"Det finns behov av mångsidigt bostadsbyggande på marknadsvillkor och av komplette- rande statligt understödd bostadsproduktion till rimligt pris"

3.1.1 Bostadspolitiken

Lägesbild

Byggandet och bostäderna producerar över en tredjedel och trafiken ungefär en femtedel av Finlands växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp måste minskas för att Finland ska uppnå sina nationella och internationella klimatmål.

I huvudstadsregionen och i andra växande stadsregioner försämras tillgången på arbetskraft och företagens tillväxtförutsättningar av att bostäderna är dyra och för få. Människor lider av det dyra boendet, eftersom en alltför stor del av mångas inkomster går till boendet. Det har blivit vanligare att bo på hyra, och hyrorna har stigit snabbare än levnadskostnaderna.

Det finns behov av mångsidigt bostadsbyggande på marknadsvillkor och av kompletterande statligt understödd bostadsproduktion till rimligt pris. Studerandenas bostadssituation är i vissa städer dålig, och inte på långt när alla som ansöker om en studentbostad kan erbjudas en. Bostadslösheten koncentreras till huvudstadsregionen och andra stora tillväxtcentrum.

Samtidigt blir bostäder i avfolkningsområdena stående tomma, och bostadsbeståndet förfaller. I takt med att befolkningen blir äldre ökar behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder. Utöver äldre personer är det också många grupper med särskilda behov som har nytta av tillgänglighetsanpassade bostäder.

Byggnadsbeståndets tekniska skick behöver åtgärdas. De problem som orsakas av dålig inomhusluft har man inte lyckats minska i någon betydande omfattning. Problemen gäller både kvaliteten på byggandet, ansvarsfördelningen och bostadslösningarna för dem som lider av symtom och sjukdomar på grund av inomhusluften.

Mål 1

Ett klimatneutralt samhälle och bättre kvalitet på byggandet

Regeringen vill bygga ett klimatneutralt samhälle genom att minska klimatavtrycket av byggandet, markanvändningen och trafiken och genom att stödja en hållbar samhällsstruktur. Byggandets kvalitet ska förbättras, och inneluftsproblemen och de hälsoproblem de orsakar ska minskas.

Energiprestandan i det existerande byggnadsbeståndet ska förbättras, och klimatavtrycket av det ska minskas. Användningen av trä som byggnadsmaterial ska fördubblas under regeringsperioden. Användningen av trä kommer att bidra såväl till ökad sysselsättning i Finland som till en positiv klimatpåverkan.

Problemen med inomhusluften i byggnader ska åtgärdas och förebyggas, vilket kommer att underlätta livet för dem med symtom på grund av dålig inomhusluft. Lagstiftningen och statens stödsystem ska utvecklas så att problemen med inomhusluften i byggnader och de hälsoproblem de orsakar minskar avsevärt, liksom också människors benägenhet att insjukna. Kvaliteten på och tillsynen över byggandet ska förbättras och ansvaren förtydligas.

Metoder

Reform av markanvändnings- och bygglagen

Reformen av markanvändnings- och bygglagen ska slutföras genom parlamentarisk beredning. Till de huvudsakliga målen med reformen hör ett klimatneutralt samhälle, stärkande av naturens mångfald, bättre kvalitet på byggandet och främjande av digitaliseringen. Dessutom bör samhällsstrukturens sociala och ekonomiska hållbarhet beaktas. Kommunernas planläggningsmonopol och planhierarki ska bevaras, planläggningsprocessen göras smidigare och kommunernas markpolitik stärkas. Planläggningen ska basera sig på omfattande konsekvensbedömningar. Tillsynen över områdesanvändningens laglighet förblir myndighetsverksamhet i åtminstone samma utsträckning som för närvarande.

Bekämpningen av klimatförändringen ska beaktas såväl vid planläggningen och byggandet som i underhållet av byggnadsbeståndet. Samhällsstrukturen bör stödja anpassningen till klimatförändringen och gynna gång, cykling och kollektivtrafik i synnerhet i stadsregioner. Vi kommer att värna om kulturmiljöerna och stärka naturens mångfald också i stadsmiljöer. Människors möjligheter att delta ska förbättras. Det ska skapas ett riksomfattande digitalt register och en dataplattform för den byggda miljön, vilka ska utgöra underlag för beslut och processer om markanvändning och byggande. I kommunerna bör e-tjänster och principen om ett enda serviceställe för lov, tillstånd och anmälningar som gäller byggande främjas.

Främjande av träbyggande och koldioxidsnålt byggande

Genomförandet av färdplanen för koldioxidsnålt byggande kommer att påskyndas, och den cirkulära ekonomin kommer att främjas i byggandet. Åtgärdsprogrammet för träbyggande förlängs till utgången av 2022. Mål för träbyggande ska ställas upp inom det offentliga byggandet.

Kunnandet inom träbyggande och fortbildningen inom byggbranschen ska främjas, liksom också forskningen och produktutvecklingen inom träbyggande samt exporten.

Träbyggandet ska främjas inom ARA-produktionen genom en höjning av startbidraget inom  MBT-områden.

Stöd för reparationer

Ombyggnad och energirenovering av ARA-bostadsbeståndet ska främjas genom ibruktagande av ett startbidrag för ombyggnad som är bundet till räntestödslån och som har som villkor att energiprestandan förbättras. Bidraget ska uppgå till högst 4 000 euro per bostad.

Utvecklandet av det elektroniska bostadsdatasystemet fortsätter. Det kommer att göras en utredning av om en kalkylmässig andel som mäter fastigheters eftersatta underhåll kan fogas till disponentintygen för att förbättra konsumentskyddet för bostadsägare i bostadsaktiebolag.

Borgenssystemet för ombyggnad i bostadsaktiebolag ska uppdateras till en fungerande stödmodell. Det ska tas i bruk ett understöd för undersökning av byggnaders skick och för utarbetande av reparationsplaner.

Det ska göras en utredning om möjligheterna att genomföra en skatteneutral ändring av systemet med bostadshusreservering så att det främjar bostadsaktiebolagens beredskap för nödvändiga reparationer, i synnerhet sådana som minskar utsläppen.

Åtgärdande av inneluftsproblem

Åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028 fortsätter. Programmets ambitionsnivå höjs, och dess målsättningar och verksamhetsområde ses över för att främja effektivare lösningar på inneluftsproblem. Det ska säkerställas att programmet under valperioden leder till behövliga lagstiftningsändringar och åtgärder. Som en del av programmet Sunda lokaler 2028 ska det göras en utredning om inrättandet av ett kompetenscentrum för reparationsbyggnad.

Det ska göras en utredning och säkerställas att riksdagens tidigare ställningstaganden om fukt- och mögelproblem i byggnader har verkställts.

Kvaliteten på och tillsynen över byggandet ska förbättras och ansvaren förtydligas i synnerhet i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen. Det ska före- skrivas att det är huvudentreprenören som har ansvar för genomförandet av byggandet. Detta omfattar ansvaret för byggfel och för att åtgärda dem.

Anvisningarna för avhjälpande och avvärjande av inneluftsproblem ska förbättras utifrån forskning. Kunnandet om reparationsbyggnad ska vid behov förbättras genom fortbildning. Vi kommer att satsa på forskning om inneluftsproblem och om lösningar på problemen.

Hälsovårdsinspektörernas och arbetarskyddsmyndigheternas befogenheter ska utvidgas när det gäller möjligheten att förplikta till reparationer. Konditionsgranskningen ska tas in i lagstiftningen, och det ska fastställas kompetenskrav för konditionsgranskare.

Hjälp till dem som lider av inneluftsproblem

Det ska utredas vilken typ av hjälp och stöd de som hamnat i en mögelfälla behöver. Det ska även utredas om staten kan stödja avhjälpandet av inneluftsproblem i byggnader och byggandet av rena bostäder åt dem som har insjuknat på grund av dålig inomhusluft.

Det ska utredas om det finns behov av att genom förpliktande lagstiftning stärka rättsskyddet för dem som köpt hus med inneluftsproblem. Det ska göras en utredning om behovet av och ramvillkoren för reparationsunderstöd för privatägda bostadsbyggnader. En förutsättning för beviljande av investeringspeng ska vara att inneluftsproblem har konstaterats.

Mål 2

Stödjande av en hållbar stadsutveckling och utökande av bostadsbyggandet i växande stadsregioner

Vi vill stödja en hållbar stadsutveckling och utöka bostadsbyggandet i de växande stadsregionerna, så att den ökande efterfrågan på bostäder kan tillgodoses, boendepriserna bli rimligare och arbetskraftens rörlighet underlättas.

De växande regionernas behov förutsätter mångsidiga åtgärder för att öka bostadsbyg- gandet och sänka byggkostnaderna. En ökning av den statsunderstödda produktionen av bostäder till rimligt pris ska utgöra ett komplement till utbudet av privata bostäder som tillhandahålls på marknadsvillkor och bidra till att stabilisera konjunkturen. Metropolområdets betydelse och särskilda behov ska beaktas. I stadspolitiken understryks förebyggandet av segregation och utvecklandet av förorterna.

Vi ska vara medvetna om att det inom landet finns mycket olika bostadsmarknader och även behov som beror på plötsliga förändringar. Målet med en långsiktig och en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar bostadspolitik är att öka det mångsidiga bostadsutbudet i de växande områdena. Samtidigt utgörs största delen av Finland av avfolkningsområden, där den äldre befolkningens bostadsbehov framhävs. Vi ser till att utveckla boendeförhållandena i hela Finland.

De olika åldersgruppernas och befolkningsgruppernas olika behov när det gäller boende ska beaktas. Vi ser till att det statliga stödet till boende för grupper med särskilda behov är tillräckligt. Boende i gemenskap ska utvecklas.

Metoder

Långsiktig utveckling av bostadspolitiken

Det ska utarbetas ett övergripande och målinriktat utvecklingsprogram för bostadspolitiken som sträcker sig över åtta år. Som grund för programmet ska det göras en omfattande utredning om de centrala utvecklingsobjekten i bostadspolitiken. Programmet ska överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse före utgången av 2020.

De tio åtgärderna i det ställningstagande som revisionsutskottet föreslog i sitt betänkande Utvecklingsbehov i bostadspolitiken och som godkändes av riksdagen hösten 2018 kommer att genomföras.

MBT-avtalsförfarande

Partnerskapet inom stadsutvecklingen mellan staten och de stora stadsregionerna kommer att fortsätta genom avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT), och avtalen görs mer bindande. Det ska byggas klimatneutrala stadsregioner, bostadsproduktionen ska utökas och färdmedelsfördelningen ska ändras till de hållbara färdsättens fördel.

Segregationen och bostadslösheten ska bekämpas, och en mångsidig invånarstruktur i alla områden ska främjas. Staten ska se till att det görs tillräckliga satsningar bland annat på investeringar i kollektivtrafiken och på byggnadsunderstöd till kommunaltekniken. Staten ska även anvisa mark till i synnerhet bostadsproduktion till rimligt pris och hållbara trafikförbindelser.

Genom MBT-avtalen ska det garanteras att kommunerna har en tillräcklig planreserv för mångsidig bostadsproduktion på lång sikt. MBT-avtalen ska främja kompletteringsbyggande och en övergång till parkering på marknadsvillkor.

Avtalsförfarandet kan utvidgas till att utöver de nuvarande avtalsregionerna omfatta också nya regioner, varvid staten deltar i motsvarande utökade utsträckning. MBT-avtalen ska ingås för längre tid, tolv år, och avtalen ska bli löpande.

En ökning av den statsunderstödda produktionen av ARA-bostäder till rimligt pris ska utgöra ett komplement till utbudet av privata bostäder som tillhandahålls på marknadsvillkor och bidra till att stabilisera konjunkturen. Startbidragen med långfristigt räntestöd utvidgas till att omfatta alla MBT-avtalsområden. De ska uppgå till 10 000 euro per bostad i Helsingforsregionen och till 3 000–5 000 euro per bostad i andra MBT-områden. Inom träbyggandet ska det tas i bruk ett 20 procent högre startbidrag. Målet är att höja andelen ARA-bostadsproduktion till rimligt pris till åtminstone 35 procent, dock så att det inte bildas områden med ensidig koncentration enligt besittningsform.

Som en del av Helsingforsregionens MBT-avtal ska man beakta regionens utmaningar med tillväxten och bekämpningen av segregationen.

Statligt understödd bostadsproduktion

Inom den statligt understödda bostadsproduktionen kommer Statens bostadsfond att behålla sin ställning som fond utanför statsbudgeten, och det bör hittas nya inkomstkällor för fonden. Det ska säkerställas att statens stödsystem sporrar till innovativa och miljövänliga boendelösningar.

Stödsystemet med långfristigt räntestöd för bostadsproduktion till rimligt pris ska reformeras för att bli ännu mer sporrande och transparent. Beloppet av det statliga understödet ska höjas, och karenstiden ska fortsättningsvis vara 40 år. I reformen ska nya boendelösningar beaktas, liksom också att boendet allt mer kretsar kring tjänster. Grunderna för val av hyresgäster i ARA-hyresbostäder förblir oförändrade.

Bostadsrättssystemet kommer att reformeras med betoning på rimliga priser, transparens och invånarnas möjligheter att påverka. Valet av de boende ska reformeras.

A-Kruunu Oy:s ställning som producent av hyresbostäder till rimligt pris ska garanteras.

Verksamhetsanslagen för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA ska höjas med anledning av de ökande uppgifterna.

Åtgärder i växande stadsregioner

I de växande stadsregionerna ska produktionen av ARA-bostäder till rimligt pris och reparationerna av det nuvarande bostadsbeståndet utökas. Ett mål är att det med statens lång- fristiga räntestöd ska byggas minst 10 000 nya bostäder per år, varav över hälften i Helsingforsregionen. Räntestödslånen till nyproduktionen kommer huvudsakligen att riktas till områden där efterfrågan på bostäder kommer att hålla i sig också på lång sikt. Också områden med positiv strukturomvandling kommer att beaktas.

Bostadsbyggande till rimligt pris ska främjas i växande stadsregioner genom att det tas i bruk ett understöd för ändring av användningsändamål, så att det existerande byggnadsbeståndet, såsom kontorslokaler, kan byggas om till ARA-bostäder.

Åtgärder i avfolkningsområden

I avfolkningsområden behöver hyreshussamfund som byggts med statligt stöd särskilt stöd för utvecklande av boendeförhållandena och minskande av statens ekonomiska risker.

Kommuner och samfund kommer att få hjälp att anpassa sitt fastighetsbestånd till den minskande efterfrågan och bygga om det existerande ARA-bostadsbeståndet så att det lämpar sig för äldre personer. För anpassningen av fastighetsbeståndet ska det göras en tidsbunden höjning av rivningsbidraget och bidragsfullmakten och av ackordfullmakterna. Sammanslagningen av hyreshusbolags lån ska underlättas genom skuldkonvertering.

Boende för grupper med särskilda behov

Boendet kommer att främjas för grupper med särskilda behov genom att ARA-investeringsunderstödet för grupper med särskilda behov är på en tillräcklig nivå. Byggandet av studentbostäder och ungdomsbostäder ska utökas, och den lägsta stödklassen för ARA-investe- ringsunderstödet för grupper med särskilda behov ska höjas från 10 procent till 15 procent.

Som en del av regeringsperiodens nya åldersprogram kommer ett separat åtgärdsprogram för äldre personers boende att genomföras. Det bör utvecklas goda boendelösningar för äldre, såsom boende i gemenskap och byggande av samfundshem tillsammans med kommunerna. Tillgängligheten ska främjas genom hiss- och tillgänglighetsunderstöd, vilket är till nytta inte bara för äldre personer, utan också för många andra befolkningsgrupper. Minnessjuka personers särskilda behov ska beaktas, liksom också att äldre personer ska ha ett tryggt boende.

Avvecklingen av institutionsvården av personer med utvecklingsstörning kommer att slutföras, och möjligheterna att bli självständig kommer att stödjas för personer med utvecklingsstörning och för unga och vuxna med autismspektrumtillstånd genom att man understöder att personen skaffar en bostad som motsvarar de individuella behoven och genom att bostadsobjekt byggs i vanliga bostadsområden.

Boendet för rehabiliteringsklienter inom mentalvården och missbrukarvården ska främjas.

Utvecklandet av förorterna samt en hållbar stadsutveckling

Det övergripande utvecklandet av förorterna fortsätter, och samtidigt främjas närdemokratin. Den sociala sammanhållningen ska främjas och differentieringen av bostadsområdena stoppas. Dessutom ska skapandet av hållbara trafiklösningar, kompletteringsbyggandet, trivseln, gemenskapen och tryggheten främjas och marginaliseringen bekämpas. Tillräckliga resurser ska reserveras för detta. Klimatneutralitet och grönområden ska stå i fokus vid utvecklandet av bostadsområdena.

Ett förvaltningsövergripande förortsprogram kommer att inledas för att främja invånarnas välbefinnande och delaktighet och bostadsområdenas livskraft och för att förebygga segregation. Det nationella stadsprogrammet för hållbar utveckling fortsätter.

Nya former för och priset på ägarboende

Grupp- och andelslagsbyggande kommer att främjas och understödjas. Pilotförsöken med bostadsandelslag kommer att fortsätta, och det kommer att beredas lagstiftning om andelslagsboende. Gruppbyggandet ska främjas genom att det utfärdas bestämmelser om borgen under byggnadstiden.

Det ska utredas vilka faktorer som påverkar priset på byggande, såsom normer för bilplatser och skyddsrum, för att främja billigare byggande. Eventuella lindringar i lagstiftningen får inte äventyra byggandets kvalitet och byggnadernas sundhet och säkerhet.

Statens möjligheter att främja ägarboende till rimligt pris, exempelvis genom aravalån, ska utredas.

Stärkande av hyresgästers ställning

För att stärka hyresgästernas ställning ska det inom ramen för gällande lagstiftning fästas vikt vid metoder för förebyggande av oskäliga hyreshöjningar. Hyresgästernas ställning ska stärkas genom en reform av lagen om samförvaltning i hyreshus, som reglerar de boendes beslutanderätt i statligt understödda hyresbolag och bostadsrättsbolag.

En internationell jämförelse av stöden, lagstiftningen och hyresmarknaden i fråga om boendet ska göras som en del av det åttaåriga utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken.

Mål 3

Avskaffande av bostadslösheten på två valperioder

Målet är att halvera bostadslösheten under valperioden och avskaffa bostadslösheten på två valperioder, det vill säga senast 2027. Vi håller fast vid principen Bostad först, som har visat sig fungera. Vi ska särskilt koncentrera oss på att förbättra tillgången till boenderådgivning och förebygga bostadslöshet, med fokus på unga och invandrare.

Metoder

Ett samarbetsprogram ska inledas med de centrala stadsregionerna, tjänsteproducenterna och organisationerna för att halvera bostadslösheten till 2023 och avskaffa den till 2027. Målet att avskaffa bostadslösheten ska fogas till MBT-avtalen mellan staten och de stora stadsregionerna.

För att förbättra tillgången till boenderådgivning ska boenderådgivningen göras lagstadgad och anvisas tillräckliga resurser. Tillräcklig boenderådgivning ska tryggas i samarbete med kommunerna. Boenderådgivning bör tillhandahållas oberoende av boendeformen.

Statistikföringen av bostadslösheten ska utvecklas. Det ska till exempel byggas upp ett statistikföringssystem för bostadslöshet som grundar sig på nationella informationssystem, såsom Kanta-tjänsten, och som utöver statistiska uppgifter i realtid även producerar uppgifter om vägen till, under och ut ur bostadslösheten och om bakgrundsfaktorerna.