ett gemensamt anförande. Vi framhöll betydelsen av försoning, demokrati, jämlikhet och sammanhållning.

De ord som utgjorde inledningen på försoningspolitiken uttalades av senator Kyösti Kallio i Nivala kyrka den 5 maj 1918, bara några veckor efter att striderna upphört.

I sitt tal konstaterade han att man måste skapa ett Finland där det varken fanns röda eller vita, endast finländare som älskar sitt fosterland, medborgare i republiken Finland, som alla känner sig som samhällsmedlemmar och trivs här.

För hundra år sedan gick skiljelinjen mellan de röda och de vita. I dag måste vi förebygga nya sprickor.

Ärade talman!

Regeringen inledde sin mandatperiod i motlut. Finlands ekonomi hade länge gått på minus.  Man kan tala om ett förlorat årtionde.

Regeringsprogrammet är ett program för förändring. Målsättningen är klar. Metoderna kan variera och de kan vid behov ändras.

Vår uppgift var att avhjälpa hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro. Målet var att åtgärda fyra miljarder av underskottet med besparingar, fyra miljarder med stora reformer och resten med ekonomisk tillväxt och konkurrenskraftsavtalet.

Besluten om besparingarna har fattats. Vård- och landskapsreformens sista bit, valfriheten, lämnas till riksdagen i mars. Målet är att riksdagen nu under vårsessionen ska godkänna denna reform, den största sedan kriget. Kommunmiljarden har utvidgats till att omfatta hela den offentliga sektorns verksamhet och produktivitet. De sista besluten om denna helhet fattas under vårens ramförhandlingar.

Den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen är inne på ett bra spår. Den ekonomiska tillväxten ligger i spetsen av euroländerna. Enligt förhandsuppgifter ökade Finlands ekonomi under det senaste kvartalet i en takt av nästan fyra procent. Tack vare konkurrenskraftsavtalet och övriga åtgärder har också företagens investeringsvilja ökat.

Regeringsprogrammets fem största finanspolitiska mål har redan uppnåtts eller kommer snart att uppnås: 

  1. Skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten bryts före utgången av valperioden. Detta har redan skett.
  2. Vi ska inte längre leva på kredit 2021. Vi är på rätt väg för att uppnå målet.
  3. Det totala skatteuttaget höjs inte. Det har redan börjat sjunka.
  4. Sysselsättningsgraden stiger till 72 procent. Om utvecklingen fortsätter i samma takt som nu kommer målet att uppnås i förtid. Det bästa med detta är att sysselsättningsutvecklingen syns och känns i hela landet.
  5. Målsättningen för fyra år var 110 000 fler sysselsatta. Under två år, från december 2015 till december 2017 har antalet sysselsatta ökat med 74 000. Också detta mål är alltså på rätt spår för att målet ska uppnås.

Ärade talman!

Regeringen har fullföljt sina strategiska mål med hjälp av spetsprojekt.

Som en del av Företagarpaketet styrde vi 600 miljoner till tillväxtfinansiering.

Författningarna görs smidigare och förvaltningen lättas upp för att underlätta medborgarnas vardag.

Det nationella inkomstregistret tas i bruk år 2019.

Regeringen har som mål att höja finländarnas kompetens- och utbildningsnivå och att Finland ska vara ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande. Denna regering gör om hela utbildningssystemet, allt från småbarnspedagogiken till högskolorna.

Regeringens energi- och klimatstrategi befäste de ambitiösa målen för utnyttjande av förnybar energi och övergången till ett kolneutralt samhälle. Vi bereder lagstiftning för att sluta använda stenkol, vi halverar användningen av fossil importolja och utökar den förnybara energins andel inom energiproduktionen till över 50 procent. När klimatuppvärmningen bara fortsätter och haven fylls av plastskräp behövs finländskt bioekonomiskt kunnande mer än någonsin.

Vi halverar också utsläppen från trafiken.

Eftersättningen av underhållet av trafiknätet har stoppats. Viktiga investeringsprojekt för regioner och företag har inletts på olika håll i landet. Genom dessa förbättras trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken.

Vi försöker skissa upp hur trafiknätet i framtiden borde utvecklas och finansieras. Jag förväntar mig ambitiösa resultat av den parlamentariska gruppen.

Statens ägarpolitik har aktiverats. Tack vare en aktiv ägarstyrningspolitik och den ekonomiska tillväxten har värdet på statens börsegendom ökat med ungefär fem miljarder euro.

Som en enskild räddningsoperation måste man nämna Terrafame. I Kajanaland finns tack vare gruvan ca 1 500 fler arbetsplatser än det hade funnits utan våra målmedvetna insatser i en svår situation.

Ärade talman!

Under vårsessionen lämnar regeringen drygt 100 propositioner och fem statsrådsredogörelser till riksdagen.

Underrättelsepaketet är redan här. Jag tackar den parlamentariska uppföljningsgruppen för ett samarbetsinriktat arbete och hoppas att det fortsätter också under behandlingen av propositionen.

I våras överlämnade regeringen en proposition om vård- och landskapsreformen. Valfrihetslagen utfärdas i början av mars. Dessutom kommer regeringen i vår att lämna andra propositioner i anslutning till reformen, bland annat om landsvägslagen och lagarna om regionutveckling och tillväxttjänster.

Landskapen inleder sin praktiska verksamhet den 1 januari 2020. Före det ska de dra upp viktiga riktlinjer. Därför har regeringen beslutat att landskapsvalen ska hållas i oktober och beslutsfattarna inleda sitt arbete vid ingången av 2019.

Syftet med lagen om småbarnspedagogik är att satsa på kvalitet, höja personalens utbildningsnivå och skapa klarhet i befattningsbenämningarna.

I den nya gymnasielagen är utgångspunkten en gedigen allmänbildning. Den nuvarande ämnesindelningen kvarstår, men samarbete över läroämnesgränserna blir möjligt. Samarbetet med högskolorna intensifieras. Gymnasieelevernas välbefinnande ökas genom specialundervisning i gymnasiet och mer individuell handledning.

Arbetstidslagen uppdateras så att den motsvarar behoven i dagens arbetsliv. Propositionen lämnas i början av sommaren.  Den ökar möjligheterna till flexibla arbetstidsarrangemang och främjar lokala avtal.

Ärade talman!

Sysselsättningsmålet 72 procent är ett delmål för att trygga finansieringen av välfärdssamhället. Under nästa regeringsperiod måste målet vara en sysselsättningsgrad på 75 procent.

Att samordna arbete och social trygghet är den stora reformen under nästa valperiod.  Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp för att dryfta en totalreform av grundskyddet. I detta arbete deltar också oppositionen.

Regeringen tar itu med arbetslöshetens struktur också i större detalj. Vi kommer att kartlägga de långtidsarbetslösas situation, bland annat hur många av dem som har nedsatt arbetsförmåga och hur man kan få in dem på arbetsmarknaden igen.

Globaliseringen och brytningsskedet inom tekniken, exemplifierat av artificiell intelligens, ändrar vår uppfattning om arbete och arbetsmarknaden. Många finländare måste komplettera sitt kunnande. En speciellt stor utmaning är detta för de över 620 000 personer som endast har grundskoleutbildning. Sysselsättningsgraden bland dem är endast omkring 40 procent. En högklassig grundskola ger oss en stark grund att klara av denna utmaning.

Regeringen har finansierat ett stort antal examensinriktade fortbildningsprogram.  Tillsammans med högskolorna skapas nya modeller för att utöka möjligheterna till öppna studier och livslångt lärande vid universitet och yrkeshögskolor. Propositioner om detta kommer att överlämnas i höst.

Vi tillåter självständiga studier i 6 månaders tid utan behovsprövning för arbetslösa.

Ärade talman!

Regeringen genomför i år en diskussionsturné om EU:s framtid. Det är viktigt att öka finländarnas engagemang i EU-diskussionen.

De stora frågorna inom Europeiska unionen under de kommande åren gäller alla säkerheten på ett eller annat sätt.

En grund för säkerheten är också en framgångsrik europeisk ekonomi som skapar arbete och trygghet för finländarna. Utvecklandet av Ekonomiska och monetära unionen är en avgörande faktor.

Reformer behövs, och Finland arbetar aktivt för dem. De mest akuta uppgifterna är att slutföra bankunionen, skapa marknadsdisciplin, möjliggöra de facto skuldsanering av stater och slutföra de nationella strukturomvandlingarna.

Dessutom måste man lösa frågan om hur medlemsstaternas eget ansvar för den ekonomiska politiken fås i balans med minskandet och fördelningen av risker.

EU:s utrikes- och säkerhetspolitik utvecklas och vi deltar i arbetet. Regeringen fortsätter aktivt och målmedvetet att arbeta för ett fördjupat försvarssamarbete inom EU. EU-staterna är viktiga partner för oss också när det gäller att avvärja radikalisering och cyberhot.

Samarbetet mellan EU och Nato framskrider. Kompetenscentret för motverkande av hybridhot, som på vårt initiativ inrättats i Finland, är ett gott exempel på ett samarbete som gagnar alla.

Också utmaningarna inom klimatpolitiken och migrationen inverkar också på vår säkerhet. Också här är vi starkare tillsammans än ensamma. När det gäller klimatpolitiken måste EU stärka sitt ledarskap.

Budgetförhandlingarna kommer att bli svåra på grund av det budgetgap som uppstår när Storbritannien lämnar EU. Vi anser att gapet inte ska fyllas. Vi hör dock inte till den striktaste enprocentsgruppen bland nettobidragsgivarna. Vi har flexmån och kan påverka helheten.

EU-finansieringen bör också i fortsättningen stödja ekonomisk tillväxt, sysselsättning och kompetens. Den bör bättre motsvara de aktuella behov som uppstår, till exempel på grund av migrationen och försvarssamarbetet. Den proportionella nivån för finansiering av forskning, utveckling och innovationer bör ökas.

Finland vill trygga ett livskraftigt jordbruk överallt i Europa och möjliggöra en fortsättning på region- och strukturpolitiken även i Finland.

Om ett drygt år inleder Finland sitt EU-ordförandeskap. Vi kommer att utnyttja ordförandeskapet effektivt och lyfta fram teman som är viktiga för Finland. Som överenskommet bjuder jag in riksdagspartierna att delta i förberedelserna inför ordförandeskapet. Jag ordnar det första rundabordssamtalet om förberedelserna den 14 mars. Oppositionen deltar i förberedelserna, det slutliga beslutet om Finlands program fattas av nästa regering.

Ärade talman!

I utrikes- och säkerhetspolitiken framhävs vikten av stabilitet i vårt eget närområde. Vi främjar stabilitet bland annat genom att målmedvetet fortsätta med vårt samarbete med Sverige. Utvecklandet av det nordiska samarbetet är viktigt också i fortsättningen.

På stabiliteten i närområdet inverkar situationen i Ukraina, som det inte syns någon ljusning i. Finland står stadigt bakom EU:s gemensamma Rysslandspolitik. Samtidigt är skötseln av de bilaterala relationerna med Ryssland viktiga för oss.

Vi fortsätter också Natosamarbetet i enlighet med riktlinjerna i den försvarspolitiska redogörelsen.

Under dessa förhållanden framhävs arktiska rådets betydelse som ett samarbetsforum. Under vårt ordförandeskap har vi målmedvetet betonat verkställandet av klimatavtalet från Paris samt FN:s mål för hållbar utveckling. Samtidigt gör vi vårt arktiska kunnande känt.

Terrorismen står kvar på agendan i den internationella politiken, trots att terrorgruppen IS nästan har besegrats. Organisationen är dock ett fortsatt hot mot ländernas inre säkerhet.

Ärade talman!

Det finländska samhällets styrka ligger i dess enighet. Så många finländare som möjligt måste genuint känna att de är en del av vårt samhälle.

Professor Juho Saaris arbetsgrupp har försökt hitta nya sätt att råda bot på ojämlikheten. Under riksdagsdebatten i december lovade jag bjuda in riksdagspartierna för att höra arbetsgruppen berätta om resultaten av arbetet i mars. Inbjudan kommer under de närmaste dagarna.

Ärade talman!

Vi som sitter i denna sal har till uppgift att skapa förutsättningar för fortsatt sammanhållning i vårt samhälle. Låt oss alla hålla detta i minnet just i år.

Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt att önska hela riksdagen glad alla hjärtans dag!

 
Tillbaka till toppen