"Beskattningen bör bättre beakta en utveckling som är hållbar i socialt, ekonomiskt och ekologiskt hänseende"

2.1 Beskattning i en föränderling värld

Lägesbild

Ekonomin i såväl Finland som globalt påverkas för närvarande av två centrala förändringstryck: klimatförändringen och den tekniska utvecklingen, som hänger samman med robotiseringen, digitaliseringen, plattformsekonomin och utvecklingen av artificiell intelligens. Av denna orsak bör beskattningen bättre beakta en utveckling som är hållbar i socialt, ekonomiskt och ekologiskt hänseende.

Den globaliserade ekonomin och den tekniska utvecklingen hotar den traditionella beskattningens viktigaste uppgift, nämligen att finansiera samhällstjänster och samhällsförmåner. Det centrala problemet med det nuvarande skattesystemet är att kapital rör sig fritt över gränserna och att företagen är verksamma i en internationell miljö, men att regleringen fortfarande till största delen är nationell.

Finland bör bidra till sådana nationella och internationella lösningar som tryggar och stärker vårt skatteunderlag på ett globalt hållbart sätt. Skatteunderlaget för rörligt kapital är svagt. Ett långsiktigt mål är att koncerner i princip bör kunna beskattas som en enda helhet. Till att börja med bör man ingripa i aggressiv skatteplanering genom att stärka skatteunderlaget och förhindra kringgående av skatt i samband med utländska placeringar. Grå ekonomi bör bekämpas både internationellt och nationellt.

Finland bör delta i att stoppa den skadliga konkurrensen om skatteunderlag, och detta bör göras så att Finland förbinder sig till gemensamma, rättvisa spelregler inom ramen för OECD, FN och EU. Det ligger i Finlands intresse eftersom Finland inte har deltagit i skadlig skattekonkurrens. Därför stöder Finland samarbetet konsekvent.

En hållbar finansiering av de offentliga tjänsterna förutsätter att skatteunderlaget stärks internationellt och nationellt så att de finländska löntagarnas och företagens betalningsbörda kan lindras och förutsättningarna för tillväxt kan tryggas. På så sätt upplever medborgarna också att beskattningen är rättvis, och äkta konkurrens främjas inom affärslivet.

Beskattningen har också till uppgift att jämna ut inkomstskillnaderna till låg- och medelinkomsttagarnas fördel, vilket görs genom att betalningsförmågan beaktas i grunderna för beskattningen. Man bör i beskattningen dessutom beakta att skillnaderna i förmögenhet har ökat.

En rättvis beskattning av digitala tjänster förutsätter också att Finlands skatteunderlag utvidgas. Skatteförvaltningens arbete för att beskatta plattformsekonomin bör understödjas.

Hållbar utveckling och bekämpning av klimatförändringen bör stärkas genom beskattning både internationellt och nationellt på ett socialt rättvist sätt och så att skatteunderlaget tryggas. Beskattningen ska främja hållbarare val vid produktion och konsumtion.

Beskattningen ska stödja de mål som har ställts upp för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken samt den internationella konkurrenskraften och livskraften i hela Finland. I fråga om skattestöden ska man planmässigt och på ett förutsägbart sätt övergå till åtgärder som påskyndar ekonomisk reform samt forskning och innovationer.

Samtidigt bör man komma ihåg att beskattning inte alltid är den effektivaste lösningen på samhälleliga utmaningar. Det behövs planmässig reglering och andra styrmedel.

Mål 1: Internationell beskattning

Regeringens mål är att säkerställa finansieringsunderlaget för välfärdssamhället i den digitala världsekonomin som utvecklas snabbt.

Metoder

Finland främjar inom EU, OECD och FN aktivt och på eget initiativ internationellt samarbete med beaktande av Finlands intressen.

Finland stöder lösningar med hjälp av vilka man kan bekämpa och försvåra skatteparadisens verksamhet både inom EU och annanstans i världen så att företagens vinster och andra inkomster beskattas en gång på ett transparent sätt. Målet är starkare och bredare skatteunderlag med hjälp av vilka man kan bekämpa internationella företags aggressiva skatteplanering och kringgående av skatt samt skadlig skattekonkurrens mellan stater. Regeringen är vid behov redo att på nytt inleda förhandlingar om bilaterala skatteavtal, om det behövs för att förhindra skattesmitning.

Skatteincitament som snedvrider konkurrensen och annan skadlig skattekonkurrens måste identifieras och åtgärdas effektivt. Finland ska delta aktivt i det internationella samarbetet och på så sätt säkerställs beskattningen av plattformsekonomin och de digitala företagen. Sådana bolag där staten har bestämmande inflytande visar exempel på samhällsansvar genom att enligt land redogöra för effekten av sin skattepolicy i enlighet med anvisningarna för ägarstyrning. Aggressiv skatteplanering godkänns inte.

I Finland inrättas ett nationellt samarbetsorgan (till exempel en parlamentarisk delegation på bred bas) för att upprätta en lägesbild och följa utvecklingen av den internationella beskattningen samt bedöma olika förslags konsekvenser för Finland.

Vid reformer som gäller finansieringen av EU:s verksamhet bör det säkerställas att Finlands intressen beaktas i tillräcklig utsträckning. Beslut om finansieringen av EU ska också i fortsättningen fattas av medlemsstaterna.

Det är ändamålsenligt att EU:s eventuella nya egna medel samlas in från sådana källor som bättre lämpar sig för internationell beskattning på bred bas än den nationella beskattningen i ett enskilt land. När reformer som gäller finansieringen av EU genomförs bör man bedöma hur EU:s finansieringsmodell kan kopplas till andra pågående reformer, såsom bekämpningen av klimatförändringen.

Mål 2: Stärkande av skatteunderlaget

Att stärka skatteunderlaget är särskilt viktigt i en global ekonomi där penningströmmar överskrider de nationella gränserna. Ett starkt skatteunderlag möjliggör också låga skattesatser och en rättvis beskattning, vilket främjar företagsverksamhet, sysselsättning, tillväxt och välfärd.

Metoder

Källskatt på vinstutdelning

Regeringen utreder om det för att stärka skatteunderlaget är möjligt att på vinstutdelning från utländska fonder (och andra samfund som är befriade från skatt på utdelning) införa en källskatt på 5 procent före 2022.

Utöver en internationell jämförelse görs det också en utredning av källskattens effekter på olika aktörer i Finland, särskilt allmännyttiga samfund. Den totala nivån på finansieringen av vetenskap, konst, kultur och motion sjunker inte på grund av den eventuella skatten på utdelning. Samtidigt kartläggs skatteavtal så att man när de förhandlas på nytt kan säkerställa att de inte begränsar tillämpningen av källskatt.

Andra åtgärder  som  stärker skatteunderlaget

Regeringen fortsätter på samma linje som de föregående regeringarna, dvs. skatteavdragen för räntor på bostadslån för egen bostad ska slopas stegvis. Det återstående skatteavdraget slopas helt och hållet under regeringsperioden.

Man utreder möjligheten att förnya beskattningen av bostadsinvesteringar så att rätten att från hyresintäkter dra av amorteringar på bolagslån begränsas. På grund av skatteförmånen har skuldbördan i många nya bostadsaktiebolag stigit till över 80 procent.

Man utreder före 2022 möjligheterna att ta ut en skälig skatt på utländska fonders och andra skattefria samfunds vinster från fastighetsinvesteringar.

Hushållsavdragets andel i fråga om arbetsersättning sänks till 40 procent och i fråga om lön till 15 procent. Dessutom sänks hushållsavdragets maximibelopp till 2 250 euro. Ändringen ökar skatteintäkterna med cirka 95 miljoner euro per år.

Man utreder förutsättningarna för att vid sidan av hushållsavdraget införa ett stödsystem som innebär att också personer med låga inkomster kan dra nytta av en förmån som liknar hushållsavdraget.

Bekämpning av grå ekonomi och aggressiv skatteplanering samt digitalisering av ekonomiförvaltningen

Grå ekonomi och kringgående av skatt medför årligen betydande skatteförluster för det finländska samhället. För det första försvagas ställningen för företag som agerar lagligt och etiskt rättvist och deras arbetstagare i och med att dessa företag och arbetstagare försätts i en orättvis konkurrenssituation. För det andra måste man på grund av det skattemässiga underskottet finansiera samhällets utgifter genom att ta ut mera skatter och avgifter på annat håll.

För att minska på det skattemässiga underskottet utvidgar och påskyndar regeringen åtgärder för att bekämpa grå ekonomi, och detta görs i form av ett omfattande program för vilket det under valperioden reserveras tilläggsfinansiering på sammanlagt 20 miljoner euro. Dessutom görs polisens särskilda anslag för bekämpning av grå ekonomi permanent, och utsökningsväsendet och konkursombudsmannens byrå får en fortsatt tilläggsfinansiering på 1,3 miljoner euro för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Digitaliseringen av förvaltningen och hela samhället samt en ekonomi i realtid främjas samtidigt i betydande grad. Dessutom underlättar man på ett långsiktigt sätt företagens och medborgarnas administrativa skyldigheter. Finland deltar också aktivt i det internationella samarbetet för att bekämpa grå ekonomi.

I företagens ekonomiförvaltning går man mot fullständig automation genom att ta i användning elektroniska kvitton och fakturor i ett strukturerat format. Behövliga lagstiftningsmässiga och tekniska metoder ska göras möjliga för skattemyndigheten så att myndigheten för beskattningen så automatiskt som möjligt kan samla in uppgifter om aktörerna inom den digitala plattformsekonomin. Ett utvidgande av uppgiftsinnehållet i mervärdesskattedeklarationerna ska utredas. För de utvecklingsprojekt som gäller digitaliseringen av förvaltningen och främjar transparens och som Skatteförvaltningen behöver reserveras under valperioden finansiering på sammanlagt cirka 30 miljoner euro.

På skeppsvarv ska det skattenummer som fungerat väl och förebyggt grå ekonomi inom byggbranschen tas i användning. Behovet av och förutsättningarna för att ta skattenumret i användning ska kartläggas också för andra riskbranscher, t.ex. turism- och restaurangbranschen. Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) kan utvidgas så att det i större utsträckning innehåller uppgifter om hur företagen sköter sina centrala skyldigheter. Regeringens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi presenteras närmare i bilaga 4 till regeringsprogrammet.

Finland fortsätter att vida nationella åtgärder för att bekämpa internationellt kringgående av skatt och aggressiv skatteplanering, och detta görs i form av ett separat åtgärdsprogram som utvidgar Finlands skatteunderlag och ökar transparensen. Åtgärderna i programmet presenteras i bilaga 5. Regeringen följer upp effekterna av de internationella och nationella åtgärderna för att förhindra kringgående av skatt.

Mål 3: En hållbar skattereform

Metoder

Som stöd för regeringens klimatmål bereds en färdplan för hållbar beskattning, vars första etapp slutförs senast 2020 vid ramförhandlingarna. Vid beredningen försöker man finna sådana lösningar som ur ett ekonomiskt perspektiv mest effektivt främjar regeringens klimatmål, som snabbar upp utvecklingen bort från fossila bränslen och som samtidigt uppfyller kraven på social rättvisa. Regeringen främjar uppnåendet av klimatmålen också i de skattereformer som görs på EU-nivå.

I färdplanen ingår en energiskattereform och en reform av beskattningen av fordonstrafiken, åtgärder som främjar cirkulär ekonomi samt utredning av möjligheten att införa utsläppsbaserade konsumtionsskatter.

Energiskattereformen

Styrningen av utsläppen inom energiproduktionen ökas genom att man frångår systemet för återbäring av energiskatt inom industrin samtidigt som punktskatten på elström enligt skatteklass II sänks mot den miniminivå som EU tillåter. Reformen genomförs kostnadsneutralt under en övergångsperiod. Värmepumpar och datorhallar som genererar värme till fjärrvärmenätet överförs till skatteklass II för elström.

Skattesubventionen för kombinerad el- och värmeproduktion sänks och skattenivån för uppvärmningsbränslen höjs så att skatteinkomsterna ökar med sammanlagt 100 miljoner euro under valperioden. Incitamenten för att skapa efterfrågeflexibilitet främjas exempelvis genom dynamisk beskattning av elström. Dubbelbeskattningen av lagringen av elström avskaffas även i fråga om pumpkraftverk och mindre ackumulatorer än de som skatten gäller i dag.

Reformen av  beskattningen av fordonstrafiken

I fordonstrafiken ställs det krav på betydande utsläppsminskningar. Av stor betydelse är likaså de därmed sammanhängande snabba förändringarna i fråga om drivmedlen inom transportsektorn, den pågående tekniska omvälvningen som hänför sig till automatiseringen samt de ökade mobilitetstjänsterna. Med hänsyn till dessa förändringar inleds ett arbete som syftar till att i ett bredare tidsperspektiv än vad denna regeringsperiod omfattar trygga skatteunderlaget för beskattningen av fordonstrafiken. I arbetet beaktas kraven på social rättvisa och regional jämlikhet samtidigt som man skärper kraven på utsläppsminskning.

Skatten på fossila bränslen höjs i enlighet med den beräknade ökningen i konsumentpriserna med 250 miljoner euro under valperioden. Effekten för låginkomsttagare ska beaktas genom ändringar i inkomstbeskattningen och förmånsnivåerna.

Man säkerställer att sådana konverteringar av drivkraften i bilar som möjliggör utsläppssnål rörlighet tas i beaktande i beskattningen av bilar, fordon och drivkrafter.

Bilförmånen ses över så att den uppmuntrar förmånstagarna att välja betydligt utsläppssnålare bilar. Laddningsförmånen för elbilar ska befrias från skatt. Samtidigt görs en översyn av beskattningen av andra anställningsförmåner så att beskattningen på ett rättvisare sätt också stöder användningen av lätt trafik och kollektivtrafik samt mobilitetstjänster (Mobility as a Service). Det stiftas en lag som gör det möjligt att införa trängselavgifter i syfte att hantera trafiken i stadsregionerna.

Finland understöder en utvidgning av utsläppshandeln så att den omfattar alla klimatpåverkande utsläpp från lufttrafiken. Alternativt kan skatt på flygbränsle eller införande av en flygavgift i hela EU eller globalt utredas.

Mervärdesskattefriheten för varor vars värde är under 22 euro och som importeras från länder utanför EU slopas senast vid ingången av 2021. Detta ökar skatteintäkterna av mervärdesskatt med uppskattningsvis cirka 40 miljoner euro. Förutom att reformen minskar transportutsläppen minskar den förekomsten av grå ekonomi och förbättrar den inhemska handelns konkurrenskraft.

Främjande av cirkulär ekonomi

Före ramförhandlingarna våren 2020 kommer regeringen att göra en heltäckande utredning över förutsättningarna att främja cirkulär ekonomi genom skattepolitiska åtgärder, exempelvis genom en brett baserad förpackningsskatt på förpackningar som tillverkats av icke förnybara naturresurser, en skatt som baserar sig på energi- och koldioxidutsläppen från avfallsförbränning samt genom en höjning av avfallsskatten för deponiavfall. Avsikten är att skatteändringarna ska träda i kraft vid ingången av 2021.

Utsläppsbaserade konsumtionsskatter

Bedömningen av livscykelutsläppen i fråga om livsmedel och andra konsumtionsvaror utvecklas i syfte att rikta beskattningen så att den beaktar konsekvenserna för klimatet och miljön.

Gruvskatterna

Gruvorna överförs till skatteklass I för elström och gruvdriften ska inte längre omfattas av energiskatteåterbäring. Möjligheten att införa en separat gruvskatt så att samhället ska få en skälig ersättning för utvinningen av mineraler utreds. Möjligheterna att beskatta vinsten av försäljning av gruvrättigheter i Finland även när rättigheterna ägs av utländska bolag utreds.

Mål 4: En sysselsättande beskattning som sporrar till företagande

Metoder

Beskattning  av förvärvsinkomster

Regeringen anser inte att en allmän sänkning av skatten på förvärvsinkomster är ändamålsenlig i ett läge där ekonomin växer normalt. Regeringen reserverar dock 200 miljoner euro för en måttlig sänkning av inkomstskatten, som ska kompensera höjningarna av de indirekta skatterna för löntagare med små och medelstora inkomster, pensionärer och företagare. Den så kallade solidaritetsskatten ska fortsätta till regeringsperiodens slut. I beskattningen av förvärvsinkomster ska årligen göras en justering som motsvarar ökningen av inkomstnivån och inflationen.

Arbetsinkomststöd och främjande av arbetskraftens rörlighet

Möjligheten att införa ett arbetsinkomststöd i samband med statens inkomstbeskattning före 2022 ska utredas. Det innebär att förvärvsinkomstskatten kan vara negativ för låginkomsttagare, pensionärer och företagare. Arbetsinkomststödet sporrar till sysselsättning bland annat i deltids- och ströjobb och utsträcker progressiviteten i inkomstbeskattningen även till mindre förvärvsinkomster för vilka det inte betalas förvärvsinkomstskatt. I samband med beredningen ska utredas hur arbetsinkomststödet kan kombineras med andra förmåner på ett ändamålsenligt sätt.

Arbetskraftens rörlighet främjas både inom landet och från utlandet till Finland genom att den skattepliktiga andelen av de flyttningskostnadsersättningar som arbetsgivaren betalar görs skäligare.

Stöd för små företag och tillväxtföretag

Finland ansöker om undantagstillstånd av EU för en höjning av den nedre gränsen av mervärdesskatteplikten för företag till 15 000 euro i syfte att lindra de administrativa skyldigheterna för småföretagare.

Problemen vid ibruktagandet av inkomstregistret ska utredas och korrigeras för att verksamheten för småföretagare och civilsamhällesorganisationer ska underlättas. Nyetablerade småföretagare ska stödjas genom ökad flexibilitet i fråga om betalningstider för förskottsskatten.

Regeringen genomför ny lagstiftning om ersättning till personal i onoterade tillväxtföretag med utgångspunkt i den modell som bereddes under föregående regeringsperiod. För reformen reserveras 10 miljoner euro per år.

Systemet med skattelättnad för nyckelpersoner som flyttar till Finland från utlandet görs permanent.

Mål 5: Hälsofrämjande genom beskattning

Metoder

Punktskatt på tobak

Regeringen fortsätter med gradvisa höjningar av punktskatterna på tobak- och nikotinprodukter med sammanlagt 200 miljoner euro under den kommande regeringsperioden. Folkhälsan främjas genom skattestyrning.

Punktskatt på alkohol

Regeringen fortsätter med måttliga höjningar av punktskatten på alkohol med 50 miljoner euro och ger akt på förändringar i verksamhetsmiljön så att konsekvenserna för resandeinförseln följs upp.

Punktskatt på läskedrycker

Regeringen höjer punktskatten på läskedrycker med 25 miljoner euro och inriktar höjningen på sockerhaltiga drycker. Genom detta stärks skattens styrande effekt för folkhälsan. Regeringen ska utreda om skattens struktur kan ändras så skatten inte omfattar bär- och fruktsafter. Dessutom utreds möjligheten att höja gränsen för småskalig produktion som är befriad från skatt.

Utredning om hälsofrämjande skatt

Regeringen ska utreda möjligheten att införa en skatt som främjar folkhälsan, till exempel för socker. Regeringen verkar också inom EU för att nya slags hälsofrämjande skatter ska kunna tas i bruk.

Mål 6: Fastighetsbeskattning

Metoder

Målet i fastighetsskattereformen är en reform där beskattningsvärdena i fastighetsbeskattningen som helhet bättre återspeglar fastigheternas gängse värden. Vid beredningen av fastighetsskattereformen ska bättre än nu beaktas både markens och byggnadernas verkliga marknadsvärde.

Fastighetsskattereformen får inte leda till oskäliga ändringar i någons fastighetsskatt. Reformen ska bedömas utifrån skäliga ändringar innan den ges. I samband med fastighetsskattereformen ska utredas hur skattskyldigas låga betalningsförmåga kan beaktas.

I samband med reformen av fastighetsskatten ska hänsyn tas till miljöaspekter. Fastighetsbeskattningen av vindkraftverk till havs ska sänkas. De områden som skyddats med stöd av naturvårdslagen ska befrias från fastighetsskatt. Fastighetsbeskattningen ska inte utvidgas till jord- och skogsbruksmark.

Mål 7: Landskapen

Metoder

Avsikten är inte att ibruktagandet av en eventuell landskapsskatt ska höja nivån på beskattningen.