Bilaga 3. Regeln för utgiftsramen

Regeringen förbinder sig att följa planen för de offentliga finanserna och det första rambe- slut som ingår i den. Målet är att genom planen för de offentliga finanserna garantera en ansvarsfull och långsiktig finanspolitik som främjar ekonomisk stabilitet.

Regeringen konstaterar att ramnivån för statsfinanserna höjs i enlighet med riktlinjerna i detta program. Åtgärder enligt regeringsprogrammet samt övriga åtgärder genomförs i den utsträckning det är möjligt inom ramen. År 2023 är ramnivån 1,4 miljarder högre enligt prisnivån 2020 än i den så kallade tekniska ramen (4.4.2019). I ramnivån ingår en

ofördelad reserv på 0,1 miljarder och en reservering för tilläggsbudgeten på 0,1 miljarder euro som inte ingick i den tekniska ramen. Utöver de strukturella justeringarna av ramarna justeras ramarnas totala nivå i motsvarande grad som prisnivån förändras.

Åren 2020–2022 reserveras det i ramnivån 300 miljoner euro för tilläggsbudgetar. Om utgiftsnivån efter tilläggsbudgetarna stannar under ramnivån, kan skillnaden följande år, oberoende av ramen, användas för utgifter av engångsnatur.

En mekanism för exceptionella konjunkturlägen (”mekanismen för exceptionella konjunk- turlägen”) tas i bruk. Syftet med mekanismen är att trygga finanspolitikens förmåga att reagera på det sätt som det ekonomiska läget kräver. Med avseende på användningen av mekanismen för exceptionella konjunkturlägen samt målen för en balanserad sysselsätt- ning och en balanserad offentlig ekonomi råder exceptionella konjunkturlägen

  • om världsekonomin och framför allt euroområdet råkar in i en allvarlig konjunkturned- gång som driver Finland in i samma läge, eller
  • om Finlands ekonomi råkar in i en allvarlig konjunkturnedgång till följd av en tillfällig störning som inte beror på regeringens åtgärder.

Det finanspolitiska ministerutskottet beslutar när dessa villkor uppfylls och beslutar om en rekommendation till statsrådet utifrån en beredning av finansministeriets ekonomiska av- delning och lägesbedömningar som gjorts av Finlands Bank och ekonomiska forskningsin- stitut. De förfaranden som gäller vid fastställande av exceptionella konjunkturlägen har preciserats i tilläggsprotokollet till regeringsprogrammet.

Genom att använda mekanismen för exceptionella konjunkturlägen är det trots ramen möjligt att 2020–2022 rikta sammanlagt högst 1 miljard euro, dock högst 500 miljoner euro per år, till utgifter av engångsnatur.

Syftet med ramarna för statsfinanserna är att begränsa det totala beloppet av utgifter som skattebetalarna påförs. När det i statsbudgeten görs förändringar som ur detta perspektiv är neutrala, kan justeringar som motsvarar dem göras i ramen för valperioden. Ramarna begränsar inte ombudgeteringar av utgifter, ändringar i tidtabellen för utgiftspaket eller sådana ersättningar eller återbetalningar av inkomster eller andra motsvarande poster som utan grund visar sig ha blivit gjorda till för högt belopp under valperioden. Om de ut- gifter som föranleds av ett aktuellt utgiftspaket tekniskt överförs till nästa valperiod, sänks ramnivån i motsvarande grad.

Regeringen använder inte skattelättnader eller skattesubventioner för att kringgå ramarna.

Om upphandlingen av jaktplan och systemet för återbäring av energiskatt föranleder min- dre utgifter under ramperioden än vad som reserverats i ramen, används skillnaden inte till att öka de övriga utgifterna.

Ramen omfattar inte följande utgifter:

  • Konjunkturrelaterade utgifter, det vill säga utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa, ut- gifter för utkomststödet, lönegaranti och bostadsstöd. Utgifterna för utkomstskyddet för
  • arbetslösa används också till finansieringen av lönesubventionen. De nämnda utgifterna omfattas dock av ramen när det gäller utgiftskonsekvenserna av ändringar i utgifternas grunder samt av andra behovsprövade beslut som inverkar på deras nivå.
  • Ränteutgifter för statsskulden.
  • Kompensationer till andra skattetagare till följd av skatteändringar (inklusive kompensa-
  • tioner för socialförsäkringsavgifter) som staten har fattat beslut om.
  • Utgifter som till beloppet motsvarar tekniskt förmedlade betalningar och medfinansie-
  • ring från utomstående (inklusive EU).
  • Utgifter motsvarande intäkterna av penningspelsverksamhetens vinstmedel.
  • Finansiella  investeringar.
  • Anslag som anvisats för mervärdesskatteutgifter.
  • Finansieringen av Rundradion (”överföring till statens televisions- och radiofond”).