Bilaga 6. Protokollsanteckningar

Ett ekonomiskt hållbart Finland

  • Mekaniska årliga mål ska inte ställas för försäljning av egendom. De ska förverkligas på ett ändamålsenligt sätt och enligt en ändamålsenlig tidtabell.
  • Regeringen lägger skyndsamt fram en tilläggsbudget genom vilken det bland annat inleds infraprojekt som stärker hela landets konkurrenskraft och tillgänglighet, försnabbar spårtrafiken och minskar underhållsskulden inom transportnätet.
  • Vid behov kommer minskningen i Finlands del av EU-finansieringen under den kommande stödprogramperioden 2021–2027 för EU:s gemensamma jordbrukspolitik att kompenseras av den ofördelade reserven.

Konstaterande av en exceptionell konjunkturnedgång

  • Med avseende på användningen av mekanismen för exceptionella konjunkturlägen samt målen för en balanserad sysselsättning och en balanserad offentlig ekonomi råder exceptionellt konjunkturläge, om Finlands ekonomi råkar in i exceptionell konjunkturnedgång på grund av en allvarlig konjunkturnedgång i världsekonomin och i synnerhet inom euroområdet eller på grund av en annan tillfällig allvarlig störning i efterfrågan som inte beror på regeringens åtgärder.
  • Finanspolitiska ministerutskottet beslutar om definitionen av exceptionellt konjunkturläge uppfylls utifrån en analys av finansministeriets ekonomiska avdelning och lägesbedömningar som begärts från Finlands Bank och ekonomiska forskningsinstitut (Etla, PT, PTT).
  • Uppkomsten av exceptionella konjunkturlägen bygger på en helhetsbedömning av ekonomins tillstånd. I bedömningen fästs särskild uppmärksamhet vid bruttonationalproduktens och arbetslöshetsgradens utveckling samt vid andra relevanta faktorer.
  • Tecken på en allvarlig störning i euroområdet är till exempel att bruttonationalprodukten i euroområdet minskar med minst 0,5 procent under två kvartal i rad och att den säsongsrensade arbetslöshetsgraden i euroområdet under tre månader ökar kumulativt med minst 0,5 procentenheter
  • Tecken på en allvarlig störning i Finlands ekonomi är till exempel att Finlands bruttonationalprodukt minskar med minst 1,0 procent under två kvartal i rad och att trenden för arbetslöshetsgraden under tre månader ökar kumulativt med minst 0,5 procentenheter.
  • I analysen fästs vikt förutom vid störningarnas skala särskilt vid deras uppskattade varaktighet och källa.

3.1 Ett klimatneutralt Finland som tryggar den  biologiska mångfalden

Tillstånd av markägaren ska föreskrivas som en förutsättning för ett förlängt malmletningstillstånd.

3.2 Finland – större än sin storlek i världen

Regeringen gör för regeringsperioden upp en investeringsplan för utvecklingssamarbete i låne- och investeringsform. Planen ska styra investeringar i enlighet med prioriteringarna och principerna i regeringsprogrammet, i synnerhet till klimatfinansieringen och till de minst utvecklade länderna. Kriterierna för effekterna av investeringar och för ansvarsfullhet ska stärkas och iakttagandet av kriterierna följas upp. Planen ska göras upp så att den kan godkännas i samband med budgetförhandlingarna hösten 2019.

Regeringen ska samtidigt göra upp en plan för mål av engångsnatur i utvecklingssamarbetet. Dessa stärker möjligheterna att uppnå regeringens utvecklingspolitiska mål och Finlands internationella profil och tillgodoser aktuella humanitära behov och multilaterala organisationers behov av finansiering. I planerna ska betonas en så omfattande ODA-duglighet som möjligt.

Vid förhandlingsbordet fördes diskussioner om att följande frågor ska tas med i tilläggsprotokollet

  1. Vid Finlands deltagande i krishanteringsinsatser betonas FN-insatser. Beslut om deltagande i insatser samt om nödvändig tilläggsfinansiering ska fattas från fall till fall och vid behov genom en tilläggsbudget.
  2. För att trafiken mellan Finland och Ryssland ska bli smidigare utreds möjligheten att öppna ett internationellt gränsövergångsställe i Parikkala.
  3. Målet är att det stöd för utvecklingssamarbete som kanaliseras via organisationernas moment för civilsamhällesorganisationer höjs till 15 procent av de ordinarie utvecklingssamarbetsanslagen.
  4. Resurserna för Partiernas internationella demokratisamarbete (DEMO) rf tryggas som en del av demokratiserings- och rättstatsstödet.
  5. Målet är att den finansieringsandel som styrs via FN ska höjas till 30 procent av utvecklingssamarbetsanslagen på Finlands prioriterade områden och betona kvalitet och genomslag.
  6. Team Finland-verksamheten vid utrikesministeriet ska stärkas med beaktande av de områden som inte täcks och genom att Business Finland-aktörerna skiftar fokus från Finland till utländska nätverk.
  7. Handeln med Ryssland ska göras flexiblare genom att nödvändiga resurser tryggas för behandlingen av exporttillstånd.
  8. För att säkerställa kompetensen inom hållbar utveckling dras färdigt upp Agenda 2030-riktlinjer för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Arbetet med utvecklingsfrågor och global fostran i ett pluralistiskt civilt samhälle ska även i Finland möjliggöras genom en tryggad finansiering.
  9. I början av regeringsperioden ska göras en utredning om verksamhetsförutsättningarna för civilsamhällesorganisationer och fristående stiftelser som är verksamma på det utrikes- och säkerhetspolitiska fältet. Ett utvecklingsprogram ska göras upp utifrån utredningen.
  10. När det gäller en ökning av klimatfinansieringen ska målet vara framförhållning.

3.6.1 Strukturreformen av social- och hälsotjänsterna

Om användningen av det budgeterade men oanvända eller från beredningen återförda beredningsanslag på cirka 250 miljoner euro för den social- och hälsovårdsreform som förföll beslutades följande:

I fråga om användningen av anslaget under moment 28.70.05 ska finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, och vid behov övriga ministerier, bereda ett gemensamt förslag för regeringsperiodens första plan för de offentliga finanserna samt för framtida tilläggsbudgetpropositioner. I samband med det ska det bedömas om det eventuellt finns överlappningar med övrigt innehåll i social- och hälsovårdsreformen.

Beredningsanslagen kan användas för samordning av informationssystem, riksomfattande IKT-beredning, åtgärder för att främja produktiviteten samt annan finansiering av arbete för utveckling av social- och hälsovården och räddningsväsendet.

Av finansieringen på 250 miljoner euro anvisas fyra miljoner euro för integrationsforskningen inom social- och hälsovården.