Bilaga 9. Utvecklande av demokratin

Det civila samhället

Föreningsmedlemmars direkta möjligheter att påverka inom föreningsverksamheten ska stärkas till exempel genom att tillåta beslutsfattande genom röstning på medlems- eller förbundsnivå i alla sådana frågor som hör till föreningsmötets beslutanderätt. Utvecklingen av den finländska föreningssektorn ska främjas genom lagstiftningen på så sätt att fusioner mellan två eller flera föreningar underlättas.

I syfte att stärka det civila samhällets resurser ska möjligheten att stödja utvecklandet av icke-statliga organisationers medelsanskaffning utredas.

Det ska göras en bedömning av behoven att utveckla systemet med medborgarinitiativ till exempel genom att säkerställa att initiativ inte förfaller i samband med att en ny valperiod börjar och att formaliteter inte hindrar verkställandet av initiativens innehåll.

Ungas delaktighet

Åldersgränsen för undertecknande av medborgarinitiativ ska sänkas till 15 år för att stärka ungas samhälleliga delaktighet.

Barns och ungas delaktighet och aktivitet i samhället främjas bland annat på digital väg, och utvecklandet av medieläskunnigheten stöds. Demokratifostran ska ökas i skolorna och den samhälleliga fostringsuppgiften stärkas. Kontaktytan för växelverkan mellan partierna, det civila samhället och skolorna stöds i syfte att stärka barns och ungas aktiva medborgarskap. Ungdomsfullmäktiges roll i beslutsfattandet på kommun- och landskapsnivå ska betonas.

Det politiska systemet

Särskilt den politiska oppositionens verksamhetsförutsättningar ska stärkas genom att till exempel i riksdagens informationstjänst utveckla en oberoende kalkyleringstjänst som är tillgänglig för samtliga riksdagspartier och som ger modeller för att beskriva de ekonomiska konsekvenserna av partiernas förslag. De väsentliga modeller för kalkylering och prognostisering inom olika politikområden som används av ministerierna och den övriga offentliga förvaltningen ska bli offentliga.

För att främja nya samhälleliga initiativ ska finansieringen av de tankesmedjor som har en koppling till partierna riktas till stöd för det politiska beslutsfattandet och utnyttjande av forskningsdata. Partipolitiskt oberoende samhällsforskning som stöder beslutsfattandet ska garanteras tillräckliga resurser.

Politikens öppenhet och medborgarnas möjligheter att få information om ärenden redan i behandlingsskedet ska ökas både på riksnivå och på kommunnivå.

De bestämmelser som gäller kandidatuppställningen vid val ska reformeras så att de mångsidigare än nu möjliggör olika demokratiska sätt att fatta beslut i enlighet med vad som närmare bestäms i partiets stadgar.

En parlamentarisk arbetsgrupp ska tillsättas för att utreda behoven att utveckla partilagen, valfinansieringslagen och vallagen samt för att vid behov se över annan lagstiftning som gäller politisk verksamhet.

Val- och partifinansiering

Det ska säkerställas att politiska ungdomsorganisationer behandlas lika vid finansieringen.

Bestämmelser och förfaranden om redovisningen av val- och partifinansieringen ska utvecklas för att se till att redovisningarna ger en korrekt bild av sådan utomstående finansiering som eventuellt innebär bindningar.

Parti- och valfinansieringens öppenhet och transparens ska ökas genom att stärka Statens revisionsverks rätt att övervaka kandidaternas redovisningar av valfinansieringen och att få uppgifter från tredje parter för detta ändamål.

Det ska utredas hur väljarnas möjligheter att redan före valet få preliminära uppgifter om valfinansieringen kan ökas, hur upprättandet av kampanjkonton kan underlättas och hur det lagstadgade taket för donationer kan effektiviseras.