Finland och Nato

Finlands anslutningsprotokoll till Nato undertecknades den 5 juli 2022.

Finland kan bli medlem i Nato när alla Natoländer har ratificerat anslutningsprotokollet, det vill säga satt det i kraft, och därefter informerat depositarien för protokollet, det vill säga Förenta staternas regering, om ratificeringen.

Länder som har ratificerat Finlands ansökan, situationen den 11 oktober 2022

Länder som har ratificerat Finlands Natomedlemskap: 28/30
Länder som har informerat Förenta staternas regering om ratificering: 27/30

Enligt den redogörelse om medlemskap i Nato som statsrådet godkänt har Rysslands invasion av Ukraina inneburit en grundläggande förändring i Finlands och Europas omvärld och säkerhetspolitiska miljö. Internationella överenskommelser och gemensamma principer för Europas säkerhet hindrade inte ett krig från att bryta ut i Europa.

Genom att ansluta sig till försvarsalliansen Nato stärker Finland sin egen säkerhet i den förändrade omvärlden. Medlemskap i Nato innebär att Finland skulle vara en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Det finska försvarets avskräckande effekt blir då betydligt större. Dessutom ger ett Natomedlemskap Finland möjlighet att vara med och fatta beslut om säkerhetspolitiska frågor som är centrala för Finland.

Finlands försvarsförmåga och resiliens skulle också stärka Natos gemensamma försvar inom hela organisationens område. Tröskeln att använda militära maktmedel i Östersjöregionen och i Finlands närområden skulle bli högre.

Natosamarbetet och Finlands resiliens

Finlands anslutningsprotokoll undertecknades den 5 juli, och Finland fick då observatörsstatus i Nato.

Följande steg är att Natos medlemsstater ska ratificera anslutningsprotokollet i enlighet med sina nationella förfaranden. Ratificeringsförfarandena och deras längd varierar i olika medlemsstater. 

Natos beslutsregel är konsensus, det vill säga besluten ska fattas enhälligt. Det betyder att omröstningar eller majoritetsbeslut inte förekommer i Nato. Varje medlemsstat deltar i beslutsprocessen på jämlik grund. Medlemsstaterna har möjlighet att stoppa Natos beslutsprocess när det gäller viktiga nationella intressen.

Finlands anslutningsprocess till Nato

Också som eventuell medlem i Nato ska Finland upprätthålla och utveckla sin egen försvarsförmåga och fortsätta det bilaterala och multilaterala försvarssamarbetet. Finland ska fortfarande själv besluta om principerna för genomförandet av försvaret.

Ett Natomedlemskap skulle inte innebära att den allmänna värnplikten slopas. Ett eventuellt medlemskap skulle förbättra Finlands militära försörjningsberedskap och hela samhällets krisberedskap.

Medlemskapet inverkar inte i någon betydande grad på i vilken omfattning Finland deltar i Natos krishanteringsinsatser.

Om Finland blir medlem i Nato har landet beredskap att stödja andra i alliansen i en situation där det kollektiva försvaret eventuellt aktiveras. Finlands insats i Natos kollektiva försvar i utgångsläget fastställs i samband med anslutningsförhandlingarna.

Även som medlem i Nato skulle Finland ändå alltid på nationell nivå besluta om utplacering av trupper i Natos insatser. Dessutom kunde Finland enligt särskild överenskommelse komma att delta i fredstida uppgifter inom Natos kollektiva försvar.

Medlemskapet skulle inte förplikta Finland att ta emot kärnvapen, permanenta Natobaser eller trupper på sitt territorium. Exempelvis ställde de grundande medlemmarna Norge och Danmark i början av medlemskapet ensidiga restriktioner i fråga om medlemskapet, och länderna har inte tillåtit främmande staters permanenta trupper, baser eller kärnvapen inom sitt territorium under fredstid.

Det är svårt att ge ett exakt svar. Efter anslutningsförhandlingarna ska Natos medlemsstater ratificera anslutningsprotokollet i enlighet med sina nationella förfaranden. Ratificeringsförfarandena och deras längd varierar i olika medlemsstater. Natos anslutningsprocess har tagit minst ett år för de länder som tidigare anslutit sig.

Det är viktigt att ett land som är intresserat av medlemskap för förberedande diskussioner med Natoländerna. Finlands statsledning har under våren fört diskussioner med olika länder om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön.

Den årliga merkostnaden för ett eventuellt Natomedlemskap är uppskattningsvis 1–1,5 procent av Finlands nuvarande försvarsbudget. För närvarande skulle det betyda cirka 55–60 miljoner euro per år.

Ett mål som medlemsländerna gemensamt avtalat om är att använda minst två procent av bruttonationalprodukten till försvarsutgifter, vilket för Finland innebär att försvarsbudgeten skulle hållas på ungefär nuvarande nivå.

Natos medlemsstater behåller sin nationella självbestämmanderätt, och beslutsfattandet i Nato bygger på enhällighet.

Som medlem i Nato skulle Finland delta i den säkerhetspolitiska debatten i Nato och i utvecklandet av Natos roll som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör, och Finland kommer också att ha ett politiskt engagemang i försvarsalliansen. Relationerna mellan Nato och Ryssland blir då en del av Finlands relationer till Ryssland.

Nya medlemsstater ansluter sig till Natofördraget med fullständiga rättigheter och skyldigheter. Den mest betydande konsekvensen för Finland av ett eventuellt Natomedlemskap är att Finland blir en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantier enligt artikel 5 i Natofördraget. Det finska försvarets avskräckande effekt kommer att vara betydligt större än för närvarande, eftersom den backas upp av försvarsalliansens samlade kapaciteter.

Finland har samarbetat med Nato sedan 1994 inom ramen för programmet för partnerskap för fred. Partnerskapet har fördjupats sedan dess.

Dessutom deltar Finland i Natoledda krishanteringsinsatser för stabilitet och säkerhet. Medlemskapet skulle inte medföra någon betydande förändring i den nivå på vilken Finland deltar i Natos krishanteringsinsatser.