"Allmänhetens säkerhet och också känslan av trygghet är kärnan i den finländska demokra- tin och det finländska välfärdssamhället"

3.3 Den trygga rättstaten Finland

Lägesbild

Finland är världens tryggaste land och det vill vi förbli. Många internationella jämförelser visar att vi också är det mest stabila och fria landet i världen och det som bäst tryggar människornas grundläggande rättigheter, ett land med god förvaltning och ett oavhängigt rättsväsen. Detta är ingen självklarhet. De förändrade förhållandena utmanar oss till bättre prognostisering och beredskap. Finland måste se om sin inre och yttre säkerhet, se till att rättsstatsprincipen följs och att vardagen är trygg.

Allmänhetens säkerhet och också känslan av trygghet är kärnan i den finländska demokratin och det finländska välfärdssamhället. Gemensamma värderingar, välfärd, jämställdhet, demokrati, en tillförlitlig förvaltning, rättsstaten och fungerande institutioner skapar grunden för ett stabilt samhälle och en inre säkerhet.

Den finländska demokratin stöder sig på rättsstaten där grundlagen ger ett starkt skydd för varje individs människovärde, integritet och andra grundläggande rättigheter. Finland har förbundit sig att följa de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter och EU:s bestämmelser om de grundläggande rättigheterna. Rättsstatens kärna består av en högklassig lagstiftning som tryggar de grundläggande och de mänskliga rättigheterna och som tillämpas av oberoende domstolar. Till en rättsstat hör utöver individens rättigheter även individens skyldigheter gentemot varandra och samhället. I våra grundläggande rättigheter ingår vårt ursprungsfolks, samernas, språkliga och kulturella rättigheter som staten har förbundit sig att respektera och främja.

Ur ett rättsstatsperspektiv är de centrala utmaningarna under den kommande regeringsperioden den förändrade säkerhetssituationen och större mångfalden av hot, den ökade ojämlikheten och större marginaliseringen, problemen med att tillgodose lika rättigheter, upprätthållandet av trygghetskänslan, tilltron till samhället rent allmänt och goda relationer mellan befolkningsgrupper samt säkerhetsmyndigheternas funktionsförmåga.

Mål 1

Åtgärder för att stärka likabehandlingen, jämlikheten och ett jämlikt tillgodoseende av rättigheter

Metoder

Regeringen ska sörja för att rättssystemet är klart och tydligt, för rättssäkerheten och för att lagstiftningslösningarna är konsekventa.

Tillgången till elektroniska tjänster förbättras. Särskild vikt ska fästas vid myndighetsspråket. Lättläst språk ska användas i större utsträckning för att var och en ska ha tillgång till tjänsterna. Myndighetstjänsterna utvecklas för dem som inte har möjlighet att använda elektroniska tjänster.

Rasism och diskriminering bekämpas på alla delområden av samhället. Regeringen kommer att utarbeta ett handlingsprogram mot rasism och diskriminering. Man ingriper målinriktat mot rekryteringsdiskriminering och myndigheternas kompetens och medvetenhet i minoritetsfrågor utökas.

Ett jämställdhetsprogram kommer att utarbetas. Regeringen förbinder sig att främja jämställdheten mellan könen bland annat i budgetprocessen och i alla viktiga reformer.

Regeringen ser till att de språkliga rättigheterna tillgodoses i myndigheternas verksamhet, inom förvaltningen och vid lagberedningen. Utbildning och personalrekrytering ska borga för att säkerhetsmyndigheterna har faktisk beredskap att betjäna allmänheten på finska och svenska (i synnerhet polisen och larmcentralerna).

Äldre och personer med funktionsnedsättning görs mer medvetna om sina rättigheter och det faktiska tillgodoseendet av rättigheterna stöds..

Mål 2

Trygghetskänslan förstärks och säkerhetsmyndigheternas funktionsförmåga säkras

Metoder

Den övergripande säkerheten i samhället

Regeringen ska se till att de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses samt avvärja rättskränkningar. Särskild vikt fästs vid att förbättra människors säkerhet, att bereda sig för nya säkerhetshot och stärka trygghetskänslan.

Regeringen tar i sitt beslutsfattande också hänsyn till att livsviktig infrastruktur fungerar samt till befolkningens utkomst och förmåga att fungera i samhället, den psykiska kriståligheten, försörjningsberedskapen samt till Finlands verksamhet som medlem i internationella samfund.

Regeringen kommer före utgången av 2021 att till riksdagen överlämna en övergripande, sektorsövergripande redogörelse för den inre säkerheten.

Det säkerställs att den nya underrättelselagstiftningen tillämpas effektivt och på behörigt sätt. Det garanteras att underrättelsemyndigheternas befogenheter och resurserna i synnerhet för de myndigheter som övervakar underrättelseverksamheten är uppdaterade och tillräckliga. Regeringen kommer att ge en övergripande redogörelse för underrättelselagstiftningen före utgången av 2021.

Säkerhetsmyndigheternas funktionsförmåga

Brottslighet och återfall i brott ska förhindras på många olika sätt. De personer som polisen, åklagarna, domstolarna eller utsökningen kommer i kontakt med hänvisas också till andra tjänster som dessa personer behöver; utsökningen hänvisar till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, polisen till missbrukarvård eller program för avbrytande av våld, fängelser och samhällspåföljder till social- och hälsovårdstjänster samt till rehabiliteringsprogram för förebyggande av kriminalitet. Justitieministeriet anvisas finansiering för ett treårigt projekt för effektivare brottsförebyggande.

Regeringen fäster särskild vikt vid att minska brott mot personlig integritet samt brott mot liv och hälsa, i synnerhet brott mot barn samt våld i nära relationer. Möjligheten till låg anmälningströskel i syfte att hjälpa offer i en särskilt utsatt ställning förbättras och myndig- heternas praxis stärks. Utvidgningen av den så kallade barnhusmodellen främjas i syfte att hjälpa barn som utsatts för sexuellt utnyttjade och våld. Ställningen för människohandelsoffer förbättras oavsett hur själva straffprocessen vid människohandel avancerar.

I syfte att realisera straffansvaret och påskynda behandlingstiderna vid brott ska polisens, åklagarnas och domstolarnas resurser utökas så att behandlingstiderna inom hela den rättsliga processen förkortas (förundersökning, åtal och domstolsbehandling till lagakraftvunnen dom).

Radikalisering förebyggs genom samarbete mellan myndigheter och organisationer samt genom understöd till organisationernas verksamhet. Behövlig finansiering till och styrning av organisationerna säkerställs för att åstadkomma en långsiktig och rikstäckande verk- samhet. Information om tjänsterna sprids till olika myndigheter för att de som behöver hjälp ska kunna hänvisas till lämplig form av hjälp.

Antalet poliser utökas till 7 500 årsverken senast 2022. Detta understöds genom ökad utbildning för poliser. De förbättrade resurserna allokeras till polisens operativa verksamhet. Avsikten är att få personer med olika etniska bakgrund att söka till polisutbildning. Det läggs vikt vid polisens språkkunskaper.

Regeringen ökar myndigheternas närvaro och synlighet i synnerhet på de områden där servicenivån är sämst. Det fastställs maximala responstider för polisen i hela landet.

Resurserna för verksamheten med förortspoliser, övervakningen av tung trafik samt för förebyggande arbete förstärks. Programmet för bekämpning av grå ekonomi fortsätter och den tidsbestämda särskilda finansieringen till inrikesministeriet för att säkerställa kapaciteten vid undersökning av ekonomiska brott blir permanent från och med 2021. Undersökning och bekämpning av kriminalitet på nätet förstärks. Det inrättas en grupp för att avslöja och undersöka människohandelsbrott.

Gränsbevakningsväsendets kapacitet tryggas i en föränderlig omvärld. Gränsbevakningsväsendets tekniska övervakningssystem och två flygplan byts ut senast 2022.

PTG-samarbetet mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet fortsätter. Det administrativa samarbetet mellan säkerhetsmyndigheterna utvecklas och fördjupas.

Regeringen fortsätter åtgärderna för att garantera säkerhetsmyndigheterna hälsosamma, trygga och funktionellt ändamålsenliga lokaler.

Papperslöshet förhindras och bekämpas genom ett omfattande myndighetssamarbete.

Åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och  olaglig vistelse i landet uppdateras.

Kapaciteten och resurserna hos räddningsväsendet och nödcentralerna säkerställs med beaktande av nationella och regionala behov av service. Forsknings- och utvecklingsverksamheten i fråga om räddningsväsendet och den civila beredskapen stärks. Räddningsmyndigheternas lednings- och lägescentraler som helhet förenhetligas och det sörjs för att de kopplas till andra myndigheters lednings- och lägescentraler.

Avtalsbrandkårernas verksamhetsförutsättningar som räddningsverkens partner förstärks och deras nuvarande och framtida utmaningar och särdrag identifieras. Räddningslagen revideras utgående från en övergripande utredning. Regeringen ser till att det finns ett rikstäckande nät av brandstationer.

Myndigheters och andra säkerhetsaktörers kritiska kommunikation och samarbete tryggas i hela landet. Verksamhetsförutsättningarna för det framtida bredbandiga nätet för myndighetskommunikation (Virve) säkerställs med hänsyn till sårbarhet och riskfaktorer.

Regeringen reviderar den nationella strategin för cybersäkerhet och startar genomförandet av den. Den strategiska ledningen av cybersäkerheten utvecklas. Finansieringen av cybersäkerheten samt Cybersäkerhetscentrets förmåga att stödja cybersäkerheten hos företag i olika branscher, inom förvaltningen samt bland medborgarna förstärks. Medborgarnas cyberkompetens utökas.

Samhällets sårbarhet minskas genom att den kritiska infrastrukturens funktionsförmåga stärks också i krissituationer. Verksamheten i det i Finland belägna Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot understöds.

I syfte att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism ska myndigheterna tillförsäkras tillräckliga resurser, informationsutbytet förbättras och övervakningen effektiveras.

Näringslivets förmåga att klara av de risker som ett ökat utnyttjande av datateknik för med sig stärks. Lagstiftningen om beredskap inom finansieringsbranschen preciseras så att kontinuiteten i fråga om de tjänster på finansmarknaden som är kritiska med tanke på samhällets vitala funktioner tryggas med nationella reservsystem även vid allvarliga störningar och i undantagsförhållanden.

Samarbetet mellan aktörerna inom den inre säkerheten och krishanteringsoperatörerna i EU-länderna stöds bland annat i syfte att förhindra en okontrollerbar flyttningsrörelse, terrorism och internationell kriminalitet.

Mål 3

Demokratin, delaktigheten och förtroendet för samhällsinstitutionerna stärks

Metoder

Regeringen tryggar förutsättningarna för delaktighet och en mångsidig verksamhet i civilsamhället på riksomfattande, regional och lokal nivå.

Verksamhetsförutsättningarna för det civila samhället stärks. Ojämlikhet bekämpas ge- nom delaktighet. Vars och ens möjlighet att delta i meningsfull verksamhet i civilsamhället främjas och autonomin i organisationernas verksamhet tryggas.

Regeringen kartlägger riskerna för marginalisering hos olika befolkningsgrupper och metoder för att påverka dem. Minoritetsgruppers delaktighet i utbildning förbättras. Rätten till inflytande, möjligheterna till aktivt deltagande och goda relationer mellan befolkningsgrupper stärks.

Möjligheten till hjälp för personer som är marginaliserade eller löper risk att bli marginaliserade effektiviseras genom att hänvisningen till service mellan myndigheterna utvecklas. Identifieringen av risken för marginalisering utvecklas och det blir möjligt med en modell för tidigt ingripande när flera marginaliseringsindikatorer uppfylls.

Praxis för hörande och konsekvensbedömningar utvecklas och förvaltningens kompetens i frågor som gäller det civila samhället förbättras.

Den administrativa börda som stör verksamheten i det civila samhället elimineras och tillståndspraxis förenklas. Den onödiga administrativa börda för små föreningar som bland annat inkomstregistret medför för verksamheten i det civila samhället utreds och elimineras skyndsamt.

Praxis för vapenlicenser förenhetligas utan att vapenlagstiftningen skärps

Informationsförmedling och journalistik

Regeringen stöder yttrandefriheten och en fungerande demokrati genom att stärka verksamhetsförutsättningarna för ansvarsfulla medier och deras konkurrenskraft samt lika möjligheter för medborgarna att få tillförlitlig information och skaffa sig bildning.

Yleisradios oberoende tryggas och dess betydande roll som ett offentligt medium som betjänar alla finländare stärks.

Spridning av felaktig information och falska nyheter förhindras genom att medieläskunnigheten främjas bland annat i lärarutbildningen, i skolorna och inom ungdomsarbetet. Kunskaperna om hybridpåverkan förbättras.

Verksamhetsförutsättningarna för en ansvarsfull journalistik stöds i synnerhet i fråga om medier som är verksamma på digitaliserade plattformar som favoriseras av unga.

Regeringen följer vilka konsekvenser användningen av artificiell intelligens har för jämlikheten. Det säkerställs att systemen för artificiell intelligens inte utnyttjar verksamhetsmodeller som är direkt eller indirekt diskriminerande.

Det säkerställs att information som sparats i digital form bevaras och är tillförlitlig. Finland ska ha en verifierad digital historia som lagras på ett bestående sätt.

Sådana stödtjänster stärks som förbättrar de äldres förmåga att använda elektroniska tjänster samt som hjälper barn att skydda sig mot och hantera problem som de ställs inför på nätet.

Frågor kring överskuldsättning

Regeringen agerar effektivt för att minska överskuldsättningen och de problem som är förknippade med den. Tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning förbättras och i hela landet ska överskuldsatta effektivare kunna hänvisas till tjänster. Detta sker inom ramen för ett tilläggsanslag som anvisas justitieministeriet. Möjligheterna att införa social kreditgivning på riksnivå utreds. Utgående från utredningen kommer social kreditgivning att tas i bruk i hela landet under valperioden.

Medborgarnas ekonomiska kunnande och kontroll över sin ekonomi utvecklas i alla åldersgrupper och de överskuldsattas möjligheter att få hjälp förbättras. Regeringen stärker det sektorsövergripande samarbetet i syfte att förhindra uppkomsten av skuldspiraler. Kompetens i ekonomiska frågor får större utrymme i utbildningen på olika stadier som en åtgärd för att förebygga problem med skuldsättning. Kompetens i ekonomiskt inriktat socialt arbete stärks som en del av utbildningen i socialt arbete.

Genomslagskraften i den lagstiftning om konsumentkrediter och snabblån som antogs under regeringsperioden 2015–2019 följs upp. Om det observeras brister i den vidtas åtgärder för att effektivisera bestämmelserna och reglera konsumentkreditmarknaden. Konsumentkrediters attraktivitet ska minskas genom det fortsatta arbetet för att begränsa aggressiv marknadsföring. Tillsynen över dem som beviljar snabblån koncentreras till Finansinspektionen.

För de indrivningskostnader som tas ut hos dem som är föremål för indrivningsåtgärder föreskrivs en övre gräns i euro även när gäldenären är någon annan än en privatperson i egenskap av konsument. Regeringen vidtar åtgärder för att förbättra myndigheternas förutsättningar att ingripa i indrivningsverksamhet som står i strid med lag eller god indrivningssed.

Regeringen kommer i början av valperioden att skyndsamt utreda revideringsbehoven i fråga om utsökningsbalken, till exempel när det gäller gäldenärens skyddade belopp, och göra behövliga lagstiftningsändringar. Målet är att höja det skyddade beloppet vid utsökning så att det ligger på minst samma nivå som garantipensionen.

Ett positivt kreditregister kommer att införas under regeringsperioden. Samtidigt förkortas den tid betalningsanmärkningar är i kraft.

Regeringen kommer att utreda behoven av ändringar i lagen om skuldsanering för privatpersoner och lagen om företagssanering i syfte att förbättra skuldsaneringen och dess omfattning.

Penningspelspolitiken, Veikkaus ställning och tippningsvinstmedel

I syfte att dämpa penningspelandets skadeverkningar garanteras Veikkaus Ab via penningspelspolitiken ensamrätt att kanalisera spelandet. Veikkaus Ab:s verksamhetsförutsättningar tryggas i en snabbt föränderlig omvärld.

Penningspelandets skadeverkningar bekämpas effektivt. Penningspelandet styrs mot ett lagligt, ansvarsfullt och övervakat spelutbud.

I syfte att säkerställa att målen för penningspelspolitiken uppnås kommer regeringen i början av regeringsperioden att genomföra den andra fasen av revideringen av lotterilagen.

Det ingrips effektivt i marknadsföring som sker i strid med lotterilagen. Det utreds vilka metoder det finns att begränsa spelandet på webbplatser som upprätthålls av aktörer utanför monopolsystemet.

Praxis för statsbidrag till organisationer

Det följs upp hur väl understöden och finansieringen till organisationer räcker i en föränderlig omvärld.

Olika förvaltningsområdens praxis för utdelning av understöd och statsbidrag till organisationer utreds mellan justitieministeriet och de ministerier som fördelar avkastningen och förenhetligas i tillämpliga delar. Utgångspunkten för reformarbetet är respekt för frivilligorganisationernas autonomi, enklare byråkrati, tryggande av långsiktighet och förutsägbarhet, lika behandling av organisationerna samt öppenhet och transparens.

Det byggs upp ett starkt partnerskap mellan organisationerna och staten i syfte att minska ojämlikheten.

Asyl- och flyktingpolitiken

Det krävs gemensamma europeiska lösningar för att vi ska kunna svara på den globala flyktingsituationen. Inom asyl- och flyktingpolitiken bedriver Finland ett kontinuerligt samarbete med de nordiska länderna och främjar enhetliga linjer och enhetlig praxis. Finland arbetar för gemensamma lösningar kring europeisk asyl- och flyktingpolitik som respekterar mänskliga rättigheter. Strävan är en rättvis och hållbar ansvarsfördelning mellan de europeiska länderna.

Som en del av det internationella samarbetet arbetar Finland för ett utvidgat utnyttjande av kvotflyktingsystemet. Samarbetet med FN:s flyktingkommissariat UNHCR fortsätts för att vi ska kunna erbjuda skydd till de mest utsatta.

Kvotflyktingsystemet har gjort det möjligt att rikta de uppehållstillstånd som beviljas på grund av ett behov av internationellt skydd speciellt till personer i en särskilt utsatt ställning. Detta system är ett effektivt och säkert sätt att genomföra humanitär invandring. Utsatt ställning betonas vid valet av kvotflyktingar. Även förutsättningarna för integration beaktas, som bland annat att hålla ihop familjerna.

Antalet kvotflyktingar höjs 2020 till minst 850. Efter det uppskattas antalet kvotflyktingar årligen till mellan 850 och 1 050 med beaktande av antalet asylsökande.

Det säkerställs av asylprocessen är smidig och att de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses samt utvärderas huruvida beviskravet är skäligt. Asylansökningarna behandlas utan onödiga dröjsmål i ett individuellt förfarande som garanterar rättssäkerheten. Målet är en behandlingstid på sex månader.

Det utreds hur de otaliga separata lagändringar som gjorts i utlänningslagen tillsammans med tillämpningspraxis inverkar på rättssäkerheten.

Systemet med frivillig återresa utvecklas som det primära alternativet för att se till att de som fått avslag lämnar landet, och stöder ett hållbart återvändande. Återsändanden sker effektivt med respekt för de förbud mot återsändande som finns i grundlagen och i internationella  människorättskonventioner.

Regeringen strävar efter att få till stånd avtal om återsändande med alla centrala tredjeländer vars medborgare Finland kan återsända på ett tryggt sätt. Samarbetet fortsätts för att säkerställa att myndigheternas riktlinjer gällande situationen i de viktigaste utreseländerna och möjligheten till internflykt står i samklang med FN:s flyktingkommissariats rekommendationer, även med beaktandet av EASO:s utredningar.

Det initieras en lagändring för att revidera utlänningslagen så att det föreskrivs om teknisk övervakning av den som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, vilket är en alternativ säkringsåtgärd till tagande i förvar och boendeskyldighet och en säkringsåtgärd som är mindre begränsande och mer ändamålsenlig ur samhällets synvinkel.

Alternativen för att ta barn över 15 år i förvar utreds.

Regeringen utvecklar lagstiftningen och tillämpningspraxis för att sysselsatta personer som har fått avslag på sin asylansökan smidigare ska kunna få uppehållstillstånd på grundval av arbete.

Problemen i samband med familjeåterföreningar utreds, likaså huruvida inkomstgränserna för dem som får internationellt skydd, dvs. de inkomstgränser som tillämpas på anknytningspersoner, är skäliga. Här beaktas skyddet för familjelivet, tillgodoseendet av barnets bästa och den nivå och praxis för utkomstförutsättningar som tillämpas i de andra nordiska länderna. Utkomstförutsättningar ska inte längre tillämpas på minderåriga anknytningspersoner som fått uppehållstillstånd på grund av ett behov av internationellt skydd.