Statsminister Juha Sipilä
Regeringens svar på interpellationen om Finlands framtida riktning i riksdagen

Statsrådets kommunikationsavdelning 18.5.2016 14.16
Interpellationssvar

(med reservation för ändringar)

Ärade talman!

Interpellationen gäller Finlands framtida riktning. Jag svarar gärna på denna fråga. Finland har nu en riktning.

För ett år sedan erkände vi fakta och satte i gång. Vi avancerar målmedvetet i enlighet med regeringsprogrammet. Alltför länge har vi låtit bli att förnya Finland, nu gör vi det med buller och bång.

Vi håller samtidigt på med samhällsfördraget, sysselsättnings- och företagsamhetspaketet, social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen, gallringen bland kommunernas uppgifter, ändringen av statens ägarpolitik, programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna, trafikreformer, reformen av utbildningen på andra stadiet, avveckling av normer, digitalisering och främjande av försök och ett genombrott för bioekonomin.

Ärade talman!

På grund av den eländiga sysselsättningsutvecklingen under den förra regeringsperioden har denna regering varit tvungen att göra nedskärningar och söka tillväxt med nya metoder. Vi har sett effekterna av de gamla metoderna.

Vi har i åratal skuldsatt oss på bekostnad av kommande generationer. Nu sätter vi punkt för det. Regeringen har satt i gång med att tackla hållbarhetsunderskottet på cirka 10 miljarder. Av det åtgärdas 4 miljarder genom stora, strukturella reformer, 4 miljarder genom besparingar och 2 miljarder genom ökad tillväxt och sysselsättning. Enligt regeringens ekonomiska program ska vi från och med 2021 inte längre leva på kredit.

Ärade talman!

Interpellationens första fråga gäller reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. Vi håller fast vid de viktigaste målen: minskade hälsoskillnader, kontroll över kostnaderna och obrutna vårdkedjor. Man måste komma till läkare snabbare i hela landet.

Social- och hälsovårdsreformen går som på räls. Under regeringsförhandlingarna drog vi upp de stora linjerna. I november beslutade vi att 18 landskap ska ordna tjänsterna. I april slog vi fast riktlinjerna för finansieringen, modellen med flera producenter och fastigheterna. Den finländska modellen för valfrihet slås fast i juni.

I enlighet med vad som fastslagits av ministergruppen för reformer blir lagen om ordnandet av social- och hälsovården, landskapslagen, statsandelslagen och genomförandelagen färdiga för offentlig diskussion och remiss i juni. Förslaget om valfrihet och finansieringslagarna sänds på remiss i november. Alla lagar som ingår i helheten kommer till riksdagen i vinter och under våren 2017. Lagarna ska vara klara i juni 2017. På så sätt har landskapen ett och ett halvt år på sig att genomföra den historiskt stora reformen. Det är positivt att man i flera landskap redan i förväg förbereder sig på det konkreta verkställandet av förändringen.

I centrum av reformen står människan. Utgångspunkten för riktlinjerna för social- och hälsovårdsreformen är tillgång till tjänster på basnivå och obrutna vårdkedjor, dvs. integration. I framtiden kommer informationen att röra sig i interoperabla informationssystem. Man ska inte längre behöva bollas fram och tillbaka.

Ärade talman!

Regeringen utgår i sina riktlinjer från att landskapens tjänsteproduktion ska bolagiseras när det är fråga om tjänster som finns på marknaden. Skyldigheten att bolagisera produktion som finns på marknaden infördes redan under föregående regeringsperiod i kommunallagen.

Bolagiseringsskyldigheten är således ingen ny sak. Av social- och hälsovårdstjänsterna kommer till exempel de tjänster som faller inom ramen för omfattande valfrihet att tillhandahållas på marknaden. Den omfattande valfriheten blir huvudregel framför allt när det gäller tjänster på basnivå. I fråga om dem styrs tjänsteproduktionen inom den offentliga, den privata och den tredje sektorn av samma starka anordnare och blir så jämförbar som möjligt enligt enhetliga principer.

När det gäller den tjänsteproduktion som inte tillhandahålls på marknaden utgår regeringen från att landskapet kan utnyttja bolagsformen eller t.ex. bilda en särskild offentligrättslig inrättning för landskapet. Den offentligrättsliga inrättningen kan producera de mest krävande tjänsterna, däribland de tjänster och uppgifter som sköts under tjänsteansvar. Många myndighetsuppgifter är sådana som inte kan överlåtas på aktiebolag.

För en del av landskapens tjänsteproduktion kan det bildas bolag som ägs av landskapet. Precis som man redan nu har gjort. Många kommuner och samkommuner har bolagiserat delar av sin tjänsteproduktion. Uppfattningen att landskapen ska ombilda tjänsteproduktionen till aktiebolag i sin helhet så att den verkar på marknadsvillkor är felaktig.

Ärade talman!

Den andra frågan gäller statens trafiknätsbolag. När Finland reformeras måste man finna nya lösningar för att finansiera bland annat vägar och broar. Det eftersatta underhållet har under årens lopp ökat till över 2 miljarder euro. Denna regering har gjort exceptionella satsningar för att minska denna summa. Paketet på 600 miljoner för att åtgärda det eftersatta underhållet kommer i sommar att börja synas som vägarbeten i hela landet. Dessutom kom man under ramförhandlingarna överens om ett flertal trafikprojekt som ska främja sysselsättningen, bostadsbyggandet och utvecklingen i stadsregioner, såsom iståndsättningen av riksvägarna S:t Michel–Juva och Uleåborg–Kemi, Spår-Jokern, spårvägen i Tammerfors och planeringen av den snabbare tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors.

Denna interpellation berättar framför allt om oppositionens oförmåga att reformera Finland. Regeringen ska t.ex. inte ens få utreda inrättandet av ett statligt bolag som svarar för driften och utvecklandet av trafiknätet. Vi letar nu fördomsfritt efter nya sätt att finna finansiering och vitalitet för de investeringar som är en förutsättning för att hålla hela landet bosatt och på så sätt stödja bioprojekt över hela landet.  Det som vi nu har förbundit oss till är att utreda saken, inga beslut har ännu fattats.

Vad transportbalken beträffar så är avregleringen av taxitrafiken bara en del av transportbalksprojektet, som fortfarande är under beredning. Den delen av transportbalken är nu på remiss och regeringen tar därefter ställning till frågan som helhet. Vi har förbundit oss att trygga kollektivtrafiken och taxitrafiken i hela landet, också i framtiden. Detta beaktas också i transportbalken, som ger utrymme för att utnyttja digitaliseringen och öppna data. Det är vad Finland behöver om vi ska hålla hela landet bosatt.

Ärade talman!

Den tredje frågan gäller statens ägarpolitik. I går diskuterade vi riktlinjerna för ägarpolitiken. Det är fråga om betydande ändringar där statens bolagsinnehav utnyttjas på ett helt nytt sätt. Strukturerna ändras så att de betjänar en aktiv utveckling och nyskapande. Riktlinjerna signalerar också ett starkt samhällsansvar och måttfullhet.

Principbeslutet innehåller inte några bolagsspecifika beslut om de bolag som nämns i interpellationen, alltså VR och Posten. Regeringen utesluter ändå under inga omständigheter alternativet att det inom de befintliga bolagen uppstår nya bolag som kan utvecklas för sig. Så har bland andra Neste Abp, Outotec och Tikkurila uppstått. Utmärkta bolag alla tre!

Ärade talman!

Det kan inte finnas någon viktigare uppgift för regeringen än att skapa förutsättningar för att arbetslösa ska få sysselsättning. Vårt mål är höja sysselsättningsgraden till 72 procent, vilket innebär cirka 110 000 nya arbetsplatser.  Enligt uppskattning bidrar samhällsfördraget till att skapa 35 000–45 000 av dem. Vi har dragit upp riktlinjerna för ett stort antal åtgärder som ska främja sysselsättning och företagsamhet. Några exempel är att villkoren för egen sysselsättning förbättras, att utkomstskyddet för arbetslösa får användas som startpeng och lönesubvention och att innovationssedlar och en databank för innovationer införs.  Fler åtgärder läggs fram i samband med budgetförhandlingarna. I höst lämnar vi också ett lagpaket om företagarbeskattning till riksdagen.

Vi behöver åtgärder som sänker arbetsgivarnas tröskel för att anställa och åtgärder som bidrar till att arbetslösa arbetssökande får jobb. På Sitras initiativ har ett förslag om en ny tjänst för arbetsprov utarbetats. Det är fråga om ett försök. Arbetslösa arbetssökande ska ha möjlighet att under en kortare tid på frivillig basis visa sin kompetens för en eventuell arbetsgivare.

Vi har hört arbetsmarknadsorganisationerna i frågan. Deras kommentarer kommer att beaktas i beredningen.  När utredningen är klar ser vi om det är möjligt att skapa sådana spelregler för denna typ av arbetsprov att det är värt att gå vidare med försöket. Om inte, lämnar vi det därhän. Minister Lindström åker om en timme för att diskutera denna och andra viktiga arbetsmarknadsfrågor med arbetsmarknadsorganisationerna. Tillsammans gör vi något bra av det här!

Ärade talman!

Östra Finlands universitets beslut att flytta institutionen för lärarutbildning från Nyslott till sitt campus i Joensuu är tråkigt för Nyslott. Jag besökte Joensuu den 14 mars.   Jag vädjade till universitetets ledning att de skulle behålla den decentraliserade campusmodellen. Undervisningsministern har fört diskussioner med ledningen för Östra Finlands universitet och Nyslotts stad. Jag träffade ledningen senast i förrgår. Jag har i flera repriser vädjat för en fortsättning enligt gammal modell och tillsammans med olika aktörer föreslagit ett stort antal alternativa lösningar för att lärarutbildningen ska stanna kvar i Nyslott. Beslutsfattare i denna fråga är enligt lagen universitetet, inte Finlands regering. 

Vi föreslog redan i april strategisk finansiering omfattande två miljoner euro för att trygga en fortsättning på lärarutbildningen i Nyslott på samma sätt som för fyra år sedan. Dessutom erbjöd sig regeringen att diskutera lösningar i fråga om universitetsfastigheterna.   Universitetets styrelse nappade inte på vårt förslag.  Östra Finlands universitet motiverar sitt beslut med att den finansiering som erbjöds universiteten under förra perioden var förknippad med uppfyllandet av vissa resultatindikatorer. Universitetet har gjort den bedömningen att det inte når de önskade resultaten med den nuvarande strukturen. Enligt rektorn är lärarutbildningen i Nyslott inte tillräckligt attraktiv, eftersom bara 18 procent av de sökande placerar den som sitt förstaval, antalet avhoppare är alltför stort och forskarstuderandena är alltför få.

Det framgick av diskussionen att Finlands regering inte kan få universitetet att ändra sitt beslut. Den frågan ställde jag många gånger. Jag klargjorde också mina egna intentioner mycket tydligt.

Enligt de preliminära slutsatserna i Pellervon Taloustutkimus utredning kommer indragningen av institutionen att ha negativa konsekvenser för ekonomin i Nyslottsregionen. De kommer trots det inte att vara så stora som de har framförts i offentligheten. Även om det i nuläget känns så, måste det gå att se möjligheter också i en svår förändring. Regeringen arbetar för att ersättande verksamhet ska uppstå för att stödja utvecklingen i regionen. Vi har tid på oss fram till slutet av 2017 att finna lösningar tillsammans med aktörerna i regionen .

Ärade talman!

Regeringen genomför enhälligt och målmedvetet sitt program "Lösningar för Finland". När man genomför förnyelser måste man kunna avstå från gamla verksamhetssätt. Detta är inte rätt tidpunkt att se bakåt, nu måste vi blicka framåt utan fördomar.