Frågor och svar

Jord- och skogsbruksministeriet  och social- och hälsovårdsministeriet har gett vattentjänstverken och de kommunala hälsoskyddsmyndigheter samt närings-, trafik - och miljöcentraler som övervakar verken rekommendationer för att trygga vattentjänsterna vid coronavirusutbrottet.

Enligt nuvarande uppgifter är det inte sannolikt  att coronaviruset sprids via hushållsvatten. Viruset bedöms inte heller medföra någon särskild risk för dem som arbetar vid avloppsreningsverk.

Anvisningarna innebär inte att vattentjänstverken får nya skyldigheter eftersom beredskapen baserar sig på gällande lagstiftning: på lagen om vattentjänster och hälsoskyddslagen.

Lagen om vattentjänster förpliktar vattentjänstverken att se till att de fastigheter som är anslutna till verkens nät har tillgång till vattentjänster vid störningar. Vattentjänstverket ska utarbeta och uppdatera en plan för beredskap för störningssituationer och vidta de åtgärder som behövs enligt planen.

Med stöd av hälsoskyddslagen ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar utarbeta en beredskapsplan för störningssituationer som påverkar livsmiljön.

För att de samhälleliga basfunktionerna ska kunna fortsätta även vid störningar orsakade av coronavirusepidemin är det nödvändigt att trygga vattentjänsternas funktionssäkerhet. Särskilt stora tätorter samt verksamheter som behöver stora mängder rent hushållsvatten, såsom hälsocentraler, sjukhus och livsmedelsindustrin, är mycket sårbara om det blir störningar i vattentjänsterna.

När coronavirusepidemin eventuellt sprids ytterligare, är det viktigt att vattentjänstverken och kommunerna i samarbete med områdets andra vattentjänstverk, myndigheter och centrala kunder inom vattentjänsterna ser till att planerna för störningssituationer och de verksamhetsanvisningar som ingår i dem är uppdaterade.

Vattentjänsternas funktionssäkerhet riskeras av att en stor del av vattentjänstverkens personal blir sjuk.  Därför uppmanas vattentjänstverken att se till att verken har tillräckliga resurser för att sköta de kritiska uppgifterna enligt planerna för störningssituationer.

Vattentjänstverken uppmanas också att bereda sig på eventuella störningar i tjänsteleverantörernas, såsom laboratoriernas och kemikalieleverantörernas, verksamhet.

Ytterligare upplysningar:
Jarkko Rapala, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63315, fornamn.efternamn(at)stm.fi

Katri Vasama, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, enheten för naturresurs- och vattenhushållning, tfn 050 595 5317, fornamn.efternamn(at)mmm.fi

Anvisning: Vattentjänsternas beredskap vid coronavirusepidemin

Enligt aktuella (26.3.2020) uppgifter smittas viruset inte via livsmedel, inte heller fisk. Detta innebär att både primärproducenter, beredare och aktörer i leveranskedjan kan arbeta normalt, bara de sköter hygienen och ser till att de förvarar fisken enligt reglerna.

Även konsumenterna kan äta fisk och fiskeriprodukter på samma sätt som förut. Det centrala för både aktörerna inom fiskenäringen och konsumenterna är att de noggrant följer försiktighetsåtgärderna för att hindra att viruset sprids. Det är viktigt att värdekedjan för fisk kan fortsätta fungera så att vi också i fortsättningen har tillgång till fisk.

Läs mer om coronaviruset och livsmedlen på Livsmedelsverkets webbplats. Mer information om havs- och fiskerifondens och statens stöd till fiskerisektorn finns på adressen merijakalatalous.fi.

Det nya coronaviruset sprider sig direkt från en människa till en annan. Det finns inga belägg för att COVID-19-viruset sprids eller överförs till människor via livsmedel eller sällskapsdjur eller husdjur. Det finns inte heller några bevis på att djuren ska kunna insjukna i viruset. Man kan och måste ta hand om husdjuren på samma sätt som alltid, normal handhygien måste dock skötas.

Utifrån genetiska undersökningar har man kommit fram till att COVID-19-viruset ursprungligen kommer från fladdermöss eftersom ett virus som är nära släkt med coronaviruset har påträffats i populationerna av hästfladdermöss. Just nu försöker man få reda på hur COVID-19-viruset spreds från fladdermöss till människor. Man antar att viruset har använt fladdermöss som mellanvärdar, genomgått en mutation och därefter börjat spridas bland människor.

Mer information:

Livsmedelsverkets webbplatser: Coronaviruset och husdjur 
Livsmedelsverkets webbplatser: Coronaviruset och livsmedel
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s webbplats (på engelska)

Institutet för hälsa och välfärd har på sin webbplats samlat anvisningar om hur du själv kan agera för att hindra coronaviruset från att spridas och lindra den oro som viruset orsakar. 

Institutet för hälsa och välfärd: Vanliga frågor om coronaviruset

I fråga om användningen av och tillgången på läkemedel är det bra att söka information från tillförlitliga källor och följa myndigheternas information och anvisningar. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea) ger på sin webbplats svar på de vanligaste frågorna om läkemedel i anknytning till coronaviruset.

• vanliga frågor (fimea.fi)

Alla anvisningar, rekommendationer och beslut som ges av social- och hälsovårdsministeriet finns på stm.fi.

• Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget 

Du får och bör fortfarande röra dig i skogen och njuta av den vårliga naturen. Det är dock bäst att undvika de populäraste utflyktsplatserna och besöka till exempel närskogar. Forststyrelsen har på sin webbplats publicerat anvisningar för friluftsmänniskor om coronaviruset. Forststyrelsen påminner att du också i naturen bör komma ihåg samma anvisningar som gäller i städerna och till exempel i köpcentra:  vid eldplatser och vindskydd ska du komma ihåg två meters säkerhetsavstånd och handhygienen.

Se också: Forststyrelsens Naturtjänsters aktuella instruktioner angående coronaviruset

 

 

Användningen av antimikrobiella medel, såsom antibiotika, hos produktionsdjur är väl kontrollerad och måttlig. I Finland ges djur antibiotika endast på ordination av en veterinär när det är nödvändigt för att behandla en infektion eller sjukdom. I Finland försöker man hela tiden minska användningen av antibiotika. Enligt den senaste ESVAC-rapporten (2019) användes i Finland fjärde minst antibiotika av de europeiska länderna i förhållande till djurpopulationen. Användningen av antibiotika för djur begränsas ytterligare genom EU:s förordning om veterinärmedicinska läkemedel och förordning om läkemedelsfoder. På internationellt plan arbetar man för att minska den totala användningen av antibiotika också globalt –  det återstår fortfarande mycket att göra. Man försöker få människor att förstå bättre vilka effekter antibiotika har och att de ska användas bara när det är nödvändigt. Användningen av antibiotika som är av avgörande betydelse för människan har redan nu begränsats eller förbjudits helt och hållet vid medicinsk behandling av djur.

I Finland värnar man om produktionsdjurens välbefinnande i första hand genom god vård och förebyggande hälso- och sjukvård. Att vid behov  behandla sjukdomar också med läkemedel ingår i arbetet med att trygga livsmedelsproduktionen och på så sätt är det också kopplat till  livsmedelssäkerheten. Att lagra veterinärmedicinska läkemedel i upplag som ska trygga försörjningsberedskapen baserar sig på lagen och förordningen om obligatorisk lagring. Lagringsskyldigheten gäller för närvarande rabiesvacciner samt läkemedel som behövs för behandling av livsmedelsproducerande djur och behandling eller förebyggande av sjukdomar.

Coronaviruset sprids främst som dropp- eller kontaktsmitta när någon hostar eller nyser. Enligt expertbedömningar är det osannolikt att man smittas av coronaviruset genom avfall, bara man iakttar normal god avfallshanteringspraxis. Coronavirusets livskraft och infektionsförmåga försämras snabbt när viruset inte är i kontakt med människor, och viruset kan inte föröka sig i avfall.

Institutet för hälsa och välfärd: Vanliga frågor om coronaviruset

Social- och hälsovårdsministeriet har meddelat ett beslut genom vilket de som arbetar i nära kontakt med klienter vid verksamhetsenheter för heldygnsomsorg och tjänster som tillhandahålls i hemmet åläggs att använda ett kirurgiskt mun- och nässkydd.

Målet är att skydda klienter som löper en ökad risk att bli allvarligt sjuka till följd av coronavirussmitta (covid-19).

Om ett kirurgiskt mun- och nässkydd inte finns att tillgå, ska ett skydd av tyg som går att tvätta eller en engångsduk eller ett visir som täcker ansiktet användas.

Ja. Beslutet om användning av mun- och nässkydd för att skydda klienter inom socialvården gäller endast tjänster som tillhandahålls klienter som hör till en riskgrupp och löper ökad risk att bli allvarligt sjuka till följd av coronavirussmitta (covid-19). Beslutet gäller inte tjänster som tillhandahålls en klient som inte hör till en riskgrupp.

Mot bakgrund av aktuell kunskap löper följande personer en ökad risk att bli allvarligt sjuka till följd av coronavirussmitta (covid-19).

• personer med primärsjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, diabetes med dålig vårdbalans, maligna tumörer och immunbrist)
• personer över 70 år
• en del av personerna med funktionsnedsättning.

Mer information om riskgrupperna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats:

• Riskgrupper för allvarlig sjukdom till följd av coronavirussmitta (Institutet för hälsa och välfärd, på finska)

Beslutet gäller de kommuner och samkommuner som avses i socialvårdslagen (1301/2014), de producenter av privat socialservice som avses i lagen om privat socialservice (922/2011), de serviceproducenter som avses i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) samt landskapet Åland.

Beslutet gäller

• socialservice dygnet runt enligt socialvårdslagen
• annan boendeservice enligt 14 § i samma lag
• hemservice enligt 19 § i socialvårdslagen
• hemvård enligt 20 § i socialvårdslagen
• hemsjukvård enligt 25 § i hälso- och sjukvårdslagen
• personlig assistans enligt 8 c § i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987).

Ja. Vid verksamhetsenheter för heldygnsomsorg ska de som arbetar i nära kontakt med klienterna i regel använda ett kirurgiskt mun- och nässkydd för engångsbruk för att skydda klienten mot eventuell smitta från anställda.

Vid annan boendeservice, hemservice, hemvård och hemsjukvård samt personlig assistans till personer med funktionsnedsättning ska personal som arbetar i nära kontakt med klienterna använda ett kirurgiskt mun- och nässkydd för engångsbruk för att skydda klienten mot eventuell smitta från en anställd eller assistent.

Beslutet gäller bland annat socialvård dygnet runt som kommunen ordnar samt sådana producenter av privat socialservice som avses i lagen om privat socialservice (922/2011) och således också vård utom hemmet inom barnskyddet.

Beslutet gäller dock endast arbete i nära kontakt med klienter som hör till riskgruppen som löper ökad risk att bli allvarligt sjuka till följd av coronavirussmitta (covid-19). Till exempel de som bor på ett barnhem, det vill säga barn som får vård utom hemmet, hör i regel inte till riskgruppen. Beslutet gäller i det här fallet inte arbete vid en sådan enhet.

Det är dock möjligt att till exempel ett barn som hör till en riskgrupp bor på barnhemmet. Beslutet gäller i sådana fall arbete som sker i nära kontakt med det här barnet. Syftet med beslutet är att skydda barnet mot eventuell smitta som orsakas av en anställd i en situation där barnet kan bli allvarligt sjuk till följd av coronavirussmitta (covid-19).

Beslutet gäller bland annat socialvård dygnet runt som kommunen ordnar samt sådana producenter av privat socialservice som avses i lagen om privat socialservice (922/2011) och således också skyddshemstjänster.

Beslutet gäller dock endast arbete som sker i nära kontakt med klienter som hör till riskgruppen som löper ökad risk att bli allvarligt sjuka till följd av coronavirussmitta (covid-19). Alla klienter på skyddshemmet hör inte till riskgruppen, men det är möjligt att en person som hör till riskgruppen är klient på skyddshemmet. Beslutet gäller arbete i nära kontakt med en sådan person och syftet med beslutet är att skydda klienten mot allvarlig sjukdom till följd av coronavirussmitta (covid-19).

Mot bakgrund av den aktuella informationen löper personer med primärsjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, diabetes med dålig vårdbalans, maligna tumörer och immunbrist) samt personer över 70 år och en del av personerna med funktionsnedsättning en ökad risk att bli allvarligt sjuka till följd av coronavirussmitta (covid-19).

Mer information om riskgrupperna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats:

• Riskgrupper för allvarlig sjukdom till följd av coronavirussmitta (Insitutet för hälsa och välfärd, på finska)

En säsongsarbetare som står i anställningsförhållande till en finländsk arbetsgivare har rätt att i Finland få offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som kommuninvånarna oberoende av om hen kommer från ett EU-land eller ett land utanför EU. Säsongsarbetare får vård inom den offentliga hälso- och sjukvården till ett pris som motsvarar klientavgiften. Till exempel undersökning och behandling av allmänfarliga smittsamma sjukdomar, såsom coronavirussjukdom, är avgiftsfri.  

Det är viktigt att säsongsarbetaren kontaktar FPA genast när hen anlänt till Finland. FPA utreder arbetstagarens rätt till vård och beviljar ett intyg över rätten till vårdförmåner i Finland. Säsongsarbetaren visar upp intyget när hen besöker den offentliga hälso- och sjukvården. Också arbetsgivaren kan begära att säsongsarbetares vårdrätt utreds om arbetstagaren har gett arbetsgivaren en fullmakt för detta. Om en säsongsarbetare insjuknar och hen inte har något intyg, kan den offentliga hälso- och sjukvården och Folkpensionsanstalten utreda arbetstagarens rätt till vård.

Om en säsongsarbetare anlitar privata hälso- och sjukvårdstjänster, köper receptbelagda läkemedel eller om hen på grund av behandling av sjukdom orsakas resekostnader för hälso- och sjukvården, kan hen ansöka om ersättning hos Folkpensionsanstalten. FPA beviljar en sjukförsäkrad arbetstagare ett FPA-kort. 

Ifall barnet har ens lindriga förkylningssymptom ska barnet stanna hemma. Barnet kan igen delta i småbarnspedagiken då barnet varit symptomfritt över ett dygn. 

Praktiska arbetsarrangemang i småbarnspedagogikens och skolans utrymmen omfattas fortsättningsvis av arbetsgivarens arbetsledarrätt. Bl.a. arbetsmarknadsorganisationerna har anvisningar om detta.

• Arbetshälsoinstitutets anvisningar om åtgärder för arbetsgivare i anslutning till coronaepidemin
• Arbetsskyddsförvaltningens svar på frågor om corona, anställningsförhållanden och arbetarskydd

Du hittar mer information och anvisningar om saken på Institutet för hälsa och välfärds samt social- och hälsovårdsministeriets webbplats.

IHV: Vanliga frågor om coronaviruset

STM: Beredskap för coronaviruset

Småbarnspedagogisk verksamhet borde ordnas för de barn och familjer som behöver den, i bekanta utrymmen. Det rekommenderas inte att man flyttar barn från ett verksamhetsställe till ett annat. På så sätt förebygger man spridningen av coronavepidemin. Det rekommenderas att barnen i mån av möjlghet fortsätter i bekanta barngrupper med bekant personal.

Undervisnings- och kulturministeriet rekommenderar starkt att barnen i mån av möjlighet  fortsätter i samma grupper med bekant personal. Grupper bör inte i onödan slås ihop och barn bör inte flyttas till en annan grupp eller till ett annat ställe.

Inom småbarnspedagogiken bör med alla medel förebygga och bromsa upp spridningen av coronaepidemin samt säkra barnens, familjernas och personalens trygghet. Därför borde verksamheten i ån av möjlghet  ordnas i samma grupp som tidigare och i en trygg miljö.

En elev som deltar i undervisning har rätt till en trygg studiemiljö. Ifall ett barn eller barnets familjemedlem hör till riskgruppen är det den behandlande läkaren som bedömer ifall kan återvända till skolan eller till småbarnspedagogiken.

Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt annan undervisning som ges i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, bör eleven delta i undervisningen ifall hen inte av särskilda skäl tillfälligt har beviljats befrielse. Sjukdom, eller ifall eleven eller en familjemedlem hör till riskgruppen då det gäller smittrisk, är ett godtagbart skäl för frånvaro. Läkaren bedömer behovet av frånvaro. Den behandlande läkaren bedömer ifall man hör till riskgrupper. Övrig frånvaro beviljas på basis av normal praxis. Man kommer överens med läraren om uppgifter som bör göras under frånvaron.

Ifall en elev inte kan delta i undervisningen, t.ex. p.g.a. hälsoskäl, kan man fatta ett individuellt beslut om särskilda undervisningsarrangemang i enlighet med § 18 i lagen om grundläggande utbildning. Undervisningen kan då undantagsvis ges som distansundervisning, så att eleven tryggt kan studera hemma. Det här kan bli aktuellt i fråga om riskgrupper. Arrangemanget är möjligt endast i enskilda fall. I beslutsfattandet kan man utnyttja läkarens bedömning.

Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att möjligheten till särskilda undervsningsarrangemang ska erbjudas även barn som är lovligt frårvarande på grund av en familjemedlems hälsotillstånd, ifall man har särskilda undervisningsarrangemang för barn i riskgruppen. Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen rekommenderar att man tillfälligt gör så under den akuta coronavirusepidemin.

Arbetssäkerheten för lärare och andra som arbetar i skolor eller inom småbarnspedagogiken är på undervisnings- eller småbarnspedagogiksanordnares, dvs. på arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren bör enligt lagen om arbetssäkerhet på förhand utreda hur lärarna kan arbeta inom närundervisningen utan att utsätta sig för fara. I bedömningen bör man beakta även enskilda anställdas hälsotillstånd. Ifall en person som hör till rskgruppen upplever att hen inte kan arbeta tryggt inom närundervisningen, bör hen ända sig till sitt arbetsskyddsombud och arbetshälsovården.

• IHV: Riskgrupper 
• UBS: Läroplikt och frånvaro från undervisningen från och med den 14 maj 2020 

Skolornas utrymmesplanering genomförs så att färre elever än vanligt befinner sig i ett utrymme samtidigt. Undervisningsutrymmen som står tomma (t.ex. inom andra stadiets läroanstalter) kan vid behov tas i bruk för detta ändamål. 

I lågstadiet hålls undervisningsgrupperna åtskilda under hela skoldagen. I högstadiet och i valbara ämnen kan undervisningsgrupperna ändras, ifall det inte går att förverkliga undervisningen på annat sätt.

Ifall det i högstadiet är omöjligt att hålla isär undervisningsgrupperna satsar man på att hålla avstånd och strävar efter att sköta undervisningen i skift i mån av möjlighet.

Skolbespisningen ordnas med den egna klassen eller gruppen, inte som gemensam bespisning i matsalen. Matsalen kan ändå användas i skift. Man sörjer för hygienen under matlagningen, matutdelningen och medan man äter.

Man kommer inte att ge anvisningar om säkerhetsavstånd mellan personer. Man behöver inte dela upp grupper, istället kan man genom utrymmesarrangemang skapa tillräckliga avstånd

Verksamhet som sker i skolan eller inom småbarnspedagogiken är enligt lagen om sammankomster inte en allmän sammankomst eller ett publikevenemang. Man tillämpar inte eventuella begränsningar för sammankomster inom verksamheten.

Bestämmelser som gäller gruppstorlekar och personaldimensionering är i kraft enligt lagstiftningen som gäller småbarnspedagogiken  och den grundläggande utbildningen. Inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och i skolorna undviker man att arbeta i större grupper än normalt, t.ex. i grupper man slagit ihop flera lärares grupper.

Skolbespisningen ordnas med den egna klassen eller gruppen, inte som gemensam bespisning i matsalen. Matsalen kan ändå användas i skift. Man sörjer för hygienen under matlagningen, matutdelningen och medan man äter. Man kan t.ex. ordna rasterna i skift.

Utbildningsanordnaren ger närmare anvisningar om praktiska arrangemang så som det är mest lämpligt för respektive skola.

• Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin uppdaterad 11.5.2020

• Utbildningsstyrelsens anvisningar fr.o.m. 14.5: Återgången till närundervisning i den grundläggande utbildningen

• Utbildningsstyrelsens anvisningar fr.o.m. 14.5: Övergången till småbarnspedagogik enligt normal lagstiftning

Det rekommenderas i princip inte att man använder skyddsmask i skolan eller inom småbarnspedagogiken, men den som vill kan använda skyddsmask med beaktande av bifogade instruktioner.  

Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin 11.5.2020

Inom småbarnspedagogiken bör man se till att ingen kommer sjuk till verksamheten. Personal och barn ska inte heller flyttas mellan grupper eller verksamhetsplatser. Man bör undvika stora grupper. Också inom småbarnspedagogiken följer man effektiverade hygienarrangemang. 

Anodnare av småbarnspedagogik är skyldiga att se till barnens och personalens säkerhet. Åtgärder som kan vidtas är t.ex. effektiverad städning, mindre grupper samt permanenta grupper av barn och vuxna. 

• Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin (PDF) uppdaterad 11.5.2020
• Utbildningsstyrelsens anvisningar fr.o.m. 14.5.2020: Övergången till småbarnspedagogik enligt normal lagstiftning

Ifall ett barn insjuknar under dagen flyttas barnet omedelbart till ett separat utrymme tillsammans med en vuxen för att vänta på föräldern. Den vuxna unviker närkontakt med den insjuknade genom att hålla avstånd. Personer med symptom ska vara i kontakt med den egna hälsovårdscentralen och enligt de anvisningar man får söka sig till ett ställe där man kan göra ett coronavirustest.

Ifall en lärare insjuknar under dagen ska hen lämna skolans utrymmen. Utbildningsanordnaren bör sörja för nödvändiga åtgärder för att den avbrutna undervisningen ska kunna fortsätta.

En person som smittats av coronaviruset bör hålla sig borta från skolan eller småbarnspedagogiken minst 14 dygn från att symptomen började, men vid behov längre så att hen varit symtomfri minst två dygn innan hen återvänder till skolan eller till den småbarnspedagogiska verksamheten.

Det är kommunens eller sjukvårdsdistriktets läkare med ansvar för smittsamma sjukdomar som ansvarar för att utreda smittkedjan. Ifall någon i skolan eller inom småbarnspedagogiken konstateras vara smittad med coronavirus, utreder man ifall någon annan blivit utsatt. De utsatta spåras ich försätts i karantän i 14 dygn.

Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin (uppdaterad 11.5.2020)

Semesterarrangemang kommer man överens om med arbetsgivaren, vars ansvar det är att sköta ärenden som gäller semestrar och andra personalärenden. Relationstalen för personalen inom småbarnspedagogiken och fostringsansvariga är i kraft på det sätt som lagen och förordningen om småbarnspedagogik föreskriver, vilket även påverkar antalet närvarande anställda. 

Arbets- och näringsministeriet ger följande svar på frågan "Kan min arbetsgivare flytta min semester?"

Om arbetsgivaren redan har underrättat arbetstagaren om när årssemestern infaller, eller om de har kommit överens om det tillsammans, kan arbetsgivaren inte ensidigt flytta semestern.

Om arbetsgivaren ensidigt flyttar en bekräftad semester och detta orsakar arbetstagaren skada måste arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen ersätta skadan. Arbetstagaren är emellertid tvungen att följa arbetsgivarens beslut om att flytta semestern till en ny tidpunkt trots att arbetsgivarens ändring av tidpunkten för årssemestern strider mot reglerna.

Se Frågor och svar om coronaviruset och arbetslivet 

Det går att ordna terapi, rehabiliteringsverksamhet eller annat stöd som barnet behöver i småbarnspedagogikens utrymmen, med beaktande av hygienanvisningarna.

Meningen ”Andra personer än personalen vid skolan eller inom småbarnspedagogiken ska undvika att vistas på skolans eller den småbarnspedagogiska verksamhetens område.” betyder inte att man t.ex. inte kan ordna rehabilitering som barnet behöver i småbarnspedagogikens utrymmen.

• Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin 

Ifall barnet har ens lindriga förkylningssymptom ska barnet stanna hemma. Barnet kan igen delta i småbarnspedagiken då barnet varit symptomfritt över ett dygn. 

Praktiska arbetsarrangemang i småbarnspedagogikens och skolans utrymmen omfattas fortsättningsvis av arbetsgivarens arbetsledarrätt. Bl.a. arbetsmarknadsorganisationerna har anvisningar om detta.

• Arbetshälsoinstitutets anvisningar om åtgärder för arbetsgivare i anslutning till coronaepidemin
• Arbetsskyddsförvaltningens svar på frågor om corona, anställningsförhållanden och arbetarskydd

Du hittar mer information och anvisningar om saken på Institutet för hälsa och välfärds samt social- och hälsovårdsministeriets webbplats.

IHV: Vanliga frågor om coronaviruset

STM: Beredskap för coronaviruset

Arbetsarrangemangen för undervisningen hör till arbetsgivarens arbetsledarrätt. Mer information om detta ger bl.a. Undervisningssektorns Fackorganisation och Kommunarbetsgivarna.

I undantagstider är det förståeligt att undervisningen inte kan ordnas precis på samma sätt som normalt. Man bör se till att arbetsbördan inte blir för stor och att ansvaren delas upp mellan olika lärare. Man kan i skolan under ledning av rektorn besluta om att bilda undervisningsgrupper samt om en arbetsfördelning som avviker från det normala.

I samband med undervisningsarrangemangen bör man beakta förebyggandet av coronavirusets spridning. Det är viktigt att utbildningsanornarna organiserar bildandet av undervisningsgrupper, arbetsfördelningen mellan lärarna och i att man skapar en trygg praxis i undervisningsarrangemangen.

I grundläggande utbildnig har eleven rätt att få elevhandledning samt vid behov  stöd i undervisningen. Man bör också kunna identifiera problem och ta tag i dem i tid. 

Utbildningsanordnaren ska se till att undantagstillståndet påverkar elevernas kunnande så lite som möjligt. Utbildningsanordnaren ska handleda skolor och lärare så att alla barn har lika möjligheter att få hjälp och stöd.

I kommunerna är det viktigt att följa med elevernas behov av stöd noggrant. På basis av utvärderingar kan man planera stödårgärder som motsvarar elevernas behov. 

I fråga om yrkesutbildning och gymnasieutbildning är det i undantagsfall möjligt att ordna en begränsad mängd undervisning och handledning i läroanstaltens lokaler. I fråga om undervisning och handledning som inte kan genomföras på annat sätt än som närundervisning, men som är nödvändig med tanke på studiernas framskridande, ska man säkerställa elevernas och de studerandes samt undervisningspersonalens säkerhet genom arrangemang som gäller lokalerna och hygienen.

I undervisnings- och handledningsarrangemangen ska man beakta de elever och studerande som inte kan studera självständigt eller utnyttja olika digitala inlärningsmiljöer eller webbförbindelser. Enligt utbildningsanordnarens prövning kan de erbjudas möjlighet att studera självständigt eller under handledning i läroanstaltens lokaler med beaktande av behövliga arrangemang som gäller lokalerna och hygienen.

I fråga om studerande som får särskilt stöd och krävande särskilt stöd enligt lagen om yrkesutbildning ska tillräckliga stödåtgärder säkerställas också vid distansundervisning. Om studierna inte kan genomföras som distansundervisning på grund av den studerandes behov av stöd, utreds möjligheten till närundervisning. Vid bedömningen av behovet att ordna närundervisning ska dock den studerandes eventuella tillhörighet till riskgruppen för coronaviruset beaktas. När beslut om undervisningsarrangemang fattas ska man alltid i första hand sörja för de studerandes hälsa och säkerhet.

Statsrådet rekommenderade den 16 mars 2020 att anordnarna av gymnasieutbildning och yrkesutbildning upprätthåller studerandehälsotjänster vid en del av verksamhetsställena och ser till att de studerande har tillräcklig information om de tjänster som står till buds.

I ljuset av den nuvarande sjukdomssituationen och den epidemiologiska prognosen är det tryggt för barnen att delta i närundervisning.

Barns infektioner ger ofta väldigt svaga symtom och är ofta bundna till infektioner hos vuxna i familjen. Enligt den information vi har nu är barn inte heller en betydande grupp då det gäller att sprida viruset, de fungerar med andra ord sällan som smittkällor.

Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet  har utfärdat anvisningar om trygga arrangemang i småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen.

• Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin 11.5.2020

 

En elev som deltar i undervisning har rätt till en trygg studiemiljö. Ifall ett barn eller barnets familjemedlem hör till riskgruppen är det den behandlande läkaren som bedömer ifall kan återvända till skolan eller till småbarnspedagogiken.

Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt annan undervisning som ges i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, bör eleven delta i undervisningen ifall hen inte av särskilda skäl tillfälligt har beviljats befrielse. Sjukdom, eller ifall eleven eller en familjemedlem hör till riskgruppen då det gäller smittrisk, är ett godtagbart skäl för frånvaro. Läkaren bedömer behovet av frånvaro. Den behandlande läkaren bedömer ifall man hör till riskgrupper. Övrig frånvaro beviljas på basis av normal praxis. Man kommer överens med läraren om uppgifter som bör göras under frånvaron.

Ifall en elev inte kan delta i undervisningen, t.ex. p.g.a. hälsoskäl, kan man fatta ett individuellt beslut om särskilda undervisningsarrangemang i enlighet med § 18 i lagen om grundläggande utbildning. Undervisningen kan då undantagsvis ges som distansundervisning, så att eleven tryggt kan studera hemma. Det här kan bli aktuellt i fråga om riskgrupper. Arrangemanget är möjligt endast i enskilda fall. I beslutsfattandet kan man utnyttja läkarens bedömning.

Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att möjligheten till särskilda undervsningsarrangemang ska erbjudas även barn som är lovligt frårvarande på grund av en familjemedlems hälsotillstånd, ifall man har särskilda undervisningsarrangemang för barn i riskgruppen. Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen rekommenderar att man tillfälligt gör så under den akuta coronavirusepidemin.

Arbetssäkerheten för lärare och andra som arbetar i skolor eller inom småbarnspedagogiken är på undervisnings- eller småbarnspedagogiksanordnares, dvs. på arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren bör enligt lagen om arbetssäkerhet på förhand utreda hur lärarna kan arbeta inom närundervisningen utan att utsätta sig för fara. I bedömningen bör man beakta även enskilda anställdas hälsotillstånd. Ifall en person som hör till rskgruppen upplever att hen inte kan arbeta tryggt inom närundervisningen, bör hen ända sig till sitt arbetsskyddsombud och arbetshälsovården.

• IHV: Riskgrupper 
• UBS: Läroplikt och frånvaro från undervisningen från och med den 14 maj 2020 

I princip återgår alla till skolans närundervisning fr.o.m. den 14 maj. Hälsovårdsmyndigheternas bedömning är att det är tryggt att öppna skolorna för såväl elever som lärare.

En elev ska delta i förskoleundervisning eller annan undervisning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning om eleven inte av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse. Man bör alltså alltid ansöka om tillstånd för frånvaro och skolan bedömer ifall det finns skäl att bevilja tillstånd. Utbildningsanordnaren och skolan kan tillsammans dra upp gemensamma riktlinjer för beviljandet av frånvaro. Eleverna bör behandlas likvärdigt. Även samarbete och att hitta ett gemensamt synsätt med familjerna är viktigt.

Till exempel sjukdom eller ifall någon i elevens familj tillhör riskgruppen med tanke på smittrisk är en godtagbar orsak för frånvaro. Det är den behandlande läkaren som bedömer situationen för en person i riskgruppen.

Endast ifall man på grund av hälsoskäl fattar beslut om särskilda undervisningsarrangemang för en elev ( § 18 i lagen om grundläggande utbildning), kan undervisningen ges på distans. Det här kan bli aktuelt bl.a. i fråga om barn som stannar hemma på grund av att de tillhör en riskgrupp. Arranemanget är möjligt endast för enskilda elever av hälsoskäl. I beslutsfattandet kan en läkares utlåtande utnyttjas. 

Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att möjligheten till särskilda undervisningsarrangemang ska erbjudas även barn som är lovligt frånvarande på grund av en familjemedlems hälsotillstånd, ifall man har särskilda undervisningsarrangemang för barn i riskgruppen. Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen rekommenderar att man tillfälligt gör så under den akuta coronavirusepidemin.

Utbildningsanordnaren bör följa med frånvaron för en elev som deltar i grundläggande utbildning och meddela om olovlig frånvaro till elevens vårdnadshavare. Vårdnadshavaren bör se till att läroplikten fullföljs.

Olovlig frånvaro bör åtgärdas i enlighet med skolans normala praxis. Nödvändiga stödåtgärder och åtgärder i anslutning till elevvården bör alltid vidtas i en situation då eleven av en eller annan orsak har många frånvaroanmärkningar.

• Utbildningsstyrelsens anvisningar: Läroplikt och frånvaro från undervisningen från och med den 14 maj 2020

 

 

Skolornas utrymmesplanering genomförs så att färre elever än vanligt befinner sig i ett utrymme samtidigt. Undervisningsutrymmen som står tomma (t.ex. inom andra stadiets läroanstalter) kan vid behov tas i bruk för detta ändamål. 

I lågstadiet hålls undervisningsgrupperna åtskilda under hela skoldagen. I högstadiet och i valbara ämnen kan undervisningsgrupperna ändras, ifall det inte går att förverkliga undervisningen på annat sätt.

Ifall det i högstadiet är omöjligt att hålla isär undervisningsgrupperna satsar man på att hålla avstånd och strävar efter att sköta undervisningen i skift i mån av möjlighet.

Skolbespisningen ordnas med den egna klassen eller gruppen, inte som gemensam bespisning i matsalen. Matsalen kan ändå användas i skift. Man sörjer för hygienen under matlagningen, matutdelningen och medan man äter.

Man kommer inte att ge anvisningar om säkerhetsavstånd mellan personer. Man behöver inte dela upp grupper, istället kan man genom utrymmesarrangemang skapa tillräckliga avstånd

Verksamhet som sker i skolan eller inom småbarnspedagogiken är enligt lagen om sammankomster inte en allmän sammankomst eller ett publikevenemang. Man tillämpar inte eventuella begränsningar för sammankomster inom verksamheten.

Bestämmelser som gäller gruppstorlekar och personaldimensionering är i kraft enligt lagstiftningen som gäller småbarnspedagogiken  och den grundläggande utbildningen. Inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och i skolorna undviker man att arbeta i större grupper än normalt, t.ex. i grupper man slagit ihop flera lärares grupper.

Skolbespisningen ordnas med den egna klassen eller gruppen, inte som gemensam bespisning i matsalen. Matsalen kan ändå användas i skift. Man sörjer för hygienen under matlagningen, matutdelningen och medan man äter. Man kan t.ex. ordna rasterna i skift.

Utbildningsanordnaren ger närmare anvisningar om praktiska arrangemang så som det är mest lämpligt för respektive skola.

• Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin uppdaterad 11.5.2020

• Utbildningsstyrelsens anvisningar fr.o.m. 14.5: Återgången till närundervisning i den grundläggande utbildningen

• Utbildningsstyrelsens anvisningar fr.o.m. 14.5: Övergången till småbarnspedagogik enligt normal lagstiftning

Det rekommenderas i princip inte att man använder skyddsmask i skolan eller inom småbarnspedagogiken, men den som vill kan använda skyddsmask med beaktande av bifogade instruktioner.  

Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin 11.5.2020

Ifall ett barn insjuknar under dagen flyttas barnet omedelbart till ett separat utrymme tillsammans med en vuxen för att vänta på föräldern. Den vuxna unviker närkontakt med den insjuknade genom att hålla avstånd. Personer med symptom ska vara i kontakt med den egna hälsovårdscentralen och enligt de anvisningar man får söka sig till ett ställe där man kan göra ett coronavirustest.

Ifall en lärare insjuknar under dagen ska hen lämna skolans utrymmen. Utbildningsanordnaren bör sörja för nödvändiga åtgärder för att den avbrutna undervisningen ska kunna fortsätta.

En person som smittats av coronaviruset bör hålla sig borta från skolan eller småbarnspedagogiken minst 14 dygn från att symptomen började, men vid behov längre så att hen varit symtomfri minst två dygn innan hen återvänder till skolan eller till den småbarnspedagogiska verksamheten.

Det är kommunens eller sjukvårdsdistriktets läkare med ansvar för smittsamma sjukdomar som ansvarar för att utreda smittkedjan. Ifall någon i skolan eller inom småbarnspedagogiken konstateras vara smittad med coronavirus, utreder man ifall någon annan blivit utsatt. De utsatta spåras ich försätts i karantän i 14 dygn.

Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin (uppdaterad 11.5.2020)

Utbildningsanordnaren bör se till att skoltransporterna fungerar och att eleverna kommer till skolan. Som alternativ till den avgiftsfria transporten går det att ansöka om understöd för att skjutsa eller ledsaga eleven till skolan. 

Det är på utbildningsanordnarens ansvar att se till att skoltransporterna sker på ett säkert sätt och att hitta lösningar som fungerar bäst för de lokala förhållandena. 

Man kan t.ex. göra en naturutfärd med sin egen undervisningsgrupp.

Grudläggande utbildning och försoleundervisning är i normalförhållanden närundervisning. Den distansundervisning som varit i bruk under undantagsförhållandena är inte i enlighet med lagen om grundläggande utbildning möjlig att ordna i normalförhållanden. Utbildningsanordnaren svarar för att skolorna och lärarna ordnar undervisning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.

Alla barn har en subjektiv och likvärdig grundläggande rättighet att få grundläggande utbildning. Endast i enskilda fall kan man på basis av § 18 i lagen om grundläggande utbildning ordna undervisningen på annat sätt, ifall det är befogat på grund av elevens hälsotillstånd. I sådana fall kan an t.ex. använda sig av fjärruppkoppling som redskap i undervisningen.

Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att möjligheten till särskilda undervisningsarrangemang ska erbjudas även barn som är lovligt frånvarande på grund av en familjemedlems hälsotillstånd, ifall man har särskilda undervisningsarrangemang för barn i riskgruppen. Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen rekommenderar att man tillfälligt gör så under den akuta coronavirusepidemin.

Det går inte i enlighet med lagen om grundläggande utbildning att stänga skolor endast för säkerhets skull. Det är möjligt att stänga skolor med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar, men det måste vara nödvändigt för att förhindra spridningen av epidemin. Det är i så fall kommunens förvaltningsorgan med ansvar för smittsamma sjukdomar som beslutar om att stänga skolutrymmen.

Kommunens i tjänsteförhållande varande läkare med ansvar för smittsamma sjukdomar eller samkommunens sjukvårdsdistrikts  i tjänsteförhållande varande läkare med ansvar för smittsamma sjukdomar beslutar om elevers eller personalens karantän. Beslut fattas inte av t.ex. undervisningsväsendet.

Under undantagsförhållanden baserade sig skolornas begränsningsåtgärder på såväl lageno m smittsamma sjukdomar som beredskapslagen. Med stöd av beredskapslagen begränsade man i hela Finland tillfälligt skyldigheten att ordna småbarnspedagogik, undervisning och utbildning. Med stöd av beredskapslagen möjliggjorde man också distansundervisning inom den grundläggande utbildningen. Genom regionförvaltningsverkens beslut, som fattades med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar, stängdes skolornas utrymmen i hela landet. Det går inte att med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar fatta beslut om att ordna undervisningen på distans, detta bör göras med stöd av den förordning som utfärdats med stöd av beredskapslagen.

Utövandet av befogenheterna enligt beredskapslagen ska alltid vara grundade på ett nödvändigt behov. Enligt hälsovårdsmyndigheterna finns det inte längre ett nödvändigt behov av att avbryta förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen efter den 13 maj.

Under undantagsförhållandet gällde statsrådets rekommendation att undvika närundervisning även morgon- och eftermiddagsverksamheten samt klubbverksamheten. När rekommendationen slopas kan man fr.o.m. den 14 maj igen delta i verksamheten. I morgon- och eftermiddagsverksamheten samt i klubbverksamheten beaktar man barnens och personalens säkerhet.

Under undantagsförhållandena har kommunen fortsatt ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet samt klubbverksamhet i enlighet med tillämpningsförordningen (126/2020, ändr. 131/2020) för de elever som är berättigade till närundervisning, ifall verksamheten har ordnats i kommunen redan innan epidemin bröt ut.

Kommunen bör fortsätta att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet samt klubbverksamhet fr.o.m. den 14 maj 2020, ifall verksamheten har ordnats i kommunen redan innan epidemin bröt ut.

Barngruppers verksamhet delas upp i mindre grupper enligt barnets egen skolklass eller undervisningsgrupp, för att undvika onödig närkontakt. Varje mindre grupp övervakas av en vuxen som utsetts specifikt för respektive grupp. Andra personer än barnen och morgon- och eftermiddagsverksamhetens eller klubbverksamhetens personal bör undvika att vistas i verksamhetens utrymmen. Varje enhet som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet eller klubbverksamhet informerar också vårdnadshavare och famlijer om att agera enligt dessa anvisningar.

Utbildningsstyrelsens stödmaterial från och med 14.5: Övergången till morgon- och eftermiddagsverksamhet som följer normal lagstiftning

Undervisnings- och kulturministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd har utfärdat anvisningar för hur man arrangerar återgången till närundervisning på ett tryggt sätt.

I de anvisningar till skolorna som utfärdades i samband med statsrådets riktlinjer, och som uppdaterades den 11 maj 2020, höll man sig till allmänna anvisningen (avstånd, hygien, skilda grupper mm.), eftersom förhållanden och praktiska arrangemang är olika i olika skolor och kommuner. Skolorna är bäst lämpade att komma med lösningar som passar den egna situationen, med beaktande av säkerheten.

Ifall det är omöjligt att t.ex. i högstadiet hålla undervisningsgrupperna åtskilda, satsar man på att hålla avstånd och strävar efter att undervisa i skift i mån av möjlighet. Också rasterna och skolbespisningen bör ordnas med den egna klassen eller gruppen. Stora samlingar ordnas inte. Personalmöten bör undvikas. För att undvika smittspridning bör personalen inte flytta från en enhet till en annan. Man bör följa hygienanvisningarna noggrant.

Det viktigaste är att undvika närkontakt mellan vuxna. Utbildningsanordnarna beslutar om de specifika arrangemangen.

Coronaviruset sprids främst genom droppsmitta. I skolan undviker man situationer där man är i direkt kontakt med andra. Kommunens bildningsväsen och kommunens enhet med ansvar för smittsamma sjukdomar ger vid behov närmare anvisningar om praktiska åtgärder.

• Anvisningar av Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronaepidemin (pdf) 11.5.2020

• Utbildningsstyrelsens anvisningar fr.o.m. 14.5: Återgången till närundervisning i den grundläggande utbildningen

 

Då man i skolorna återgår till närundervisning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning den 14 maj kan även elevhem öppnas för de elever inom den grundläggande utbildningen, tilläggsundervisningen eller som omfattas av förlängd läroplikt eller förskoleundervisning, som har behov och rätt till det. Även i elevhemmen bör man följa och tillämpa myndigheternas anvisningar för undervisning och sträva efter att undvika närkontakt med andra.

Eleven har rätt till avgiftsfri inkvartering och helpension ifall en elev inom den grundläggande utbildningen, tilläggsundervisningen eller som omfattas av förlängd läroplikt eller förskoleundervisning har en skolväg som inte går att ordna på det sätt som föreskrivs i § 32 i lagen om grundläggande utbildning.

Den 14 maj 2020 återgår man till närundervisning inom den grundläggande utbildningen. Undervisningen bör ordnas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning. I undervisningen bör man följa antalet års- och veckotimmar. I skolorna kan man inte frångå den nationella timfördelningen.

Grundläggande utbildning ges eleverna i första och andra årskursen i genomsnitt minst 20, i tredje och fjärde årskursen i genomsnitt minst 22, i femte och sjätte årskursen i genomsnitt minst 24, i sjunde och åttonde årskursen i genomsnitt minst 29 timmar och i årskurs nio i genomsnitt 30 timmar per arbetsvecka.

I statsrådets förordning om målen för den grundläggande utbildningen och timfördelningen föreskrivs närmare om  hur man fördelar tiden mellan de olika läroämnena och ämnesgrupperna samt elevhandledningen inom den grundläggande utbildningen.

I undervisningen bör man följa den lokala läroplanen i enlighet med grunderna för den nationella läroplanen.

I § 9 i förordningen om grundläggande utildning föreskrivs om planeringen av undervisningen och arbetstiderna. Enligt förordningen ska utbildningsanordnaren läsårsvis sammanställa en på läroplanen baserad plan i vilken bestäms om det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna och annan verksamhet i samband med undervisningen samt arbetstiderna, undervisning utanför skolan samt andra behövliga frågor som anknyter till ordnandet av undervisningen. Utbildningsanordnaren skall på förhand underrätta eleverna och deras vårdnadshavare om det mest centrala i frågorna som nämns ovan. 

Lokalt kan man bli tvungen att göra ändringar i läsårsplanen för att kunna undervisa i skift.

I läroanstalternas undervisningsverksamt och annan lagenlig verksamhet tillämpar man i princip inte allmänna begränsningar som gäller sammankomster.  Stora tillställningar, så som läroanstalternas avslutningsfester, ska man ändå inte ordna.

I skolorna kan man ordna gemensamma tillställningar för den egna gruppen. Däremot är det inte möjligt att arrangera traditionella våravslutningar för hela skolan inklusive gäster. Avslutandet av läsåret är en viktig tidpunkt och för en del av eleverna innebär det avslutade skolåret även en övergång till en ny skola eller läroanstalt. Festligheterna skapar en känsla av samhörighet och gemenskap och ger möjlighet att minnas den gångna tiden och tacka för samarbetet.

Beslut om när festerna hålls fattas av undervisnings- och utbildningsanordnarna.

Anordnare av gymnasieutbildning och yrkesutbildning har kommit med en gemensam rekommendation om anordnandet av student- och examensfester. Enligt rekommendationerna levererar läroanstalterna betygen per post till de utexaminerade våren 2020. Läroanstalterna kan då de lokala förhållandena tillåter det ordna en avslutning på distans lördagen den 30 maj 2020 och en gemensam fest för vårens studenter under trygga förhållande hösten 2020. Den gemensamma festen för dem som slutfört en yrkesutbildning ordnas vid samma tidpunkt som studentfesten. 

De gemensamma festerna ordnas i första hand fredagen den 28 augusti eller lördagen den 29 augusti. Om festerna inte kan ordnas tryggt de nämnda dagarna kan studenterna från våren 2020 inbjudas till höstens självständighets-, examens- och studentfest som ordnas i början av december 2020.

• Rekommendation för examens- och studentfester våren 2020

Coronaepidemin och distansundervisningen har ökat barns och ungas behov av stöd. Att återgå till närundervisning gör det lättare för eleven att komma åt tjänsterna. Tjänsterna inom elevvården, dvs. skolhälsovårdaren och –läkaren, kuratorn och psykologen behövs med full, eller t.o.m. förstärkt arbetsinsats, som stöd för elever, föräldrar och lärare då skolorna inom den grundläggande utbildningen återgår till närundervisning fr.o.m. den 14 maj. Förutom elevvårdstjänster kan även enskilda elevs rehabilitering och terapitjänster förverkligas i skolans utrymmen, på samma sätt som innan man övergick till distansundervisning.

Skolans personal bör omedelbart vara i kontakt med studentvårdens psykolog- eller kuratorstjänster ifall man bedömer att eleven är i behov av dylika tjänster. Ifall det inte är möjligt ta kontakt tillsammans med eleven eller vårdnadshavaren, bör de ändå informeras om att man tagit kontakt. Psykologen och kuratorn ska få den information som behövs för bedömningen. Att kontakta psykologen eller kuratorn kan grunda sig på såväl elevens inlärning som behov i anslutning till psykiska eller sociala problem.

Elever handleds vid behov till skolhälsovårdens tjänster enligt normal praxis. Vid förverkligandet av elevvårdstjänsterna följer man läroplanen. Elevvårdens verksamhet styrs av den skolspecifika elevvårdsplanen.

Elevvårdstjänsterna ordnas så att eleverna själva lätt kan söka sig till tjänsterna och lärarna har en möjlighet att konsultera sakkunniga med låg tröskel.

Personal inom studentvården med ansvar för rehabiliterings- och terapitjänster kan vid behov flytta mellan skolor enligt sina arbetsuppgifter.

Då man ordnas elevvårdstjänster samt rehabiliterings- och terapitjänster beaktas hygienanvisningarna.

Då man övergår till närundervisning stärks betydelsen av en gemensam elevvård. I skolspecifika elevvårdsgrupper är det bra att redan i förväg planera praxis för gemensamt arbete och den arbetsfördelning det förutsätter i skolan.

Det är viktigt att man innan man avslutar läsåret 2019-2020 i tillräckligt omfattande utsträckning kartlägger elevernas eventuella behov av elevvård. Man bör även i samarbetet med olika förvaltningsområden fästa särskild uppmärksamhet vid barns och familjers välmående.

 

• UBS: Återgången till närundervisning i den grundläggande utbildningen 

Rekommendationen är att utbildning eller praktik som ordnas på arbetsplatsen eller någon annanstans utanför läroanstalten fortsätter, ifall det är möjligt för arbetsplatsen och utbildningsanordnaren och arbetsgivaren bedömer att arbetsmiljön är trygg för den studerande.

Ifall det på arbetsplatsen finns en stor risk att smittas av coronaviruset rekommenderas det att utbildningen på arbetsplatsen fortsätter först då risken inte längre finns.

Inom hälsovårdsbranschen bör man beakta att de studerandes arbetsinsats kan behövas ifall det blir personalbrist inom hälsovården på grund av att epidemin drar ut på tiden.

Ifall det går att skjuta upp utbildning som ordnas på arbetsplatsen utan att det på ett oskäligt sätt fördröjer den studerandes utexaminering kan man komma överens om en ny tidpunkt med arbetsgivaren.

Ifall aväggandet av examen är beroende av utbildningen som ordnas på arbetsplatsen, fortsätter man i mån av möjlighet förkovra sig i ämnet i någon annan lärandemiljö, med beaktande av den rekommendation som gäller närundervisning.

Utbildningsanordnaren beslutar om eventuella urvals-, lämplighetstest eller andra tilläggsprestationer.

Statsrådet rekommenderar att anordnare av gymnasieutbildning och yrkesutbildning inte ordnar inträdes- och lämplighetsprov som kräver att deltagaren närvarar, ifall det inte är nödvändigt för att genomföra studerandeutvalet på ett ändamålsenligt sätt. Då man ordnar inträdes- och lämplighetsprov bör man fästa särskild uppmärksamhet vid att förebygga smttspridning.

Inträdes- och lämplighetsproven kan vid behov ersättas av andra tilläggsprestationer som inte förutsätter den studerandes närvaro. Lämplighetsprv, intervjuer och andra tilläggsprestationer kan göras per telefon eller på distans på andra sätt, ifall fysisk närväro inte är absolut nödvändig. På så sätt undvika smittrisk i anslutning till sociala kontakter och resor. 

Då man ändrar arrangemangen för inträdes- och lämplighetsprov bör man se tll att de ansökandes rättskydd och likvärdighet beaktas.

Uppdaterad 6.4.2020

Studerande inom gymnasieutbildningen har rätt till ett gratis mål mat de dagar då läroplanen förutsätter närvaro på utbildningsplatsen. Studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen har rätt till ett gratis mål mat de dagar då den personliga utvecklingsplanen för kunnandet förutsätter närvaro på utbildningsplatsen. Då undervisningen och utbildningen ordnas på distans och genom självständiga studier är den studerande inte berättigad till en avgiftsfri måltid.

Enligt anvisningarna 11.5.2020 kan studeranderestaurangen eller andra bespisningsutrymmen användas i skift. Under bespisningen bör det vara möjligt att undvika närkontakt och hålla ett säkerhetsavstånd på 1-2 meter. Hygienen beaktas under matlagningen, distributionen och bespisningen.

• Anvisningar för universitet, yrkeshögskolor och anordnare av gymnasieutbildning, yrkesinriktad utbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för vuxna  (11.5.2020)

Under den tiden som de studerandes undervisning enligt rekommendationerna ordnaspå annat vis än som närundervisning bor de studerande hemma, inte i studentbostäderna. 

Ifall det inte går att undvika, t.ex. för att undervisningen ordnas på en lantgård eller för att den studerande inte har någon annanstans att bo bör utbildningsanordnaren sörja för studenthemmets säkerhet i studenthemmet. I studenthemmet bör man se till att det finns tillräckligt med fysiskt utrymme mellan de studerande och i övrigt agera så att man inte vistas för nära varandra under en längre tid. Dessutom bör man i studenthemmen sköta hygienen och på andra sätt som anvisats av myndigheterna förhindra smittspridning.

Enligt statsrådets rekommendation bör utbildningsanordnaren se till att funktionshindrade som behöver boendetjänster tryggas en möjlighet att fortsätta bo i studerandehemmet och att de där får undervisning och vårdtjänster.

Studenthemmen kan vara i bruk ifall där bor studernade för vilka det av ovan nämnda orsaker eller med dessa jämförbara orsaker är nödvändigt.

Undantagstillståndet ändrar inte arbetsplikten eller arbetsgivarens arbetsledarrätt. Utbildningsanordnaren beslutar hur man sköter verksamheten i studenthemmet under undantagstillståndet. Övervakning av studerthemmen på distans räcker inte för att garantera att miljön i studenthemmet är säkert för de studerande. 

Uppdaterat 6.4.2020 

Om en person insjuknar under dagens lopp måste han eller hon omedelbart lämna läroanstalten eller gå till ett separat rum. Personer med symtom ska följa de lokala hälsovårdsmyndigheternas anvisningar och kontakta primärvården eller företagshälsovården för att få anvisningar om coronavirusprovtagningen.   

Om en studerande som bor i en läroanstalts elevhem insjuknar, ska läroanstalten kontakta den enhet som ansvarar för smittskyddet i den kommun där läroanstalten finns för att bedöma läget och de åtgärder som krävs.    

För utredningen av smittkedjor svarar den läkare som i kommunen eller sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittskyddet. Om det konstateras att någon studerande eller anställd vid läroanstalten har smittats av coronaviruset, ska man försöka utreda hur personen smittats. De som har utsätts för smittorisk spåras och försätts i karantän för 14 dygn på det sätt som föreskrivs i lagen om smittsamma sjukdomar. Den person som har smittats ska stanna borta från läroanstalten i minst 14 dygn från den dag symtomen började. 

Om någon i läroanstaltens elevhem har smittats av coronaviruset, ska de arrangemang som detta kräver genomföras i samarbete med den enhet som ansvarar för smittskyddet i den kommun där läroanstalten finns. 

• Anvisningar för universitet, yrkeshögskolor och anordnare av gymnasieutbildning, yrkesinriktad utbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för vuxna  (11.5.2020)

Utvärderingen av studierna genomförs på det sätt som föreskrivs i läroplansgrunderna och i de lokala läroplanerna.

I vissa läroämnen kan det vara befogat att visa sitt kunnande i läroanstaltens utrymmen. Ifall man gör så, följer man myndigheternas anvisningar. Det rekommenderas ändå att man försöker hitta distanslösningar samt att skapa en hållbar praxis som man kan använda även kommande år. Utvärderingen under studierna och då studierna tar slut bör genomföras på basis av ett så mångsidigt prov som möjligt. De studerande informeras om varje kurs utvärderingspraxis då kursen börjar. Utgångsläget är kurser som utvärderas med siffror utvärderas på samma sätt även framöver.

Utbildningsstyrelsen: Bedömningen i gymnasiet under undantagsförhållanden

Beslut om lösningar fattas lokalt, beroende på situation och omständigheter. Utbildningsstyrelsen har på sin webbplats tips och anvisningar för distansundervisning och utvärdering i undantangsförhålladen.

Kursen i muntlig språkfärdighet och provbanken

 

Arbetet fortsätter i enlighet med de lokala läroplanerna i den planerade tidtabellen. 

Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning som finansieras med statsandelar fortsätter, liksom även annan yrkesutbildning, genom alternativa metoder för undervisning och handledning istället för närundervisning.

Utbildning som redan slagits fast men ännu inte har börjat behöver man heller inte kategoriskt ställa in eller flytta, ifall undervisningen kan ordnas på alternativa sätt istället för närundervisning.

Det rekommenderas att utbildning som ordnas på arbetsplatsen eller annanstans utanför läroanstalten fortsätter ifall det är möjligt för arbetsplatsens del och utbildningsanordnaren och arbetsgivaren bedömer att arbetsmiljön är trygg för den studerande.

Ifall det på arbetsplatsen finns en stor risk att smittas av coronaviruset, rekommenderas att utbildningen fortsätter först när risken inte längre finns.

Inom hälsovårdbranschen bör man beakta att de studerades arbetsinsats kan behövas, ifall det blir personalbrist på grund av coronaepidemin.

I första hand ska utbildningsanordnaren försöka flytta läroavtalsutbildningen till en senare tidpunkt genom en överenskommelse mellan alla parter. Utbildningsanordnaren ska därtill tillsammans med studeranden reda ut studerandens möjligheter att fortsätta lärandet på annat sätt.

Utbildningsanordnaren kan till exempel erbjuda studeranden att inhämta kunnandet genom gemensamma examensdelar eller valfria gemensamma examensdelar som ingår i de examina som utbildningsanordnaren har tillstånd att ordna, om det är ändamålsenligt med tanke på studerandens behov. Utbildningsanordnaren kan också hänvisa studeranden till en annan utbildningsanordnare i vars avtal examen ingår. Beakta emellertid att varje utbildningsanordnare själv fattar beslut om beviljande av studierätt.

Om utbildningsanordnaren inte med rimlig möda lyckas ordna ett lämpligt sätt för studeranden att inhämta kunnandet är det möjligt att tillfälligt avbyta studierätten med stöd av 96 § i lagen om yrkesutbildning.

För att arbetslöshetsförmån ska kunna betalas till den som permitterats förutsätts att den permitterade anmäler sig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån och att det ges ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om personens rätt till arbetslöshetsförmån.

Den permitterade har rätt till arbetslöshetsförmån trots att hen bedriver företagsverksamhet eller studerar. Den permitterade är fortfarande skyldig att ta emot arbete som arbetsgivaren erbjuder i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa.  Denna ändring är temporär och ska stödja tryggandet av de permitterades utkomst och göra genomförandet av systemet med utkomstskydd för arbetslösa smidigare vid arbets- och näringsbyråerna under coronaviruspandemin.

Arbetsgivare har från och med den 1 april 2020 rätt att permittera en arbetstagare med visstidsanställning på samma villkor som en arbetstagare som har ett arbetsavtal som gäller tills vidare. Ändringen gäller i tre månader, dvs. till den 30 juni 2020. Detta gäller också läroavtalsstuderande som har en visstidsanställning.

Ändringen tillämpas inte inom den offentliga sektorn. Således kan arbetsgivare inom den offentliga sektorn (staten, kommunen, en samkommun, kyrkan) i fortsättningen permittera en arbetstagare som är anställd för viss tid endast om den visstidsanställda är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren.

Förordningen träder i kraft den 1 april 2020 och gäller till och med den 31 juli 2020. Lagen tillämpas på den permitterade personal vars permittering har börjat den 16 mars 2020 eller efter det.

Arbetsarrangemangen för undervisningen hör till arbetsgivarens arbetsledarrätt. Mer information om detta ger bl.a. Undervisningssektorns Fackorganisation och Kommunarbetsgivarna.

I undantagstider är det förståeligt att undervisningen inte kan ordnas precis på samma sätt som normalt. Man bör se till att arbetsbördan inte blir för stor och att ansvaren delas upp mellan olika lärare. Man kan i skolan under ledning av rektorn besluta om att bilda undervisningsgrupper samt om en arbetsfördelning som avviker från det normala.

I samband med undervisningsarrangemangen bör man beakta förebyggandet av coronavirusets spridning. Det är viktigt att utbildningsanornarna organiserar bildandet av undervisningsgrupper, arbetsfördelningen mellan lärarna och i att man skapar en trygg praxis i undervisningsarrangemangen.

Studeranden ska kontakta läroanstalten eller högskolan för att diskutera alternativa sätt att genomföra studierna. Undervisningen och handledningen ordnas i så stor utsträckning som möjligt på alternativa sätt, till exempel som distansstudier, i digitala lärmiljöer och i form av självständiga studier. Om man inte klarar av studierna eller om de framskrider för långsamt ska man alltid kontakta arbets- och näringsbyrån. 

Arbets- och näringsbyrån kan tillåta flexibilitet i studierna om det finns giltiga och uppenbara skäl att det är svårt eller rentav omöjligt att genomföra studierna inom den fastställda tidsramen. I dessa fall kan arbets- och näringsbyrån avtala med arbetssökanden om att förlänga uppföljningsperioden. När det gäller högskolestudier måste studierna framskrida så att den arbetssökande får i snitt fem studiepoäng per studiemånad inom den studiehelhet som understöds.

Om studierna inte kan genomföras av orsaker som inte hänger på studeranden kan studierna delas upp i perioder, så att personen har rätt till arbetslöshetsförmån men utan att de högst 24 månaderna för understödda studier används mellan studieperioderna. Då får man inte avlägga studier mellan studieperioderna. Kom överens om en uppdelning av studierna med utbildningsanordnaren och arbets- och näringsbyrån.

I denna situation kan studierna av giltiga skäl tillfälligt avbrytas. Att stödet för studier tillfälligt avbryts hindrar inte att du studerar under avbrottet. Under avbrottet är du emellertid inte berättigad till arbetslöshetsförmån.

I grundläggande utbildnig har eleven rätt att få elevhandledning samt vid behov  stöd i undervisningen. Man bör också kunna identifiera problem och ta tag i dem i tid. 

Utbildningsanordnaren ska se till att undantagstillståndet påverkar elevernas kunnande så lite som möjligt. Utbildningsanordnaren ska handleda skolor och lärare så att alla barn har lika möjligheter att få hjälp och stöd.

I kommunerna är det viktigt att följa med elevernas behov av stöd noggrant. På basis av utvärderingar kan man planera stödårgärder som motsvarar elevernas behov. 

I fråga om yrkesutbildning och gymnasieutbildning är det i undantagsfall möjligt att ordna en begränsad mängd undervisning och handledning i läroanstaltens lokaler. I fråga om undervisning och handledning som inte kan genomföras på annat sätt än som närundervisning, men som är nödvändig med tanke på studiernas framskridande, ska man säkerställa elevernas och de studerandes samt undervisningspersonalens säkerhet genom arrangemang som gäller lokalerna och hygienen.

I undervisnings- och handledningsarrangemangen ska man beakta de elever och studerande som inte kan studera självständigt eller utnyttja olika digitala inlärningsmiljöer eller webbförbindelser. Enligt utbildningsanordnarens prövning kan de erbjudas möjlighet att studera självständigt eller under handledning i läroanstaltens lokaler med beaktande av behövliga arrangemang som gäller lokalerna och hygienen.

I fråga om studerande som får särskilt stöd och krävande särskilt stöd enligt lagen om yrkesutbildning ska tillräckliga stödåtgärder säkerställas också vid distansundervisning. Om studierna inte kan genomföras som distansundervisning på grund av den studerandes behov av stöd, utreds möjligheten till närundervisning. Vid bedömningen av behovet att ordna närundervisning ska dock den studerandes eventuella tillhörighet till riskgruppen för coronaviruset beaktas. När beslut om undervisningsarrangemang fattas ska man alltid i första hand sörja för de studerandes hälsa och säkerhet.

Statsrådet rekommenderade den 16 mars 2020 att anordnarna av gymnasieutbildning och yrkesutbildning upprätthåller studerandehälsotjänster vid en del av verksamhetsställena och ser till att de studerande har tillräcklig information om de tjänster som står till buds.

Begränsningarna som gäller gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och det fria bildningsarbetet är i kraft fram till den 13 maj 2020. Fr.o.m. den 14 maj kan de ovan nämnda läroanstalternas utrymmen användas för undervisning med beaktande av åtgärder i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar. Man kan återgå till närundervisning kontrollerat och stegvis.

Statsrådet rekommenderar ändå att man fortsätter med distansundervisningen i universiteten, gymnasierna, yrkesutbildningen, det fria bildningsarbetet och grundläggande utbildning för vuxna resten av terminen. Utbildningsanordnarna beslutar själva i vilken utsträckning man ordnar närundervisning. På sommaren ordnas närundervisning med beaktande av anvisningar om avstånd och hygien.

• UKM:s och IHV:s anvisningar 11.5.2020 till universitet, yrkeshögskolor och anordnare av gymnasieutbildning, yrkesinriktad utbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för vuxna
• Utbildningsstyrelsens anvisningar fr.o.m. 14.5.2020: Genomförande av utbildningen inom det fria bildningsarbetet

Efter det, dvs. fr.o.m. den 14 maj 2020 ordnas yrkesutbildning i enlighet med yrkesutbildningslagstiftningen, med beaktande av det principbeslut som fattades av statsrådet den 6 maj 2020 med rekommendationen om att ordna undervisningens på distans, samt myndigheternas rekommendationer och anvisningar i anslutning till coronaviruset, genom vilka man beaktar de studerandes och personalens hälsa och säkerhet.

I enlighet med lagstiftningen som gäller yrkesutbildning genomförs yrkesproven i första hand på arbetsplatser i praktiska arbetssituationer. Den här regeln bör följas, ifall det är möjligt för arbetsplatsen och utbildningsanordnaren och arbetsgivaren bedömer att arbetsomgivningen är trygg för den studerande och den som bedömer yrkesprovet. Ifall det på arbetsplatsen finns en stor risk att sittas av coronaviruset eller arbetsplatserna inom branschen är stängda på grund av coronaviruset, kan yrkesprovet inte genomföras på arbetsplatsen.

Enligt lagen kan yrkesprovet även ordnas någon annanstans än på en arbetsplats. Den omgivning där yrkesprovet genomförs ska göra det möjligt att visa det kunnande som anges i examensgrunderna. Med stöd av denna bestämmelse kan yrkesprov ordnas även på andra platser, t.ex. utbildningsanordnarens egna byggarbetsplatser, undervisningsskogar eller gårdar, samt vid behov även i arbetslokaler eller övriga lokaler vid läroanstalten.

Enligt lagen ska kunnandet påvisas i faktiska arbetssituationer och processer. För att under göra det möjligt att genomföra yrkesprov och garantera de studerandes och bedömarnas säkerhet, kan man under coronaepidemin även ordna yrkesproven i andra utrymmen genom att simulera riktiga arbetssituationer och processer. Yrkesproven bör ändå alltid ordnas så att de så långt som möjligt motsvarar riktiga arbetsuppgifter och arbetsprocesser och så att det är möjligt att bedöma yrkeskunnandet på det sätt som föreskrivs i examensgrunderna. Enligt lagen om yrkesutbildning är det inte möjligt att avlägga en yrkesexamen enbart genom skriftliga uppgifter.

Det är viktigt att alla anordnare av yrkesutbildning ser till att de studerande som ska avlägga sin examen och utexamineras denna vår får en möjlighet att påvisa sitt kunnande genom yrkesprov. På så sätt kan de studerande gå vidare till arbetslivet eller fortsatta studier.

Efter att begränsningarna slopats (fr.o.m. den 14 maj 2020) är utbildningsanordnarna skyldiga att enligt § 64 ordna särskilt stöd eller enligt § 65 krävande särskilt stöd samt erbjuda de studiesociala förmåner för studerande i behov av särskilt stöd som föreskrivs i § 101.

Även särskilt stöd bör enligt det principbeslut som fattades av statsrådet den 6 maj 2020 i mån av möjlighet ordnas på distans resten av terminen. Om det inte är möjligt att erbjuda stöd eller tjänster på distans bör utbildningsanordnaren utreda möjligheterna att erbjuda stöd och tjänster i läroanstaltens utrymmen. Vid ordnandet av särskilt stöd bör man ändå fästa särskild uppmärksamhet vid den studerandes hälsa och säkerhet samt beakta ifall den studerande tillhör en riskgrupp.

I läroanstalternas undervisningsverksamt och annan lagenlig verksamhet tillämpar man i princip inte allmänna begränsningar som gäller sammankomster.  Stora tillställningar, så som läroanstalternas avslutningsfester, ska man ändå inte ordna.

I skolorna kan man ordna gemensamma tillställningar för den egna gruppen. Däremot är det inte möjligt att arrangera traditionella våravslutningar för hela skolan inklusive gäster. Avslutandet av läsåret är en viktig tidpunkt och för en del av eleverna innebär det avslutade skolåret även en övergång till en ny skola eller läroanstalt. Festligheterna skapar en känsla av samhörighet och gemenskap och ger möjlighet att minnas den gångna tiden och tacka för samarbetet.

Beslut om när festerna hålls fattas av undervisnings- och utbildningsanordnarna.

Anordnare av gymnasieutbildning och yrkesutbildning har kommit med en gemensam rekommendation om anordnandet av student- och examensfester. Enligt rekommendationerna levererar läroanstalterna betygen per post till de utexaminerade våren 2020. Läroanstalterna kan då de lokala förhållandena tillåter det ordna en avslutning på distans lördagen den 30 maj 2020 och en gemensam fest för vårens studenter under trygga förhållande hösten 2020. Den gemensamma festen för dem som slutfört en yrkesutbildning ordnas vid samma tidpunkt som studentfesten. 

De gemensamma festerna ordnas i första hand fredagen den 28 augusti eller lördagen den 29 augusti. Om festerna inte kan ordnas tryggt de nämnda dagarna kan studenterna från våren 2020 inbjudas till höstens självständighets-, examens- och studentfest som ordnas i början av december 2020.

• Rekommendation för examens- och studentfester våren 2020

Begränsningarna som gäller gymnasierna upphörde den 13 maj. Från och med den 14 maj 2020 ordnas undervisning och handledning i enlighet med gymnasielagen, med beaktande av rekommendationen i statsrådet principbeslut 6.5.2020 om att ordna undervisningen på distans resten av terminen samt myndigheternas rekommendationer och anvisningar i anslutning till coronaviruset, för att trygga de studerandes och personalens säkerhet. Utbildningsanordnarna avgör själva i vilken utsträckning det är nödvändigt att ordna närundervisning. Enligt moment 1 i § 13 i gymnasielagen beslutar utbildningsanordnaren om ordnande och formerna för ordnande av den utbildning som avses i denna lag enligt de villkor som anges i tillståndet.

Användandet av gymnasieutbildningens utrymmen för undervisning regleras av lagen om smittsamma sjukdomar, och undervisningen ordnas i enlighet med gymnasielagstiftningen.

Utbildningsanordnaren bör beakta varje studerandes förutsättningar för distansundervisning. Även under coronaepidemin kan vissa studerande behöva mer närundervisning än andra samt handledning för att uppnå målen för lärokursen. Ifall utbildningsanordnaren att det i vissa fall är nödvändigt att ordna närundervisning bör myndigheternas rekommendationer och anvisningar i anslutning till coronaepidemin beaktas.

• Anvisningar för universitet, yrkeshögskolor och anordnare av gymnasieutbildning, yrkesinriktad utbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för vuxna  (11.5.2020)

Undervisning- och kulturministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd har kommit med anvisningar som gäller bl.a. yrkesutbildningen och hur läroanstaltens utrymmen kan användas för närundervisning på ett tryggt sätt.

Enligt anvisningarna tillämpas i princip inte allmänna begränsningar för offentliga sammankomster på läroanstalternas undervisningsverksamhet och annan lagenlig verksamhet.

I enlighet med anvisningen tillämpas de allmänna mötesbegränsningarna i regel inte på läroanstalternas undervisningsverksamhet och annan lagstadgad verksamhet. Om de studerande vid läroanstalten avlägger testet som en del av sina studier, betraktas verksamheten som en del av läroanstaltens undervisningsverksamhet och på den tillämpas inte de allmänna mötesbegränsningarna. Anvisningar om symtomfrihet, riskgrupper, hand- och hosthygien, rekommenderat avstånd mellan personer, städning osv. ska dock iakttas.

Andra än studerandes och personalens vistelse på läroanstaltens område kan begränsas genom läroanstaltens eget beslut. Hygienpass för utomstående kan testas genom läroanstaltens eget beslut, men då ska statsrådets rekommendationer om gällande mötesbegränsningar (10 personer till utgången av maj, därefter högst 50 personer) och regionförvaltningsverkens beslut om offentliga tillställningar enligt lagen om smittsamma sjukdomar iakttas.

Anvisningar om symtomfrihet, riskgrupper, hand- och hosthygien, rekommenderat avstånd mellan personer, städning osv. ska naturligtvis iakttas i fråga om utomstående personer som kommer för att göra testet. Dessutom är det bra att föra bok över vem som har varit utomstående vid läroanstalten vid någon tidpunkt och i vilket utrymme. Detta är nödvändigt för att spåra eventuella smittkedjor

•  UKM joch THL anvisning 11.5.2020 för att på ett ryggt sätt ornda närundervisning i läroanstaltens utrymmen
• Regionförvaltingsverkens offentliga delgivningar om bl.a. begränsningar för  sammankomster 

Enligt § 54 i lagen om yrkesutbildning ska två bedömare som utbildningsanordnaren utser tillsammans utföra bedömningen av kunnandet i fråga om yrkesinriktade examensdelar och separat för varje examensdel besluta om bedömningen. Den ena bedömaren ska vara lärare eller av särskilda skäl någon annan företrädare för utbildningsanordnaren, och den andra ska företräda arbetslivet. Av särskilda skäl kan bedömningen utföras och beslut om den fattas också av två lärare eller andra företrädare för utbildningsanordnaren.

I princip bör det också under coronavirusepidemin vara så att den ena bedömaren är en lärare och den andra företräder arbetslivet. De bestämmelser som är i kraft möjliggör ändå också att det av särskilda skäl kan vara två lärare som bedömer.

Under coronaepidemin kan det ibland vara omöjligt att afera företrädare för arbetslivet, t.ex. ifall arbetsplatsen är stängd, arbetstagarna permitterade, eller ifall arbetsgivaren på grund av arbetssituationen eller på grund av andra omständigheter inte ger arbetstagaren tillstånd att bedöma ett yrkesprov i läroanstaltens inlärningsmiljöer. T.ex. inom social- och hälsovårdsområdet kan arbetstagarnas insatser behövas för att vårda coronapatienter, och resurserna räcker då inte till för att bedöma yrkesprov.

Coronaviruset är i dylika fall som nämns ovan ett sådant särskilt skäl som gör det möjligt att två lärare bedömer provet. Det är ändå bra att minnas att det är möjligt att utnyttja digitala hjälpmedel och kontakt på distans. Att genomföra en bedömning förutsätter nödvändigtvis inte att företrädaren för arbetslivet är fysiskt närvarande.

Universiteten och yrkeshögskolorna har beslutat om ändringar i vårens studerandeurval. Man kommer inte att ordna urvalsprov där en stor mängd sökande samlas i samma utrymme.

Sommarens tidtabell för studerandeurval har ändrats, eftersom man behöver mera tid än planerat för att ordna och utvärdera urvalsprov som genomförs i två steg.

Det ursprungliga datumet för när antagningsresultaten senast ska meddelas till de ansökande var den 8 juli 2020. Tidpunkten har flyttats framåt med en vecka och det nya datumet är den 15 juli 2020. Datumet för när man ska meddela om man tar emot sin studieplats och meddelandet om vilka reservplatser som frigjorts flyttas därmed också framåt.

Resultaten meddelas som normalt redan innan den utsatta tiden så fort resultaten är klara och har slagits fast för de sökandes del.

• Mer information om coronaviruset och studerandeurvalen hittar du på Studieinfo.fi 

 

Högskolor, läroanstalter och andra organisationer som genomför utbytesprogram och projekt beslutar själva tillsammans med sina samarbetsorganisationer om genomförandet av internationell verksamhet samt kommer överens om åtgärder i fråga om mobilitet.

Det är i första hand läroanstalten eller högskolan beslutar om mobilitetsperioder ska flyttas, avbrytas eller omorganiseras. Dessa bör följa med myndigheternas pressmeddelanden, vara i kontakt med personer som deltar i internationella projekt samt råda dem att vid behov kontakta Finlands ambassad eller konsulat för närmare instruktioner.

Internationell verksamhet inom EU-projekt kan avbrytas i förtid, förverkligas med en annan samarbetspartner, flyttas fram till en senare tidpunkt eller inhiberas. Ifall verksamheten inhiberas eller flyttas bör man så snart som möjligt meddela Finlands nationella byrå, dvs. Utbildningsstyrelsen, som ger vidare instruktioner.

De av Finlands nationella byrå finansierade programmen för  Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren och de mobilitetsperioder som stöds genom dessa kan ersättas genom ett så kallat Force Majeure-förfarande. Force majeure –förfaranden kan variera landen emellan. Det är alltid den nationella byrå som finansierar projektet som beslutar om ersättningar. Därför är det viktigt att den organisation som koordinerar projektet leder processen enligt den nationella byråns anvisningar.

I fråga om utbyten utanför EU-programmen ska man vara i kontakt med den aktör som finansierar utbytet.

Mer information får man i första hand via den egna läroanstaltens internationella tjänster.

Coronavirusets inverkan på Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren

Undervisningsväsendet och coronaviruset

EDUFI-praktik för högskolestuderande och nyutexaminerade

 

 

 

 

Begränsningarna som gäller gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och det fria bildningsarbetet är i kraft fram till den 13 maj 2020. Fr.o.m. den 14 maj kan de ovan nämnda läroanstalternas utrymmen användas för undervisning med beaktande av åtgärder i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar. Man kan återgå till närundervisning kontrollerat och stegvis.

Statsrådet rekommenderar ändå att man fortsätter med distansundervisningen i universiteten, gymnasierna, yrkesutbildningen, det fria bildningsarbetet och grundläggande utbildning för vuxna resten av terminen. Utbildningsanordnarna beslutar själva i vilken utsträckning man ordnar närundervisning. På sommaren ordnas närundervisning med beaktande av anvisningar om avstånd och hygien.

• UKM:s och IHV:s anvisningar 11.5.2020 till universitet, yrkeshögskolor och anordnare av gymnasieutbildning, yrkesinriktad utbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för vuxna
• Utbildningsstyrelsens anvisningar fr.o.m. 14.5.2020: Genomförande av utbildningen inom det fria bildningsarbetet

Universitetens och yrkeshögskolornas utrymmen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, särskilt i fråga om kritiska forskningsområden,  har i princip inte berörts av Regionförvaltningarnas beslut att stänga högskolornas utrymmen. Det går att arbeta i utrymmen för forskning, utveckling och innovation, förutsatt att man sörjer för personalens säkerhet genom utrymmes- och hygienarrangemang.

• Samlad information för olika universitet  (Unifi)
• Samlad information för olika yrkeshögskolor (Arene, på finska)

Coronavirusets inverkan på polisverksamheten | poliisi.fi

Bibliotekslokalerna öppnas kontrollerat och stegvis fr.o.m. 1.6.2020. Utlåning har varit möjlig redan tidigare. 

• Förhindrande av coronavirussmitta vid användningen av bibliotekstjänster
• THL och UKM: Anvisning om förhindrande av coronavirussmitta i samband med offentliga tillställningar och allmänna sammankomster samt vid användningen av offentliga rum

•  Frågor och svar om biblioteken på Regionförvaltningsverkens webbplats 

• Biblioteken och corona. Information till kunder och bibliotekspe rsonal

   

Styrelsen för ett aktiebolag, ett bostadsaktiebolag, ett andelslag eller en registrerad förening ska upprätta ett bokslut senast den 30 juni 2020 för den räkenskapsperiod som avslutades tidigast den 30 november 2019 och senast den 29 februari 2020.

Publicerad 16.4.2020 kl. 16.50, uppdaterad 24.4.2020 kl. 16.35

Att ordna mötet och skicka möteskallelsen är styrelsens uppgift. Aktieägarna och ledamöterna kommer att få information från styrelsen om hur mötet ordnas. 

Ordnandet av bolagsstämmor och årsmöten underlättas under undantagstillståndet. Avsikten är att riksdagen ska behandla den temporära lagen snabbt och att den ska träda i kraft så snart som möjligt. Den temporära regleringen föreslås gälla till den 30 september 2020. Svaret bygger på lagförslaget.

Publicerad 16.4.2020 kl. 14.00

Närmare upplysningar om praktiska arrangemang i anslutning till uppskjutande och ordnande av möten, användning av ombud, distansdeltagande och upprättande av bokslut ges av organisationer inom olika företagsformer och branscher, rådgivande organ och sammanslutningar såsom

• Finlands näringsliv EK
• Centralhandelskammaren
• delegationen för börslistade bolag (i samband med EK och Centralhandelskammaren)
• Företagarna i Finland
• Fastighetsförbundet
• Disponentförbundet
• Pellervo-seura
• SOSTE Finlands social och hälsa
• Olympiska kommittén
• Ungdomssektorns takorganisation Allianssi
• Finlands Fackförbunds Centralorganisation.

Publicerad 17.4.2020 kl. 15.00, uppdaterad 24.4.2020, kl. 16.35

Ett börsbolags styrelse kan bestämma att man får delta i bolagsstämman endast genom ett ombud eller på distans, om mötet ordnas senast den 30 september 2020. Styrelsen får också ge ombudet tillåtelse att delta på distans. Då bör aktieägarnas frågerätt, ledningens skyldighet att svara samt delägarnas rätt att framföra förslag ordnas före mötet och eventuell röstning om beslut. Röstningen kan ordnas på förhand eller i form av distansröstning under mötet.

I ett börsbolags stämmokallelse finns detaljerade anvisningar om deltagande i stämman, sättet och tiden för att framställa frågor och lägga fram motförslag samt om offentliggörande av frågor, förslag och bolagets svar.

Publicerad 16.4.2020 kl. 17.00, uppdaterad 24.4.2020 kl. 16.30

En medlem i ett andelslag kan direkt med stöd av lag anlita ombud, även om det är förbjudet enligt stadgarna, om mötet hålls senast den 30 september 2020.

En förenings styrelse kan tillåta användningen av ett ombud även om föreningens stadgar inte tillåter det, om mötet hålls senast den 30 september 2020. Föreningens styrelse kan i praktiken också ställa sådana motiverade villkor för ombud som är förenliga med likställighetsprincipen. Utifrån föreningens syfte och verksamhet kan t.ex. styrelsen för en partiförening förutsätta att ombudet vid partistämman ska vara medlem av partiets grundorganisation (lagutskottets utlåtande 2/2020 rd och ekonomiutskottets betänkande 8/2020 rd).

Publicerad 16.4.2020 kl. 17.00, uppdaterad 24.4.2020 kl 16.25

Andelslags eller föreningars styrelse kan ge ledamöter tillåtelse att delta på distans även om distansdeltagande är förbjudet eller inte tillåtet enligt deras regler, förutsatt att mötet hålls senast den 30 september 2020.

Om en del av medlemskåren inte har tillräckliga digitala färdigheter eller möjligheter är det förenligt med den omsorgsplikt som gäller för andelslagets eller föreningens ledning att se till att alla medlemmar med beaktande av medlemskåren rent konkret har tillräcklig möjlighet att delta i beslutsfattandet vid föreningsmötet eller andelsstämman. Då kan det vara nödvändigt att tillåta att man anlitar ett ombud eller att man deltar på distans. Om en föreningsmedlem inte har beredskap att använda ett hjälpmedel för deltagande på distans kan det i praktiken förekomma situationer där medlemmen har en teknisk ”digital assistent” vid mötet även om föreningslagen inte uttryckligen tillåter det, eftersom det i praktiken inte är möjligt att övervaka att en sådan begränsning iakttas vid deltagande på distans (lagutskottets utlåtande 2/2020 rd).

Vid valet av sätt att delta och det praktiska genomförandet av mötena finns det skäl att beakta att man vid deltagande på distans inte nödvändigtvis kan konstatera med säkerhet vilka som de facto deltar i mötet utöver medlemmarna och eventuella ombud (lagutskottets utlåtande 2/2020 rd).

Föreningens styrelse ska ge tillräckliga instruktioner för deltagande på distans, inklusive omröstningar. Exempelvis kan omröstnings- och valordningen tas som modell. Detsamma gäller deltagande i fullmäktigemöten på distans. Den egentliga omröstnings- och valordningen enligt 30 § i föreningslagen kan inte godkännas genom beslut av styrelsen (lagutskottets utlåtande 2/2020 rd).

Även om möjligheten att delta på distans tillåts och alla mötesdeltagare i och med detta kan delta i mötet på distans, ska mötet trots allt ha en fysisk mötesplats (lagutskottets utlåtande 2/2020 rd).

Publicerad 16.4.2020 kl. 17.00, uppdaterad 24.4.2020 kl. 16.20

Sammanslutningar kan senarelägga sammanträden för sina delägare, medlemmar, representantskapsmedlemmar och fullmäktigeledamöter så att de hålls senast den 30 september 2020. Lagen trädde i kraft den 1 maj 2020. Det är redan möjligt att skicka kallelse till ett möte som hålls efter ikraftträdandet och som utnyttjar de möjligheter till deltagande som lagen tillåter.

Möjligheten till uppskov gäller utöver ordinarie och stadgeenliga möten även fortsatta stämmor och extra möten samt i bolag och andelslag också möten där man beslutar om godkännande av en fusion eller delning.

Ett andelslags eller en förenings styrelse kan kräva förhandsanmälan till andelslagsmöten och fullmäktigesammanträden samt till föreningsmöten eller fullmäktigemöten som ordnas före utgången av september 2020. På detta sätt får styrelsen på förhand information om deltagarna och kan sedan t.ex. ordna möteslokaler i enlighet med hälsokraven och begära de kontaktuppgifter som behövs för deltagande på distans.

Möjligheten att slå samman föreningens vårmöte och höstmöte ska bedömas skilt för varje förening. Vid denna helhetsbedömning ska man beakta åtminstone föreningens stadgar, vilka frågor som ska avgöras, vilka hälsoskyddsbehov föreningens medlemskår har samt göra en bedömning av att sammanslagningen inte orsakar föreningen eller dess medlemmar skada. Föreningens styrelse svarar för att sammankalla mötet och för att göra bedömningen (lagutskottets utlåtande 2/2020).

Publicerad 16.4.2020 klo 16.30, uppdaterad 4.5.2020

Statens och kommunernas museer, teatrar, Finlands Nationalopera och -balett, kulturhus, bibliotek, biblioteksbussar samt Riksarkivets kund- och forskartjänster öppnas fr.o.m. den 1 juni kontrollerat och stegvis. 

Man bör inte  besöka en tillställning ifall man är sjuk. Alla bör sörja för en god hand- och hosthygien, städningen bör skötas och man bör hålla ett avstånd på 1-2 meter till andra människor. Anordnare av evenemang och verksamhet kan själva göra upp närmare rekommendationer. Man ör ändå beakta bl.a. regionförvaltningsverkens beslut om begränsningar som gäller sammankomster.

• UKM och THL: Anvisning om  offentliga tillställningar och allmänna sammankomster samt vid användningen av offentliga rum (14.5.2020)
• Regionförvaltningsverkens svar om offentliga sammakomster
• Information om öppnandet av museerna (på finska)
• Biblioteken och corona. Information för kunder och bibliotekspersonal

Idrottstävlingar och -serier kan ordnas med specialarrangemang  fr.o.m. den 1 juni. Myndigheterna ger närmare instruktioner. 

Regionförvaltningsverket har på sin webbplats sammanställt ett omfattande paket med frågor och svar om sammankomster och offentliga tillställningar.

• Regionförvaltningsverkets svar på allmänna frågor gällande offentliga tillställningar och sammankomster

Teatrar, orkestrar, kulturhus samt Nationaloperan öppnas kontrollerat och stegvis fr.o.m. den 1 juni 2020. Konserter, teaterföreställningar och andra evenemang inom performativ konst är publikevenemang om omfattas av de begränsningsbeslut som fattats av regionalförvaltningsverket på basis av lagen om smittsamma sjukdomar.

Under föreställningar och evenemang bör man beakta maximideltagarantalet på 50 personer, eller med specialarrangemang 500 personer. Viktigt är att följa de allmänna anvisningarna om hygien och andra arrangemang, för att förhindra spridningen av viruset.

Det föreskrivs särskilt om ansvaret för arbetstagarnas säkerhet som tillfaller evenemangets arrangör, som därmed agerar arbetsgivare. För personer som arbetar i offentliga utrymmen grundar sig åtgärderna på arbetsgivarens riskbedömning. Arbetshälsovården stöder arbetsgivaren i riskbedömningen.

Institutet för hälsa och välfärd  samt undervisnings- och kulturministeriet och har utarbetat allmänna anvisningar för publikevenemang och allmänna sammankomster samt användandet av offentliga utrymmen.

• UKM och IHV: Anvisning för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster samt för användandet av offentliga rum (14.5.2020)
• Regionalförvaltningens svar på frågor om offentliga tillställningar

Begränsningen av sammankomster med högst 50 personer gäller offentliga tillställningar och allmänna sammankomster inomhus och utomhus. Med allmänna sammankomster avses demonstrationer och andra tillställningar som är öppna för alla och som omfattas av mötesfriheten. Offentliga tillställningar är nöjesevenemang, tävlingar, föreställningar eller andra med dessa jämförbara tillställningar som är öppna för allmänheten. Regeringen rekommenderar att anvisningarna om säkerhetsavstånd och hygien iakttas också i dessa fall.

Däremot är t.ex. gårdsspel, samtidig vistelse på offentliga idrottsplatser eller besök i köpcentrum inte sådana möten eller sammankomster som avses i lagen.

Mötesbegränsningen gäller inte heller privata tillställningar, såsom privata fester eller privata möten. Regeringen rekommenderar dock att privata tillställningar inte ordnas för över 50 personer. Det rekommenderas att man också i dessa tillställningar håller ett par meters avstånd till andra och iakttar god hand- och hosthygien.

Med specialarrangemang är det också möjligt att ordna offentliga tillställningar för över 50 och högst 500 personer inomhus och på avgränsade platser utomhus. Regionförvaltningsverken har ställt som villkor för ordnandet av sådana möten och tillställningar att sammankomsterna ordnas med iakttagande av den anvisning som undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har gett om förebyggande av koronavirusangrepp. Offentliga tillställningar med över 500 deltagare är förbjudna till och med den 31 juli.

Regionförvaltningsverkens föreskrifter är av allmän karaktär och tar inte ställning till varje enskilt evenemang. Arrangörerna ska alltid själva bedöma hur de kan följa föreskrifterna och rekommendationerna om begränsning av antalet deltagare, säkerhetsavstånd och hygien i sin egen verksamhet och genomföra sina tillställningar och evenemang så att smittläget inte förvärras.

Mer information på regionförvaltningsverkets webbplats

Anvisning om förebyggande av koronavirusangrepp

Polisen följer och övervakar iakttagandet av de begränsningar av sammankomster som regionförvaltningsverken bestämt om enligt sina befogenheter. Polisen ska se till att allmänna möten och offentliga tillställningar ordnas med iakttagande av maximiantalet deltagare och enligt lagen om sammankomster. Polisen övervakar inte att hygienanvisningarna följs, utan evenemangsarrangörerna ska själva sörja för att coronaviruset inte sprids.

Polisen ingriper inte i andra tillfälliga sammankomster och privata tillställningar, om de inte äventyrar den allmänna ordningen och säkerheten. Polisen ska första hand upprätthålla allmän ordning och säkerhet genom att ge anvisningar, råd, uppmaningar och befallningar. 

Polisens primära uppgift är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att under undantagsförhållanden trygga tillgodoseendet av vars och ens grundläggande och mänskliga rättigheter.
Bestämmelsen om begränsning av sammankomster gäller endast allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. En förseelse mot begränsningen kan ske uttryckligen i dessa allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som avses i lagen om sammankomster. För förseelsen kan föreläggas 10–20 dagsböter.

I fråga om andra tillfälliga eller privata sammankomster bedömer polisen alltid om sammankomsten medför fara för allmän ordning och säkerhet. Polisen har rätt att befalla en folksamling att skingra sig eller flytta på sig, om folksamlingen äventyrar allmän ordning och säkerhet. Polisen kan också i enskilda fall ge order och det är straffbart att inte iaktta dem. 

Först lönar det sig att kontakta sin egen bank och företagets andra finansiärer. Bankerna har redan meddelat att de är beredda att bevilja amorteringsfria perioder och flexibla betalningstider på grund av den exceptionella situation som coronaviruset orsakat. Staten vidtar egna åtgärder för att stödja bankernas förmåga att finansiera företag. Finnvera borgar de lån som banker beviljar företag. Företagaren kan även ansöka om stöd hos kommunen. Understöd beviljas beroende på företagsstorlek av kommuner, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Business Finland. 

Genom offentlig finansiering strävar man efter att för sin del säkerställa att företagen kan fortsätta sin verksamhet på ett lönsamt sätt efter krisen. Samtidigt strävar man efter att säkerställa jobben och tillgången till tjänster för finländarna.

Finnveras primära verksamhetsform är borgensprodukter, dvs. bankerna finansierar företag och Finnvera beviljar borgen. Finnvera beviljar även lån.

Regeringen möjliggör en tilläggsfinansiering på 10 miljarder euro för företagen genom Finnvera genom att dess maximibelopp för den inhemska finansieringen höjs. Den ersättningsandel av de kredit- och borgensförluster som staten betalar Finnvera höjs dessutom från 50 till 80 procent, vilket möjliggör det risktagande som den osäkra situationen kräver.

Finnvera utvidgar möjligheten att använda SMF-borgen och begynnelseborgen att även gälla finansiering som förutsätter ett konjunkturläge som corona orsakat. Beslut om borgen för krediter som banken beviljar och som uppgår till mindre än en miljon euro kan fattas snabbt. Detta påverkar ett stort antal lånebeslut och påskyndar därmed att en stor grupp av företag får ett kreditbeslut. Behandling av beslut om borgen som är större än en miljon euro kräver en bedömning av Finnvera och tar därmed längre tid i anspråk. 

Företag ombeds att i första hand kontakta bankerna i fråga om eventuella flexibla tider för redan beviljad finansiering som Finnvera kan bevilja borgen för.

Ytterligare information på Finnveras webbplats 

Regeringen ökar Business Finlands understödsfullmakt med 800 miljoner euro som används för företagsstödjande åtgärder i coronavirusläget.

Business Finland har öppnat två nya finansieringstjänster på grund av coronavirusläget. De är avsedda för små och medelstora företag som är verksamma i Finland och som sysselsätter 6–250 personer och midcapföretag där över 250 personer kan vara sysselsatta, men vars omsättning är under 300 miljoner euro per år.

Med hjälp av finansieringen kan företaget utreda, planera och genomföra nya utvecklingsåtgärder för att förebygga och korrigera störningar på marknaden eller i produktionskedjan på grund av coronavirusepidemin.

Business Finlands övriga finansiering kan sökas som vanligt. Finansiering beviljas och även betalas ut normalt. Business Finland ställer sig mycket positivt till projekttider och ändringar av lånetiden för pågående projekt och söker flexibilitet i all verksamhet. Vid behov förlänger Business Finland längden på finansierade projekt, förlänger lånetider och påskyndar utbetalningar.

Ytterligare information på Business Finlands webbplats 

Statens kapitalinvesteringsbolag Tesi, dvs. Finlands Industriinvestering Ab inleder ett finansieringsprogram för att trygga den fortsatta verksamheten för medelstora företag som råkat i tillfälliga svårigheter till följd av coronavirusepidemins konsekvenser. Genom programmet finansierar Tesi medelstora företag som har betydande sysselsättningseffekter och omsättning i Finland (omsättning minst 10 miljoner euro, antalet anställda över 50, affärsverksamheten har varit lönsam före krisen och förutsättningarna för det finns också i framtiden). Investeringarna är i storleksklassen 1–10 miljoner euro. Programmet omfattar aktiebolag och publika aktiebolag.

Målet är att man inte låter friska företag gå i konkurs till följd av en exceptionell kris som är oberoende av deras affärsverksamhet. Genom stabiliseringsprogrammet investeras i företag som med hjälp av tilläggsfinansiering har förutsättningar att klara sig från de ekonomiska problem som virusepidemin orsakat. Programmet kompletterar Tesis beredskap för fortsatt finansiering som tidigare offentliggjordes och ökar Tesis åtgärder för att lösa företagens likviditetsproblem.

Investeringar med medel från det temporära programmet erbjuder hjälp för företagens likviditetskris enligt en snabbare tidtabell. 

Ytterligare information på Industriinvesterings webbplats (på finska)

Regeringen ökar bevillningsfullmakten för företagsstöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljat med 400 miljoner euro. Dessa används för att finansiera utarbetandet av företagens lägesanalyser och utvecklingsåtgärder. Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar företag som har högst fem anställda vid tidpunkten för inlämnandet av ansökan och vars affärsverksamhet lider av coronavirussituationen. Finansiering kan beviljas småföretag inom alla branscher med undantag för jordbruk, fiske och skogsbruk och samt förädling av jordbruksprodukter. Ensamföretagare omfattas inte av stödprogrammet utan de kan ansöka om stöd hos kommuner. Dessutom är finansieringen också avsedd för de privata näringsidkare (firma) som, med avvikelse från huvudregeln, sysselsätter fler än fem personer.

Genom en lägesanalys kan företaget utreda och planera företagets verksamhet, ny affärsverksamhet samt organisering av produktion och tjänster vid marknads- och produktionsstörningar som orsakats av coronaviruset och därefter. Utvecklingsåtgärderna kan till exempel gälla ny inriktning av affärsverksamheten, ny organisering av produktionen, utveckling av produkter och tjänster samt stärkande av kompetensen.

NTM-centralernas övriga företagsservice, dvs. understöd för utvecklande av företag, understöd för utvecklande av företagsverksamhet, regionalt transportstöd och tjänster för företagsutveckling kan sökas som vanligt. Beviljande och utbetalning av understöd och stöd sker på normalt sätt. NTM-centralerna beviljar ändringar i genomförandesättet för och innehållet i företagens utvecklingsprojekt på ett flexibelt sätt, och vid behov kan företag ansöka om utbetalning av understöd för utvecklande av företag enligt en snabbare tidtabell och i fler rater.

Utvecklingstjänsterna för företag är avgiftsbelagda sakkunnigtjänster till stöd för utvecklandet av små och medelstora företag som NTM-centralerna erbjuder. Tjänsterna är avsedda för företag som har förutsättningar för kontinuerlig lönsam verksamhet och vilja att utveckla sin verksamhet. Understödet för utvecklande av företag är NTM-centralens företagsfinansieringsprodukt med vilken man kan tillgodose små och medelstora företags mångsidiga behov inklusive stöd för investeringar. Understödet för utvecklande av företag kan användas för utvecklande av små och medelstora företags affärsverksamhet eller förnyelse av affärsverksamheten när till exempel den ekonomiska situationen eller marknadssituationen förändras och de utvecklingsåtgärder som en omorientering av produktionen förutsätter.

Ytterligare information på NTM-centralernas webbplats 

 

 

Det är viktigt att åtgärder på EU-nivå utnyttjas i Finland. Det är sannolikt att Europeiska investeringsbanksgruppens program fördelas på nytt.

Den 19 mars 2020 gav Europeiska kommissionen ett meddelande som i betydande utsträckning bidrar till att EU:s regler om statligt stöd blir mer flexibla på grund av de exceptionella ekonomiska svårigheter som coronavirussituationen orsakat. Förslaget underlättar i praktiken beviljandet av det omfattande stödpaket som Finlands regering presenterade den 20 mars 2020 till företag som under krisen befinner sig i svåra ekonomiska svårigheter.

Enligt meddelandet kan stöd beviljas till företag som hamnat i svårigheter på grund av det undantagstillstånd som coronaviruset orsakat. Däremot får stöd inte beviljas företag som befunnit sig i svårigheter den 31 december 2019 eller tidigare. Ett meddelande till kommissionen om statligt stöd ska göras om alla stödåtgärder i enlighet med meddelandet och införandet av dem förutsätter förhandsgodkännande av kommissionen.

Europeiska kommissionen godkände den 20 april 2020 ett stödprogram, med stöd av vilket Finnvera kan bevilja borgen och lån för både driftskapital och investeringar till företag som hamnat i ekonomiska svårigheter på grund av den kris som coronavirusepidemin orsakat. Det är fråga om kommissionens första beslut om statligt stöd som gäller Finlands åtgärder i coronavirusläget. Beslutet baserar sig på Europeiska kommissionens meddelande av den 19 mars 2020. 

Ytterligare information:

Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 20.3.2020: Tillfällig flexibilitet i EU:s regler om statligt stöd i en coronavirussituation
Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 6.4.2020: Ytterligare spelrum i EU:s regler om statligt stöd i coronavirusläget
Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 21.4.2020: Kommissionen godkände Finlands första stödprogram för företag i coronavirusläget

Företagare ska temporärt kunna få arbetsmarknadsstöd på grund av den plötsliga och överraskande nedgång i efterfrågan som coronavirusepidemin har orsakat. Arbetsmarknadsstödet är en form av arbetslöshetsförmån.

Villkor för erhållandet av arbetsmarknadsstöd är

• att företagarens arbete på heltid har upphört eller
• att inkomsten av företagsverksamheten är mindre än 1 089,67 euro per månad för varje person som deltar i arbetet som företagare.

Arbetet på heltid ska ha upphört eller inkomsterna minskat på grund av en allvarlig smittsam sjukdom med stor spridning, det vill säga coronavirusepidemin.

Lösningen gäller alla företagare oberoende av om de bedriver företagsverksamhet som enskilda näringsidkare eller i bolagsform.

Betalning av arbetsmarknadsstöd till en person förutsätter att personen anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och att ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om hens rätt till arbetsmarknadsstöd ges till Folkpensionsanstalten.

I praktiken framskrider processen på följande sätt:

1. Företagaren anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och lämnar en redogörelse för att arbetet på heltid har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronavirusepidemin.

2. Arbets- och näringsbyrån ger till Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om företagarens rätt till arbetsmarknadsstöd.

3. Företagaren ansöker om arbetsmarknadsstöd hos Folkpensionsanstalten.

4. Folkpensionsanstalten betalar arbetsmarknadsstöd till företagaren.

Att heltidsarbetet har upphört ska i första hand konstateras utifrån den arbetssökandes egen anmälan. Den arbetssökande ska ge arbets- och näringsbyrån en redogörelse för företagets bransch och hur den allvarliga smittsamma sjukdomen och de begränsningar och rekommendationer som beror på den har gjort att heltidsarbetet har upphört. Alternativt ska den arbetssökande ge arbets- och näringsbyrån en redogörelse för inkomsterna av företagsverksamheten och minskningen ska bero på den allvarliga smittsamma sjukdomen.

Studier utgör inget hinder för rätten att få arbetsmarknadsstöd.

Erhållandet av arbetsmarknadsstöd förutsätter inte att företagsverksamheten upphör.

Inkomstgränsen är densamma som den månatliga gränsen för intjänande av det arbetsvillkor som är en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning för företagare år 2020.

Arbetsmarknadsstöd kan betalas för tiden 16 mars–30 juni 2020. Lagen gäller till den 30 juni 2020.

Om företagaren har registrerat sig som arbetssökande senast den 15 april 2020, har hen från och med den 16 mars 2020 rätt till arbetsmarknadsstöd för tiden innan jobbsökningen inleddes, även om jobbsökningen inte är i kraft. Det är dock möjligt att få stöd först från och med den tidpunkt då villkoren uppfylls.

De som har anmält sig som arbetssökande från och med den 16 april 2020 kan få arbetsmarknadsstöd från och med anmälningsdagen. Om övriga förutsättningar för att få arbetsmarknadsstöd uppfylls först senare, beviljas stöd från och med den tidpunkten.

Företagare har också tidigare haft rätt till arbetslöshetsförmåner när företagsverksamheten är på deltid, företagsverksamheten läggs ner eller när arbetet för en företagare på heltid har upphört (till exempel på grund av nedsatt arbetsförmåga). Lagändringen medför att de företagare som enligt de nuvarande bestämmelserna inte har fått arbetslöshetsförmåner omfattas av utkomstskyddet för arbetslösa, eftersom dåliga konjunkturer ingår i de risker som hänger samman med företagsverksamhet.

För att få arbetsmarknadsstöd krävs inte att man har en gällande FöPL-försäkring.

Lagändringen om företagares rätt till arbetsmarknadsstöd trädde i kraft den 8 april 2020. En företagare kan alltså nu ansöka om arbetsmarknadsstöd.

Om företagaren har registrerat sig som arbetssökande senast den 15 april 2020, har hen från och med den 16 mars 2020 rätt till arbetsmarknadsstöd för tiden innan jobbsökningen inleddes, även om jobbsökningen inte är i kraft. Det är dock möjligt att få stöd först från och med den tidpunkt då villkoren uppfylls.

En arbetssökande vars arbete i företagsverksamhet har upphört har skyldighet att i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa ta emot arbete som en arbetsgivare individuellt erbjuder honom eller henne.

På en företagares rätt att få arbetsmarknadsstöd tillämpas inte bestämmelserna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa om vägran att ta emot ett arbete som arbets- och näringsbyrån erbjuder eller om försummelser med avseende på sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den eller deltagande i service.

En företagare kan ansöka om stöd för ensamföretagare och utkomstskydd för arbetslösa. Dessa sammanjämkas inte, dvs. att få det ena stödet påverkar inte om man får det andra eller dess belopp.

Arbets- och näringsbyråerna och Folkpensionsanstalten uppdaterar informationen om coronavirusets konsekvenser på sina webbplatser.

• Arbets- och näringstjänster för personkunder under coronavirusutbrottet
• Arbets- och näringstjänster: Viktig information för företagare som anmäler sig som arbetssökande 
• FPA: Temporär arbetslöshetsförmån för företagare
• TYJ: Frågor och svar om permitteringar och corona

Den lag som regeringen föreslog riksdagen den 8 maj 2020 tillämpas på de företagare som bedriver sådan förplägnadsrörelse där verksamheten temporärt är begränsad med stöd av 3 a § 1 mom. i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006). Exempel på förplägnadsföretag är restauranger, kaféer och serveringsställen.

Förplägnadsrörelsen har begränsats kraftigt genom lagstiftning för att förhindra spridningen av coronaviruset. Restauranger, kaféer och serveringsställen ska hållas stängda för kunder i hela landet 4.4–31.5.2020. När riksdagen godkände begränsningarna förutsatte den gottgörelse för skäliga kostnader och åtgärder för att lindra konsekvenserna av begränsningarna. Regeringen anser att de stödformer som hittills riktats till företag och övriga åtgärder som lindrar konsekvenserna inte är tillräckliga för att uppfylla riksdagens förutsättning.

Förplägnadsrörelsen är den enda sektor där verksamheten har förbjudits genom lag. Den stöd- och kompensationsmodell som regeringen föreslagit motsvarar riksdagens förutsättningar när den godkände begränsningarna av restaurangverksamheten.

Stödformer oberoende av sektor har riktats till företag. Regeringen har fastställt att stöden utvecklas så att de bättre svarar mot företagens ekonomiska svårigheter på grund av coronavirusepidemin.

Den modell som regeringen föreslagit består av två delar som kompletterar varandra: stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar.

Med stödet för återanställning kan företaget få stöd att anställa en arbetstagare när verksamheten inleds på nytt. Stödets belopp är 1 000 euro per arbetstagare. Förutsättningen för att beviljas stöd är att företaget betalar en lön på sammanlagt 2 500 euro till arbetstagaren för de följande tre månaderna efter det att begränsningen upphörde. Det är möjligt att få stöd för alla arbetstagare vars lönekostnader företaget inte får annat stöd för, dock till ett maximalt belopp som bestämts separat.

Gottgörelse för verksamhetsbegränsningar stöder förplägnadsföretagens möjligheter att sköta oflexibla löpande kostnader. Det är alltså möjligt att få kompensation för de dagar som begränsningen varit i kraft (4.4–31.5.2020). Exempel på oflexibla löpande kostnader är el- och VVS-fakturor och lokalhyra. Det är inte möjligt att få kompensation för materialanskaffningar och löner och inte heller investeringar.

Stödet beviljas högst för det antal som motsvarar det antal heltidsanställda som arbetade i företaget före krisen. Ett företag kan beviljas stöd för högst 800 personer. Med stöd av reglerna för statligt stöd kan ingen koncern få mer sysselsättningsstöd än 0,8 miljoner euro.

Enligt regeringens proposition saknar det vid beviljandet av stöd för återanställning i vilken typ av anställningsförhållande arbetstagarna står till förplägnadsföretaget. Endast beloppet av de löner som betalas under tre månader inverkar på om stöd kan betalas för personen eller inte. Det maximala antalet personer som ligger till grund för stödet bestäms kalkylmässigt till ett antal som motsvarar heltidsanställda arbetstagare, men inte heller bestämmandet av om den lönesumma som används som underlag har bestått av löner för deltids- eller heltidsanställda arbetstagare har betydelse.

Stödet för återanställning omfattar dock inte personer som inte står i anställningsförhållande till förplägnadsföretaget. Däremot beaktas inte eventuell användning av hyrd arbetskraft eller underleverantörer när det gäller maximala antalet personer eller det stödbelopp som betalats för sysselsatta.

Förplägnadsrörelsernas storlek och affärsverksamhetens omfattning är väldigt varierande inom branschen. Beloppet av gottgörelse varierar sålunda avsevärt, eftersom det bestäms enligt omfattningen av verksamheten.

Beloppet av gottgörelsen fastställs enligt hur mycket företagets försäljning har minskat i april jämfört med den genomsnittliga försäljningen i januari–februari. Beloppet av gottgörelsen bestäms utifrån förändringen i företagets försäljning under en enskild månad: endast den andel av de oflexibla löpande kostnaderna som motsvarar förändringen gottgörs. Gottgörelsen kompenserar inte den nedgång i försäljningen som kalkylmässigt utnyttjas när gottgörelsen fastställs.

Gottgörelsen kan uppgå till högst 500 000 euro och som högst till 15 procent av försäljningsminskningen. Andelen skälig gottgörelse grundar sig på uppfattningen att andelen av oflexibla löpande kostnader utgör cirka 30 procent inom förplägnadsbranschen. Av dessa gottgörs dock endast hälften.

I modellen ingår även en nedsättning. För företag som under januari–februari hade en genomsnittlig försäljning på över en miljon euro uppgår gottgörelsebeloppet till 5 procent för den del som överstiger en miljon.

Till följd av nedsättningen och omsättningsgränserna får stora aktörer inom branschen, med till exempel flera tiotals restauranger, relativt mindre än små aktörer. Syftet med nedsättningen och omsättningsgränserna är att säkerställa att gottgörelsebeloppen inte blir oskäligt stora för stora aktörer. Dessutom har de största aktörerna mest förhandlingskraft bland annat för att sänka oflexibla kostnader.

Exempelvis: Företagets månadsförsäljning enligt mervärdesskattedeklarationerna har varit 100 000 euro i januari-februari. Försäljningen är 75 % lägre i april. Gottgörelsebeloppet blir 11 250 euro/månad.

Månadsförsäljning januari/februari (jämförelsetal) * 0,75 (försäljningsminskning) * 0,15 (gottgörelseandel) = gottgörelsebelopp.

Syftet är att säkerställa att gottgörelsen vid massutbetalning genomförs så tillförlitligt som möjligt till företag som var verksamma innan epidemin. Jämförelseperioden bedöms för närvarande i samband med riksdagsbehandlingen.

En företagare kan få stöd för både återanställning och gottgörelse för kostnader. Erhållandet av gottgörelse förutsätter inte ansökan om stöd som baserar sig på sysselsättning. Stödet för återanställning minskar inte gottgörelsen för verksamhetsbegränsningar, och minskar inte heller stödet för återanställning.

Företaget ska ange i ansökan om det har ansökt eller beviljats annat stöd för lönekostnader delvis eller helt för en tidsperiod av tre månader efter stängningen. Andra stöd som företaget har erhållit för lönekostnader beaktas i antalet personer som ligger till grund för det stöd för återanställning som beviljas.

I gottgörelsebeloppet beaktas eventuella stöd av närings-, trafik- och miljöcentralerna eller Business Finland.

På närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenters (utvecklings- och förvaltningscentret) webbplatser kommer man att så snabbt som möjligt publicera detaljerade anvisningar om hur en företagaren ska gå till väga för att få stöd eller gottgörelse. Anvisningarna publiceras senast den dag som lagen träder i kraft.

Gottgörelsen betalas till företagen i form av en massutbetalning, i regel utan ansökan, på basis av de företagsspecifika mervärdesskatteuppgifter som fås från Skatteförvaltningen. Om företaget har inkluderats i massutbetalningen, förutsätts inte några egna åtgärder av företagaren.

Gottgörelsen beviljas på ansökan till en del företag, såsom andra coronabaserade stöd till företag som ansökt om stöd från Business Finland eller närings-, trafik- och miljöcentralerna. Ansökan behandlas och gottgörelsen beviljas av NTM-centralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (UF-centret). Utvecklings- och förvaltningscentret meddelar separat om den dag som ansökningskanalen åter är öppen.

Företagaren anger i sin ansökan

• företagets sedvanliga identifieringsuppgifter
• uppgifter om momsbelagd försäljning från januari, februari och april 2020.
• uppgifter om övriga coronabaserade stödansökningar.

Gottgörelsen betalas i två poster till de företag som får gottgörelsen som massutbetalning. Den första posten betalas ut så snabbt som möjligt, och i den utnyttjas information om den företagsspecifika försäljningen i januari–februari. Avsikten är att den andra posten betalas ut i slutet av december. Den baserar sig på försäljningen i april som fås från mervärdesskattedeklarationerna först i mitten av juni.

På närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenters (UF-centret) webbplatser kommer en tjänst där företagaren kan kontrollera om hens företag ingår i massutbetalningen eller inte. Tjänsten baserar sig på användningen av FO-nummer.

Gottgörelsen för verksamhetsbegränsningar baserar sig på momsuppgifter från Skatteförvaltningen eller uppgifter som i övrigt har verifierats på ett tillförlitligt sätt. Stödet för återanställning baserar sig på löneuppgifter som lämnats till skattemyndigheten.

Liksom i fråga om övriga stöd återkrävs ett stöd eller en gottgörelse som betalats utan grund.

Kostnadseffekten av stödet för återanställning är ca 40 miljoner euro. Kostnadseffekten av den gottgörelse som beviljas på grund av verksamhetsbegränsningarna beräknas i sin helhet uppgå till ca 83 miljoner euro för sammanlagt två månader.

När riksdagen godkände verksamhetsbegränsningarna för restauranger förutsatte den gottgörelse för skäliga kostnader och åtgärder för att lindra konsekvenserna av begränsningarna. Riksdagen ska vid behandlingen av regeringens proposition utvärdera om den modell som nu presenterats är tillräcklig.

I den modell som regeringen föreslagit är det inte fråga om att ersätta alla skador utan om skälig gottgörelse som täcker oväntat underskott i företagens likviditet på grund av oflexibla kostnader. Syftet är att stödja företagen så att de klarar sig efter att begränsningarna har upphört. Dessutom beviljas stöd för företagens förmåga att sysselsätta arbetstagare när verksamheten inleds på nytt.

Restauranger kan även ansöka om andra stöd till företag. Information om dessa finns bland annat på arbets- och näringsministeriets webbplats.

Regeringen har som mål att lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag ska träda i kraft så snart som möjligt. Ikraftträdandet av lagen förutsätter att Europeiska kommissionen har godkänt det statliga stöd som ingår i lagförslaget. Propositionen hänför sig till den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020.

Arbets- och näringsministeriet informerar närmare om ikraftträdandet av lagen samt om anvisningarna för hur företag kan ansöka om stöd och få gottgörelse.

Rekommendationen är att utbildning eller praktik som ordnas på arbetsplatsen eller någon annanstans utanför läroanstalten fortsätter, ifall det är möjligt för arbetsplatsen och utbildningsanordnaren och arbetsgivaren bedömer att arbetsmiljön är trygg för den studerande.

Ifall det på arbetsplatsen finns en stor risk att smittas av coronaviruset rekommenderas det att utbildningen på arbetsplatsen fortsätter först då risken inte längre finns.

Inom hälsovårdsbranschen bör man beakta att de studerandes arbetsinsats kan behövas ifall det blir personalbrist inom hälsovården på grund av att epidemin drar ut på tiden.

Ifall det går att skjuta upp utbildning som ordnas på arbetsplatsen utan att det på ett oskäligt sätt fördröjer den studerandes utexaminering kan man komma överens om en ny tidpunkt med arbetsgivaren.

Ifall aväggandet av examen är beroende av utbildningen som ordnas på arbetsplatsen, fortsätter man i mån av möjlighet förkovra sig i ämnet i någon annan lärandemiljö, med beaktande av den rekommendation som gäller närundervisning.

Valtoris viktigaste uppgift är att säkerställa att tjänsterna fungerar väl och störningsfritt. I det aktuella läget stöds detta av en lägesledningsgrupp som sammanträder varje dag. Tjänsternas funktion och störningsfrihet säkerställs genom planer som gjorts på förhand, planenlig verksamhet samt med hjälp av extra rutiner. Situationen följs upp och man reagerar effektivt på förändringar. De kritiska tjänsterna har ordnats så att de fungerar även under exceptionella förhållanden. De kritiska tjänsterna har kontrollerats hos Valtoris kundämbetsverk.

Distanskapaciteten ökas kontinuerligt och driftsbelastningen har fördelats. Detta kommer att fortsätta och kapacitetens tillräcklighet kommer att följas upp hela tiden. Distansförbindelserna prioriteras om behovet uppstår. Många arbetsuppgifter kan utföras även utan distansförbindelser.

Läget är i huvudsak stabilt för närvarande. Utvecklingen följs noga. Exceptionella situationer kan orsaka oförutsedda störnings- eller belastningssituationer som påverkar medborgarnas e-tjänster. De kritiska medborgartjänsterna tryggas i alla situationer. Kapaciteten för samtidig användning är begränsad, och därför kan det bli nödvändigt med vissa prioriteringar i fråga om e-tjänsterna. Detta kan innebära tillfälliga begränsningar för mindre kritiska tjänster.

Det rekommenderas att utbildning som ordnas på arbetsplatsen eller annanstans utanför läroanstalten fortsätter ifall det är möjligt för arbetsplatsens del och utbildningsanordnaren och arbetsgivaren bedömer att arbetsmiljön är trygg för den studerande.

Ifall det på arbetsplatsen finns en stor risk att smittas av coronaviruset, rekommenderas att utbildningen fortsätter först när risken inte längre finns.

Inom hälsovårdbranschen bör man beakta att de studerades arbetsinsats kan behövas, ifall det blir personalbrist på grund av coronaepidemin.

Du kan inte själv besluta att inte jobba, arbetsplikten enligt ditt arbetsavtal gäller också under en epidemi. På många arbetsplatser har man kommit överens om praxis för distansarbete, förutsatt att arbetsuppgifterna tillåter det.

Man kan utebli från arbetet om det är nödvändigt att stanna hemma, till exempel om man måste ta hand om ett litet barn vars daghem eller skola är stängd. Lagen garanterar inte lön under frånvaron, men i arbetskollektivavtalet kan det ingå bestämmelser om detta, som det lönar sig att kontrollera.

Arbetsplikt enligt arbetsavtalet gäller också medan det pågår en virusepidemi.

En virusepidemi kan leda till att en oförutsedd händelse avbryter den normala verksamheten eller allvarligt hotar att göra det. Då får arbetsgivaren beordra arbetstagaren att utföra nödarbete. Arbetsgivaren kan också kräva nödarbete om en oförutsedd händelse riskerar att orsaka skada på liv, hälsa, egendom eller miljön.

Nödarbete får utföras utöver den ordinarie arbetstiden endast i den utsträckning det är nödvändigt och högst i två veckor. För nödarbete utöver ordinarie arbetstid betalas övertidsersättning.

I princip ja. Vissa branscher har emellertid sådana särdrag som kräver egen lagstiftning. Till exempel är nattarbete tillåtet vid sjukhus, fastän regelbundet nattarbete är förbjudet inom de flesta andra branscher.

Under coronaepidemin är det nödvändigt att trygga vissa samhälleliga funktioner och funktioner som är kritiska med tanke på invånarnas hälsa. Av den anledningen har det varit nödvändigt att vidta vissa åtgärder enligt beredskapslagen. Det gäller bland annat arbetsgivarens rätt att avvika från vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen.

I praktiken kommer arbetstagaren och arbetsgivaren oftast tillsammans överens om när semestern hålls.

Det hör till arbetsgivarens befogenheter att fastställa när årssemestern hålls. Arbetsgivaren kan fastställa årssemestern inom tidsgränserna i semesterlagen, det vill säga sommarens semesterperiod 2.5–30.9 och vinterns semesterperiod 1.10–30.4. Vissa branscher har avvikande bestämmelser gällande sommarens semesterperiod enligt sina branschvisa arbets- eller tjänstekollektivavtal. Sommarsemestern och vintersemestern ska hållas utan avbrott. Om det är nödvändigt för verksamheten, kan sommarsemestern efter tolv semesterdagar delas upp i en eller flera delar som hålls under semesterperioden.

Om arbetsgivaren fastställer när årssemestern infaller, ska arbetstagaren underrättas om det senast en månad innan semestern börjar. Arbetsgivaren får avvika från denna bestämmelse endast om det i praktiken är omöjligt att underrätta en månad innan. I så fall ska arbetstagaren underrättas så snart som möjligt, men senast två veckor innan semestern börjar.

Om arbetsgivaren redan har underrättat arbetstagaren om när årssemestern infaller, eller om de har kommit överens om det tillsammans, kan arbetsgivaren inte ensidigt flytta semestern. Om arbetsgivaren ensidigt flyttar en bekräftad semester och detta orsakar arbetstagaren skada måste arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen ersätta skadan. Arbetstagaren är emellertid tvungen att följa arbetsgivarens beslut om att flytta semestern till en ny tidpunkt trots att arbetsgivarens ändring av tidpunkten för årssemestern strider mot reglerna.

Arbetsgivaren kan inte kräva att en arbetstagare ska avbryta en årssemesterperiod som redan inletts. I tjänstekollektivavtalen finns det bestämmelser som gäller tjänstemän i tjänsteförhållande, som gör det möjligt att avbryta redan inledd semester. 

Årssemesterns tidpunkt kan alltid ändras genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Obs! Med stöd av statsrådets förordning om ibruktagandet av beredskapslagen kan arbetsgivaren avvika från bestämmelserna om årssemester inom hälsovården, socialväsendet, räddningsväsendet, nödcentralernas verksamhet och polisväsendet genom att flytta redan bekräftad årssemester och kräva att arbetstagaren avbryter redan inledd semester. Detta förutsätter att de villkor som anges i förordningen uppfylls.

Avsikten med omställningsskyddet är att förbättra möjligheterna för arbetstagare som har sagts upp på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker att snabbt hitta ett nytt jobb och att stödja arbetstagarna redan under uppsägningstiden. Omställningsskyddet omfattar både uppsagda och permitterade, förutsatt att villkoren uppfylls.

De som omfattas av omställningsskyddet har rätt till betald ledighet när de söker jobb under uppsägningstiden och när de deltar i att utarbeta sin sysselsättningsplan eller de åtgärder som ingår i planen. Hur lång den betalda ledigheten kan vara beror på hur lång uppsägningstiden är (5–20 dagar). Ledigheten får inte orsaka betydande skada för företaget och arbetsgivaren ska informeras om ledigheten i så god tid som möjligt. I omställningsskyddet ingår också en möjlighet att få förhöjd inkomstrelaterad dagpenning eller förhöjt arbetsmarknadsstöd under den tid man använder de sysselsättningsfrämjande tjänsterna. Förhöjd inkomstrelaterad dagpenning eller förhöjt arbetsmarknadsstöd kan betalas för högst 200 dagar.

En arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda under en oavbruten tid på minst fem år måste erbjuda de uppsagda personerna möjlighet att delta i sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning på arbetsgivarens bekostnad. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att arbetsgivaren fullgör sin skyldighet genom att helt eller delvis betala en utbildning eller träning som arbetstagaren själv skaffar.

För de arbetstagare som blivit uppsagda på grund av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker måste arbetsgivaren enligt omställningsskyddet också ordna företagshälsovård i enlighet med företagshälsovårdsavtalet i sex månader från det att skyldigheten att arbeta har upphört.  Arbetstagarna ska dock ha varit anställda hos arbetsgivaren i fråga i minst fem år när anställningsförhållandet upphör och arbetsgivaren ska regelbundet ha minst 30 anställda.

Den ordinarie arbetstiden får ordnas i form av skiftarbete. Vilket arbete som helst kan utföras i skift, förutsatt att kollektivavtalet eller arbetsavtalet inte orsakar begränsningar. De arbetstagare som arbetar i skiftarbete ska ha liknande arbetsuppgifter, men uppgifterna behöver inte vara fullständigt identiska. Arbetsgivaren ska också sörja för att kraven  gällande arbetstagarnas dygnsvila och veckovila uppfylls.

I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter. Skiften anses avlösa varandra regelbundet då ett skift fortgår högst en timme in på följande skift eller om det blir högst en timmes paus mellan skiften.

I skiftarbete ska man följa en arbetsskiftsförteckning som ska delges arbetstagarna skriftligen och i god tid, senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast om arbetstagaren ger sitt samtycke till det eller av något vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen.

Enligt arbetsavtalslagen ska lönen betalas den sista dagen av lönebetalningsperioden, om inte något annat avtalas. Ibland avtalas det om lönebetalningstiden i arbetsavtalet, och inom många branscher innehåller kollektivavtalen bestämmelser om lönebetalningstiden. I vissa fall är bestämmelserna bindande. 

Arbetsgivaren kan inte ensidigt kringgå ett för arbetsgivaren bindande arbetsavtal eller kollektivavtal. Om lönebetalningen fördröjs har arbetstagaren rätt att få dröjsmålsränta. Om utbetalningen av lönen fördröjs i samband med att anställningsförhållandet upphör, har arbetstagaren rätt att få lön endast för de första sex dagar som lönen fördröjs.

Om en arbetstagare är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, bestäms rätten till lön under sjukdomstiden enligt arbetsavtalslagen och kollektivavtalet. I praktiken har man avtalat om lönerna genom branschvisa kollektivavtal, och enligt dem ska arbetsgivaren betala lön under sjukdomstiden en längre tid än vad som bestäms i arbetsavtalslagen.

FPA betalar sjukdagpenning för tiden för arbetsoförmåga. Sjukdagpenning betalas efter en självrisktid. Självrisktiden omfattar vanligtvis sjukdagen och de därpå följande 9 vardagarna.  Sjukdagpenningen söks i allmänhet av arbetsgivaren i de fall då arbetsgivaren betalar lön för  frånvarotiden. FPA betalar då sjukdagpenningen till arbetsgivaren.

En arbetstagare som har försatts i karantän i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar, har rätt till 100 procents dagpenning vid smittsam sjukdom under karantänstiden. Om arbetsgivaren betalar lön för denna tid, är det arbetsgivaren som har rätt att få dagpenningen.

Lagen om smittsamma sjukdomar innehåller bestämmelser också för en sådan situation där en arbetstagares barn försätts i karantän på grund av en smittsam sjukdom. Också då kan man i vissa fall få dagpenning.

Om det är fråga om en karantän efter en arbetsresa, anses frånvaron bero på arbetsgivaren, och då har arbetstagaren rätt att få lön. Under arbetsresan har arbetstagaren rätt till lön också om arbetstaragren blir tvungen att stanna i karantän i utlandet. En karantän som beror på en semesterresa kan komma att bedömas på något annat sätt, eftersom det ännu inte finns varken rättspraxis eller allmänna anvisningar om detta. Hur frågan avgörs kan bland annat bero på om resan har gjorts i strid med myndighetsanvisningarna. 

Om du är sjuk på grund av coronavirussjukdomen (arbetsoförmögen på grund av sjukdom), bestäms din rätt till lön under sjukdomstiden enligt arbetsavtalslagen och kollektivavtalen. I praktiken har lönerna under sjukdomstiden avtalats genom branschvisa kollektivavtal.

 

 

Om ditt barn under 10 år insjuknar i coronavirussjukdomen, har du som arbetstagare rätt till tillfällig vårdledighet. Den tillfälliga vårdledighetens längd bestäms enligt arbetsavtalslagen/det kollektivavtal som tillämpas. Lönen under tillfällig vårdledighet bestäms enligt det kollektivavtal som tillämpas.

I vissa situationer kan en arbetstagare också ha rätt till frånvaro av tvingande familjeskäl (ett barn över 10 år insjuknar, en barnskötare insjuknar, barnets daghem stängs). Grunderna för denna frånvarorätt är relativt stränga, men det är klart att man inte kan låta bli att vårda barnen. Denna frånvaro är oavlönad (om inte något annat har avtalats i kollektivavtalet) och den är inte avsedd för långvarig frånvaro.

Bestämmelser om skyldigheten att visa upp sjukintyg finns i arbetsavtalslagen och kollektivavtalen. I samband med coronavirusepidemin har arbetsmarknadsorganisationerna gett rekommendationer om att arbetstagarens egen anmälan ska räcka som grund för lönebetalning under sjukdomstid, detta för att hälsovårdspersonalen inte ska belastas och sjukdomen inte ska spridas.

 

Om du som arbetstagare enligt lagen om smittsamma sjukdomar har försatts i karantän, har du rätt till 100 procents dagpenning vid smittsam sjukdom under karantänstiden. Om arbetsgivaren betalar lön för denna tid, har arbetsgivaren rätt att få denna dagpenning.

 

Information om arbets- och näringsbyråernas tjänster hittar du på arbets- och näringstjänsternas webbplats. Arbets- och näringsbyråerna följer anvisningarna från Institutet för hälsa och välfärd och regionförvaltningsverket och har huvudsakligen övergått till service på nätet och per telefon.

Det bästa och snabbaste sättet att sköta ditt ärende är genom att använda tjänsten Mina e-tjänster. Du kan också sköta dina ärenden per telefon, men för att undvika att telefontjänsten överbelastas ber vi att du endast ringer i brådskande situationer.

Om du inte har möjlighet att sköta ärenden på nätet eller per telefon, finns blanketter på papper på arbets- och näringsbyråerna. Kontaktuppgifter för de olika verksamhetsställena, där blanketter finns tillgängliga, finns på din arbets- och näringsbyrås webbplats (> Uträtta ärenden hos oss). Den fysiska kommunikationen begränsas dock på grund av den rådande coronavirussituationen så att det i verksamhetsställets entréhall får finnas högst 10 personer åt gången. 

När du agerar i enlighet med arbets- och näringsbyråns och hälso- och sjukvårdsmyndigheternas anvisningar, förblir din rätt till utkomstskydd för arbetslösa oförändrad.

Läs mer på arbets- och näringstjänsternas webbplats

På arbets- och näringstjänsternas webbplats hittar du information om permitterings- och samarbetsförfaranden. Om du är en arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag, ska du underrätta din arbets- och näringsbyrå om samarbetsförhandlingarna. I permitteringssituationer ska arbetstagaren meddelas personligen. När det gäller större permitteringar ger arbets- och näringsbyrån vid behov rådgivning om permitteringar vid enskilda företag.

Om du blir uppsagd får du redan under uppsägningstiden tillgång till arbets- och näringsbyråns omställningsskyddstjänster, där det erbjuds stöd för jobbsökning samt träning och utbildning som stöder ny sysselsättning.

Mer information på arbets- och näringstjänsternas webbplats

 

Bestämmelserna i kapitel 8 i lagen om samarbete inom företag tillämpas när arbetsgivaren överväger åtgärder som kan leda till att en eller flera arbetstagare sägs upp, permitteras eller överförs till anställning på deltid av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker. När arbetsgivaren överväger denna typ av åtgärder ska arbetsgivaren lämna en skriftlig förhandlingsframställning om inledande av samarbetsförhandlingar och vidtagande av sysselsättningsåtgärder senast fem dagar innan förhandlingarna inleds.

När arbetsgivaren föreslår åtgärder som kan leda till att en arbetstagare sägs upp, permitteras eller överförs till anställning på deltid, ska förhandlingsframställningen eller de uppgifter som framgår av framställningen också lämnas skriftligen till arbets- och näringsbyrån senast när samarbetsförhandlingarna inleds, om inte dessa uppgifter har lämnats tidigare i något annat sammanhang.

Förhandlingstiderna

Samarbetsförhandlingarnas längd som gäller permittering förkortas från nuvarande sex veckor eller 14 dagar till fem dagar. Förhandlingstiderna förkortas på grund av att företagens ekonomiska förutsättningar att klara av det svåra läget till följd av coronavirusepidemin kan försvåras avsevärt om förhandlingarna drar ut på tiden. Ändringen gäller under perioden 1.4.–30.6.2020.

Vid förhandlingar om att säga upp arbetstagare eller överföra arbetstagare till anställning på deltid ska man fortfarande tillämpa en förhandlingstid på 14 dagar eller sex veckor.

Situationer där samarbetsförfarandet kan kringgås

I specialfall är det möjligt att avvika från lagen om samarbete inom företag. Arbetsgivaren får fatta beslut utan föregående samarbetsförhandlingar, om det finns särskilt vägande skäl för att företagets produktions- eller serviceverksamhet eller företagets ekonomi kan ta skada och man inte har kunnat känna till detta på förhand.

Alla villkor för avvikande måste uppfyllas, det vill säga skälen ska vara 1) till skada för företagets produktions- eller serviceverksamhet, 2) särskilt vägande och 3) oförutsebara. I den juridiska litteraturen konstateras det att arbetsgivarens behov av att genomföra uppsägningar eller permitteringar så snabbt som möjligt med tanke på företagets ekonomiska situation eller då orderstocken plötsligt minskar, inte är en orsak att avvika från skyldigheten att föra samarbetsförhandlingar, utom i yttersta nödfall.

Arbetsgivaren ska också utan dröjsmål inleda samarbetsförhandlingar när dessa skäl att avvika inte längre finns. Under samarbetsförhandlingar ska arbetsgivaren då också redogöra för orsakerna till det avvikande förfarandet.

Obs! Vissa arbetskollektivavtal innehåller bestämmelser om förhandlingstiderna. Om det arbetskollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren innehåller en sådan bestämmelse, ska kollektivavtalet tillämpas i stället för lagen. Undantagslösningar med anledning av coronaläget tillämpas inom många branscher, och mera information om dem kan fås av de berörda arbetsmarknadsorganisationerna.

Ja. Den återanställningsskyldighet som avses i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal har förlängts temporärt från fyra eller sex månader till nio månader. Ändringen gäller under perioden 1.4.–30.6.2020. Den förlängda återanställningstiden tillämpas på de arbetsavtal som hävs under lagens giltighetstid.  När anställningsförhållandet slutar inverkar inte på detta.

Den förlängda tiden för återanställningsskyldigheten gäller alla de arbetstagare som har sagts upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker under lagens giltighetstid oberoende av hur långt arbetstagarens anställningsförhållande är.

Ändringen gäller inte inom den offentliga sektorn. Inom den offentliga sektorn ska man beroende på anställningsförhållandets längd fortfarande tillämpa en återanställningstid på antingen fyra eller sex månader under perioden 1.4 –30.6.

Arbetsgivare har från och med den 1 april 2020 rätt att permittera en arbetstagare i ett anställningsförhållande för viss tid under samma förutsättningar som en arbetstagare som har ett arbetsavtal som gäller tills vidare. Ändringen gäller i tre månader, dvs. till den 30 juni 2020.

I arbetsavtalslagen föreskrivs det om de grunder på vilka arbetstagare får permitteras. En arbetstagare i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare kan permitteras när arbetsgivaren har ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker att säga upp arbetsavtalet eller om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren skäligen inte kan ordna annat lämpligt arbete för arbetstagaren eller utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov.

Ändringen gäller inte inom den offentliga sektorn. Således kan arbetsgivare inom den offentliga sektorn i fortsättningen permittera en arbetstagare som är anställd för viss tid endast om den visstidsanställda är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren.

Arbetsgivaren ansvarar för säkerheten i arbetet också under undantagsförhållanden. Under coronavirusepidemin är det viktigaste att förhindra att arbetstagarna smittas och att minimera närkontakten mellan människor.

Närkontakt kan till exempel undvikas genom att jobba på distans och, om detta inte är möjligt, genom att organisera arbetet på arbetsplatsen så att smittorisken minimeras.

Arbetstagarens risk för att smittas av coronaviruset kan minimeras bland annat genom intensifierad städning, hygienanvisningar till arbetstagarna, avskärmning som skydd mot droppsmitta och olika arbetsskiftsarrangemang.

Om smittorisken i arbetet är hög - till exempel om man konstant har närkontakt med andra - ska man använda personlig skyddsutrustning: andningsskydd, skyddshandskar, skyddsglasögon och vid behov skyddsdräkt.

Personlig skyddsutrustning ska underhållas, rengöras och bytas regelbundet.

Mera information om coronavirusberedskapen i arbetet finns på Arbetshälsoinstitutets webbsidor.

• arbetshalsoinstitutets instruktioner

Ja. Arbetsgivaren ska uppdatera utredningen om faror i arbetet och bedömningen av riskerna med beaktande av coronavirusläget. Arbetsgivaren ska utarbeta anvisningar och förfaranden för hanteringen av coronavirusepidemin.

Mera information om bedömningen av risker i coronavirusläget finns i social- och hälsovårdsministeriets anvisningar för arbetstagare:

• Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar till arbetstagare som är utsatta för allvarligare former av sjukdomen Covid-19, som orsakas av coronaviruset

 

Under coronavirusepidemin är det skäl att distansarbeta hemma för att minimera risken för virussmitta. Man ska undvika att vistas i gemensamma utrymmen.

Arbetsgivaren ska ge närmare anvisningar om distansarbetet, men på Arbetshälsoinstitutets webbsidor finns bra allmänna anvisningar.

• anvisning som stöd för distansarbete

Enligt arbetsavtalslagen och lagen om samarbete inom företag kan de riksomfattande arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna avvika genom kollektivavtal från den tid för meddelande om permittering och för återanställningsskyldighet som anges i arbetsavtalslagen och från den förhandlingstid som anges i lagen om samarbete. Således har branschorganisationernas kollektivavtalsbestämmelser företräde framför lagens bestämmelser.

I anställningsförhållanden där ett kollektivavtal tillämpas på basis av avtalens normalt bindande verkan ska man tillämpa de kollektivavtalsbestämmelser som avses ovan. Detta gäller oberoende av om man i ett kollektivavtal har avtalat om tider för meddelande om permittering och för förhandlingar som är längre eller kortare än fem dagar. Inom de branscher som tillämpar allmänt bindande kollektivavtal får man tillämpa de tider för meddelande om permittering som man avtalat om i kollektivavtalet, men förhandlingstiderna får inte avvika från lagen om samarbete.

En organiserad arbetsgivare ska vid permittering av anställda kontrollera följande:

• om det kollektivavtal som ska tillämpas på anställningsförhållandet innehåller bestämmelser om tiden för meddelande om permittering och minimiförhandlingstiden
• och vad som gäller enligt dem under tiden 1.4–30.6.

En arbetsgivare som tillämpar kollektivavtal på basis av dess allmänbindande natur ska kontrollera om det kollektivavtal som ska tillämpas på anställningsförhållandet innehåller bestämmelser om tiden för meddelande om permittering.

Lagens bestämmelser om kortare tider för meddelande om permittering och för förhandlingar ska tillämpas när

• man inte tillämpar ett sådant avtal på anställningsförhållandet som är bindande för arbetsgivaren
• kollektivavtalet inte innehåller bestämmelser om tider för meddelande om permittering och för förhandlingar.

Målet är att transport- och kommunikationssystemet ska fungera så normalt som möjligt. Finlands datakommunikationsnät har en god kapacitet och resiliens. Transport- och kommunikationsverkets Cybersäkerhetscentral följer situationen och ger vid behov instruktioner.

Det temporära stödet under epidemin ersätter inkomstförlusten då när barnet inte deltar i småbarnspedagogiken eller skolans närundervisning och föräldern av den orsaken är hemma och sköter barnet under epidemin i enlighet med regeringens rekommendationer. 

Stödet gäller de föräldrar vars barn deltar i småbarnspedagogik, förskoleverksamhet eller grundläggande undervisning för årsklasserna 1-3. Också föräldrar till elever som är i behov av särskilt stöd eller som omfattas av förlängd läroplikt eller förberedande undervisning har rätt till stöd. 

Stöd kan ansökas av en förälder, vårdnadshavare eller make som bor i samma hushåll som föräldern eller vårdnadshavaren och som har ett gällande arbetsavtals- eller tjänsteförhållande i Finland. 

Ersättning betalas om inkomstbortfallet inte ersätts med stöd av någon annan lag, så som till exempel lagen om smittsamma sjukdomar. För att få ersättning förutsätts det ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om oavlönad frånvaro.

Stödet är lika stort som föräldradagpenningens minimibelopp, alltså 28,94 euro per vardag (723,50 euro per månad). Stödet ska betalas ut från och med den 16 mars under den tid som undantagsförhållandena råder. Till skolelevers föräldrar betalas stöd endast för skolterminen.

Stöd söks retroaktivt hos FPA. 

Under epidemin temporärt stöd betalas även till personer som anländer till Finland från utlandet när de har hänvisats till förhållanden som motsvarar karantän och därför är borta från arbetet utan att få lön.

Också säsongarbetare som anländer till landet får stöd, om anställningsförhållandet börjar med två veckors oavlönad frånvaro under förhållanden som motsvarar karantän.

Ersättningen förutsätter att personen har ett gällande arbetsavtals- eller tjänsteförhållande i Finland för det arbete som personen är borta från utan att få lön. Stöd betalas för högst 14 dygn från ankomsten till Finland.

Ersättning betalas om inkomstbortfallet inte ersätts med stöd av någon annan lag, så som till exempel lagen om smittsamma sjukdomar. För att få ersättning förutsätts det ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om oavlönad frånvaro.

Stödbeloppet är 28,94 euro per vardag (723,50 euro i månaden). Stödet ska betalas ut från och med den 16 mars under den tid som undantagsförhållandena råder. Stöd söks retroaktivt hos FPA. 
 
 

 

Om en person genom eget beslut befinner sig i förhållanden som motsvarar karantän, om än i enlighet med regeringens rekommendationer, har han eller hon inte automatiskt rätt till ersättningar. Man kan inte själv besluta att inte jobba, arbetsplikten enligt arbetsavtalet gäller också under en epidemi. I första hand ska arbetet ordnas på arbetsplatsen i den mån det är möjligt, t.ex. i form av distansarbete eller genom att övergå till uppgifter som medför mindre risk.

En person har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom när en infektionsläkare har förordnat honom eller henne till förhållanden som motsvarar karantän. Dagpenning vid smittsam sjukdom söks hos Folkpensionsanstalten och närmare information om villkoren för erhållande av dagpenning vid smittsam sjukdom fås av FPA.

Med temporärt stöd under epidemin ersätts inkomstbortfall i en situation där en person stannar hemma från jobbet utan lön för att vårda ett barn som har rätt till småbarnspedagogik eller närundervisning under epidemin. Inkomstbortfall ersätts också då en person som anländer till Finland från utlandet har hänvisats till förhållanden som motsvarar karantän. För att få ersättning förutsätts ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om oavlönad frånvaro. (Pressmeddelande: Temrärt stöd till personer som på grund av coronavirusutbrottet är borta från arbetet utan lön).

Genom dagpenning vid smittsam sjukdom och temporärt stöd under epidemin ersätts inkomstbortfall. Pensionerade personer som inte vid sidan av pensionen utför förvärvsarbete är således inte berättigade till ersättning.

Att höra till en riskgrupp berättigar inte i sig till ersättning. Om en person genom eget beslut befinner sig i förhållanden som motsvarar karantän, om än i enlighet med regeringens rekommendationer, är han eller hon inte i princip berättigad till ersättningar.

Om de som hör till riskgruppen arbetar i uppgifter där distansarbete är omöjligt och exponeringen är stor, ska arbetsgivaren sträva efter att överföra de personer som hör till riskgrupperna till uppgifter som medför mindre risker. Distansarbete är för närvarande att föredra i alla uppgifter där det är möjligt.

Det är skäl att förbereda sig på att det kan bli fördröjningar på arbetsplatserna. Särskilt viktigt är att ta hand om fuktsäkerheten på byggarbetsplatserna.

Den situation som har uppstått på grund av coronaviruset är ny också inom byggbranschen, och det är ännu inte möjligt att fastställa hur läget ska tolkas. Det är alldeles klart att man på byggarbetsplatserna inte har kunnat förutse så här stora förändringar.

På grund av detta miljöministeriet har inledd en arbetsgrupp att följa upp läget på bostads- och byggmarknaden tillsammans med aktörer inom branschen och lägga fram förslag till åtgärder som behöver vidtas.

Coronavirusberedskapen inom miljöministeriets förvaltningsområde

LPA svarar: Den läkare som i kommunen ansvarar för smittsamma sjukdomar kan sätta i karantän en person som har konstaterats eller med fog misstänks ha blivit utsatt för en allmänfarlig smittsam sjukdom.

Om en lantbruksföretagare sätts i karantän på grund av coronavirussmitta, ska företagaren utreda om karantänen gör att företagaren inte kan till exempel sköta husdjuren.

Om en lantbruksföretagare blir smittad av coronavirus, kan hen på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom ha rätt till vikariehjälp. Att sitta i karantän utan arbetsoförmåga är ingen grund för vikariehjälp. Om en lantbruksföretagare sätts i karantän och inte kan sköta husdjuren, kan hen anhålla om semester eller avgiftsbelagd avbytarservice av den lokala enheten.

Den lokala enheten ska hos hälsovårdsmyndigheten utreda vad som ska beaktas om avbytarservice ordnas på en gård där lantbruksföretagaren eller någon som arbetar på gården har satts i karantän antingen på grund av en konstaterad sjukdom eller på grund av misstanke om sjukdom. Om kommunens hälsovårdsmyndighet anser att avbytarens hälsa är hotad, har den lokala enheten med stöd av lagen om avbytarservice möjlighet att vägra ordna avbytarservice.

Om avbytaren har rest i ett epidemiområde, kan en smittskyddsläkare eller någon annan kommunal hälsovårdsmyndighet bestämma att hen ska hållas i karantän. Att avbytaren har rest i ett visst land, men har inte satts i karantän, är ingen grund för att vägra ta emot avbytaren.

Enligt nuvarande information från Livsmedelsverket smittar coronaviruset inte från människa till djur.

Folkpensionsanstalten ger information om dagpenning vid smittsam sjukdom som kan kompensera inkomstbortfall till följd av karantän. Dagpenningenen bestäms enligt LFöPL-arbetsinkomsten.

Mer information från LPA: https://www.mela.fi/sv/news/beredskapen-for-coronaviruset-inom-lantbruket/

Det rekommenderas att utbildning som ordnas på arbetsplatsen eller annanstans utanför läroanstalten fortsätter ifall det är möjligt för arbetsplatsens del och utbildningsanordnaren och arbetsgivaren bedömer att arbetsmiljön är trygg för den studerande.

Ifall det på arbetsplatsen finns en stor risk att smittas av coronaviruset, rekommenderas att utbildningen fortsätter först när risken inte längre finns.

Inom hälsovårdbranschen bör man beakta att de studerades arbetsinsats kan behövas, ifall det blir personalbrist på grund av coronaepidemin.

Syftet med begränsningarna av gränstrafiken är att minimera rörligheten. Regeringen följer noga utvecklingen av sjukdomsläget och har vid behov förberett sig på att ändra besluten om gränstrafiken.

Återresa till Finland

De som nu får resa till Finland är finska medborgare, medborgare i EU eller Schengenstater som bor i Finland och deras familjemedlemmar samt tredjelandsmedborgare som vistas i Finland med uppehållstillstånd.

Annan nödvändig trafik

För att minska spridningen av coronaviruset begränsas gränstrafiken i Finland under perioden 19.3 - 14.4.2020 så att endast nödvändig pendeltrafik mellan utlandet och Finland eller sådan annan trafik till Finland som särskilt fastställts vara nödvändig är tillåten. Begränsningarna gäller vid de inre och yttre gränserna för medborgarna i alla EU/EES-stater och tredjeländer.

Gränsbevakningsväsendets anvisningar för gränsövergång

 

Utrikesministeriet har fastställt att beskickningarna just nu inte tar emot ansökningar om visum eller uppehållstillstånd, men läget bedöms på nytt vid behov. Beskickningarnas intervjuer i anknytning till ansökan om uppehållstillstånd avbryts också tillsvidare.

Pressmeddelanden: Finlands beskickningar tar inte längre emot eller behandlar vanliga ansökningar om visum och uppehållstillstånd

Som ett undantag från avbrytandet av kundservicen i inreseärenden strävar beskickningarna dock efter att överlåta de uppehållstillståndskort som de har i sin besittning till kunderna. Beviljade uppehållstillståndskort ska begäras direkt från beskickningen, men det bör beaktas att det för närvarande kan förekomma fler fördröjningar i leveransen av kortet från Finland till beskickningen.

Beskickningarna tar dessutom emot ansökningar om visum och uppehållstillstånd, om det är fråga om en uppgift som är kritisk med tanke på försörjningsberedskapen eller verksamheten inom branschen. Jord- och skogsbruksministeriet, inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har dragit upp separata riktlinjer för säsongsarbetet.

Arbetsuppgifter som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen eller verksamheten inom branschen

Om det sker förändringar i beskickningarnas situation, meddelas detta på utrikesministeriets och beskickningarnas webbplatser.

Migrationsverket, arbets- och näringsbyråerna och NTM-centralen i Nyland behandlar normalt anhängiga ansökningar om uppehållstillstånd.

Även i detta fall gäller i regel att onödigt resande ska begränsas. I enlighet med Gränsbevakningsväsendets riktlinje tillåts från och med den 1 maj 2020 inresa för en tredjelandsmedborgare som har ett uppehållstillstånd som beviljats av Finland och anländer till landet. Uppehållstillstånd för säsongsarbetare hör inte till denna kategori utan de behandlas som en egen särskild grupp. En tredjelandsmedborgares inresa för första gången med ett uppehållstillstånd för säsongsarbetare förutsätter att han eller hon hör till jord- och skogsbruksministeriets förteckning över kvoten av säsongsarbetare.

Om det är fråga om nödvändiga arbetsuppdrag som är akuta med tanke på försörjningsberedskapen eller kritiska med tanke på verksamheten inom branschen och som måste utföras omedelbart, kan inresa enligt gränsmyndighetens prövning från fall till fall vara möjlig.

En förteckning som baserar sig på myndigheternas bedömning av nödvändiga arbetsuppgifter som är akuta med tanke på försörjningsberedskapen eller kritiska med tanke på verksamheten inom branschen

Huvudregeln är att alla som anländer till Finland är oberoende av orsaken till gränsövergången skyldiga att följa de finska hälsomyndigheternas anvisningar och i 14 dygn hålla sig i förhållanden som motsvarar karantän. 

Kravet på att i 14 dygn hålla sig i förhållanden som motsvarar karantän gäller inte nödvändig gränsövergång för personal inom den prehospitala akutsjukvården och räddningsväsendet eller transportpersonal inom godstrafiken.

I fråga om förhållanden för anhöriga till dem som är i karantän iakttas Institutet för hälsa och välfärds gällande anvisningar som gäller resenärer som kommer till landet. Förhållanden som motsvarar karantän innebär att den som anländer till landet ska vara hemma, på hotell eller på något annat inkvarteringsställe i 14 dygn utan närkontakt med andra människor. Man får inte heller gå till en matbutik eller ett apotek om det inte är nödvändigt. Kollektivtrafik får inte användas. Det är tillåtet att gå ut om hälsotillståndet tillåter det, förutsatt att man undviker närkontakter. 

Arbetsgivaren ansvarar för att arbetstagarna hänvisas till förhållanden som motsvarar karantän för 14 dygn. Arbetsgivaren ansvarar för ordnandet av transporterna från ankomstplatsen till karantänplatsen. 

Enligt den gällande lagstiftningen är det inte möjligt att betala tillbaka behandlingsavgifterna för ansökningarna.

Enligt den gällande lagstiftningen är det inte möjligt att betala tillbaka behandlingsavgifterna för ansökningarna.

Tillståndet förblir i kraft under permitteringen. Om arbetstagaren ansöker om fortsatt tillstånd, krävs det att utkomsten har varit tryggad under tiden för det senaste tillståndet. På FPA:s och arbets- och näringsbyråernas webbsidor finns information om arbete och arbetslöshetsersättningar under permittering.

Ytterligare information på Migrationsverkets webbplats

• Vanliga frågor om coronaläget på FPA:s webbsidor
• Aktuellt om corona på arbets- och näringsbyråernas webbplats
• Arbets- och näringstjänsterna: Om du blir permitterad
• Arbets- och näringstjänsterna: Anvisningar till arbetsgivare om permittering

 

Inom Talent Boost-programmet fokuserar man nu på verksamheten i Finland. Vi följer med utvecklingen och anpassar verksamheten enligt situationen. 

De pilotförsök utomlands som gäller att rekrytera internationellt och locka kunnig arbetskraft till Finland flyttas framåt till ett senare skede. De internationella pilotförsök inom Eures som är i inledningsskedet kommer att inledas efter att undantagstillståndet är över. Eures-sakkunniga kan kartlägga situationen i de olika företagen genom att kontakta de företag som kan erbjuda platser. Pågående rekryteringsprocesser, Työpaikkasuomi-utbildningarna och Kansainvälinen työyhteisö-arbetsplatsträningarna försöker man slutföra virtuellt. 

Vi rekommenderar företag och andra arbetsgivare att rekrytera kunniga utlänningar som bor i Finland till exempel med stöd av Talent Explorer-finansieringen. Även i detta läge vill vi främja mångfald i arbetslivet till exempel genom kampanjen Menestyvä monikulttuurinen yritys, Talent Boost mätare och kampanjen Globaalit osaajat.

Undantagstillståndet inverkar inte på gällande uppehållstillstånd. Migrationsverket samt de arbets- och näringsbyråer och den närings-, trafik- och miljöcentral som fattar delbeslut prioriterar sådana första ansökningar om uppehållstillstånd för arbete vilka anses nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen eller för att branscherna ska fungera. Dessutom behandlas ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd.

Nylands närings-, trafik- och miljöcentral, dit behandlingen av delbesluten om företagares uppehållstillstånd har centraliserats, behandlar för närvarande endast sådana företagartillstånd som gäller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen eller godstrafiken, eller sådana företagare vars verksamhet eller behov av tillstånd är av väsentlig betydelse (t.ex. med tanke på försörjningsberedskapen). Dessutom behandlas ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd för företagare beviljas alltid enligt en prövning från fall till fall där NTM-centralen bedömer förutsättningarna för att företagsverksamheten ska vara lönsam och ge en tillräcklig utkomst. Även coronalägets konsekvenser för företagsverksamheten beaktas när delbeslutet fattas. Vid bedömningen kan man lägga huvudvikten vid de bokföringsuppgifter som är tillgängliga och som beskriver företagsverksamheten före det akuta coronaläget. När delbeslutet fattas beaktas också de framtida utsikterna.

Arbets- och näringsbyrån publicerar lediga jobb på sin webbplats. Arbets- och näringsförvaltningen bedriver också aktivt en kampanj och söker kontakt med olika grupper av arbetstagare genom en nationell talko för säsongsarbete inom jordbruket. Centrala målgrupper är de som redan vistas i Finland och har arbetstillstånd och möjlighet att under undantagsförhållanden övergå till andra uppgifter, unga finländare och internationella studerande, gymnasister, asylsökande som har rätt att arbeta, de som håller på att slutföra integrationsutbildningen samt alla som söker jobb och de som permitterats för en längre tid än tre månader.

Arbets- och näringstjänsterna hjälper också arbetsgivare med utbildningslösningar för att de ska få tag i kompetent arbetskraft. Arbets- och näringstjänsterna genomför yrkesutbildning, som planeras och skräddarsys tillsammans med arbetsgivaren, också med mycket korta utbildningslösningar. Ytterligare upplysningar ges av den regionala arbets- och näringsbyrån och NTM-centralen.

Lediga jobb på arbets- och näringstjänsternas webbplats

Arbets- och näringsbyråernas kontaktuppgifter

NTM-centralernas kontaktuppgifter

 

En arbetsgivare kan anmäla lediga uppgifter som gäller säsongsarbete. Behovet av arbetskraft förutsätter detta. Tillgången till utländsk arbetskraft har försvårats under coronavirusutbrottet då även gränserna har stängts. Dessutom ska en karantän på två veckor beaktas i de fall där man lyckas resa in i landet. Om det är fråga om ett arbete som ska göras sent på hösten, kan läget vara ett annat.

När säsongsarbetarna under coronavirusutbrottet inte kan komma till Finland kan arbetstagarens viktigaste skyldighet, dvs. skyldigheten att utföra arbete, inte ens börja.

 

En arbetsgivare kan anställa en vikarie för en person som kommer från utlandet. Ett sådant tidsbegränsat arbetsavtal kan ingås villkorligt så att avtalets giltighet upphör när den utländska arbetstagaren som ersätts av vikarie anländer till Finland och tar emot uppgiften.

 

Man kommer att sträva efter att anvisa så mycket som möjligt arbetskraft som redan finns i Finland till branscher där det råder brist på arbetskraft. Det finns för närvarande mycket ledig arbetskraft på arbetsmarknaden på grund av permitteringar och uppsägningar. Många unga studerande kommer att bli utan sommarjobb i sommar. Det lönar sig att också beakta utländska studerande och andra som söker arbete i Finland som möjliga arbetstagare och informera om arbetsmöjligheter även på engelska. Undantagsförhållandet påverkar i stor utsträckning även ensamföretagarnas och till exempel turistföretagarnas möjligheter att sysselsätta sig själv då kundbortfallet är stort. Även här finns det potentiell arbetskraft som det lönar sig att hålla i minnet och framme.

Lediga jobb inom jord- och skogsbruket och trädgårdsbranschen kan anmälas på arbets- och näringstjänsternas webbplats 

Det är möjligt att anmäla jobb på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenters webbplats Töitä Suomesta

Bemanningsföretag hjälper till med att hitta och anställa arbetstagare samt med personaluthyrning. Kontaktuppgifterna för bemanningsföretag som betjänar i att hitta säsongsarbetare får du hos arbets- och näringsbyrån i din region.

Regeringen tillåter från och med den 14 maj inresa för 3 000 personer från länder utanför EU, utöver de 1 500 personer som det tidigare har fattats beslut om. För EU-medborgare finns det inte några motsvarande begränsningar.

I fråga om utländska säsongsarbetare som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen samt  jordbruket, trädgårdsodlingen, skogsbruket och fiskerinäringen innebär riktlinjerna att

• från och med den 14 maj får EU-medborgare resa in till landet på samma sätt som andra pendlare. EU-medborgare som kommer till Finland för att säsongsarbeta ska vid ankomsten visa upp ett arbetsavtal eller ett motsvarande intyg som bevisar anställningsförhållandet. Arbetsgivaren är skyldig att för arbetstagaren ordna förhållanden som motsvarar en frivillig karantän på 14 dygn (intermin.fi).
• Tredjelandsmedborgare (till exempel Ukraina, Vitryssland, Thailand) får resa in till landet om både tillstånden för inresa och arbete är i skick och om arbetstagaren har arbetsgivarens motiveringsblankett om nödvändig inresa (tem.fi). Kravet på att ordna förhållanden som motsvarar en karantän på 14 dygn fortsätter att gälla i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets anvisningar. Anvisning om isolering av säsongsarbetare inom primärproduktionen 

Migrationsverket fortsätter behandlingen av inlämnade tillståndsansökningar. Behandlingen av ansökningarna sker enligt den tidpunkt för arbetsstarten som anges i den ursprungliga ansökan. Tidigareläggning av arbetsstarten påverkar inte behandlingsordningen eller påskyndar behandlingen av ärendet.

Undvik onödiga kontakter med Migrationsverket (Migri) som rör behandlingen av ansökningarna eftersom detta fördröjer behandlingen.

Gränsbevakningsväsendet följer upp antalet personer som kommer från tredjeländer, i synnerhet sådana som arbetar i kritiska arbeten inom den primära jordbruksproduktionen, trädgårdsodlingen och skogsbruket. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsövergripande tjänstemannaarbetsgrupp följer upp och bedömer läget och vidtar åtgärder vid behov.

Det är nödvändigt att anlita utländsk säsongsarbetskraft i uppgifter där det krävs expertis som arbetarna samlat till sig under de tidigare åren när de jobbat på samma arbetsplats.

Många säsongsarbetare jobbar särskilt inom primärproduktionen. De arbetare som kommer till Finland under våren utgör en kärngrupp. Utländsk arbetskraft behövs också för skogsplantering och -sådd.

Dessa säsongsarbetare har sedan länge skött de arbeten som krävs i början av vegetationsperioden. De ser också till att de mindre erfarna arbetstagare som kommer till gården under våren och senare under vegetationsperioden ska känna sig trygga när de utför sina uppgifter.

Endast en liten del av den arbetskraft som behövs kommer från utlandet. Behovet av inhemsk arbetskraft är också stort.

Regeringen utreder och planerar också åtgärder som syftar till att förbättra tillgången på inhemsk arbetskraft.

Olika rekryteringsplattformar hjälper arbetstagare och arbetsgivare att mötas. Säsongsarbetsgivarna och arbetstagarna inom jord- och skogsbruket kan besöka till exempel webbplatserna töitäsuomesta.fi eller maatilalle.fi.

Studenter som studerar naturresursområdet kan samla studiepoäng genom säsongsarbete, mer information.

 

Lossning av avfallslaster vid mottagningshallen till förbränningsanläggningar eller andra motsvarande behandlingsanläggningar är även i normala fall en riskfylld situation för avfallstransportörer. I samband med lossningen exponeras arbetstagarna lätt för olika typer av mikrober som släpps ut i luften. Detta ska beaktas i arbetarskyddsanvisningarna. I arbetet bör man alltid skydda sig på behörigt sätt och iaktta god hygien.

Närmare information om vilken risk avfallstransportörer löper att exponeras för coronavirus finns i Arbetshälsoinstitutets anvisningar.

Arbetshälsoinstitutets anvisningar (på finska)

 

Enligt Arbetshälsoinstitutet kan man tvätta avfallsbehållarna också under coronapandemin, förutsatt att man ser till att skydda sig väl. Närmare anvisningar om tvätt av avfallsbehållare under coronapandemin finns i Arbetshälsoinstitutets anvisningar.

Arbetshälsoinstitutets anvisningar (på finska)

Arbetsplikt inom hälso- och sjukvården kan tas i bruk under undantagsförhållanden som orsakats av storolyckor och pandemi.

Enligt beredskapslagen har arbetskraftsmyndigheten (arbets- och näringsbyrån) befogenhet att ge en person som omfattas av arbetsplikt ett arbetsförordnande. Den som omfattas av arbetsplikten inom hälso- och sjukvården och har fått ett arbetsförordnande är skyldig att utföra nödvändigt arbete inom hälso- och sjukvården. Ett förordnande får ges för längst två veckor åt gången. Förordnandet kan förnyas en gång.

Arbetsplikt är en befogenhet som föreskrivs i beredskapslagen. Den kan aktiveras genom en ibruktagningsförordning.

Beredskapslagen känner till arbetsplikt och arbetsplikt inom hälso- och sjukvården. Den allmänna arbetsplikten gäller människor som arbetar inom alla branscher. Arbetsplikten inom hälso- och sjukvården som tagits i bruk på grund av coronaepidemin och gäller dem som har hälso- och sjukvårdsutbildning.

Internationella konventioner om förbud mot tvångsarbete omfattar inte arbets- och tjänstgöringsskyldighet i ett läge där till exempel en fara eller olycka som beror på en epidemi hotar samhällets existens eller välfärd. I det nu aktuella undantagsförhållandet är det fråga om detta.

Bestämmelser som ingriper i de rättigheter som tryggas i grundlagen ska bedömas med avseende på de allmänna kriterierna för begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna, exempelvis med avseende på ett godtagbart syfte och bestämmelsernas proportionalitet.

Med arbetsplikten för hälso- och sjukvårdspersonalen strävar man efter att säkerställa tillräcklig tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal för att sköta coronavirusepidemin och skydda befolkningens liv och hälsa. Med hjälp av arbetsplikten vill man säkerställa att det finns tillräckligt med arbetskraft inom hälso- och sjukvården är så att den arbetskraftsbrist som coronavirusepidemin orsakat inte äventyrar människoliv.

Med tanke på proportionalitetsprincipen är det också väsentligt att de föreslagna bestämmelserna ska gälla endast en kort tid. Det bedöms att det finns godtagbara skäl att begränsa de grundläggande fri- och rättigheterna.

I beredskapslagen finns bestämmelser om begränsningar i fråga om arbetsplikt och omständigheter som ska beaktas. Ett arbetsförordnande ges efter individuell prövning och den arbetspliktige hörs.

Ett arbetsförordnande får bland annat inte ges den som för den tid arbetet varar inte kan avlägsna sig från sitt hem på grund av skötseln av ett barn eller en annan person som kräver fortlöpande omsorg och i regel inte till en person i ett sådant anställningsförhållande där en oavbruten verksamhet under undantagsförhållanden är nödvändig.

Innan arbetsförordnandet utreder arbets- och näringsbyrån den arbetspliktiges möjligheter att ta emot arbete. Den arbetspliktiges möjlighet att ta emot arbete påverkas till exempel av hans eller hennes ålder, hälsotillstånd, kunnande och övriga motsvarande begränsningar som gäller uppgiften. De som befinner sig nära den övre åldersgränsen för dem som omfattas av arbetsplikt ges i regel inte arbetsförordnande vid en coronapandemi beroende på att vi vet att risken för en coronainfektion ökar med ålder och underliggande sjukdomar.

Ändring kan sökas i ett arbetsförordnande som getts av arbets- och näringsbyrån . Ett förvaltningsbeslut (arbetsförordnande) ska dock trots besvär iakttas genast enligt beredskapslagen, om inte myndigheten (arbets- och näringsbyrån) föreskriver något annat.

Ett arbetsförordnande ges för högst två veckor och den kan förnyas en gång.  Genom arbetsförordnandet och förlängningen kan man ta i bruk personens arbetsinsats för högst en månad.

Den som fått ett arbetsförordnande står i arbetspliktsförhållande till den arbetsgivare under vilkens ledning och övervakning arbets- och näringsbyrån har förordnat honom eller henne.

Att ge ett arbetsförordnande förutsätter inte den arbetspliktiges samtycke. Ett arbetsförordnande kan ges för högst två veckor och det kan förnyas en gång.

En arbetspliktig utför mot vederlag arbete åt arbetsgivaren under dennes ledning och övervakning dock utan att stå i anställningsförhållande till arbetsgivaren på det sätt som avses i arbetsavtalslagen.  En arbetspliktig står i arbetspliktsförhållande. Arbetspliktsförhållandet liknar anställningsförhållandet mycket.

• Den arbetspliktiges arbete är arbete som utförs mot vederlag.
• Villkoren i ett arbetspliktsförhållande bestäms enligt det arbets- eller tjänstekollektivavtal som binder arbetsgivaren. Om ett bindande kollektivavtal inte finns, ska till den arbetspliktige betalas lön som skäligen motsvarar de uppgifter som han eller hon förordnats att utföra.
• I arbete som utförs på basis av ett arbetspliktsförhållande iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs eller överenskommits om arbetsavtals- och tjänsteförhållanden samt om arbete som utförs på basis av dem.
• Bland annat arbetarskyddslagen tillämpas på arbetspliktiga på motsvarande sätt som på arbetsgivarens egna arbetstagare som arbetar sida vid sida med den arbetspliktige.

Ett arbetsförordnande ges av arbetskraftsmyndigheten, dvs. arbets- och näringsbyrån när en aktör inom hälso- och sjukvården som behöver arbetskraft först har godkänt den arbetspliktige för hans eller hennes arbete. Hälso- och sjukvårdsenheterna meddelar och fastställer för arbets- och näringsbyrån sitt behov av personal som inte kan uppfyllas på något annat sätt. De främsta sätten att säkerställa tillräcklig tillgång på arbetskraft är upphandling av tjänster och frivillig rekrytering av mer personal samt vissa undantagsbefogenheter som tagits i bruk.

Arbetsplikten inom hälso- och sjukvården gäller i princip yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och studerande i medicin, farmaci och hälso- och sjukvård som framskridit långt i sina studier. Som utgångspunkt vid kartläggning av arbetspliktiga använder myndigheten personer som införts i Terhikki, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens centralregister över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. 

I beredskapslagen föreskrivs separat om begränsningar i fråga om arbetsförordnanden och andra omständigheter som ska beaktas. Ett arbetsförordnande ges alltid till var och en endast efter individuell prövning.

Arbets- och näringsministeriet inrättar ett arbetspliktsregister. Till registret kan man få preliminära uppgifter från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens register Terhikki för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården för att skapa en målgrupp av arbetspliktiga. En närmare anvisning om vilka som omfattas av arbetsplikten bereds som ett samarbete mellan ministerierna och förvaltningen.

Arbets- och näringsbyrån ordnar anmälan till arbetsplikt och ger ett arbetsförordnande till de arbetspliktiga som enheterna inom hälso- och sjukvården behöver och för vilkas del det enligt en individuell bedömning inte har en begränsning eller ett annat hinder för arbetsförordnande som avses i beredskapslagen.

Ändring får också sökas i ett arbetsförordnande på samma sätt som i andra förvaltningsbeslut. Ett arbetsförordnande ska dock trots besvär iakttas genast, om inte arbets- och näringsbyrån föreskriver något annat.

Ett arbetsförordnande ges till hälso- och sjukvårdens behov så att enheterna inom hälso- och sjukvården fastställer behovet att komplettera sin personal och de hörs om ifall den person som föreslås till uppgiften är lämplig för behovet.

Den arbetspliktige har rätt att återgå till sitt tidigare arbete.

I ett arbetspliktsförhållande fortsätter det arbetsavtals- eller tjänsteförhållande utan avbrott som personen var anställd i omedelbart innan arbetsplikten aktiverades.

Tiden för arbetspliktsförhållandet jämställs med arbete vid beräkningen av andra sådana förmåner som bestäms på basis av arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet än lön och semester och som kräver att arbetsvillkoret uppfylls.

Användning av arbetsplikt är en sista utväg för att säkerställa hälso- och sjukvårdens resurser.

De främsta sätten är redan aktiverade flexibla tidsfrister vid ordnandet av icke brådskande vård i enlighet med beredskapslagen, flexibilitet i fråga om bestämmelserna i arbetstids- och semesterlagen samt interna arrangemang och arrangemang mellan verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och frivillig rekrytering av mer personal och köpta tjänster.

Om det inte är möjligt att ta i bruk dessa sätt eller att de inte är tillräckliga, kan hälso- och sjukvårdens resurser säkerställas genom att arbetsplikt införs. Genom att införa arbetsplikt kan hälso- och sjukvårdens resurser säkerställas i vilka som helst uppgifter. Genom arbetsförordnanden kan tillgången på personal vid vård av pandemipatienter säkerställas, i de uppgifter där resurser har överförts till mer kritiska uppgifter och överallt där det föreligger svårigheter att säkerställa tillräckliga hälsovårdstjänster när personalen är sjuk eller antalet patienter växer okontrollerat.

Skatteförvaltningen lindrar villkoren för betalningsarrangemangen och regering föreslår en lägre dröjsmålsränta på de skatter som ingår i betalningsarrangemanget. Ändringarna gäller för viss tid.

För vilka har det nya arrangemanget avsetts?

Arrangemanget är avsett för företag som har betalningssvårigheter.

Vilka skatter omfattas av det nya förfarandet?

Förfarandet gäller alla skatteslag.

Hurdana lättnader är det fråga om?

Dröjsmålsräntan är fyra procent, medan den normalt är sju procent.

Den första betalningsposten i betalningsprogrammet är om tre månader, till skillnad från vanliga en månad.

För vilken tid gäller skattelättnaderna?

Räntelättnader föreslås kunna tillämpas retroaktivt på skatter som förfallit till betalning redan i mars.

Den sänkta räntan ska gälla för skatter som förfaller till betalning senast i slutet av augusti.

Hur kan man få förlängd betalningstid?

Om ditt företag har svårt att betala skatt på grund av coronavirussituationen, kan du ansöka om ett lättat betalningsarrangemang i OmaVero.

Vem kan få förlängd betaltid?

Man kan få tilläggstid om man har problem med att betala skatterna.

Finns det något som förhindrar betalningsarrangemanget?

Betalningsarrangemang kan inte beviljas om sökanden har skatteskuld som drivs in vid utsökning eller om sökanden har underlåtit att lämna in skattedeklarationer eller inkomstregisteranmälningar. Också ett betalningsarrangemang som förfallit tidigare kan utgöra ett hinder för att få ett nytt arrangemang.

Europeiska unionens råd har samlat information om EU:s åtgärder på sin webbplats.

Corona – vad gör EU?

Det ökade antalet coronavirusfall kan ha konsekvenser för efterfrågan på och utbudet av jordbruksprodukter och livsmedel också i Finland, vilket i sin tur kan återspeglas i priserna. Experternas åsikter om de ekonomiska konsekvenserna för sektorn är dock fortfarande mycket försiktiga. Det som är säkert är att ingenting är så säkert just nu. Bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna för jordbruket och livsmedelsekonomin är således i detta skede rätt spekulativ. 

Coronaviruset har direkta ekonomiska konsekvenser i synnerhet för turism-, hotell- och restaurangbranschen allt eftersom begränsningarna som gäller rörlighet ökar. När människor blir tvungna att begränsa sina resor och sin fritid utanför hemmet minskar efterfrågan på restaurang-, hotell- och turistföretag, vilket i sin tur ändrar strukturen på efterfrågan på livsmedel och jordbruksprodukter.  Efterfrågan på produkter som grädde, smör och värdefulla delar av kött som vanligen konsumeras relativt sett mer på restauranger kan minska.

Coronaviruset förväntas inte påverka den totala konsumtionen av mat, men konsumtionen av  baslivsmedel med lång hållbarhet kan öka i någon mån och konsumenterna kommer oftare att köpa mat i detaljhandeln.

Förändringarna i konsumtionsbeteendet kan minska konsumtionen av känsliga produkter, såsom fisk. Att människor stannar hemma och undviker människokontakter torde också öka hemleveranser av mat. Detta kan också få konsekvenser på lång sikt.

När människor lär sig beställa livsmedel online och får maten hemlevererad, märker de hur enkelt det är och fortsätter att beställa mat hem efter att epidemin är över. Näthandeln med mat kan därför växa snabbare.

Den panik som coronaviruset väcker får också en del människor att förbereda sig på störningar i distributionen och därför bunkrar de upp med vissa livsmedel och på så sätt fyller på sina matförråd. Sådana livsmedel är bland annat ris, pasta, grötflingor, knäckebröd och konserver som man kan förvara i rumstemperatur.  Enligt andra länders erfarenheter torde detta dock ändra människors köpbeteende bara kortvarigt, det vill säga endast för några dagar.

Företagen inom handeln fungerar fortfarande i huvudsak normalt trots coronavirusepidemin. Konsumenterna kan köpa såväl livsmedel som andra produkter på normalt sätt, och konsumenterna har inget egentligt behov av att bunkra upp med mat. Dagligvaruhandelns breda och mångsidiga nätverk minskar riskerna för eventuella avbrott. Ytterligare har företagen inom dagligvaruhandeln redan vidtagit både frivilliga åtgärder och sådana åtgärder som myndigheterna rekommenderar för att hindra att coronaviruset sprids.

Livsmedelsindustrin är mest rädd för att arbetstagarna insjuknar, vilket eventuellt kan leda till avbrott i produktionen och i de internationella produktionskedjorna. Just nu finns det dock inget akut som skulle störa livsmedelsföretagens verksamhet.

Den största risken inom jordbruksproduktionen handlar också om att producenten/producenterna insjuknar eller att det blir brist på arbetskraft om någon i närmiljön sätts i karantän på grund av coronavirussmitta. Om djurskötarna (gårdens folk, avbytarna) blir sjuka kan djurens hälsa, välbefinnande och avkastning försämras. Största delen av våra gårdar är familjeföretag som sköts bara av några få människor. Vid sjukdomsfall och karantän på grund av coronaviruset har lantbruksföretagare dock möjlighet att ansöka om understödd avgiftsbelagd avbytartjänst eller semester. Avbytarresurserna är dock inte planerade för att klara av väldigt omfattande infektioner.

Risken för att arbetstagare insjuknar gäller också veterinärtjänster som ställvis är begränsade. Det kan lokalt ha återverkningar på produktionsdjurens hälsa. Om anställda inom djurtransporter blir sjuka kan detta försena transporter till slakt eller uppsamling av mjölk. Det är då möjligt att gårdarna drabbas av förluster om djuren blir för stora eller om den mjölk som gården producerar inte kan lagras. Effekten torde dock vara liten om det inte sker något dramatiskt avbrott i djurtransporterna. Även vid bearbetningen av livsmedel kan arbetstagarnas frånvaro minska produktionskapaciteten.

I detta skede är det nästan omöjligt att göra en noggrann bedömning av de ekonomiska konsekvenser som coronaviruset orsakar för jordbruket och livsmedelsekonomin. Det finns helt enkelt för många okända faktorer som påverkar läget.  Hur epidemin kommer att utveckla sig under de kommande veckorna är av avgörande betydelse. De ekonomiska konsekvenserna för jordbruket och livsmedelsekonomin är i hög grad beroende på den tid som krävs för att stoppa spridningen av viruset.

Coronakrisens verkningar och verkningarnas varaktighet följs noggrant med tanke på kommunernas ekonomi. Krisen ökar kommunernas social- och hälsovårdsutgifter, försvagar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och därigenom skatteinkomsterna och minskar även på minskar kommunernas avgiftsinkomster. Enligt den bedömning som presenteras i kommunekonomiprogrammet har de allvarligaste konsekvenserna av coronakrisen att göra med att skatteinkomsterna sjunker. Konsekvenserna skiljer sig regionalt och enligt kommungrupp bl.a. beroende på kommunens befolknings- och näringsstruktur.

Kommunerna har också själva möjlighet att till vissa delar påverka krisens ekonomiska konsekvenser. Ökningen av kommunernas utgifter påverkas i hög grad av hur kommunen i realtid kan överföra personal från de indragna funktionerna till andra funktioner och anpassa utgifterna för dessa funktioner.

Kommunerna och staten ska i mån av möjlighet förbereda sig på en långvarig störning. Man måste också vara beredd på en lång återhämtning från krisen även efter det omedelbara krisläget.

Regeringen följer coronavirusets inverkan på kommunernas utgifter och inkomster samt hur den kommunala finansieringen fungerar. Regeringen utreder dessutom olika sätt att stöda kommunerna ekonomiskt. Effektiviteten är utgångspunkten för stödet: rätta instrument, rätt inriktning och rätt tidpunkt.

Avtalade stödåtgärder för kommunerna:

• Regeringen stöder kommunerna under coronakrisen med över en miljard euro (finansministeriets pressmeddelande 8.4.2020)
• Staten kompenserar sjukvårdsdistrikten med direkt statsunderstöd för de extra kostnader som coronakrisen orsakar bl.a. intensivvården.  
• Kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs för viss tid 2020.
• Statsandelen för kommunal basservice höjs för slutet av 2020.
• Statsandelen enligt prövning höjs.

Avsikten är att dessa stödåtgärder ska ingå i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen som lämnas till riksdagen i början av juni.

• Kommunerna ersätts för temporär minskning av skatteinkomsterna (i kraft 1.5.2020)

Kommunens bokslut för 2019 ska också i detta läge behandlas i kommunstyrelsen före utgången av mars och lämnas till revisorerna för granskning. Fullmäktige ska å sin sida behandla den före utgången av juni.

Bokföringsnämndens kommunsektion kan inte bevilja dispens från tidtabellen för upprättande och behandling av bokslutet, eftersom tidtabellen anges i kommunallagen.

Kommunens bokslut kan undertecknas elektroniskt. Upprättandet och undertecknandet av bokslutet beskrivs också i den allmänna anvisning om kommunens verksamhetsberättelse och bokslutbokföringsnämndens som kommunsektion gett ut.

Regeringen överlämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 20 mars.

Den första tilläggsbudgeten för 2020 fokuserar på de kostnader som bekämpningen av coronaviruset och beredskapen orsakar till exempel inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde samt på tryggandet av företagsfinansieringen.

Regeringen överlämnade till riksdagen en tilläggsbudgetproposition med anledning av coronaviruset (pressmeddelande 20.3.)

Regeringen överlämnade årets andra tilläggsbudgetproposition till riksdagen den 9 april.

Den andra tilläggsbudgeten innehåller åtgärder som gäller människors hälsa, utkomst, förbättring av kommunernas situation, företagsverksamhet, företagsverksamhet på landsbygden, kultur och motion.

Regeringen fattade beslut om den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna 2021–2024 (pressmeddelande 8.4.)

Regeringen överlämnade tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020 till riksdagen den 8 maj.

Den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020 fokuserar särskilt på underlättandet av företagens finansiella situation och de kostnader som hanteringen och bekämpningen av coronaviruset medför. Regeringen kommer i senare tilläggsbudgetpropositioner för 2020 att bedöma behovet av andra tilläggsanslag med anledning av coronaviruset samt behovet av åtgärder som i mer omfattande grad stöder ekonomin. Avsikten är att föreslå stimulansåtgärder i den tilläggsbudgetproposition som lämnas till riksdagen i början av juni.

Regeringen fattade beslut om den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020 (pressmeddelande 8.5.)

Smittsamma sjukdomar, såsom coronaviruset och i synnerhet bekämpningen av det, har många negativa konsekvenser för ekonomin. En del av de negativa effekterna är direkta och en del indirekta.

Direkta konsekvenser uppstår till exempel av att arbetsplatser stängs, sjukdagar, resurser för vård av insjuknade och förlorad inkomst.

Pandemin har negativ inverkan på den inhemska efterfrågan, i synnerhet på många tjänster. Det leder till ökad osäkerheten och till att företagens och hushållens förtroende försvagas, vilket i sin tur leder till ytterligare minskning av efterfrågan, eventuellt i stor utsträckning.

Störningarna i såväl inhemska som globala produktionskedjor orsakar dessutom fördröjningar eller till och med varaktiga minskningar i produktionen.

Smittsamma sjukdomar och bekämpningsåtgärderna har dessutom indirekt inverkan bl.a. på arbetets effektivitet. De kan också höja investeringskostnaderna och skjuta upp investeringsbeslut, minska satsningarna på arbetskraftens kompetens och medföra kostnader för den offentliga sektorn.

De negativa effekternas varaktighet beror å ena sidan på hur länge pandemin och bekämpningsåtgärderna pågår och å andra sidan på om konsumenternas och produktionskedjans verksamhet förändras permanent. 

Ffinansministeriets ekonomiska översikt publicerades den 16 April:

Coronaviruset slår hårt mot Finlands ekonomi (pressmeddelande)

Ekonomisk översikt, våren 2020 (på finska)

Coronakrisen kan förändra många människors ekonomiska situation. Vad är bra att beakta när inkomsten minskar? Vad lönar det sig att tänka på innan man tar lån? Svar på detta och många andra frågor hittar du på ekonimi- och skuldrådgivningens webbsidor.

Råd om din egen ekonomi kan du få via ekonomi- och skuldrådgivningens chatt och rättshjälpsbyråernas ekonomi- och skuldrådgivning. Chatten är öppen på vardagar kl. 10–12. Chattens och rättshjälpsbyråernas kontaktuppgifter finns på oikeus.fi   

Justitieministeriet bereder flera regeringspropositioner med syfte att underlätta situationen för dem som får ekonomiska svårigheter på grund av coronavirusepidemin. Syftet är i synnerhet att onödiga konkurser ska undvikas och att räntorna för konsumentkrediter ska hållas på en skälig nivå. Mera om ändringar i justitieministeriets pressmeddelande 3.4.2020.

Begränsningar i maximiränta och direkt marknadsföring av konsumentkrediter (JM:s pressmeddelande 23.4.2020)

Regeringen begränsar tillfälligt fordringsägares rätt att försätta företag i konkurs (JM:s pressmeddelande 16.4.2020)

Temporära ändringar i utsökningslagen på grund av coronaepidemin (JM:s pressmeddelande 16.4.2020)

Tidsbundna ändringar i utsökningslagstiftning på grund av coronavirusepidemin träder ikraft den 1 maj (Riksfogdeämbetets pressmeddelande 4.5.2020)

Se också råd på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats

Publicerad 26.3.2020 kl. 12.30, uppdaterad 4.5.2020 

Finlands skogscentrals tjänster fungerar fortfarande normalt. Ansökningar och anmälningar som gäller användning av skog rekommenderar vi att du i första hand lämnar in på MinSkog.fi. Om du vill sköta dina ärenden på kontoret, ska du reservera tid av Skogscentralens kundstöd. Kundstödet betjänar på telefonnumret 029 432 409 (lna/msa) måndagar och tisdagar kl. 8 – 18 och onsdag - fredag kl. 8 – 16 samt via e-post på adressen asiakastuki(at)metsakeskus.fi.

Mer information på Skogscentralens webbplats

Enligt regeringens proposition gäller den tillfälliga maximiräntan på 10 procent de konsumentkrediter som omfattas av konsumentskyddslagens 7 kapitels tillämpningsområde. Det föreslås att räntetaket inte ska gälla så kallade nyttighetsbundna krediter, till exempel kreditkort eller avbetalningsköp. Detta svar baserar sig på lagförslaget.

Enligt regeringens proposition gäller förbudet mot direkt marknadsföring de konsumentkrediter som omfattas av konsumentskyddslagens 7 kapitels tillämpningsområde, inklusive nyttighetsbundna krediter. Detta svar baserar sig på lagförslaget.

Företaget kan begära att få tillbaka den moms företaget betalat i början av 2020. I praktiken gör företaget en begäran om betalningsarrangemang och betalar den återbetalade momsen senare tillbaka till Skatteförvaltningen genom betalningsarrangemanget. Det enklaste sättet att göra en begäran om betalningsarrangemang är att göra den i MinSkatt.

Skatteförvaltningens anvisning

Studiestödsbestämmelserna möjliggör att man i ett undantagstillstånd förorsakat av coronaviruset kan beakta studiestödets maximitid och studiernas tillräckliga framskridande.

Ifall det inte har varit möjligt att studera kan utbetalningen av studiestöd fortgå trots att studieprestationerna inte är tillräckliga. Studiestödets maximitid kan också förlängas.

FPA: Vanliga frågor om coronaläget och studiestöd

FPA: Meddelande till läroanstalterna – coronaviruset och studieförmånerna

 

• Vanliga frågor om coronaläget på FPA:s webbsidor
• Aktuellt om corona på arbets- och näringsbyråernas webbplats
• Arbets- och näringstjänsterna: Om du blir permitterad
• Arbets- och näringstjänsterna: Anvisningar till arbetsgivare om permittering

 

Enligt arbetsavtalslagen ska lönen betalas den sista dagen av lönebetalningsperioden, om inte något annat avtalas. Ibland avtalas det om lönebetalningstiden i arbetsavtalet, och inom många branscher innehåller kollektivavtalen bestämmelser om lönebetalningstiden. I vissa fall är bestämmelserna bindande. 

Arbetsgivaren kan inte ensidigt kringgå ett för arbetsgivaren bindande arbetsavtal eller kollektivavtal. Om lönebetalningen fördröjs har arbetstagaren rätt att få dröjsmålsränta. Om utbetalningen av lönen fördröjs i samband med att anställningsförhållandet upphör, har arbetstagaren rätt att få lön endast för de första sex dagar som lönen fördröjs.

Om en arbetstagare är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, bestäms rätten till lön under sjukdomstiden enligt arbetsavtalslagen och kollektivavtalet. I praktiken har man avtalat om lönerna genom branschvisa kollektivavtal, och enligt dem ska arbetsgivaren betala lön under sjukdomstiden en längre tid än vad som bestäms i arbetsavtalslagen.

FPA betalar sjukdagpenning för tiden för arbetsoförmåga. Sjukdagpenning betalas efter en självrisktid. Självrisktiden omfattar vanligtvis sjukdagen och de därpå följande 9 vardagarna.  Sjukdagpenningen söks i allmänhet av arbetsgivaren i de fall då arbetsgivaren betalar lön för  frånvarotiden. FPA betalar då sjukdagpenningen till arbetsgivaren.

En arbetstagare som har försatts i karantän i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar, har rätt till 100 procents dagpenning vid smittsam sjukdom under karantänstiden. Om arbetsgivaren betalar lön för denna tid, är det arbetsgivaren som har rätt att få dagpenningen.

Lagen om smittsamma sjukdomar innehåller bestämmelser också för en sådan situation där en arbetstagares barn försätts i karantän på grund av en smittsam sjukdom. Också då kan man i vissa fall få dagpenning.

Om det är fråga om en karantän efter en arbetsresa, anses frånvaron bero på arbetsgivaren, och då har arbetstagaren rätt att få lön. Under arbetsresan har arbetstagaren rätt till lön också om arbetstaragren blir tvungen att stanna i karantän i utlandet. En karantän som beror på en semesterresa kan komma att bedömas på något annat sätt, eftersom det ännu inte finns varken rättspraxis eller allmänna anvisningar om detta. Hur frågan avgörs kan bland annat bero på om resan har gjorts i strid med myndighetsanvisningarna. 

Om du är sjuk på grund av coronavirussjukdomen (arbetsoförmögen på grund av sjukdom), bestäms din rätt till lön under sjukdomstiden enligt arbetsavtalslagen och kollektivavtalen. I praktiken har lönerna under sjukdomstiden avtalats genom branschvisa kollektivavtal.

 

 

Om du som arbetstagare enligt lagen om smittsamma sjukdomar har försatts i karantän, har du rätt till 100 procents dagpenning vid smittsam sjukdom under karantänstiden. Om arbetsgivaren betalar lön för denna tid, har arbetsgivaren rätt att få denna dagpenning.

 

På Folkpensionsanstaltens webbsidor finns information om coronavirusläget och olika förmåner (t.ex. dagpenning vid smittsam sjukdom, familjeförmåner, partiell sjukdagpenning, bostadsstöd, utkomststöd, studiestöd, vuxenutbildningsstöd och läkemedelsersättningar).

• vanliga frågor (kela.fi)

För att arbetslöshetsförmån ska kunna betalas till den som permitterats förutsätts att den permitterade anmäler sig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån och att det ges ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om personens rätt till arbetslöshetsförmån.

Den permitterade har rätt till arbetslöshetsförmån trots att hen bedriver företagsverksamhet eller studerar. Den permitterade är fortfarande skyldig att ta emot arbete som arbetsgivaren erbjuder i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa.  Denna ändring är temporär och ska stödja tryggandet av de permitterades utkomst och göra genomförandet av systemet med utkomstskydd för arbetslösa smidigare vid arbets- och näringsbyråerna under coronaviruspandemin.

Arbetsgivare har från och med den 1 april 2020 rätt att permittera en arbetstagare med visstidsanställning på samma villkor som en arbetstagare som har ett arbetsavtal som gäller tills vidare. Ändringen gäller i tre månader, dvs. till den 30 juni 2020. Detta gäller också läroavtalsstuderande som har en visstidsanställning.

Ändringen tillämpas inte inom den offentliga sektorn. Således kan arbetsgivare inom den offentliga sektorn (staten, kommunen, en samkommun, kyrkan) i fortsättningen permittera en arbetstagare som är anställd för viss tid endast om den visstidsanställda är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren.

Förordningen träder i kraft den 1 april 2020 och gäller till och med den 31 juli 2020. Lagen tillämpas på den permitterade personal vars permittering har börjat den 16 mars 2020 eller efter det.

Studeranden ska kontakta läroanstalten eller högskolan för att diskutera alternativa sätt att genomföra studierna. Undervisningen och handledningen ordnas i så stor utsträckning som möjligt på alternativa sätt, till exempel som distansstudier, i digitala lärmiljöer och i form av självständiga studier. Om man inte klarar av studierna eller om de framskrider för långsamt ska man alltid kontakta arbets- och näringsbyrån. 

Arbets- och näringsbyrån kan tillåta flexibilitet i studierna om det finns giltiga och uppenbara skäl att det är svårt eller rentav omöjligt att genomföra studierna inom den fastställda tidsramen. I dessa fall kan arbets- och näringsbyrån avtala med arbetssökanden om att förlänga uppföljningsperioden. När det gäller högskolestudier måste studierna framskrida så att den arbetssökande får i snitt fem studiepoäng per studiemånad inom den studiehelhet som understöds.

Om studierna inte kan genomföras av orsaker som inte hänger på studeranden kan studierna delas upp i perioder, så att personen har rätt till arbetslöshetsförmån men utan att de högst 24 månaderna för understödda studier används mellan studieperioderna. Då får man inte avlägga studier mellan studieperioderna. Kom överens om en uppdelning av studierna med utbildningsanordnaren och arbets- och näringsbyrån.

I denna situation kan studierna av giltiga skäl tillfälligt avbrytas. Att stödet för studier tillfälligt avbryts hindrar inte att du studerar under avbrottet. Under avbrottet är du emellertid inte berättigad till arbetslöshetsförmån.

Behandlingen av ansökningar om arbetslöshetsförmåner påskyndas från och med den 11 maj 2020.

Ministeriet har gett Folkpensionsanstalten och kommunerna anvisningar om hur ansökningar om utkomststöd behandlas så smidigt som möjligt under coronavirusepidemin. Kundens möjligheter att påverka till exempel sin egen sysselsättning eller byte av bostad har försämrats på grund av krisen, vilket lett till att vissa krav som gäller kunden tillfälligt har slopats. I undantagsfall krävs inte bilagor och utredningar som är av underordnad betydelse. Detta minskar också FPA:s och kommunernas arbetsbörda. 

Kontakta din egen arbetslöshetskassa eller FPA. På grund av arbetslöshet har du rätt till antingen arbets-löshetsdagpenning (inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning) eller arbetsmarknadsstöd. Mer information om arbetslöshetsförmåner finns på FPA:s webbplats.

Följ FPA:s sida om arbetslöshet i coronalaget.

 

 

Från den egna arbetslöshetskassan eller FPA. Arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten ansvarar för alla ärenden som gäller ansökningarna och handläggningen av dem.

 

Arbetsvillkoret för löntagare förkortas temporärt från 26 kalenderveckor till 13 kalenderveckor.

Arbetsvillkoret för en icke-ägande familjemedlem till en företagare ska temporärt förkortas från 52 kalenderveckor till 26 kalenderveckor.

Lagarna träder i kraft den 15 april och gäller till den 6 juli 2020. Ändringarna tillämpas retroaktivt från och med den 16 mars 2020.

 

 

När utkomststöd beviljas beaktas i princip alla disponibla inkomster och tillgångar. Kortvarigt stöd kan beviljas under undantagsförhållanden utan att egendom behöver realiseras. Detta gäller dock inte kontanta medel som det under undantagsförhållanden är skäligt att använda först, för att trygga det egna underhållet.

Den arbetslöshetsdagpenning som betalas på grund av permittering förbrukar inte maximitiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenningen i nuläget. Ändringen förbättrar alltså skyddet för arbetslösa i det fall att arbetslösheten skulle bli långvarig. 

Lagarna träder i kraft den 15 april och gäller till den 6 juli 2020. Ändringarna tillämpas retroaktivt från och med den 16 mars 2020.

 

 

Tilläggskostnaderna för hemtransport av läkemedel kan i undantagsfall anses höra till de hälso- och sjukvårdskostnader som kunden behöver. Folkpensionsanstalten kan inkludera dem i betalningsförbindelsen som ges till apoteket, om kunden beviljas grundläggande utkomststöd.

Mat ingår i utkomststödets grunddel, och de tilläggskostnader som hänför sig till mat är utgifter för kompletterande utkomststöd, om sådana uppstår. För dessa söks stöd hos kommunens socialväsende efter Folkpensionsanstaltens beslut om grundläggande utkomststöd. Kommunerna har också andra lokala arrangemang för ordnande av matinköp. Det lönar sig att fråga om dem direkt i kommunen där du bor.

Ansvaret för ordnandet av tillfällig inkvartering ligger hos socialväsendet i kommunen där du bor, som myndigheterna ska kontakta redan när de förordnar om karantän, om det framgår att det inte finns en bostad.

Den fem dagar långa självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa ska slopas. Ändringen gäller inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd.

Lagarna träder i kraft den 15 april och gäller till den 6 juli 2020. Ändringarna tillämpas retroaktivt från och med den 16 mars 2020.

 

I det grundläggande utkomststödet beaktas boendeutgifterna till det faktiska beloppet. Skälighetsbedömningen av boendeutgifterna som görs i normala fall har slopats för nya kunders del under undantagsperioden, och det ges alltså inte några uppmaningar om att byta bostad.

Ett beslut om grundläggande utkomststöd ska enligt lagen fattas inom 7 vardagar. Eftersom rusningar är att vänta i handläggandet av ansökningar, kan handläggningstiden dra ut på tiden. Social- och hälsovårdsministeriet har rekommenderat att ansökningar som gäller helt penninglösa personers och brådskande situationer prioriteras.

På grund av läget i fråga om smittsamma sjukdomar har verksamhetsformerna inom rehabiliterande arbetsverksamhet i stor utsträckning avbrutits. Enligt social- och hälsovårdsministeriets riktlinjer kan kommunen fortsätta att ordna rehabiliterande arbetsverksamhet under en epidemi, om den kan genomföra det på ett sätt som minimerar risken för smittsam sjukdom och om man kommit överens om saken med kunden.  Då kan förmåner och kostnadsersättningar i anslutning till rehabiliterande arbetsverksamhet betalas till kunden.

Kommunen kan också avbryta den rehabiliterande arbetsverksamheten för den tid en epidemi pågår, om verksamheten inte kan genomföras på något annat sätt som minimerar riskerna. Detta förutsätter att arbets- och näringsbyrån och kunden har informerats om saken. Under tiden som verksamheten är avbruten förlorar kunden inte förmånen och utkomststödet sänks inte, men kostnadsersättning kan inte betalas.

Det temporära stödet under epidemin ersätter inkomstförlusten då när barnet inte deltar i småbarnspedagogiken eller skolans närundervisning och föräldern av den orsaken är hemma och sköter barnet under epidemin i enlighet med regeringens rekommendationer. 

Stödet gäller de föräldrar vars barn deltar i småbarnspedagogik, förskoleverksamhet eller grundläggande undervisning för årsklasserna 1-3. Också föräldrar till elever som är i behov av särskilt stöd eller som omfattas av förlängd läroplikt eller förberedande undervisning har rätt till stöd. 

Stöd kan ansökas av en förälder, vårdnadshavare eller make som bor i samma hushåll som föräldern eller vårdnadshavaren och som har ett gällande arbetsavtals- eller tjänsteförhållande i Finland. 

Ersättning betalas om inkomstbortfallet inte ersätts med stöd av någon annan lag, så som till exempel lagen om smittsamma sjukdomar. För att få ersättning förutsätts det ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om oavlönad frånvaro.

Stödet är lika stort som föräldradagpenningens minimibelopp, alltså 28,94 euro per vardag (723,50 euro per månad). Stödet ska betalas ut från och med den 16 mars under den tid som undantagsförhållandena råder. Till skolelevers föräldrar betalas stöd endast för skolterminen.

Stöd söks retroaktivt hos FPA. 

Under epidemin temporärt stöd betalas även till personer som anländer till Finland från utlandet när de har hänvisats till förhållanden som motsvarar karantän och därför är borta från arbetet utan att få lön.

Också säsongarbetare som anländer till landet får stöd, om anställningsförhållandet börjar med två veckors oavlönad frånvaro under förhållanden som motsvarar karantän.

Ersättningen förutsätter att personen har ett gällande arbetsavtals- eller tjänsteförhållande i Finland för det arbete som personen är borta från utan att få lön. Stöd betalas för högst 14 dygn från ankomsten till Finland.

Ersättning betalas om inkomstbortfallet inte ersätts med stöd av någon annan lag, så som till exempel lagen om smittsamma sjukdomar. För att få ersättning förutsätts det ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om oavlönad frånvaro.

Stödbeloppet är 28,94 euro per vardag (723,50 euro i månaden). Stödet ska betalas ut från och med den 16 mars under den tid som undantagsförhållandena råder. Stöd söks retroaktivt hos FPA. 
 
 

 

Om en person genom eget beslut befinner sig i förhållanden som motsvarar karantän, om än i enlighet med regeringens rekommendationer, har han eller hon inte automatiskt rätt till ersättningar. Man kan inte själv besluta att inte jobba, arbetsplikten enligt arbetsavtalet gäller också under en epidemi. I första hand ska arbetet ordnas på arbetsplatsen i den mån det är möjligt, t.ex. i form av distansarbete eller genom att övergå till uppgifter som medför mindre risk.

En person har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom när en infektionsläkare har förordnat honom eller henne till förhållanden som motsvarar karantän. Dagpenning vid smittsam sjukdom söks hos Folkpensionsanstalten och närmare information om villkoren för erhållande av dagpenning vid smittsam sjukdom fås av FPA.

Med temporärt stöd under epidemin ersätts inkomstbortfall i en situation där en person stannar hemma från jobbet utan lön för att vårda ett barn som har rätt till småbarnspedagogik eller närundervisning under epidemin. Inkomstbortfall ersätts också då en person som anländer till Finland från utlandet har hänvisats till förhållanden som motsvarar karantän. För att få ersättning förutsätts ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om oavlönad frånvaro. (Pressmeddelande: Temrärt stöd till personer som på grund av coronavirusutbrottet är borta från arbetet utan lön).

Genom dagpenning vid smittsam sjukdom och temporärt stöd under epidemin ersätts inkomstbortfall. Pensionerade personer som inte vid sidan av pensionen utför förvärvsarbete är således inte berättigade till ersättning.

Att höra till en riskgrupp berättigar inte i sig till ersättning. Om en person genom eget beslut befinner sig i förhållanden som motsvarar karantän, om än i enlighet med regeringens rekommendationer, är han eller hon inte i princip berättigad till ersättningar.

Om de som hör till riskgruppen arbetar i uppgifter där distansarbete är omöjligt och exponeringen är stor, ska arbetsgivaren sträva efter att överföra de personer som hör till riskgrupperna till uppgifter som medför mindre risker. Distansarbete är för närvarande att föredra i alla uppgifter där det är möjligt.

Finska medborgare har alltid rätt att återvända till Finland och alla har rätt att lämna landet. Fritidsresor till utlandet rekommenderas tills vidare inte. 

Gränstrafiken öppnas gradvis och kontrollerat från och med den 14 maj – anvisningar om säkerhetsavstånd och hygien måste fortfarande följas (Inrikesministeriets pressmeddelande 13.5.)
Utrikesministeriet: Frågor och svar om coronaviruset och resande

Frågor och svar om corInstruktioner gällande gränsövergång under undantagstillståndonaviruset och gränsbevakning | raja.fi

Öppettiderna och gränsövergångsställena för kommersiell trafik har förblivit oförändrade. Ett undantag är de flygplatser som regeringen har bestämt ska stängas. Tullklarering kan också göras med hjälp av distanslösningar inom kommersiell trafik.

Godstrafiken fortsätter, vilket innebär att Tullen övervakar och inspekterar den normalt.

Syftet med begränsningarna av gränstrafiken är att minimera rörligheten. Regeringen följer noga utvecklingen av sjukdomsläget och har vid behov förberett sig på att ändra besluten om gränstrafiken.

Återresa till Finland

De som nu får resa till Finland är finska medborgare, medborgare i EU eller Schengenstater som bor i Finland och deras familjemedlemmar samt tredjelandsmedborgare som vistas i Finland med uppehållstillstånd.

Annan nödvändig trafik

För att minska spridningen av coronaviruset begränsas gränstrafiken i Finland under perioden 19.3 - 14.4.2020 så att endast nödvändig pendeltrafik mellan utlandet och Finland eller sådan annan trafik till Finland som särskilt fastställts vara nödvändig är tillåten. Begränsningarna gäller vid de inre och yttre gränserna för medborgarna i alla EU/EES-stater och tredjeländer.

Gränsbevakningsväsendets anvisningar för gränsövergång

 

Finska medborgare har alltid rätt att återvända till Finland och alla har rätt att lämna landet. Fritidsresor till utlandet rekommenderas tills vidare inte. 

Gränstrafiken öppnas gradvis och kontrollerat från och med den 14 maj – anvisningar om säkerhetsavstånd och hygien måste fortfarande följas (Inrikesministeriets pressmeddelande 13.5.)
Utrikesministeriet: Frågor och svar om coronaviruset och resande

Frågor och svar om corInstruktioner gällande gränsövergång under undantagstillståndonaviruset och gränsbevakning | raja.fi

Kommunikationsministeriet: coronaviruset och transportssystemet, kommunikationsnät och -tjänster

LPA svarar: Den läkare som i kommunen ansvarar för smittsamma sjukdomar kan sätta i karantän en person som har konstaterats eller med fog misstänks ha blivit utsatt för en allmänfarlig smittsam sjukdom.

Om en lantbruksföretagare sätts i karantän på grund av coronavirussmitta, ska företagaren utreda om karantänen gör att företagaren inte kan till exempel sköta husdjuren.

Om en lantbruksföretagare blir smittad av coronavirus, kan hen på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom ha rätt till vikariehjälp. Att sitta i karantän utan arbetsoförmåga är ingen grund för vikariehjälp. Om en lantbruksföretagare sätts i karantän och inte kan sköta husdjuren, kan hen anhålla om semester eller avgiftsbelagd avbytarservice av den lokala enheten.

Den lokala enheten ska hos hälsovårdsmyndigheten utreda vad som ska beaktas om avbytarservice ordnas på en gård där lantbruksföretagaren eller någon som arbetar på gården har satts i karantän antingen på grund av en konstaterad sjukdom eller på grund av misstanke om sjukdom. Om kommunens hälsovårdsmyndighet anser att avbytarens hälsa är hotad, har den lokala enheten med stöd av lagen om avbytarservice möjlighet att vägra ordna avbytarservice.

Om avbytaren har rest i ett epidemiområde, kan en smittskyddsläkare eller någon annan kommunal hälsovårdsmyndighet bestämma att hen ska hållas i karantän. Att avbytaren har rest i ett visst land, men har inte satts i karantän, är ingen grund för att vägra ta emot avbytaren.

Enligt nuvarande information från Livsmedelsverket smittar coronaviruset inte från människa till djur.

Folkpensionsanstalten ger information om dagpenning vid smittsam sjukdom som kan kompensera inkomstbortfall till följd av karantän. Dagpenningenen bestäms enligt LFöPL-arbetsinkomsten.

Mer information från LPA: https://www.mela.fi/sv/news/beredskapen-for-coronaviruset-inom-lantbruket/

 

Livsmedelsförsörjning är en del av försörjningsberedskapen som i Finland sköts i samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn i alla förhållanden (länken på finska) (https://www.huoltovarmuuskeskus.fi/toimialat/elintarvikehuolto/toiminnan/). Målet med livsmedelsförsörjningen är att i alla förhållanden se till att befolkningen får samma mängd energi från maten som i normala förhållanden (2 800 Kcal, det vill säga 11,7 Mj per dygn). Den nationella jordbruksproduktionen är en central grund för livsmedelsförsörjningen.

Försörjningsberedskapscentralen uppdaterar lägesbilden på sin webbplats ((länken på finska) (https://www.huoltovarmuuskeskus.fi/huoltovarmuuskeskuksen-nakemys-koronaviruksen-vaikutuksista-logistiikkaan-ja-huoltovarmuuteen).

Enligt Försörjningsberedskapscentralen fungerar handeln för närvarande normalt. Det förekommer inte några störningar i logistiken, industrin eller leveranserna. Att människor snabbt har förändrat  köpbeteendet kan ha lett till att vissa produkter tillfälligt har tagit slut på butikshyllorna. Butikerna har möjlighet att vid behov begränsa antalet inköp. Situationen följs upp aktivt i samarbete med aktörerna inom livsmedelsförsörjningen. Marknadens funktionssäkerhet säkerställs tillsammans med staten samt handeln, industrin, primärproduktionen och logistiken.

Även om människor är bekymrade är det bra att komma ihåg att de inte behöver köpa mer livsmedel eller hygienprodukter än normalt. Det väsentliga är att se till att matförrådet där hemma räcker för tre dagar. Anvisningar om hemförråd finns till exempel på Marthornas webbplats på https://www.martat.fi/marttakoulu/ruoka/kotivara/ (länken på finska).

 

• En fungerande och störningsfri energiförsörjning är livsviktig för ett fungerande samhälle, bland annat med tanke på transporter och kommunikation.
• Coronavirusläget orsakar inga omedelbara problem i tillgången på el, värme och bränsle i Finland. Energimarknaden fungerar normalt. Till följd av uppbromsningen inom ekonomin har priserna på el och utsläppsrätter sjunkit. På den globala marknaden är också priset på råolja för närvarande lågt.

I statens säkerhetsupplag samt i företagens obligatoriska upplag och andra upplag finns oljeprodukter för flera månaders behov. Också stenkol och andra fasta bränslen finns på lager. Naturgas importeras via ledningar från både Ryssland och Baltikum och också ersättande bränslen kan användas.

Leveranssäkerheten för el baserar sig på det aktuella behovet. Detta betyder att det alltid måste råda en balans mellan efterfrågan och utbudet och därför är det viktigt att såväl stam- och distributionsnätet för el som de största kraftverken fungerar utan avbrott. De nordiska och baltiska ländernas gemensamma regionala marknader är inte hotade på grund av viruset. Utöver den egna produktionen får Finland el från den nordiska elmarknaden, vid behov också från Baltikum och Ryssland.

• Den mest konkreta risken till följd av coronaviruset är att de anställda i kontrollrummet vid enskilda energiverk insjuknar och/eller sätts i karantän samtidigt. Den viktigaste åtgärden för att minska risken är företagens och inrättningarnas egen beredskap.
• Vid verkställigheten av beredskapslagen har man beaktat personalen i branscher som är kritiska med tanke på samhällets funktion. I skolorna ordnas till exempel förskoleundervisning och grundläggande utbildning som närundervisning för elever i årskurs 1–3. Distansundervisning rekommenderas dock i de fall det är möjligt med tanke på föräldrarnas arbete.
• Energisektorn omfattas inte av statsrådets förordning som utfärdades den 17 mars 2020 med stöd av beredskapslagen och med vilken man bättre förmår reagera på personalbrist i kritiska funktioner i samhället till följd av virusepidemin. Arrangemangen gäller arbetstid, semestrar och uppsägningstid när en arbetstagare säger upp sig från jobbet. Förordningen kan tillämpas på personal som arbetar inom hälso- och sjukvården, socialvården, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten samt polisväsendet. Inom energisektorn gäller arbetstidslagstiftningen för normala förhållanden, vilken inbegriper möjlighet att låta utföra nödarbete.
• Man strävar efter att i samarbete med gränsbevakningen trygga möjligheterna att under alla förhållanden anlita utländska experter för nödvändiga reparations- och underhållsuppgifter.
• När det gäller testning av kritisk personal för eventuella fall av coronasmitta tillämpas de anvisningar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utfärdat.

 

• Det finns tillräckligt med el, och energi överlag, i Finland. Elsystemet fungerar normalt och partipriset på el är tämligen lågt. El importeras i regel på normalt sätt från de övriga nordiska länderna och exporteras till Estland.
• Leveranssäkerheten för elförsörjningen baserar sig på det aktuella behovet, dvs. det måste alltid råda en balans mellan efterfrågan och utbudet och därför är det av största vikt att stam- och distributionsnätet för el, de största kraftverken och förbindelserna till utlandet fungerar. Den mest konkreta risken till följd av coronaviruset är att de anställda i olika kontrollrum insjuknar samtidigt.
• Tillgången på el och bränsle är livsviktig med tanke på hela samhällets funktion. I den situation som råder till följd av coronaviruset framhävs bland annat behoven inom sjukvården, kommunikationen och logistiken.
• Situationen förväntas inte orsaka omedelbara problem i fråga om tillgången på bränsle.

• Vid kärnanläggningarna i Lovisa och Olkiluoto är en förutsättning för elproduktion att man under alla förhållanden kan säkerställa en säker drift av anläggningarna. De centrala funktioner som ska skyddas hänför sig till säkerheten vid driften av verken, skyddsarrangemangen och strålskyddet. Kärnkraftsbolagen förbereder sig på virusepidemin på många sätt och säkerställer samtidigt också att anläggningarna har de experter som behövs för produktionen av kärnenergi.
• Vid kärnkraftverken i Lovisa och Olkiluoto har många åtgärder vidtagits för att begränsa riskerna för personalen. Det är viktigt att trygga att yrkeskunnig personal alltid finns tillgänglig. Till exempel TVO har meddelat att man inom koncernen är beredd på eventuella coronavirusfall och genom flera olika åtgärder strävar efter att förebygga en spridning av viruset på ön Olkiluoto. En framtida utmaning under epidemin är det årliga underhållet av anläggningarna, för denna uppgift kräver utomstående yrkesutbildade personer och utländska experter.
• Myndigheterna upprätthåller en aktuell lägesbild över kärnkraftverken, nu även med fokus på epidemin. Centrala myndighetsaktörer inom energisektorn är, bland annat med tanke på lägesbilden, arbets- och näringsministeriet, Strålsäkerhetscentralen och Försörjningsberedskapscentralen (inkl. poolerna inom försörjningsberedskapsorganisationen), och vid behov även Energimyndigheten.

Enligt aktuella (26.3.2020) uppgifter smittas viruset inte via livsmedel, inte heller fisk. Detta innebär att både primärproducenter, beredare och aktörer i leveranskedjan kan arbeta normalt, bara de sköter hygienen och ser till att de förvarar fisken enligt reglerna.

Även konsumenterna kan äta fisk och fiskeriprodukter på samma sätt som förut. Det centrala för både aktörerna inom fiskenäringen och konsumenterna är att de noggrant följer försiktighetsåtgärderna för att hindra att viruset sprids. Det är viktigt att värdekedjan för fisk kan fortsätta fungera så att vi också i fortsättningen har tillgång till fisk.

Läs mer om coronaviruset och livsmedlen på Livsmedelsverkets webbplats. Mer information om havs- och fiskerifondens och statens stöd till fiskerisektorn finns på adressen merijakalatalous.fi.

Det nya coronaviruset sprider sig direkt från en människa till en annan. Det finns inga belägg för att COVID-19-viruset sprids eller överförs till människor via livsmedel eller sällskapsdjur eller husdjur. Det finns inte heller några bevis på att djuren ska kunna insjukna i viruset. Man kan och måste ta hand om husdjuren på samma sätt som alltid, normal handhygien måste dock skötas.

Utifrån genetiska undersökningar har man kommit fram till att COVID-19-viruset ursprungligen kommer från fladdermöss eftersom ett virus som är nära släkt med coronaviruset har påträffats i populationerna av hästfladdermöss. Just nu försöker man få reda på hur COVID-19-viruset spreds från fladdermöss till människor. Man antar att viruset har använt fladdermöss som mellanvärdar, genomgått en mutation och därefter börjat spridas bland människor.

Mer information:

Livsmedelsverkets webbplatser: Coronaviruset och husdjur 
Livsmedelsverkets webbplatser: Coronaviruset och livsmedel
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s webbplats (på engelska)

Godstransporterna fortsätter som normalt och byggmaterial finns i Finland. Att materialet skulle ta slut är inte det främsta problemet. Cement tillverkas i Finland och råmaterial finns.

Regeringen tillåter från och med den 14 maj inresa för 3 000 personer från länder utanför EU, utöver de 1 500 personer som det tidigare har fattats beslut om. För EU-medborgare finns det inte några motsvarande begränsningar.

I fråga om utländska säsongsarbetare som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen samt  jordbruket, trädgårdsodlingen, skogsbruket och fiskerinäringen innebär riktlinjerna att

• från och med den 14 maj får EU-medborgare resa in till landet på samma sätt som andra pendlare. EU-medborgare som kommer till Finland för att säsongsarbeta ska vid ankomsten visa upp ett arbetsavtal eller ett motsvarande intyg som bevisar anställningsförhållandet. Arbetsgivaren är skyldig att för arbetstagaren ordna förhållanden som motsvarar en frivillig karantän på 14 dygn (intermin.fi).
• Tredjelandsmedborgare (till exempel Ukraina, Vitryssland, Thailand) får resa in till landet om både tillstånden för inresa och arbete är i skick och om arbetstagaren har arbetsgivarens motiveringsblankett om nödvändig inresa (tem.fi). Kravet på att ordna förhållanden som motsvarar en karantän på 14 dygn fortsätter att gälla i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets anvisningar. Anvisning om isolering av säsongsarbetare inom primärproduktionen 

Migrationsverket fortsätter behandlingen av inlämnade tillståndsansökningar. Behandlingen av ansökningarna sker enligt den tidpunkt för arbetsstarten som anges i den ursprungliga ansökan. Tidigareläggning av arbetsstarten påverkar inte behandlingsordningen eller påskyndar behandlingen av ärendet.

Undvik onödiga kontakter med Migrationsverket (Migri) som rör behandlingen av ansökningarna eftersom detta fördröjer behandlingen.

Gränsbevakningsväsendet följer upp antalet personer som kommer från tredjeländer, i synnerhet sådana som arbetar i kritiska arbeten inom den primära jordbruksproduktionen, trädgårdsodlingen och skogsbruket. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsövergripande tjänstemannaarbetsgrupp följer upp och bedömer läget och vidtar åtgärder vid behov.

Finlands skogscentrals tjänster fungerar fortfarande normalt. Ansökningar och anmälningar som gäller användning av skog rekommenderar vi att du i första hand lämnar in på MinSkog.fi. Om du vill sköta dina ärenden på kontoret, ska du reservera tid av Skogscentralens kundstöd. Kundstödet betjänar på telefonnumret 029 432 409 (lna/msa) måndagar och tisdagar kl. 8 – 18 och onsdag - fredag kl. 8 – 16 samt via e-post på adressen asiakastuki(at)metsakeskus.fi.

Mer information på Skogscentralens webbplats

Det är nödvändigt att anlita utländsk säsongsarbetskraft i uppgifter där det krävs expertis som arbetarna samlat till sig under de tidigare åren när de jobbat på samma arbetsplats.

Många säsongsarbetare jobbar särskilt inom primärproduktionen. De arbetare som kommer till Finland under våren utgör en kärngrupp. Utländsk arbetskraft behövs också för skogsplantering och -sådd.

Dessa säsongsarbetare har sedan länge skött de arbeten som krävs i början av vegetationsperioden. De ser också till att de mindre erfarna arbetstagare som kommer till gården under våren och senare under vegetationsperioden ska känna sig trygga när de utför sina uppgifter.

Endast en liten del av den arbetskraft som behövs kommer från utlandet. Behovet av inhemsk arbetskraft är också stort.

Regeringen utreder och planerar också åtgärder som syftar till att förbättra tillgången på inhemsk arbetskraft.

Olika rekryteringsplattformar hjälper arbetstagare och arbetsgivare att mötas. Säsongsarbetsgivarna och arbetstagarna inom jord- och skogsbruket kan besöka till exempel webbplatserna töitäsuomesta.fi eller maatilalle.fi.

Studenter som studerar naturresursområdet kan samla studiepoäng genom säsongsarbete, mer information.

 

Användningen av antimikrobiella medel, såsom antibiotika, hos produktionsdjur är väl kontrollerad och måttlig. I Finland ges djur antibiotika endast på ordination av en veterinär när det är nödvändigt för att behandla en infektion eller sjukdom. I Finland försöker man hela tiden minska användningen av antibiotika. Enligt den senaste ESVAC-rapporten (2019) användes i Finland fjärde minst antibiotika av de europeiska länderna i förhållande till djurpopulationen. Användningen av antibiotika för djur begränsas ytterligare genom EU:s förordning om veterinärmedicinska läkemedel och förordning om läkemedelsfoder. På internationellt plan arbetar man för att minska den totala användningen av antibiotika också globalt –  det återstår fortfarande mycket att göra. Man försöker få människor att förstå bättre vilka effekter antibiotika har och att de ska användas bara när det är nödvändigt. Användningen av antibiotika som är av avgörande betydelse för människan har redan nu begränsats eller förbjudits helt och hållet vid medicinsk behandling av djur.

I Finland värnar man om produktionsdjurens välbefinnande i första hand genom god vård och förebyggande hälso- och sjukvård. Att vid behov  behandla sjukdomar också med läkemedel ingår i arbetet med att trygga livsmedelsproduktionen och på så sätt är det också kopplat till  livsmedelssäkerheten. Att lagra veterinärmedicinska läkemedel i upplag som ska trygga försörjningsberedskapen baserar sig på lagen och förordningen om obligatorisk lagring. Lagringsskyldigheten gäller för närvarande rabiesvacciner samt läkemedel som behövs för behandling av livsmedelsproducerande djur och behandling eller förebyggande av sjukdomar.

Regeringen tillåter från och med den 14 maj 2020 inresa för 3 000 personer från länder utanför EU, utöver de 1 500 personer som det tidigare har fattats beslut om. För EU-medborgare finns det inte några motsvarande begränsningar. 

I fråga om utländska säsongsarbetare som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen samt  jordbruket, trädgårdsodlingen, skogsbruket och fiskerinäringen innebär riktlinjerna att

• från och med den 14 maj får EU-medborgare resa in till landet på samma sätt som andra pendlare. EU-medborgare som kommer till Finland för att säsongsarbeta ska vid ankomsten visa upp ett arbetsavtal eller ett motsvarande intyg som bevisar anställningsförhållandet. Arbetsgivaren är skyldig att för arbetstagaren ordna förhållanden som motsvarar en frivillig karantän på 14 dygn (intermin.fi).
• Tredjelandsmedborgare (till exempel Ukraina, Vitryssland, Thailand) får resa in till landet om både tillstånden för inresa och arbete är i skick och om arbetstagaren har arbetsgivarens motiveringsblankett om nödvändig inresa (tem.fi). Arbetsgivaren är skyldig att för arbetstagaren ordna förhållanden som motsvarar en frivillig karantän på 14 dygn (intermin.fi).

Migrationsverket fortsätter behandlingen av inlämnade tillståndsansökningar. Behandlingen av ansökningarna sker enligt den tidpunkt för arbetsstarten som anges i den ursprungliga ansökan. Tidigareläggning av arbetsstarten i efterhand påverkar inte behandlingsordningen eller påskyndar behandlingen av ärendet. Undvik onödiga kontakter som rör behandlingen av ansökningarna eftersom detta  fördröjer behandlingen.

Gränsbevakningsväsendet följer upp antalet personer som kommer från tredjeländer, i synnerhet sådana som arbetar i kritiska arbeten inom den primära jordbruksproduktionen, trädgårdsodlingen och skogsbruket. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsövergripande tjänstemannaarbetsgrupp följer upp och bedömer läget och vidtar åtgärder vid behov.

På grund av coronavirusepidemin är det inte möjligt att få lika många säsongsarbetare från utlandet jämfört med tidigare år. Coronavirusläget påverkar privatpersoners vilja och möjligheter att arbeta utomlands. Det slutliga tillståndet att lämna landet ges alltid av det avsändande landet.

Inresan påverkas också av andra begränsningar i fråga om rörlighet och trafik. Situationen underlättas av att ett rekordstort antal finländska arbetssökande har ansökt om säsongsarbete på landsbygden. Arbets- och näringstjänsterna och tjänsten TöitäSuomesta hjälper arbetstagare och arbetssökande att hitta varandra.

 Arbetsgivaren är skyldig att för arbetstagaren ordna förhållanden som motsvarar en frivillig karantän på 14 dygn (intermin.fi).

Arbetsgivaren är skyldig att för en arbetstagare som är tredjelandsmedborgare ordna förhållanden som motsvarar en frivillig karantän på 14 dygn i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets anvisningar. Anvisning om isolering av säsongsarbetare inom primärproduktionen 

 

I detta nu finns det inte några planer om en ny enkät.

För att trygga skörden kommer det att ges en separat uppskattning av mängden arbetskraft från ingången av juni till utgången av september, med beaktande av covid-19-situationen i utreseländerna och tillgången på inhemsk arbetskraft.

Beredningen sker i samarbete med olika myndigheter och branschorganisationer och i beredningen beaktas tillgången på inhemsk arbetskraft. Riktlinjerna för inresa för utländska säsongsarbetare som behövs vid skördetiden utarbetas i maj. Information om detta kommer att ges senare. 

Kvoten på 1500 personer för nödvändiga säsongsarbetare gäller fram till den 13 maj.

Jord- och skogsbruksministeriet bedömer att  kvoterna på 1 500 säsongsarbetare enligt regeringens riktlinjer den 6 april 2020 och på 3 000 säsongsarbetare enligt regeringens riktlinjer den 6 maj 2020 möter det behov av nödvändig arbetskraft som framgick av ministeriets enkät i april. Det upprättas inte någon separat namnlista på de 3 000 säsongsarbetarna.

Gränsbevakningsväsendet följer upp antalet personer som kommer från tredjeländer, i synnerhet sådana som arbetar i kritiska arbeten inom den primära jordbruksproduktionen, trädgårdsodlingen och skogsbruket. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsövergripande tjänstemannaarbetsgrupp följer upp och bedömer läget och vidtar åtgärder vid behov.

En medborgare från ett visumfritt land (till exempel i fråga om Ukrainas biometriska pass) kan resa in i landet om personen har ett säsongsarbetsintyg/uppehållstillstånd eller också utan visum innan det säsongsarbetsintyg/uppehållstillstånd för säsongsarbete som beviljats för en karantän börjar gälla.  Detta förutsätter att tillståndsprocessen pågår. Säsongsarbetet får inledas först när tillståndet för säsongsarbete har börjat gälla.

En medborgare från ett viseringspliktigt land kan anlända till landet först när visumet för säsongsarbete eller uppehållstillståndet för säsongsarbete är i kraft. Utan visum eller uppehållstillstånd kommer personen inte in i landet.

Kravet på att ordna förhållanden som motsvarar en karantän på 14 dygn för icke EU-medborgare fortsätter att gälla i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets anvisningar. Anvisning om isolering av säsongsarbetare inom primärproduktionen

 

Migrationsverket fortsätter behandlingen av inlämnade tillståndsansökningar. Behandlingen av ansökningarna sker enligt den tidpunkt för arbetsstarten som anges i den ursprungliga ansökan. Tidigareläggning av arbetsstarten påverkar inte behandlingsordningen eller påskyndar behandlingen av ärendet.

Undvik onödiga kontakter med Migrationsverket (Migri) som rör behandlingen av ansökningarna eftersom detta fördröjer behandlingen.

Företagaren/arbetsgivaren och arbetstagaren ansvarar för resan till Finland och inom Finlands gränser, inklusive kostnaderna för resan och karantänen.

Jord- och skogsbruksministeriet har inte befogenhet när det gäller rörlighet och kan inte ta ställning till frågor som anknyter till det, men uppmuntrar till att i första hand använda direkta flyg från utreselandet till Finland.

Resefrågan kan utredas på webbplatsen töitäsuomesta.fi (endast de som kommer från Ukraina) och genom att följa den allmänna informationen i fråga om utreseländerna.

Det slutliga tillståndet att lämna landet ges alltid av det avsändande landet. Till exempel enligt ett pressmeddelande frånden ukrainska regeringen den 4 maj 2020 får ukrainska medborgare resa utomlands för säsongsarbete. Ukrainas regering förutsätter dock att vissa specialvillkor uppfylls. I fråga om andra länder ska man följa informationen från ländernas myndigheter.

När det gäller Ukraina ska avresande (säsongsarbetare) ha

1. ett tillräckligt långt arbetsavtal, det vill säga minst 3 månader,
2. tillräcklig lön,
3. en sjukförsäkring/hälso- och sjukvården i skick,
4. goda arbetsförhållanden samt
5. tidigare erfarenhet av att arbeta utomlands.

Enligt jord- och skogsbruksministeriets bedömning uppfylls de villkor som Ukrainas regering ställt när

• man följer de gällande kollektivavtalen,
• arbetstagaren har arbetat i Finland tidigare och
• arbetsperioden löper över minst 3 månader.

Det är förbjudet att föra in kött och köttprodukter samt mjölk och mejeriprodukter i EU. Detta i syfte att stoppa spridning av djursjukdomar. Detta är en mycket aktuell fråga när afrikansk svinpest (ASF) sprids över hela världen. Kom särskilt ihåg att karensperioden på gårdar med produktionsdjur fortsätter tills minst 48 timmar har förflutit sedan den sista kontakten med djur utomlands.

Informerar ni säsongsarbetare som kommer till Finland om att det är helt förbjudet att ta med sig kött och mjölkprodukter från länder utanför EU, så kallade tredjeländer, och att även importen från EU-länder berörs av begränsningar som man måste ta reda på före ankomsten (se länkarna nedan).

Mer information om detta finns på Livsmedelsverkets och Djurhälsa ETT rf:s webbplats:

• När du reser till Finland från länder utanför EU
• Import av livsmedel
• Skydd mot djursjukdomar
• Sjukdomsskydd på svingårdar (en/ru)
• ETT:Utländska arbetstagare på en gård med produktionsdjur (på finska)

Från och med den 14 maj får EU-medborgare resa in till landet på samma sätt som andra pendlare. EU-medborgare som kommer till Finland för att säsongsarbeta ska vid ankomsten visa upp ett arbetsavtal eller ett motsvarande intyg som bevisar anställningsförhållandet. Arbetsgivaren är skyldig att för arbetstagaren ordna förhållanden som motsvarar en frivillig karantän på 14 dygn (intermin.fi).

Tredjelandsmedborgare (till exempel Ukraina, Vitryssland, Thailand) får resa in till landet om både tillstånden för inresa och arbete är i skick och om arbetstagaren har arbetsgivarens motiveringsblankett om nödvändig inresa (tem.fi). Kravet på att ordna förhållanden som motsvarar en karantän på 14 dygn fortsätter att gälla i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets anvisningar. Anvisning om isolering av säsongsarbetare inom primärproduktionen

Arbetsgivaren ska se till att transporten från ankomstplatsen till karantänsplatsen sker i förhållanden som motsvarar en karantän.

Läs också anvisningarna från Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet, bland annat:

• Arbetshalsoinstitutets instruktion för arbetsgivare (ttl.fi)
• Anvisningar för resenärer som anländer till Finland (thl.fi) (länken öppnas bäst med webbläsaren google chrome)

Livsmedelverkets anvisningar

Får temporärt stöd användas till hyreskostnader för en fastighet?

Ja. Hyreskostnader kan uppges för en tidsperiod på högst sex månader från och med 16.3.2020.

Får temporärt stöd användas till lönekostnader?

Temporärt stöd får användas till lönekostnader som är nödvändiga för att trygga fortsatt företagsverksamhet från och med 16.3.2020 för en tidsperiod på högst sex månader. Som lönekostnader godkänns en månadslön på högst 2000 euro och av detta belopp 30 procent i lönebikostnader.

Är det temporära stödet avsett för ett företags investeringar?

Du kan inte få understöd för investeringar som är avsedda att utveckla företaget under såväl normala förhållanden som undantagsförhållanden.

För materiella och immateriella investeringar kan du separat ansöka om företagsfinansiering för landsbygden, som är avsedd för utveckling av företag under både normala förhållanden och undantagsförhållanden. Dessutom är det möjligt att ansöka om etableringsstöd för företag för att etablera ett företag eller rikta om företagsverksamheten. Stödet till investeringar medfinansieras av EU och det beviljas från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 (landsbygdsprogrammet). Du får mer info om landsbygdsprogrammets stöd av NTM-centralen i din egen region eller av den Leadergrupp som är verksam i ditt område.

• Läs mer om företagsfinansiering för landsbygden
• Leta fram NTM-centralens kontaktuppgifter

Livsmedverkets anvisningar

Hur söker jag temporärt stöd?

Ansökan om stöd börjar 18.5.2020. Sök stödet i e-tjänsten Hyrrä (https://hyrra.ruokavirasto.fi). Logga in i Hyrrä med bankkoder, mobilcertifikat eller chipförsett personkort (HST-kort). Närmare info om ansökan om stöd.

Kan jag göra ändringar i ansökan fastän jag redan hann skicka in den i e-tjänsten?

Om du själv vill komplettera din ansökan innan beslutet fattas, ska du kontakta den som handlägger ansökan vid NTM-centralen och be att få tillbaka ansökan för komplettering. NTM-centralernas kontaktuppgifter kan du söka fram på vår webbplats på basis av din hemort

För vilken tidsperiod kan jag uppge kostnader i ansökan?

Kostnaderna är godtagbara för en tidsperiod på högst sex månader som börjat tidigast 16.3.2020.

När betalas det temporära stödet?

NTM-centralen handlägger ansökningarna i den ordningsföljd de kommit in. Stödet betalas inom några dagar efter det att NTM-centralen har fattat ett beviljande beslut om stödet.

Vad är de minimis -stöd, och varför måste jag lämna uppgifter om dem i ansökan?

De minimis -stöd (stöd av mindre betydelse) innebär ett offentligt företagsstöd vars belopp Europeiska unionen har tolkat som så obetydligt att det inte förvränger konkurrensen eller inverkar på EU-medlemsstaternas inbördes handel. De minimis – stöd är sådana stöd som NTM-centraler, Finnvera, Business Finland, kommuner eller andra offentliga instanser har beviljat och för vilka det i stödbeslutet sägs att stödet är de minimis -stöd.
Ett företag kan få högst 200 000 euro i de minimis -stöd under en period om tre beskattningsår i rad. I samband med den här stödansökan är således de minimis -stöd som beviljats åren 2018, 2019 och 2020 betydelsefulla. Äldre stöd än så beaktas inte. För företag inom branschen för landsvägstransporter får beloppet av de minimis -stöd vara högst 100 000 euro. Företaget måste självt se till att det sammanlagda beloppet av de minimis -stöd som beviljats genom olika beslut inte överstiger det tillåtna maximala beloppet. Mer info om de minimis -stöd

 

Livsmedverkets anvisningar

Företag som har rätt till stöd

Vem är detta stöd avsett för?

Stödet är avsett för företag som producerar produkter inom primärproduktionen och som har problem på marknaden på grund av covid-19-pandemin. Stödet riktar sig till företag vars marknader har minskat eller avstannat totalt, och företaget har inte hittat någon ersättande marknad. Till exempel högspecialiserade gårdar som har levererat vegetabiliska eller animaliska produkter direkt till restauranger och som annars har svårt och sälja produkterna. Stödet gäller inte enbart ätliga produkter, även prydnadsväxter, päls och andra primärprodukter omfattas av stödsystemet. Fiskerinäringen har ett eget stödsystem och skogsprodukterna hör inte till den primära jordbruksproduktionen.

Varför betalas det här stödet?

På grund av covid-19-pandemin har många särskilt högspecialiserade jordbruksföretag och aktörer som säljer direkt eller levererar till storkök haft marknadsproblem när restaurangerna har varit stängda. Primärproduktionsföretagen hör inte till några andra stödsystem och därför hjälper detta stöd primärproduktionsföretag att klara sig och lindra likviditetsproblemen.

På vilka rättsliga grunder betalas detta?

Grunden för stödet är kommissionens tillfälliga ram för statliga stödåtgärder under utbrottet av covid-19. Stödet betalas enligt statsunderstödslagen, med stöd av vilken jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat en förordning om stödet. Stödet beviljas inom ramen för det anslag som i statsbudgeten reserverats för ändamålet. Livsmedelsverket ordnar ansökan och betalar ut stödet.

Kan jag få det här stödet om jag inte har några arbetstagare för jordgubbsplockning i sommar?

Stödet är avsett för dem som har problem med produktmarknaderna på grund av covid-19-pandemin och de begränsningar som följer därav. Stödet är inte avsett för att täcka till exempel de förluster som följer av brist på utländsk eller inhemsk arbetskraft. Det beror alltså på om marknadsföringen eller leveransen av produkten är förhindrad och om det går att påvisa att det orsakat förluster som kan ligga till grund för betalningen av stödet.

Är det möjligt för pälsfarmer att söka detta stöd?

Jo, det är möjligt. Päls och levande djur räknas till primärproduktionen. Närings-, trafik- och miljöcentralen bedömer naturligtvis om villkoren för stödet uppfylls.

Jag föder upp vildsvin och driver biodling. Kan jag söka stöd?

Du kan söka stöd. Närings-, trafik- och miljöcentralen bedömer utifrån din ansökan om du annars är berättigad till stöd.

Jag är skogsägare. Kan jag få stöd?

Skogsbruket är inte primär jordbruksproduktion så skogsbruket ger inte rätt till detta stöd. Plantskolor är däremot primärproduktion även om man odlar skogsträd där. Närings-, trafik- och miljöcentralen bedömer naturligtvis om villkoren för stödet uppfylls.

Är det möjligt att få temporärt stöd till primärproduktionsföretag och stöd till landsbygdsföretag samtidigt?

Det kan du tyvärr inte få. Du kan få någotdera om NTM-centralen beviljar det.

Jag har en gård på Åland. Jag säljer grönsaker direkt till restauranger och efterfrågan har minskat. Kan jag söka detta stöd?

Det kan du visst. NTM-centralen i Egentliga Finland behandlar de ansökningar som kommer från Åland.

Ansökan om stöd

Är det temporära stödet för primär jordbruksproduktion de minimis-stöd?

Nej, det är det inte. Stödet är statligt stöd på grund av ett temporärt undantag.

Hur påverkar övriga stöd som jag ansökt om detta stöd?

I ansökan anger du de övriga stöd som du fått. Kom ihåg att meddela alla stöd som du fått på grund av covid-19-pandemin. De övriga stöden överlappar i princip inte detta stöd och de övriga offentliga stöden på grund av covid-19 är inte avsedda för primärproduktionen. Närings-, trafik- och miljöcentralen gör en bedömning av andra stöd du eventuellt fått. Sedvanliga jordbruksstöd, lånegarantier eller utvecklingsstöd utesluter inte detta stöd. Stödet kumulerar i princip med annat statligt stöd som beviljats på grund av utbrottet av covid-19.

Livsmedelverkets anvisningar:

Vad avses med företagsverksamhet som är kopplad till gårdar?

Företagsverksamhet som är kopplad till gårdar är sådan företagsverksamhet som bedrivs i anslutning till en gård i samma beskattningsenhet som jordbruket och under samma FO-nummer. Då är företagsverksamheten som är kopplad till gården underställd gårdsbrukets inkomstskattelag, utom i de fall då gårdsbruksenheten är bolagiserad.

Vad avses med ett mikroföretag som bedriver förädling och saluföring av jordbruksprodukter?

Företaget förädlar vilka som helst produkter som definieras som jordbruksprodukter (bortsett från fiskeriprodukter) så att produkterna fortfarande är jordbruksprodukter. Företaget kan också sälja jordbruksprodukter (saluföring) så att produkternas fysiska form inte ändras.

Om företaget både förädlar jordbruksprodukter och framställer längre förädlade livsmedel, anses företaget omfattas av stödet om största delen, dvs. över hälften, av dess försäljningsinkomster utgörs av jordbruksprodukter.

Vad avses med jordbruksprodukt?

I EU:s lagstiftning har jordbruksprodukterna förtecknats i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (SEUT-fördraget) (jordbruksprodukter enligt den så kallade Annex I -bilagan). Annex I -lista
Jordbruksprodukter är till exempel:

• Slakteriprodukter och köttberedningar (beredda, saltade, rökta etc.)
• Mejeriprodukter av mjölk; smör, ost, yoghurt etc.
• Ägg och äggprodukter
• Frukter, bär, grönsaker och svampar samt produkter tillverkade av dem
• Produkter av kvarnindustri
• Jästa drycker av bär och frukter (vin, cider, mjöd)
• Sällskapsdjursfoder
• Foder och foderblandningar.

Annex I -bilagans nummerkoder bygger på Europeiska gemenskapens kombinerade nomenklatur som används inom tullverksamheten och förkortas KN-nomenklaturen (Combined Nomenclature).

Genom att jämföra koderna i Annex I -bilagan med de mer exakta KN-koderna kan man ta reda på om produkterna klassas som jordbruksprodukter. Här måste man lägga märke till att huvudkategoriernas koder kan ha ändrats, och därför måste också rubriktexterna alltid jämföras.

Mer information om KN-nomenklaturen finns på Tullens webbplats

Vilka produkter är inte jordbruksprodukter?

Längre förädlade livsmedel med ursprung i jordbruket är inte längre jordbruksprodukter. Här är det ändå inte alltid förädlingsgraden som avgör. Längre förädlade jordbruksprodukter är inte produkter enligt bilaga I till SEUT-fördraget (Annex I).

Exempel på livsmedel som betraktas som icke-jordbruksprodukter:

• Bageriprodukter, müsli, makaroner
• Choklad, kakaomassa, sötsaker, tuggummi
• Glass
• Soppor och såser
• Öl, starka alkoholdrycker, dryckesblandningar
• Andra drycker, bortsett från frukt- och bärsafter.

Ett hur stort företag kan få temporärt stöd till företag på landsbygden?

Ett mikroföretag som bedriver förädling och saluföring av jordbruksprodukter får sysselsätta färre än 10 personer och dess omsättning eller balansomslutning får vara högst 2 miljoner euro. Företaget ska ge utkomst till företagaren eller minst en arbetstagare.

Företagsverksamhet som är kopplad till gårdar ska ha en årlig omsättning om minst 10 000 euro. Någon fastställd övre gräns finns inte.

Kan ett mikrobryggeri få temporärt stöd?

Öl är inte en jordbruksprodukt som ingår i Annex I -bilagan, så därför kan ett mikrobryggeri inte få temporärt stöd.

Kan en som hyr ut semesterstugor få temporärt stöd?

Om uthyrning av semesterstugor bedrivs som företagsverksamhet som är kopplad till gården och de årliga hyresinkomsterna är minst 10 000 euro och inkomsterna från semesterstugorna utgör en betydande del (minst 20 %) av gårdsbruksenhetens totala inkomster, skulle stöd kunna beviljas.

Kan jag få temporärt stöd för ett ysteri (ostmejeri)?

Ett ysteri kan få stöd.

Kan en bärgård få temporärt stöd?

En bärgård kan få stöd bara om bären säljs i ett separat försäljningsutrymme för detta ändamål. Stödet omfattar då bara minutförsäljningen av bären och inte bärgårdens andra verksamheter. För bärgårdarnas del vet vi i det här skedet ännu inte om coronaviruset inverkar på sommarens företagsverksamhet, så stöd skulle kunna sökas först efter skördeperioden.

Kan ett företag som bedriver skogsbruk få stöd?

Stöd kan inte beviljas ett företag som enbart bedriver skogsbruk. När stödsökanden utöver jordbruk också bedriver skogsbruk, och den företagsverksamhet som är föremål för understödet är någon annan än primärproduktion inom jord- och skogsbruk, skulle stöd kunna beviljas.

Kan ett skogsmaskinsföretag eller flisföretag få temporärt stöd?

Om serviceverksamhet inom skogsbruket, såsom skogsmaskinsentreprenad eller flisning, bedrivs som företagsverksamhet som är kopplad till gården, och inkomsterna från företagsverksamheten är minst 10 000 euro om året och inkomsterna utgör en betydande del (minst 20 %) av gårdsbruksföretagets totala inkomster, skulle stöd kunna beviljas.

Kan en företagare inom hästbranschen få temporärt stöd?

Om serviceverksamhet inom hästbranschen, såsom travstallar, hyrstallar, ridgårdar, hästterapi, bedrivs som företagsverksamhet som är kopplad till gården, och inkomsterna från företagsverksamheten är minst 10 000 euro om året och inkomsterna utgör en betydande del (minst 20 %) av gårdsbruksföretagets totala inkomster, skulle stöd kunna beviljas.

Kan ett företag inom köttbranschen få temporärt stöd?

Ett företag inom köttbranschen kan få stöd, eftersom köttprodukter är jordbruksprodukter.

Kan ett primärproduktionsföretag inom jordbruket få temporärt stöd?

Ett företag som bedriver primärproduktion kan ansöka om temporärt stöd till primärproduktion inom jordbruket.

Kan ett företag inom fiskerinäringen få temporärt stöd?

Fiskerinäringen kan inte få understöd. Ett företag inom fiskerinäringen kan ansöka om ett särskilt temporärt stöd till företag inom fiskerinäringen.

Kan en pälsfarmare få temporärt stöd?

Uppfödning av pälsdjur kan inte få understöd. En pälsfarm kan ansöka om temporärt stöd till primärproduktion. Dessutom kan Finnvera ge finansiering till pälsfarmning. Mer info: www.finnvera.fi

Råd i frågor som gäller utländsk säsongsarbetskraft kan nu fås på tjänsten TöitäSuomesta.

Frågor som gäller karantän, transporter och rörlighet för utländsk säsongsarbetskraft och en mångkulturell arbetsgemenskap besvaras vardagar kl. 8.30 – 16.00 av rådgivarna vid tjänsten TöitäSuomesta.

Obs! När du ringer till rådgivarna ge koden ”JSM/rådgivning/coronavirus och säsongsarbetskraft” eller skicka ett sms och rådgivaren kontaktar dig.

045 155 4113 (Tuomas Männistö, fi, eng)

040 158 0644 (Maarit Tiittanen, fi, eng)

040 258 8451 (Sirpa Pekkarinen, fi, eng)

044 342 5425 (Heidi Paasanen, fi, eng, sv)

040 502 6810 (Marko Mäki-Hakola flyg och karantän)

Mångkulturell arbetsgemenskap:

044 420 9000 (växel, via den olika sakkunniga)

044 431 4105 (Henriikka Suvinen, fi eng)

043 825 4984 (Inkeri Taurula, fi, eng)

Hjälp med att få och anställa arbetstagare finns att få på www.te-palvelut.fi  och på www.toitasuomesta.fi (på finska).

En säsongsarbetare som står i anställningsförhållande till en finländsk arbetsgivare har rätt att i Finland få offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som kommuninvånarna oberoende av om hen kommer från ett EU-land eller ett land utanför EU. Säsongsarbetare får vård inom den offentliga hälso- och sjukvården till ett pris som motsvarar klientavgiften. Till exempel undersökning och behandling av allmänfarliga smittsamma sjukdomar, såsom coronavirussjukdom, är avgiftsfri.  

Det är viktigt att säsongsarbetaren kontaktar FPA genast när hen anlänt till Finland. FPA utreder arbetstagarens rätt till vård och beviljar ett intyg över rätten till vårdförmåner i Finland. Säsongsarbetaren visar upp intyget när hen besöker den offentliga hälso- och sjukvården. Också arbetsgivaren kan begära att säsongsarbetares vårdrätt utreds om arbetstagaren har gett arbetsgivaren en fullmakt för detta. Om en säsongsarbetare insjuknar och hen inte har något intyg, kan den offentliga hälso- och sjukvården och Folkpensionsanstalten utreda arbetstagarens rätt till vård.

Om en säsongsarbetare anlitar privata hälso- och sjukvårdstjänster, köper receptbelagda läkemedel eller om hen på grund av behandling av sjukdom orsakas resekostnader för hälso- och sjukvården, kan hen ansöka om ersättning hos Folkpensionsanstalten. FPA beviljar en sjukförsäkrad arbetstagare ett FPA-kort. 

Kommunala organ kan sammanträda elektroniskt i enlighet med bestämmelserna i kommunens egen förvaltningsstadga. Kommunallagen (410/2015) ger omfattande möjligheter till platsoberoende beslutsfattande.

En temporär ändring av kommunallagen trädde i kraft vid ingången av maj 2020. Med stöd av den kan ett elektroniskt sammanträde och ett elektroniskt beslutsförfarande temporärt tas i bruk i alla organ i kommunen eller samkommunen genom beslut av kommunens eller samkommunens styrelse.

Elektroniska sammanträden gör det möjligt också för personer som hålls i karantän att delta i det kommunala beslutsfattandet. Beslut i ärenden som hör till ett organ kan fattas

• Vid ordinarie möten,
• I en elektronisk miljö (elektroniskt möte) eller
• elektroniskt före sammanträdet (slutet elektroniskt beslutsförfarande, möjligt i andra organ än fullmäktige).

Med stöd av den temporära ändringen av kommunallagen kan kommuner och samkommuner genom regeringens beslut ta i bruk en ny mötesform som tillåter större flexibilitet i fråga om e-möten. Dessa slags möten kan hållas t.ex. med hjälp av en videokonferensförbindelse. Bild- och ljudförbindelsen behöver inte nödvändigtvis vara oavbruten. Mötet förutsätter dock att

• de som deltar i mötet kan verifieras på ett tillförlitligt sätt,
• ordföranden kan leda mötet, och att
• den som deltar i mötet kan följa mötets förlopp och delta i behandlingen av ärenden.

Mötet kan också ordnas elektroniskt så att en del är närvarande på mötesplatsen och en del deltar genom fjärranslutning (s.k. hybridmöte). Då måste man dock se till att alla garanteras lika möjligheter att delta.

Vid elektroniska sammanträden och i elektroniskt beslutsförfarande ska kommunen sörja för informationssäkerheten och för att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Dessutom ska kommunen se till att offentliga möten också kan följas när det är fråga om ett elektroniskt sammanträde i ett organ. Regeringen kan med stöd av den temporära kommunallagen besluta att offentliga sammanträden kan följas endast elektroniskt.

Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om temporär ändring av kommunallagen

• Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om temporär ändring av kommunallagen (på finska)

• Kommunernas och samkommunernas elektroniska beslutsfattande underlättas (finansministeriets pressmeddelande 16.4.2020)

• Guide för kommuners elektroniska sammanträden och elektroniskt beslutsförfarande (finansministeriets publikationer 2019: 6)

• Kommunförbundet har sammanställt anvisningar om elektroniska möten på webben

Bestämmelserna gäller inte kommunala organ. Det är inte förbjudet att hålla möten.

Antalet sammankomster kan minskas för försiktighetens skull och besluta endast om obligatoriska eller annars brådskande ärenden. Vid fullmäktiges offentliga sammanträden bör publiken begränsas till tio personer (50 personer fr.o.m. den 1 juni 2020). Mötet kan däremot följas t.ex. med hjälp av olika elektroniska kanaler.

Regeringens anvisningar om undvikande av sammankomster gäller inte skötseln av kommunala förtroendeuppdrag. Kommunala förtroendevalda som är över 70 år kan också delta i kommunala organs möten. Karantän eller hälsomässiga skäl kan dock i praktiken bli ett hinder för att delta i mötet.

Coronakrisens verkningar och verkningarnas varaktighet följs noggrant med tanke på kommunernas ekonomi. Krisen ökar kommunernas social- och hälsovårdsutgifter, försvagar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och därigenom skatteinkomsterna och minskar även på minskar kommunernas avgiftsinkomster. Enligt den bedömning som presenteras i kommunekonomiprogrammet har de allvarligaste konsekvenserna av coronakrisen att göra med att skatteinkomsterna sjunker. Konsekvenserna skiljer sig regionalt och enligt kommungrupp bl.a. beroende på kommunens befolknings- och näringsstruktur.

Kommunerna har också själva möjlighet att till vissa delar påverka krisens ekonomiska konsekvenser. Ökningen av kommunernas utgifter påverkas i hög grad av hur kommunen i realtid kan överföra personal från de indragna funktionerna till andra funktioner och anpassa utgifterna för dessa funktioner.

Kommunerna och staten ska i mån av möjlighet förbereda sig på en långvarig störning. Man måste också vara beredd på en lång återhämtning från krisen även efter det omedelbara krisläget.

Regeringen följer coronavirusets inverkan på kommunernas utgifter och inkomster samt hur den kommunala finansieringen fungerar. Regeringen utreder dessutom olika sätt att stöda kommunerna ekonomiskt. Effektiviteten är utgångspunkten för stödet: rätta instrument, rätt inriktning och rätt tidpunkt.

Avtalade stödåtgärder för kommunerna:

• Regeringen stöder kommunerna under coronakrisen med över en miljard euro (finansministeriets pressmeddelande 8.4.2020)
• Staten kompenserar sjukvårdsdistrikten med direkt statsunderstöd för de extra kostnader som coronakrisen orsakar bl.a. intensivvården.  
• Kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs för viss tid 2020.
• Statsandelen för kommunal basservice höjs för slutet av 2020.
• Statsandelen enligt prövning höjs.

Avsikten är att dessa stödåtgärder ska ingå i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen som lämnas till riksdagen i början av juni.

• Kommunerna ersätts för temporär minskning av skatteinkomsterna (i kraft 1.5.2020)

Kommunens bokslut för 2019 ska också i detta läge behandlas i kommunstyrelsen före utgången av mars och lämnas till revisorerna för granskning. Fullmäktige ska å sin sida behandla den före utgången av juni.

Bokföringsnämndens kommunsektion kan inte bevilja dispens från tidtabellen för upprättande och behandling av bokslutet, eftersom tidtabellen anges i kommunallagen.

Kommunens bokslut kan undertecknas elektroniskt. Upprättandet och undertecknandet av bokslutet beskrivs också i den allmänna anvisning om kommunens verksamhetsberättelse och bokslutbokföringsnämndens som kommunsektion gett ut.

Kommunen ska informera kommuninvånarna, de som utnyttjar kommunens tjänster, organisationer och andra sammanslutningar om kommunens verksamhet.

I en krissituation är det väsentligt med snabb, regelbundet uppdaterad, tydlig och informationsbaserad kommunikation. I kommunikationen ska det användas ett klart och begripligt språk och olika invånargruppers behov ska beaktas.

Kommunen ska även under undantagsförhållanden ge tillräcklig information om de tjänster som kommunen ordnar, behandlingen av ärenden, beslutsfattandet och beslutens verkningar.

Ministerierna producerar frågor och svar om coronaviruset inom sina egna förvaltningsområden. Helheten uppdateras efter behov. Se statsrådets webbtjänst

Kommunförbundet har sammanställt många webbplatser med relevanta anvisningar åt kommunerna i anslutning till uppföljningen av och beredskapen inför coronaviruset: https://www.kommunforbundet.fi/koronavirus

KT Kommunarbetsgivarna har också samlat svar på frågor som ofta ställs i anslutning till kommunala arbetsgivares verksamhet.

Ledningen av en kommun under undantagsförhållanden grundar sig på samma ledningssystem enligt kommunallagen (410/2015) och kommunens förvaltningsstadga som under normala förhållanden. Beslutsfattandet förutsätter emellertid specialarrangemang under undantagsförhållanden.

Kommunernas beredskapsskyldighet i fråga om undantagsförhållanden baserar sig på beredskapsskyldigheten som ingår i beredskapslagen. Kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar ska enligt beredskapslagen genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder  säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden(1552/2011, 12 §).

Kommunerna bör aktivera sina beredskapsorganisationer på grund av coronaviruset . Ramen för beredskapsorganisationen utgörs av kommunens ledningsgrupp, som kompletterats med t.ex. andra aktörer som hör till kommunkoncernen (bl.a. vattentjänster samt stödtjänster som är viktiga med tanke på kontinuiteten i kommunens verksamhet, såsom städ- och mathållningen) samt vid behov med andra representanter för centrala intressentgrupper.

Betydelsen av följande uppgifter och helheter framhävs under en störningssituation:

• aktivt skapande av kommunens egen, täckande regional och riksomfattande lägesuppfattning, tillgången till information och förmedling av lägesbilden mellan olika aktörer,
• föregripande och tillräcklig resursanvändning,
• krisledning som tar i beaktande det aktuella läget,
• organisering av samarbetet och samordningen mellan olika aktörer,
• kommunens interna och externa kommunikation med beaktande av såväl befolkningens som samarbetsparternas och intressentgruppernas informationsbehov.

Avtalen mellan kommunerna och de privata tjänsteproducenterna innehåller också villkor för beaktande av störningssituationer, och det finns skäl att gå igenom dem inom respektive branscher.

Utöver ordnandet av service ska lägesbilden ta hänsyn till upprätthållandet av en lägesbild över epidemiens och undantagstillståndets konsekvenser för kommunernas verksamhetskostnader och inkomstbas.

• Beredskap och kontinuitetshantering i kommunen (Säkerhets- och försvarskommitténs sekretariat 2012, på finska)
• Räddningsinstitutets material och handböcker i anslutning till kommunernas beredskap (på finska)
• Kommunförbundet har i samarbete med Försörjningsberedskapscentralen och partnerskapsnätverket utvecklat ett verktyg för gemensam beredskap och kontinuitetshantering för kommunerna (på finska)

Behandlingen av ansökningar om arbetslöshetsförmåner påskyndas från och med den 11 maj 2020.

Ministeriet har gett Folkpensionsanstalten och kommunerna anvisningar om hur ansökningar om utkomststöd behandlas så smidigt som möjligt under coronavirusepidemin. Kundens möjligheter att påverka till exempel sin egen sysselsättning eller byte av bostad har försämrats på grund av krisen, vilket lett till att vissa krav som gäller kunden tillfälligt har slopats. I undantagsfall krävs inte bilagor och utredningar som är av underordnad betydelse. Detta minskar också FPA:s och kommunernas arbetsbörda. 

Kommunförbundet har utarbetat en mall för beslut om understöd till ensamföretagare.

Stöd för ensamföretagare kan inte beviljas pälsdjursuppfödare eftersom de minimis-förordningen inte tillämpas på primärproduktion. De minimis-förordningen tillämpas inom alla branscher med undantag för primärproduktion inom jordbruket samt fiskeri och vattenbruk, för vilka det finns egna de minimis-bestämmelser. Dessutom tillämpas förordningen i begränsad utsträckning på företag som är verksamma inom förädling och saluföring av jordbruksprodukter. Pälsdjursuppfödare, liksom även andra lantbruksföretagare, kan ansöka om statsborgen för likviditetslån vars ansökan pågår för närvarande. Finnvera kan också gå i borgen för lån, se föregående fråga.

Det är inte obligatoriskt med ett referensnummer i kommunens ansökan utan kommunen kan själv välja genomförandesätt enligt den egna bokföringens behov.

Jo, kommunerna ansöker om sin andel en gång och den baserar sig på det totala understödet på 250 miljoner till kommunerna för att stödja ensamföretagare. 

Kommunerna skickar ansökningarna om understöd till ministeriets e-post [email protected] senast 29.5.2020.

Kommunen kan om den så vill inleda ansökningsprocessen, beslutsfattandet och utbetalningen på egen risk. Arbets- och näringsministeriets beslut är i kraft med förbehåll tills tilläggsbudgeten träder i kraft i maj.

Kommunerna beslutar själva hur de ordnar ansökan om stöd för ensamföretagare. Om stark autentisering saknas, ska den sökandes identitet bestyrkas på annat sätt.

Ansökningsblanketten för ensamföretagare 9.4 är slutlig. Ansökan kallas för utkast för att företagare av misstag inte ska använda den ansökan som finns på arbets- och näringsministeriets webbplats, utan ansökan styrs alltid i enlighet med kommunens anvisningar.

Vid beslut om statsunderstöd som har fattats före 29.4.2020 betalas 20 % av understödsbeloppet i förskott i och med beslutet. Återstående 80 % betalas i maj enligt en tidtabell som preciseras.

Vid beslut om statsunderstöd som fattats före 29.4.2020 betalas hela stödbeloppet i förskott en gång till kommunen.

Kommunerna får pengarna på kontot inom 2–3 dagar efter beslutet. Kommunerna ska lämna aktuella uppgifter (bankkontakt- och referensuppgifter) på sin ansökningsblankett.

Man ska fatta ett förvaltnings-/tjänsteinnehavarbeslut i vilket ändring kan sökas när stöd inte beviljas. 

Stödbeslutet är offentligt.

I beslutet ska inte ingå affärs- och yrkeshemligheter och andra sekretessbelagda uppgifter som ansökan kan innehålla.

Ansökningarna ska behandlas i den ordning som de kommer in för att säkerställa att de sökande behandlas likvärdigt. Arbets- och näringsministeriet följer upp att finansieringen är tillräcklig.

Stödet för ensamföretagare utgör skattepliktigt stöd för mottagaren. Kommunerna anmäler stödet direkt till skattemyndigheten.

Uppgiften är frivillig för kommunerna och därmed ersätter arbets- och näringsministeriet inte kostnader för beviljandet.

Startpeng är inte ett överlappande stöd med stödet för ensamföretagare eftersom startpengen tryggar företagarens utkomst under den tid som startandet och etableringen av företagsverksamheten uppskattas ta. Stödet för ensamföretagare är avsett för kostnader för lokaler och utrustning som skaffats för företagsverksamheten samt bokförings- och övriga kontorsutgifter.  En företagare kan alltså få både startpeng och stöd för ensamföretagare.

För att den automatiska ekonomiska rapporteringen skulle kunna skjutas upp krävs det ändringar i lagen. Finansministeriet bereder Inga ändringar eftersom det anses viktigt att rapporteringen kommer igång från och med ingången av 2021. 

Inledandet av den automatiska ekonomiska rapporteringen hjälper att bedöma läget för kommunernas ekonomi med hjälp av bättre, mera jämförbar och uppdaterad information än tidigare. Den behövs också nästa år för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av coronaepidemin, eftersom konsekvenserna förväntas vara fortfarande synliga.

Flera kommuner har också redan gjort investerat i den automatiska rapporteringen. En senareläggning kan i värsta fall göra dessa investeringar onödiga.

Även under undantagsförhållanden bör det ordnas samråd om detaljplaner, generalplaner och landskapsplaner så att delaktiga har möjlighet att studera och påverka planhandlingarna. Kommunförbundet har gett kommunerna anvisningar om hur planläggningen ska genomföras under coronaepidemin. I Kommunförbundets anvisningar redogörs det till exempel för hur kommunen ska sköta kungörandet och framläggandet av handlingar, om kommungården är stängd.

Kommunförbundet: Vanliga frågor från kommunerna. Se fråga nr 10 och 13.

En av de viktigaste är att skolorna öppnas på nytt i maj. Inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen övergår man till närundervisning den 14 maj. Restriktionerna för läroanstalter på andra stadiet slopas också den 14 maj, men distansundervisning rekommenderas till slutet av terminen. Fritidsanläggningar utomhus öppnas med iakttagande av gällande restriktioner.

Utlåning  har varit tillåten vid bibliotek sedan 4 maj. I juni kan offentliga lokaler öppnas på ett kontrollerat sätt och restriktionen på tio personer ändras till 50 personer från och med ingången av juni.

Restriktionerna och ibruktagandet av olika delar av beredskapslagen bedöms.

De restriktioner som gäller besök vid enheter inom social- och hälsovården gäller tills vidare.

I enlighet med regeringens riktlinjer kommer man fr.o.m. den 1 juni småningom och kontrollerat att dra ner på de begränsningar som varit i kraft på grund av coronaviruset. Det är också möjligt att öppna utrymmen för ungdomsverksamhet. Man strävar fortfarande efter att förhindra spridningen av viruset.

Beslut om mer precisa lösningar för hur man använder utrymmen och tjänster fattas lokalt. Olika metoder kan användas parallellt och utvecklas med beaktande av de ungas bästa och lokala omständigheter.

Då man öppnar ungdomsverksamheten samt i fråga om semesteraktiviteter under sommaren, uppsökande ungdomsarbete och ungas verkstadsverksamhet bör man beakta följande rekommendationer:

• Man får delta i verksamet endast om man är symtomfri
• Man bör hålla ett säkerhetsavstånd på 1-2 meter
• En god hand- och hosthygien bör iakttas
• Arbetshälsoinstitutets  städningsanvisningar bör följas
• Deltagare ges nödvändiga instruktioner och man ser till att de följs.
• Man agerar så att man i sjukdomsfall kan spåra smittan

Begränsningar för publikevenemang och offentliga sammankomster förmildras fr.o.m. den 1 juni, då gränsen höjs till 50 personer.

Publikevenemang med 50-500 personer som ordnas inomhus samt i begränsade utomhusområden kan ordnas med specialarrangemang, ifall man kan garantera säkerheten med hjälp av begränsning av mängden kunder, säkerhetsavstånd och hygienanvisningar.

Stora evenemang med över 500 personer är förbjudna fram till den 31 juli 2020.

• Regionförvaltningsverkens svar på vanliga frågor 
• THL och UKM: Anvisningar för att förhindra spridningan av coronaviruset vid publikevenemang och offentliga utrymmen   
• I fråga om bespisning kan man tillämpa THL:s och UKM:s anvisningar för läroanstalter och småbarnspedagogiken
• För transporter kan THL:s anvisningar för skoltransporter tillämpas (på finska)  
• För lägerverksamhet kan man tillämpa Ungdomscentren i Finlands anvisningar (på finska) 

Konkurrens- och konsumentverket följer hur coronaviruset påverkar konsumenter och publicerar information om coronaviruset och konsumenternas ställning med avseende på resande och avbokning av tjänster och evenemang. Konkurrens- och konsumentverket uppdaterar den publicerade anvisningen på sin webbplats allteftersom situationen klarnar. Det kan bli aktuellt att först i efterhand och från fall till fall utvärdera flera situationer.

Konkurrens- och konsumentverket: Coronavirus och konsumentens rättigheter
Konsumentrådgivningen svarar: 12 + 1 frågor om corona

I regel ja. Konsumenternas rättigheter vid avbokningar varierar dock beroende på om konsumenten ordnat sin resa själv (t.ex. endast flyg) eller paketresa (till exempel en kombination av flyg och hotell). Rättigheterna för en konsument som köpt en paketresa är i regel bättre än till exempel för en resenär som endast köpt flygbiljetter.

Närmare information på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats

 

Huvudregeln i en sådan situation är att i regel ska det pris som konsumenten betalat för tjänsten återbetalas honom eller henne. Det lönar sig alltså för konsumenten att kontakta sin tjänsteleverantör.

Närmare information på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats 

Vid konsumenträttsliga problemsituationer lönar det sig att först försöka förhandla med motparten och bekanta sig med anvisningarna på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats. Om ärendet inte framskrider, kan man kontakta konsumentrådgivningen som tillhandahåller information, anvisningar och medling vid tvister mellan konsumenter och näringsidkare.

Närmare information på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats 
Konsumentrådgivningen svarar: 12 + 1 frågor om corona

Coronakrisen kan förändra många människors ekonomiska situation. Vad är bra att beakta när inkomsten minskar? Vad lönar det sig att tänka på innan man tar lån? Svar på detta och många andra frågor hittar du på ekonimi- och skuldrådgivningens webbsidor.

Råd om din egen ekonomi kan du få via ekonomi- och skuldrådgivningens chatt och rättshjälpsbyråernas ekonomi- och skuldrådgivning. Chatten är öppen på vardagar kl. 10–12. Chattens och rättshjälpsbyråernas kontaktuppgifter finns på oikeus.fi   

Justitieministeriet bereder flera regeringspropositioner med syfte att underlätta situationen för dem som får ekonomiska svårigheter på grund av coronavirusepidemin. Syftet är i synnerhet att onödiga konkurser ska undvikas och att räntorna för konsumentkrediter ska hållas på en skälig nivå. Mera om ändringar i justitieministeriets pressmeddelande 3.4.2020.

Begränsningar i maximiränta och direkt marknadsföring av konsumentkrediter (JM:s pressmeddelande 23.4.2020)

Regeringen begränsar tillfälligt fordringsägares rätt att försätta företag i konkurs (JM:s pressmeddelande 16.4.2020)

Temporära ändringar i utsökningslagen på grund av coronaepidemin (JM:s pressmeddelande 16.4.2020)

Tidsbundna ändringar i utsökningslagstiftning på grund av coronavirusepidemin träder ikraft den 1 maj (Riksfogdeämbetets pressmeddelande 4.5.2020)

Se också råd på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats

Publicerad 26.3.2020 kl. 12.30, uppdaterad 4.5.2020 

Enligt regeringens proposition gäller den tillfälliga maximiräntan på 10 procent de konsumentkrediter som omfattas av konsumentskyddslagens 7 kapitels tillämpningsområde. Det föreslås att räntetaket inte ska gälla så kallade nyttighetsbundna krediter, till exempel kreditkort eller avbetalningsköp. Detta svar baserar sig på lagförslaget.

Enligt regeringens proposition gäller förbudet mot direkt marknadsföring de konsumentkrediter som omfattas av konsumentskyddslagens 7 kapitels tillämpningsområde, inklusive nyttighetsbundna krediter. Detta svar baserar sig på lagförslaget.

Jord- och skogsbruksministeriet  och social- och hälsovårdsministeriet har gett vattentjänstverken och de kommunala hälsoskyddsmyndigheter samt närings-, trafik - och miljöcentraler som övervakar verken rekommendationer för att trygga vattentjänsterna vid coronavirusutbrottet.

Enligt nuvarande uppgifter är det inte sannolikt  att coronaviruset sprids via hushållsvatten. Viruset bedöms inte heller medföra någon särskild risk för dem som arbetar vid avloppsreningsverk.

Anvisningarna innebär inte att vattentjänstverken får nya skyldigheter eftersom beredskapen baserar sig på gällande lagstiftning: på lagen om vattentjänster och hälsoskyddslagen.

Lagen om vattentjänster förpliktar vattentjänstverken att se till att de fastigheter som är anslutna till verkens nät har tillgång till vattentjänster vid störningar. Vattentjänstverket ska utarbeta och uppdatera en plan för beredskap för störningssituationer och vidta de åtgärder som behövs enligt planen.

Med stöd av hälsoskyddslagen ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar utarbeta en beredskapsplan för störningssituationer som påverkar livsmiljön.

För att de samhälleliga basfunktionerna ska kunna fortsätta även vid störningar orsakade av coronavirusepidemin är det nödvändigt att trygga vattentjänsternas funktionssäkerhet. Särskilt stora tätorter samt verksamheter som behöver stora mängder rent hushållsvatten, såsom hälsocentraler, sjukhus och livsmedelsindustrin, är mycket sårbara om det blir störningar i vattentjänsterna.

När coronavirusepidemin eventuellt sprids ytterligare, är det viktigt att vattentjänstverken och kommunerna i samarbete med områdets andra vattentjänstverk, myndigheter och centrala kunder inom vattentjänsterna ser till att planerna för störningssituationer och de verksamhetsanvisningar som ingår i dem är uppdaterade.

Vattentjänsternas funktionssäkerhet riskeras av att en stor del av vattentjänstverkens personal blir sjuk.  Därför uppmanas vattentjänstverken att se till att verken har tillräckliga resurser för att sköta de kritiska uppgifterna enligt planerna för störningssituationer.

Vattentjänstverken uppmanas också att bereda sig på eventuella störningar i tjänsteleverantörernas, såsom laboratoriernas och kemikalieleverantörernas, verksamhet.

Ytterligare upplysningar:
Jarkko Rapala, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63315, fornamn.efternamn(at)stm.fi

Katri Vasama, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, enheten för naturresurs- och vattenhushållning, tfn 050 595 5317, fornamn.efternamn(at)mmm.fi

Anvisning: Vattentjänsternas beredskap vid coronavirusepidemin

Det nya coronaviruset sprider sig direkt från en människa till en annan. Det finns inga belägg för att COVID-19-viruset sprids eller överförs till människor via livsmedel eller sällskapsdjur eller husdjur. Det finns inte heller några bevis på att djuren ska kunna insjukna i viruset. Man kan och måste ta hand om husdjuren på samma sätt som alltid, normal handhygien måste dock skötas.

Utifrån genetiska undersökningar har man kommit fram till att COVID-19-viruset ursprungligen kommer från fladdermöss eftersom ett virus som är nära släkt med coronaviruset har påträffats i populationerna av hästfladdermöss. Just nu försöker man få reda på hur COVID-19-viruset spreds från fladdermöss till människor. Man antar att viruset har använt fladdermöss som mellanvärdar, genomgått en mutation och därefter börjat spridas bland människor.

Mer information:

Livsmedelsverkets webbplatser: Coronaviruset och husdjur 
Livsmedelsverkets webbplatser: Coronaviruset och livsmedel
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s webbplats (på engelska)

Coronakrisen kan förändra många människors ekonomiska situation. Vad är bra att beakta när inkomsten minskar? Vad lönar det sig att tänka på innan man tar lån? Svar på detta och många andra frågor hittar du på ekonimi- och skuldrådgivningens webbsidor.

Råd om din egen ekonomi kan du få via ekonomi- och skuldrådgivningens chatt och rättshjälpsbyråernas ekonomi- och skuldrådgivning. Chatten är öppen på vardagar kl. 10–12. Chattens och rättshjälpsbyråernas kontaktuppgifter finns på oikeus.fi   

Justitieministeriet bereder flera regeringspropositioner med syfte att underlätta situationen för dem som får ekonomiska svårigheter på grund av coronavirusepidemin. Syftet är i synnerhet att onödiga konkurser ska undvikas och att räntorna för konsumentkrediter ska hållas på en skälig nivå. Mera om ändringar i justitieministeriets pressmeddelande 3.4.2020.

Begränsningar i maximiränta och direkt marknadsföring av konsumentkrediter (JM:s pressmeddelande 23.4.2020)

Regeringen begränsar tillfälligt fordringsägares rätt att försätta företag i konkurs (JM:s pressmeddelande 16.4.2020)

Temporära ändringar i utsökningslagen på grund av coronaepidemin (JM:s pressmeddelande 16.4.2020)

Tidsbundna ändringar i utsökningslagstiftning på grund av coronavirusepidemin träder ikraft den 1 maj (Riksfogdeämbetets pressmeddelande 4.5.2020)

Se också råd på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats

Publicerad 26.3.2020 kl. 12.30, uppdaterad 4.5.2020 

De bestämmelser i beredskapslagen som tagits i bruk i Finland ger inte försvarsmakten några ytterligare befogenheter.

Försvarsmakten har förberett sig på att utföra de uppgifter som är nödvändiga med tanke på beredskapen under alla förhållanden. Den har intygat sin ledarförmåga. Personalen och beväringarna turas om i olika uppgifter för att minimera risken för smitta.

Försvarsmakten förbereder sig på att vid behov stödja andra myndigheter genom att ge handräckning. Det kan t.ex. vara fråga om materiel- eller transportstöd eller t.ex. utrustning, personal och experthjälp som behövs i räddningsverksamhet.

På försvarsministeriets sida samlas information om försvarsförvaltningens beredskap och åtgärder i fråga om coronavirusepidemin.
Försfarsministeriet: Beredskap inför coronaviruset inom försvarsförvaltningen

På Försvarsmaktens sida samlas allmän informations om coronavirusets verkningar för Försvarsmakten och beväringsutbildningen.

COVID-19 och Försvarsmakten 


 

Coronavirusepidemin och motåtgärderna som hänför sig till den har också konsekvenser för beredningen av HX-projektet. Alla nationella begränsningar ska iakttas utan undantag.

HX-projektet är ett projekt som pågår i flera år och som redan är i upphandlingsfasen, och de nya jaktplanen kommer att vara i bruk i årtionden. Denna fördröjning av förhandlingarna eller bedömningarna på några veckor eller månader som nu verkar sannolik har ingen betydelse. Den rådande situationen orsakar heller inga behov att ändra på grunderna för upphandlingen. Den viktigaste beslutsgrunden för projektet är fortfarande prestationsförmågan.

HX-projektet främjas till den del det är möjligt i denna situation. Mest påverkas förhandlingarna om HX-projektet och tjänsteresorna utomlands, men förhandlingarna har fortsatt per distanskontakt till den del säkerhetskraven har tillåtit det. Analysen av svaren på den preciserade anbudsförfrågan och av HX Challenge pågår enligt planerna. Planeringen av fortsättningen på projektet påverkas också av de begränsningar som införts i anbudsgivarländerna.

Enligt den nuvarande bedömningen kan de slutliga anbuden begäras i år och upphandlingsbeslutet fattas av statsrådet 2021.

Enligt regeringens proposition gäller den tillfälliga maximiräntan på 10 procent de konsumentkrediter som omfattas av konsumentskyddslagens 7 kapitels tillämpningsområde. Det föreslås att räntetaket inte ska gälla så kallade nyttighetsbundna krediter, till exempel kreditkort eller avbetalningsköp. Detta svar baserar sig på lagförslaget.

Enligt regeringens proposition gäller förbudet mot direkt marknadsföring de konsumentkrediter som omfattas av konsumentskyddslagens 7 kapitels tillämpningsområde, inklusive nyttighetsbundna krediter. Detta svar baserar sig på lagförslaget.

Utrikesministeriet har fastställt att beskickningarna just nu inte tar emot ansökningar om visum eller uppehållstillstånd, men läget bedöms på nytt vid behov. Beskickningarnas intervjuer i anknytning till ansökan om uppehållstillstånd avbryts också tillsvidare.

Pressmeddelanden: Finlands beskickningar tar inte längre emot eller behandlar vanliga ansökningar om visum och uppehållstillstånd

Som ett undantag från avbrytandet av kundservicen i inreseärenden strävar beskickningarna dock efter att överlåta de uppehållstillståndskort som de har i sin besittning till kunderna. Beviljade uppehållstillståndskort ska begäras direkt från beskickningen, men det bör beaktas att det för närvarande kan förekomma fler fördröjningar i leveransen av kortet från Finland till beskickningen.

Beskickningarna tar dessutom emot ansökningar om visum och uppehållstillstånd, om det är fråga om en uppgift som är kritisk med tanke på försörjningsberedskapen eller verksamheten inom branschen. Jord- och skogsbruksministeriet, inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har dragit upp separata riktlinjer för säsongsarbetet.

Arbetsuppgifter som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen eller verksamheten inom branschen

Om det sker förändringar i beskickningarnas situation, meddelas detta på utrikesministeriets och beskickningarnas webbplatser.

Migrationsverket, arbets- och näringsbyråerna och NTM-centralen i Nyland behandlar normalt anhängiga ansökningar om uppehållstillstånd.

Även i detta fall gäller i regel att onödigt resande ska begränsas. I enlighet med Gränsbevakningsväsendets riktlinje tillåts från och med den 1 maj 2020 inresa för en tredjelandsmedborgare som har ett uppehållstillstånd som beviljats av Finland och anländer till landet. Uppehållstillstånd för säsongsarbetare hör inte till denna kategori utan de behandlas som en egen särskild grupp. En tredjelandsmedborgares inresa för första gången med ett uppehållstillstånd för säsongsarbetare förutsätter att han eller hon hör till jord- och skogsbruksministeriets förteckning över kvoten av säsongsarbetare.

Enligt den gällande lagstiftningen är det inte möjligt att betala tillbaka behandlingsavgifterna för ansökningarna.

Enligt den gällande lagstiftningen är det inte möjligt att betala tillbaka behandlingsavgifterna för ansökningarna.

Tillståndet förblir i kraft under permitteringen. Om arbetstagaren ansöker om fortsatt tillstånd, krävs det att utkomsten har varit tryggad under tiden för det senaste tillståndet. På FPA:s och arbets- och näringsbyråernas webbsidor finns information om arbete och arbetslöshetsersättningar under permittering.

Ytterligare information på Migrationsverkets webbplats

Som undantagsförhållanden anses

• ett mot Finland riktat väpnat angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp och förhållandena omedelbart efter angreppet,
• ett mot Finland riktat avsevärt hot om väpnat angrepp eller om annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp, om befogenheter enligt denna lag måste tas i bruk omedelbart för att avvärja verkningarna av hotet,
• sådana synnerligen allvarliga händelser eller hot mot befolkningens försörjning eller mot grunderna för landets näringsliv som innebär en väsentlig risk för samhällets vitala funktioner,
• en synnerligen allvarlig storolycka och förhållandena omedelbart efter den, samt
• en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka.

I beredskapslagen finns bestämmelser om myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden. I lagen föreskrivs dessutom om myndigheternas förberedelser inför undantagsförhållanden. Befogenheter enligt beredskapslagen får utövas endast om situationen inte kan fås under kontroll med myndigheternas normala befogenheter.

Beslut om ibruktagning av befogenheter enligt beredskapslagen fattas genom förordning av statsrådet (ibruktagningsförordning).

I beredskapslagen har det föreskrivits om olika befogenheter för undantagsförhållanden. I denna situation tillämpas inte alla befogenheter som föreskrivits i lagen. Endast enstaka befogenheter har tagits i bruk. I fråga om smittsamma sjukdomar möjliggör beredskapslagen under vissa förutsättningar att man ingriper i bland annat undervisningsverksamheten.

Statsrådet har i samverkan med republikens president konstaterat att coronavirusepidemin och den situation som den orsakar uppfyller kriterierna för undantagsförhållanden. Myndigheterna behöver mer omfattande befogenheter och rättigheter för att kunna hantera situationen och trygga samhällets funktion.

Statsrådet i samverkan med republikens president har konstaterat att coronavirussituationen uppfyller kriterierna för undantagsförhållanden. Statsrådet utfärdar en förordning om ibruktagning av befogenheter enligt beredskapslagen för högst sex månader. I förordningen fastställs vilka befogenheter som får utövas.

Riksdagen har den slutliga beslutanderätten. Den beslutar huruvida befogenheterna enligt statsrådets förordning ska tas i bruk helt eller delvis. Riksdagen kan också upphäva förordningen.

I brådskande fall är det möjligt att ta i bruk befogenheterna omedelbart. Också då ska förordningen genast överlämnas till riksdagen för behandling. Förordningen ska föreläggas riksdagen inom en vecka, annars förfaller den.

Syftet med beredskapslagen är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet.

På basis av helhetssituationen bedöms det att myndigheterna behöver ytterligare befogenheter för att kunna hantera situationen och skydda befolkningen.

Behovet av sjukvård på grund av coronaviruset kan visa sig vara mycket stort och innebära en stor belastning på sjukvårdspersonalen. Därför är det viktigt att bromsa spridningen av viruset i Finland, så att inte så många insjuknade finländare ska kräva sjukvård samtidigt.

Coronavirussituationen bedöms få stora konsekvenser för befolkningen, sjukvården, ekonomin, sysselsättningen och förutsättningarna för företagsverksamhet.

Sedvanliga åtgärder enligt lagen om smittsamma sjukdomar och annan lagstiftning är inte tillräckliga. Därför måste befogenheter enligt beredskapslagen tas i bruk. Med stöd av beredskapslagen begränsas medborgarnas rättigheter och normala liv endast i den utsträckning det är nödvändigt.

Restaurangerna ska hållas stängda för kunderna i hela landet fram till den 31 maj 2020, eftersom det är nödvändigt för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom. De åtgärder som tidigare vidtagits för att minska de sociala kontakterna med människor var inte tillräckliga.

På restauranger, caféer och serveringsställen är det sociala umgänget tätt och viruset som sprids som droppsmitta sprider sig enligt aktuella uppgifter känsligt.

När det gäller nödvändigheten av begränsningens omfattning är det dock fortfarande möjligt att sälja mat och drycker till utomstående, antingen direkt till kunden eller på annat sätt.

 

Att stänga av sjukdomen regionvis vid olika tidpunkter förebygger inte att sjukdomen sprids effektivt och proaktivt.

Epidemin har spridit sig mycket snabbt och regionala smittkedjor förekommer allt oftare på olika håll i Finland.

Det är nödvändigt att undvika sociala kontakter överallt för att förhindra att sjukdomssituationen förvärras i hela landet.

Förplägnadsrörelser är bl.a. kaféer, restauranger, barer, nattklubbar som är öppna för allmänheten. Även kaféer och restauranger som är belägna i anslutning till någon annan verksamhet (t.ex. vid servicestationer eller i en butik) omfattas av begränsningen. Begränsningen gäller även terrasser.

Matsalar vid ålderdomshem, garnisoner, fängelser, daghem och skolor och matsalar som är stängda för allmänheten kan även i framtiden fungera normalt.

Restauranger och kaféer kan sälja take-away-portioner av mat och drycker direkt till kunder eller antingen leverera själv eller via andra tjänsteleverantörer bl.a. hem till kunden. Det är inte tillåtet att stanna kvar och äta eller dricka vid ett bord på kaféet eller terrassen utan man ska söka sig till en annan plats för att äta och dricka.

Försäljningen för avhämtning ska ordnas så att kontakter som medför smittorisk inte kan uppstå när maten avhämtas.

Antal företag som bedriver förplägnadsverksamhet är cirka 10 336 och branschen omsätter 5,3 miljarder. Personalstyrkan i restaurangerna uppgår till cirka 50 097. Siffrorna är från 2017 och de är sannolikt större för närvarande.

Den 8 maj 2020 lämnade regeringen riksdagen en proposition om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag. Riksdagsbehandlingen av propositionen pågår. Republikens president stadfäste den 29 maj 2020 lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag. Statsrådet utfärdar en förordning om ikraftträdandet under den första veckan i juni. Lagen avses träda i kraft den 5 juni 2020.

• Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 8.5.2020: Regeringens proposition till riksdagen: Restauranger får stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar
• Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 29.5.2020: Lagen om stöd och gottgörelse till restauranger stadfäst – målet är att lagen ska träda i kraft den 5 juni
• Frågor och svar om stöd och gottgörelse till restauranger

I propositionen ingår inga bestämmelser om ändringar av alkohollagen. Enligt propositionen får förplägnadsrörelser inte servera mat eller dryck till kunder i förplägnadsrörelsens utrymmen inomhus och utomhus. Detta innebär att inte heller alkoholdrycker får säljas till kunder på restauranger för förtäring på platsen. I Finland finns några hundra restauranger som har ansökt om detaljhandelstillstånd för alkoholförsäljning. Dessa rörelser får även i framtiden sälja alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent etylalkohol och som kunden kan ta med sig med beaktande av bestämmelserna i alkohollagen. Restaurangernas detaljförsäljningsverksamhet jämställs med matbutikernas alkoholförsäljning. 

Stängningen av restaurangerna gäller inte personalrestaurangverksamhet. Det väsentliga är om restaurangen är öppen för utomstående eller bara för en begränsad personkrets.

Med personalrestaurangverksamhet avses måltider som ordnas för den egna personalen på arbetsplatsen eller en i övrigt begränsad personkrets. En personalrestaurang är till exempel en restaurang som betjänar personalen på en viss arbetsplats eller i övrigt avgränsade aktörer och är inte öppen för utomstående.

 

Lagstiftningen medför inte direkta begränsningar eller bestämmelser om på vilket sätt serveringen av mat vid personalrestaurangen ska ordnas.

Syftet med stängningen av restaurangerna är att begränsa kontakter mellan människor som medför risk för smitta. Även på personalrestauranger som är öppna bör en verksamhetsutövare sträva efter arrangemang där risken för smitta är så liten som möjlig i fråga om ärendehanteringen i samband med måltider, serveringen av mat, köandet och måltiderna.

 

Se ytterligare information på Livsmedelsverkets webbplats 

 

 

Det finns inga hinder i lagstiftningen för restauranger att ändra sitt verksamhetskoncept till en personalrestaurang som serverar mat endast till en viss begränsad personkrets.

I detta sammanhang är det dock bra att se till att ändringen av verksamhetsmodellen genomförs på ett transparent sätt för kunderna, och att man inte ger intrycket av att personer som strävar efter att bli kunder behandlas på ett diskriminerande sätt.

 

Det väsentliga är om man serverar mat till en begränsad personkrets. Lagstiftningen fastställer inte närmare storleken på en begränsad personkrets, men restaurangen får inte vara öppen för allmänheten.

Sedvanlig avtalsrestaurangverksamhet där mat serveras till en begränsad grupp anställda vid vissa företag är alltså tillåten, om restaurangen inte är öppen för andra kunder. 

 

 

Den lag som regeringen föreslog riksdagen den 8 maj 2020 tillämpas på de företagare som bedriver sådan förplägnadsrörelse där verksamheten temporärt är begränsad med stöd av 3 a § 1 mom. i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006). Exempel på förplägnadsföretag är restauranger, kaféer och serveringsställen.

Förplägnadsrörelsen har begränsats kraftigt genom lagstiftning för att förhindra spridningen av coronaviruset. Restauranger, kaféer och serveringsställen ska hållas stängda för kunder i hela landet 4.4–31.5.2020. När riksdagen godkände begränsningarna förutsatte den gottgörelse för skäliga kostnader och åtgärder för att lindra konsekvenserna av begränsningarna. Regeringen anser att de stödformer som hittills riktats till företag och övriga åtgärder som lindrar konsekvenserna inte är tillräckliga för att uppfylla riksdagens förutsättning.

Förplägnadsrörelsen är den enda sektor där verksamheten har förbjudits genom lag. Den stöd- och kompensationsmodell som regeringen föreslagit motsvarar riksdagens förutsättningar när den godkände begränsningarna av restaurangverksamheten.

Stödformer oberoende av sektor har riktats till företag. Regeringen har fastställt att stöden utvecklas så att de bättre svarar mot företagens ekonomiska svårigheter på grund av coronavirusepidemin.

Den modell som regeringen föreslagit består av två delar som kompletterar varandra: stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar.

Med stödet för återanställning kan företaget få stöd att anställa en arbetstagare när verksamheten inleds på nytt. Stödets belopp är 1 000 euro per arbetstagare. Förutsättningen för att beviljas stöd är att företaget betalar en lön på sammanlagt 2 500 euro till arbetstagaren för de följande tre månaderna efter det att begränsningen upphörde. Det är möjligt att få stöd för alla arbetstagare vars lönekostnader företaget inte får annat stöd för, dock till ett maximalt belopp som bestämts separat.

Gottgörelse för verksamhetsbegränsningar stöder förplägnadsföretagens möjligheter att sköta oflexibla löpande kostnader. Det är alltså möjligt att få kompensation för de dagar som begränsningen varit i kraft (4.4–31.5.2020). Exempel på oflexibla löpande kostnader är el- och VVS-fakturor och lokalhyra. Det är inte möjligt att få kompensation för materialanskaffningar och löner och inte heller investeringar.

Stödet beviljas högst för det antal som motsvarar det antal heltidsanställda som arbetade i företaget före krisen. Ett företag kan beviljas stöd för högst 800 personer. Med stöd av reglerna för statligt stöd kan ingen koncern få mer sysselsättningsstöd än 0,8 miljoner euro.

Enligt regeringens proposition saknar det vid beviljandet av stöd för återanställning i vilken typ av anställningsförhållande arbetstagarna står till förplägnadsföretaget. Endast beloppet av de löner som betalas under tre månader inverkar på om stöd kan betalas för personen eller inte. Det maximala antalet personer som ligger till grund för stödet bestäms kalkylmässigt till ett antal som motsvarar heltidsanställda arbetstagare, men inte heller bestämmandet av om den lönesumma som används som underlag har bestått av löner för deltids- eller heltidsanställda arbetstagare har betydelse.

Stödet för återanställning omfattar dock inte personer som inte står i anställningsförhållande till förplägnadsföretaget. Däremot beaktas inte eventuell användning av hyrd arbetskraft eller underleverantörer när det gäller maximala antalet personer eller det stödbelopp som betalats för sysselsatta.

Förplägnadsrörelsernas storlek och affärsverksamhetens omfattning är väldigt varierande inom branschen. Beloppet av gottgörelse varierar sålunda avsevärt, eftersom det bestäms enligt omfattningen av verksamheten.

Beloppet av gottgörelsen fastställs enligt hur mycket företagets försäljning har minskat i april jämfört med den genomsnittliga försäljningen i januari–februari. Beloppet av gottgörelsen bestäms utifrån förändringen i företagets försäljning under en enskild månad: endast den andel av de oflexibla löpande kostnaderna som motsvarar förändringen gottgörs. Gottgörelsen kompenserar inte den nedgång i försäljningen som kalkylmässigt utnyttjas när gottgörelsen fastställs.

Gottgörelsen kan uppgå till högst 500 000 euro och som högst till 15 procent av försäljningsminskningen. Andelen skälig gottgörelse grundar sig på uppfattningen att andelen av oflexibla löpande kostnader utgör cirka 30 procent inom förplägnadsbranschen. Av dessa gottgörs dock endast hälften.

I modellen ingår även en nedsättning. För företag som under januari–februari hade en genomsnittlig försäljning på över en miljon euro uppgår gottgörelsebeloppet till 5 procent för den del som överstiger en miljon.

Till följd av nedsättningen och omsättningsgränserna får stora aktörer inom branschen, med till exempel flera tiotals restauranger, relativt mindre än små aktörer. Syftet med nedsättningen och omsättningsgränserna är att säkerställa att gottgörelsebeloppen inte blir oskäligt stora för stora aktörer. Dessutom har de största aktörerna mest förhandlingskraft bland annat för att sänka oflexibla kostnader.

Exempelvis: Företagets månadsförsäljning enligt mervärdesskattedeklarationerna har varit 100 000 euro i januari-februari. Försäljningen är 75 % lägre i april. Gottgörelsebeloppet blir 11 250 euro/månad.

Månadsförsäljning januari/februari (jämförelsetal) * 0,75 (försäljningsminskning) * 0,15 (gottgörelseandel) = gottgörelsebelopp.

Europeiska unionens råd har samlat information om EU:s åtgärder på sin webbplats.

Corona – vad gör EU?

Verksamheten i Europeiska unionen fortsätter under undantagsförhållanden. EU anpassar sin verksamhet och sitt beslutsfattande på det sätt som situationen kräver. 

Verksamheten i EU under coronavirusepidemin | vnk.fi

• Dess rättsliga grund är artikel 5 i Europaparlamentets och rådets beslut om gränsöverskridande hot mot människors hälsa (1082/2013/EU).
• Avtalet ingicks 2014. Då anslöt sig 19 medlemsstater.
• Finland anslöt sig inte till avtalet, men har ända sedan början haft observatörsstatus.
• Finland undertecknade avtalet i Bryssel den 27 mars 2020. Den här våren har utöver Finland också Sverige och Polen samt av EES-länderna Norge och Island anslutit sig till avtalet.
• Syftet med avtalet är att stärka avtalsparternas köpkraft och säkerställa lika tillgång till medicinska motåtgärder, såsom redskap, anordningar, läkemedel och vacciner, funktionssäkerhet samt prisbalans.
• Avtalet fastställer de allmänna strukturerna för de gemensamma upphandlingsförfarandena och de förfaranden som ska tillämpas vid upphandlingarna.
• Genom att underteckna ramavtalet förbinder sig medlemsstaten ännu inte till själva upphandlingarna, utan de sköts genom ett separat avtals- och upphandlingsförfarande.

Fyra upphandlingsprocesser har inletts våren 2020 före Finlands anslöt sig:

1) handskar och skyddsdräkter, 2) ansiktsskydd och andningsskydd, 3) respiratorer, 4) laboratorieutrustning.

• Finland kan inte delta i upphandlingsprocesser som har inletts före Finlands anslutning. Det finns också andra europeiska länder som inte är med i de processer som har inletts.
• Nya upphandlingar kommer sannolikt att inledas. Finland kan delta i dem om det så önskar.
• Finland och vissa andra länder har redan uttryckt sitt intresse för kommissionen för nya gemensamma upphandlingar av skyddsutrustning.
• Kommissionen förbereder också gemensam upphandling av experimentella covid-19-läkemedelsbehandlingar.
• Det gemensamma upphandlingsförfarandet enligt avtalet verkar för närvarande inte vara ett särskilt snabbt sätt att få tillgång till skyddsutrustning. Marknadsläget är svårt och leveranstiderna för produkterna långa – andra kanaler är snabbare. Inget medlemsland har ännu fått leveranser via de gemensamma upphandlingarna.

• Finland har ett välfungerande system för säkerhetsupplagring och obligatorisk upplagring. Därför ansågs det inte nödvändigt att ansluta sig till avtalet.
• Det har tidigare ansetts att avtalet ska tillämpas i synnerhet på vaccinupphandlingar. Upphandlingen av vacciner i Finlands nationella vaccinationsprogram har genomförts relativt förmånligt jämfört med de flesta andra EU-länder.
• Den avtalsenliga gemensamma upphandlingsprocessen bedömdes vara komplicerad och relativt långsam.
• I början bedömdes avtalet inte garantera avtalsvillkorens förmånlighet eller tillgången till produkter och leveranssäkerhet.
• Finland har redan från början deltagit som observatör i förfarandet för gemensam upphandling och aktivt följt med utvecklingen av upphandlingsprocessen och erfarenheterna av den.

• Utredningen om anslutning till avtalet inleddes i februari 2020 och gjordes i samarbete mellan flera ministerier.
• Frågan var juridiskt komplicerad, eftersom avtalsformen är ovanlig.
• Det var bland annat nödvändigt att noggrant utreda om anslutningen förutsätter riksdagens godkännande.