Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finland och Nato

Finlands säkerhetspolitiska omgivning förändrades i grunden till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i februari 2022. Efter angreppet gjorde Finland en omvärdering av sin säkerhetspolitiska situation och ansökte om medlemskap i Nato.

Finland blev full medlem av Nato den 4 april 2023.

Finlands medlemskap i Nato stärker stabiliteten och säkerheten i Finland, Östersjöområdet och Nordeuropa. Finlands starka försvarsförmåga och resiliens stärker också Nato och alliansens kollektiva försvar.

I och med medlemskapet i försvarsalliansen Nato blir Finland en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Som medlem i Nato får Finland vara med och fatta beslut om säkerhetspolitiska frågor som är centrala för Finland.

Det är Finlands mål att även Sverige ska bli Natomedlem så snart som möjligt. Finlands och Sveriges medlemskap i Nato höjer tröskeln för användning av militära maktmedel i Östersjöområdet, vilket ökar stabiliteten i området på längre sikt. När Finland och Sverige blir medlemmar i Nato hör alla de nordiska länderna till Nato. De kan inom alliansen tillsammans driva frågor som är viktiga för dem.

Vad är Nato?

Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato är en multilateral försvarsallians och en central transatlantisk och europeisk aktör som främjar säkerhet och stabilitet. Nato grundades 1949.

Nato har 31 medlemsländer, av vilka 22 också hör till Europeiska unionen.

Natos principer anges i nordatlantiska fördraget, det vill säga Natofördraget, som undertecknades 1949. Fördraget innehåller 14 artiklar.

Nordatlantiska fördraget på svenska

Kollektivt försvar är Natos viktigaste uppgift

Natos uppgift är att garantera medlemsländernas frihet och säkerhet med politiska och militära medel. Till dess grundläggande uppgifter hör kollektivt försvar och avskräckning, krishantering samt säkerhetsfrämjande samarbete med andra organisationer och stater.

Enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget tolkas ett angrepp mot ett medlemsland som ett angrepp mot alla. Nato upprätthåller förmågan att svara för medlemsländernas skyldighet till ömsesidigt stöd och bistånd. Detta bildar en förebyggande tröskel för användningen av militära maktmedel och för hot om detta som riktas mot alliansen.

Varje medlemsland har ålagts att hjälpa ett annat medlemsland som blivit föremål för ett angrepp på det sätt som landet anser nödvändigt, också med militära medel. Utöver det kollektiva försvaret verkställer Nato krishanteringsinsatser och upprätthåller ett omfattande partnerskapsnätverk. 

Natos kollektiva försvar bygger på en integrerad militär kommandostruktur, gemensam försvarsplanering, operativ planering och övningar. Dessa arrangemang säkerställer att Nato kan försvara sina medlemsländer vid behov. Natos militära struktur står under medlemsländernas politiska styrning. 

Tillbaka till toppen