Finland och Nato
Finlands säkerhetspolitiska omgivning förändrades i grunden till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i februari 2022. Efter angreppet gjorde Finland en omvärdering av sin säkerhetspolitiska situation och ansökte om medlemskap i Nato.
Finland blev full medlem av Nato den 4 april 2023.
Finlands medlemskap i Nato stärker stabiliteten och säkerheten i Finland, Östersjöområdet och Nordeuropa. Finlands starka försvarsförmåga och resiliens stärker också Nato och alliansens kollektiva försvar.
I och med medlemskapet i försvarsalliansen Nato blir Finland en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Som medlem i Nato får Finland vara med och fatta beslut om säkerhetspolitiska frågor som är centrala för Finland.
Det är Finlands mål att även Sverige ska bli Natomedlem så snart som möjligt. Finlands och Sveriges medlemskap i Nato höjer tröskeln för användning av militära maktmedel i Östersjöområdet, vilket ökar stabiliteten i området på längre sikt. När Finland och Sverige blir medlemmar i Nato hör alla de nordiska länderna till Nato. De kan inom alliansen tillsammans driva frågor som är viktiga för dem.
Vad är Nato?
Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato är en multilateral försvarsallians och en central transatlantisk och europeisk aktör som främjar säkerhet och stabilitet. Nato grundades 1949.
Nato har 31 medlemsländer, av vilka 22 också hör till Europeiska unionen.
Natos principer anges i nordatlantiska fördraget, det vill säga Natofördraget, som undertecknades 1949. Fördraget innehåller 14 artiklar.
Nordatlantiska fördraget på svenska
Kollektivt försvar är Natos viktigaste uppgift
Natos uppgift är att garantera medlemsländernas frihet och säkerhet med politiska och militära medel. Till dess grundläggande uppgifter hör kollektivt försvar och avskräckning, krishantering samt säkerhetsfrämjande samarbete med andra organisationer och stater.
Enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget tolkas ett angrepp mot ett medlemsland som ett angrepp mot alla. Nato upprätthåller förmågan att svara för medlemsländernas skyldighet till ömsesidigt stöd och bistånd. Detta bildar en förebyggande tröskel för användningen av militära maktmedel och för hot om detta som riktas mot alliansen.
Varje medlemsland har ålagts att hjälpa ett annat medlemsland som blivit föremål för ett angrepp på det sätt som landet anser nödvändigt, också med militära medel. Utöver det kollektiva försvaret verkställer Nato krishanteringsinsatser och upprätthåller ett omfattande partnerskapsnätverk.
Natos kollektiva försvar bygger på en integrerad militär kommandostruktur, gemensam försvarsplanering, operativ planering och övningar. Dessa arrangemang säkerställer att Nato kan försvara sina medlemsländer vid behov. Natos militära struktur står under medlemsländernas politiska styrning.
Natoländerna behåller sin nationella självbestämmanderätt, och beslutsfattandet i Nato bygger på enhällighet.
Som medlem i Nato deltar Finland i den säkerhetspolitiska debatten i Nato och i utvecklandet av Natos roll som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. Finland har också ett politiskt engagemang i försvarsalliansen. Relationerna mellan Nato och Ryssland blir också en del av Finlands relationer till Ryssland.
Natomedlemskapet stärker Finlands säkerhet i och med att Finland blir en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantier enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Som medlem är det finska försvarets avskräckande effekt betydligt större än tidigare eftersom hela alliansens militära styrka, en gemensam försvarsplaneringsprocess och Natoländernas politiska tyngd står bakom det.
Natomedlemskapet förbättrar Finlands militära försörjningsberedskap och hela samhällets resiliens.
Finlands starka försvarsförmåga och resiliens stärker också Nato och alliansens kollektiva försvar. Finland har en i förhållande till sin storlek stark försvarsmakt, en fungerande modell för den övergripande säkerheten och en internationellt sett mycket hög försvarsvilja.
Finland har beredskap att stödja sina allierade i Nato i en situation där det kollektiva försvaret eventuellt aktiveras. Varje medlemsland bestämmer självständigt hur och i vilken omfattning det deltar. Finlands insats i Natos kollektiva försvar fastställs i samband med anslutningsförhandlingarna.
Det är frivilligt att delta i krishanteringsinsatser. Finland beslutar alltid på nationell nivå om utplacering av trupper i Natos insatser. Dessutom deltar Finland enligt särskild överenskommelse i fredstida uppdrag inom Natos kollektiva försvar.
Finland deltar i Natoledda krishanteringsinsatser för stabilitet och säkerhet. Medlemskapet medför ingen betydande förändring i den nivå på vilken Finland redan tidigare deltagit i Natos krishanteringsinsatser.
Medlemskapet förpliktar inte Finland att ta emot permanenta Natobaser, trupper eller kärnvapen på sitt territorium. Natos medlemsländer har fullständig självbestämmanderätt över vilken militär verksamhet, vilka baser eller vilken utrustning de tillåter på sitt territorium.
Vissa medlemsländer har fastställt nationella begränsningar för Natos verksamhet. Exempelvis ställde de grundande medlemmarna Norge och Danmark i början av medlemskapet ensidiga restriktioner i fråga om medlemskapet, och länderna har inte tillåtit främmande staters permanenta trupper, baser eller kärnvapen inom sitt territorium under fredstid.
Som Natomedlem deltar Finland i genomförandet av alliansens kollektiva försvar och avskräckning. Finland beslutar fortfarande själv om genomförandet av försvaret.
Allmän värnplikt och en omfattande utbildad reserv utgör fortfarande grunden för försvaret. Också som medlem av Nato ska Finland upprätthålla och utveckla sin försvarsförmåga och fortsätta det bilaterala och multilaterala försvarssamarbetet.
Finland kommer att placera personal i Natos kommando- och truppstruktur, i Natos byråer samt i den internationella staben och den internationella militära staben vid Natos högkvarter. Även i Finland riktas mer resurser till Nato-verksamhet.
Natomedlemskapet ändrar inte grunderna för beväringstjänsten eller den frivilliga militärtjänsten för kvinnor. Medlemskapet påverkar alltså inte beväringarnas ställning. Reservisternas deltagande i Försvarsmaktens verksamhet utanför Finlands gränser bygger på frivillighet.
Till eventuella krishanteringsinsatser sänds, på samma sätt som hittills, yrkesmilitärer eller frivilliga reservister.
Varje Natoland beslutar självständigt om beloppet och fördelningen av sina försvarsanslag. Finlands försvarsutgifter har fastställts i proportion till det finska försvarets behov.
Direkta merkostnader av medlemskapet i Nato uppkommer till exempel av att Finland deltar i finansieringen av Natos gemensamma budgetar och placerar ut personal i Natos militära kommandostruktur. De årliga kostnaderna uppskattas till 70–100 miljoner euro.
Att ansluta sig till Natos försvarsplaneringsprocess och genomföra de prestationsmål som gäller Finland i processen samt att delta i Natos operativa planering medför betydande merkostnader för Finland.
Som medlem i Nato förbinder sig Finland till att försvarsanslagen ska uppgå till två procent av den nationella bruttonationalprodukten. Det bedöms att år 2023 uppgår Finlands försvarsutgifter till 2,38 procent och under åren 2024–2025 till cirka 2 procent av bruttonationalprodukten.
Finlands Natomedlemskap inverkar inte på Ålands ställning som demilitariserat område, som grundar sig på internationella överenskommelser. Åland är en del av Finlands suveräna territorium, och enligt bestämmelserna i överenskommelserna ska Finland försvara Ålands neutralitet. De strider inte mot förpliktelserna i nordatlantiska fördraget.
Som medlem av Nato främjar Finland utvecklandet av samarbetet mellan EU och Nato.
EU och Nato samarbetar intensivt. Samarbetet omfattar bland annat utveckling av den militära kapaciteten och militära rörligheten, cybersäkerhet och bekämpning av hybridhot och terrorism. Militär rörlighet innebär åtgärder som gör det lättare att flytta soldater och materiel från en plats till en annan exempelvis i samband med Natos eller EU:s insatser eller övningar.