Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finland och Nato

Finlands säkerhetspolitiska miljö förändrades i grunden när Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022. Efter invasionen har Finland omvärderat sitt säkerhetspolitiska läge. Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Natoländernas stats- och regeringschefer bjöd in Finland att bli medlem i Nato vid toppmötet i Madrid den 29 juni 2022. Samtliga medlemsländer i Nato undertecknade Finlands anslutningsprotokoll den 5 juli och Finland fick observatörsstatus i Nato. Finland får delta i Natos möten, men inte rösta. Ratificeringen tar uppskattningsvis några månader upp till ett år.

Anslutningsprocessen fortsätter så att alla Natoländer ska ratificera, det vill säga sätta i kraft, Finlands anslutningsprotokoll enligt  sina egna nationella förfaranden.

Ett finländskt Natomedlemskap ökar säkerheten för Finland i den förändrade omvärlden och stärker stabiliteten och säkerheten i Östersjöregionen och Nordeuropa. Finlands starka försvarsförmåga och resiliens stärker också Nato och alliansens kollektiva försvar. 

Ett medlemskap i försvarsalliansen Nato innebär att Finland blir en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Ett Natomedlemskap ger Finland möjlighet att vara med och fatta beslut om säkerhetspolitiska frågor som är centrala för Finland. 

Vad är Nato?

Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato är en multilateral försvarsallians och en central transatlantisk och europeisk aktör som främjar säkerhet och stabilitet. Nato grundades 1949.

Nato har 30 medlemsländer, av vilka 21 också hör till Europeiska unionen. Det nyaste medlemslandet är Nordmakedonien, som anslöt sig våren 2020.

Natos principer anges i Nordatlantiska fördraget, det vill säga Natofördraget, som undertecknades 1949. Natofördraget innehåller 14 artiklar.

Nordatlantiska fördraget på svenska

Kollektivt försvar är Natos viktigaste uppgift

Natos uppgift är att garantera medlemsländernas frihet och säkerhet med politiska och militära medel. Till dess grundläggande uppgifter hör kollektivt försvar och avskräckning, krishantering samt säkerhetsfrämjande samarbete med andra organisationer och stater.

Enligt artikel 5 i Natofördraget tolkas ett angrepp mot ett medlemsland som ett angrepp mot alla. Nato upprätthåller förmågan att svara för medlemsländernas skyldighet till ömsesidigt stöd och bistånd. Detta bildar en förebyggande tröskel för användningen av militära maktmedel och för hot om detta som riktas mot alliansen.

Varje medlemsland har ålagts att hjälpa ett annat medlemsland som blivit föremål för ett angrepp på det sätt som landet anser nödvändigt, också med militära medel. Utöver det kollektiva försvaret verkställer Nato krishanteringsinsatser och upprätthåller ett omfattande partnerskapsnätverk.

Natos kollektiva försvar grundar sig på en integrerad militär kommandostruktur, på en gemensam försvarsplaneringsprocess och på övningar. Dessa arrangemang säkerställer att Nato kan försvara sina medlemsländer vid behov. Natos militära struktur står under medlemsländernas politiska styrning.

Frågor och svar

Tillbaka till toppen