Undantagsförhållanden

Det har rått undantagsförhållanden i Finland på grund av coronavirusläget från den 16 mars till den 16 juni 2020 och från den 1 mars till den 27 april 2021.

Bestämmelser om myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden finns i huvudsak i beredskapslagen. Befogenheter enligt beredskapslagen får utövas endast om situationen inte kan fås under kontroll med myndigheternas normala befogenheter. Medborgarnas rättigheter och normala liv begränsas endast om det är nödvändigt för att skydda befolkningen.

Efter att undantagsförhållandena upphört tillämpas inte längre befogenheter enligt beredskapslagen. Coronakrisen har hanterats med befogenheter enligt lagstiftningen för normala förhållanden, exempelvis lagen om smittsamma sjukdomar och gränsbevakningslagen, och genom myndigheternas föreskrifter, anvisningar och rekommendationer.

Vad avses med undantagsförhållanden?

Statsrådet kan i samverkan med republikens president konstatera att undantagsförhållanden råder i Finland när kriterierna för undantagsförhållanden uppfylls. Undantagsförhållanden innebär kriser som allvarligt hotar nationen.

Bestämmelser om myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden finns i huvudsak i beredskapslagen. I lagen definieras fem olika typer av undantagsförhållanden, som innefattar synnerligen allvarliga kriser. Bland annat pandemier, som nu i fråga om coronaviruset, klassas som undantagsförhållanden. Genom en lag som överensstämmer med grundlagen kan det också föreskrivas om andra undantagsförhållanden och om befogenheter som myndigheterna utövar i samband med dem.

Syftet är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet.

Myndigheterna får under undantagsförhållanden bemyndigas att utöva endast sådana befogenheter som är nödvändiga för att detta syfte ska kunna nås och som står i rätt proportion till syftet. Befogenheterna får utövas endast på ett sådant sätt som är nödvändigt för att syftet med lagen ska kunna nås och som står i rätt proportion till det mål som eftersträvas med att utöva befogenheterna. Befogenheterna får utövas endast om situationen inte kan fås under kontroll med myndigheternas normala befogenheter.

Grundläggande fri- och rättigheter

I Finlands grundlag föreskrivs om grundläggande fri- och rättigheter. Det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Till de grundläggande fri- och rättigheterna hör bland annat näringsfrihet: var och en har i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Till de grundläggande fri- och rättigheterna hör också rätten till liv och rätten till hälsa och att det allmänna tillförsäkrar var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främjar befolkningens hälsa.

Enligt grundlagen kan det under undantagsförhållanden införas sådana tillfälliga undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna som är nödvändiga och förenliga med Finlands internationella förpliktelser avseende mänskliga rättigheter. Grunderna för tillfälliga undantag ska dock bestämmas genom lag.

Pressmeddelanden

Regeringen har godkänt planen för att avveckla coronarestriktionerna

ANM IM SHM SRK UKM
Pressmeddelande 21.4.2021 9.06

Undantagsförhållanden råder i Finland

SRK
Pressmeddelande 1.3.2021 13.10