''Regeringens mål för sysselsättningsgraden förutsätter att partiellt arbetsföra, svårsysselsatta, unga, äldre och personer med invandrarbakgrund deltar på arbetsmarknaden i större utsträckning''

3.5 Ett Finland där förtroende och en jämlik arbetsmarknad råder

Lägesbild

Sysselsättningen har utvecklats i positiv riktning under de senaste åren. Arbetslösheten har minskat i alla grupper. I en nordisk jämförelse av sysselsättningsgraden är Finland dock den klara förloraren. Trots att sysselsättningen ökar blir en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent en utmaning. Samtidigt har tillgången på arbetskraft och företagens rekryteringssvårigheter blivit ett allt större problem på olika håll i landet.

Sysselsättningsgraden är för närvarande 72,4 procent. Också arbetsproduktiviteten har ökat. I ekonomier som Finland är kunnande och teknisk utveckling den viktigaste produktivitetshöjande faktorn. Klimatförändringen inverkar på arbetslivet och yrkesstrukturen. Med tanke på finländska företag och deras anställda är det väsentligt att förbättra konkurrenskraften på ett sådant sätt att man i stor utsträckning beaktar de anställdas utbildning och kompetens, produktutveckling och investeringar, sysselsättningsfrämjande tjänster och uppmuntrande av företagande.

Enligt prognoserna blir den ekonomiska utvecklingen svagare. En allt äldre arbetsför befolkning och en sjunkande nativitet utgör utmaningar för den finländska arbetsmarknaden. Finländarnas kompetensnivå har sjunkit, och en betydande del har brister i de grundläggande kunskaperna. I och med att arbetet förändras uppstår också nya slags fenomen, som ännu inte omfattas av den gällande lagstiftningen. Det återstår också mycket att göra för att förbättra arbetslivskvaliteten och jämställdheten. Kvinnornas euro är fortfarande 84 cent. Kvinnor har oftare deltidsarbete och kvinnor arbetar i högre grad i lågavlönade branscher.

Det blir inte lätt att höja sysselsättningsgraden i fortsättningen. Det är viktigt att få ut fler partiellt arbetsföra arbetstagare, svårsysselsatta personer och invandrare på arbetsmarknaden. Det behövs effektiva åtgärder för att dessa grupper ska sysselsättas. Med dessa förutsättningar är det möjligt att eftersträva en tillväxt som är bra för en hållbar ekonomi, för miljön och för den sociala rättvisan och samtidigt nå en sysselsättningsgrad på 75 procent. I samband med alla politikåtgärder bör det säkerställas att dessa tre dimensioner iakttas.

Mål 1
Mot en hög sysselsättningsnivå genom aktiva åtgärder

Regeringens mål för sysselsättningsgraden förutsätter att partiellt arbetsföra, svårsysselsatta, unga, äldre och personer med invandrarbakgrund deltar på arbetsmarknaden i större utsträckning. Det behövs effektiva åtgärder för att dessa grupper ska sysselsättas.

Tiden i arbetslivet förlängs i början, i mitten och i slutet.

Målet är att i likhet med de övriga nordiska länderna rikta om arbetskraftspolitiken från passiv till aktiv och att rikta tjänsterna effektivare än för närvarande.

Metoder

Utveckling av förvaltningen när det gäller sysselsättningstjänsterna

Den riksomfattande styrningen av och det förvaltningsgränsöverskridande samarbetet i fråga om sysselsättningstjänsterna ska utvecklas.

Kommunernas roll som anordnare av sysselsättningstjänster ska stärkas. Ordnandet och genomförandet av sysselsättningstjänster kan genom avtal ges i uppdrag till en eller flera kommuner på basis av avtal som ingåtts med kommunerna. Till stöd för genomförandet ska det vid behov stiftas speciallagstiftning.

Sysselsättningstjänsterna ordnas av den offentliga sektorn, som kan producera tjänsterna i samarbete med den privata sektorn och den tredje sektorn samt organisationer.

Utveckling av sysselsättningstjänsterna

Arbetskraftsservicen ska reformeras för att stödja att personer som blivit arbetslösa snabbt kommer i sysselsättning igen. I synnerhet ska tjänsterna i början av arbetslösheten effektiviseras och de arbetslösas olika, individuella behov beaktas ännu bättre.

Tillgången till tjänster ska liksom tjänsternas kvalitet, effekt och mångsidighet förbättras och ersätta rutinartade åtgärder.

Det ska reserveras behövliga personresurser för att garantera de arbetslösa personlig service och en personlig helhet av tjänster.

Ibruktagande av en personlig budget inom sysselsättningstjänsterna ska utredas.

Karriär- och vägledningstjänsterna ska utvecklas för arbetslösa och dessutom särskilt för personer som länge varit familjelediga och för äldre arbetstagare. Det ska också erbjudas mer karriärvägledning för arbetstagare och företagare.

Reform av utkomstskyddet för arbetslösa och tjänsterna för arbetslösa

Det ska beredas en reform av utkomstskyddet för arbetslösa och tjänsterna för arbetslösa med målet att förkorta arbetslöshetsperioderna, underlätta mottagande av kortvarigt arbete, uppmuntra till jobbsökning samt reformera och lindra påföljdssystemet inom utkomstskyddet för arbetslösa så att rättigheter och skyldigheter är i balans (karenser). De skyldigheter och nedsättningar av arbetslöshetsförmåner som ingår i aktiveringsmodellen ska slopas, när det har fattats beslut om åtgärder som har motsvarande sysselsättningseffekter.

I stället ska det beredas en modell där man i den arbetslösa personens sysselsättningsplan kommer överens om en personlig skyldighet att söka jobb och om tjänster, till exempel utbildning och rehabilitering. Arbets- och näringsbyråerna ska garanteras resurser för personlig service.

Dessutom ska kriterierna för sjukdagpenning, rehabiliteringsstöd och utkomstskydd för arbetslösa tydliggöras, så att människor får den förmån som är ändamålsenlig för dem. Utvecklandet av den jämkade arbetslöshetsdagpenningen ska fortsätta. I utvecklingsarbetet ska underlättande av deltagande i arbete och det föränderliga arbetslivet beaktas. Försäkring av företagar- och löneinkomster och fastställandet av dagpenningen i dessa situationer ska reformeras i riktning mot en kombinationsförsäkring.

Ökad användning av lönesubvention inom den privata sektorn

Regeringen har som mål att användningen av lönesubvention i företag ska öka betydligt. Den nuvarande lönesubventionen ses över och förenklas genom en minskning av arbetsgivarnas byråkrati, så att arbetsgivaren får ett bindande beslut om lönesubvention på förhand. En sysselsättningssedel ska tas i bruk.

Lönesubventionen utvecklas och användningen av den utökas i samarbete med arbetsmarknadens organisationer på ett sådant sätt att man inte äventyrar kollektivavtalsenligt arbete eller snedvrider konkurrensen.

Lönesubventionen ska efter 2020 fortsatt finansieras med medel under social- och hälsovårdsministeriets moment för utkomstskydd för arbetslösa.

En möjlighet till subjektiv lönesubvention för äldre eller personer som varit arbetslösa under en lång tid utreds.

Reform av lönesubventionen inom den tredje sektorn

Lönesubventionen inom den tredje sektorn reformeras. Målet är att det till den nuvarande lönesubventionen inom den tredje sektorn ska knytas ett starkt individuellt stöd, en kartläggning av arbetsförmågan och andra tjänster, så att modellen blir ett nytt stöd för övergång till den öppna arbetsmarknaden. Regeringen har som mål att höja det maximala beloppet av lönesubventionen för svårsysselsatta partiellt arbetsföra personer, personer med funktionsnedsättning, långtidsarbetslösa och invandrare. Den sysselsättningshindrande begränsningen på 4 000 årsverken i fråga om lönesubventionen inom den tredje sektorn ska slopas.

Försök med rekryteringsstöd för små och medelstora företag samt sänkt anställningströskel  för ensamföretagare

Små och medelstora företags tillväxt ska stödjas genom ett försök med ett rekryteringsstöd som ska främja matchningen på arbetsmarknaden och sänka tröskeln för små och medelstora företag att anställa arbetslösa personer.

Risken för ensamföretagare att anställa den första arbetstagaren ska sänkas genom att det skapas ett stöd för anställning av en första arbetstagare som administrativt är så lätt som möjligt.

Stödjande av sysselsättningen bland unga

Alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år ska garanteras en arbets-, praktik-, arbetsprövnings-, ungdomsverkstads-, läroavtals- eller rehabiliteringsplats inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Regeringen kommer att främja ungdomsgarantin på basis av sakkunnigarbete.

Navigatorns tjänster och verkstadsverksamheten för unga ska stärkas.

Partiellt arbetsföra och personer som behöver särskilt stöd

För partiellt arbetsföra ska det genomföras ett program för arbetsförmåga, som ska hjälpa dem att sysselsättas. Som ett led i programmet inleds försöksprojekt för att ta i bruk verkningsfulla tjänster och verksamhetsmodeller. Rehabiliteringssystemet ska reformeras på basis av rehabiliteringskommitténs förslag.

Övergångsarbetsmarknaden ska utvecklas. Möjligheten för personer i behov av särskilt stöd (bland annat partiellt arbetsföra, invandrare, personer med funktionsnedsättning, unga, äldre) att få sysselsättningsfrämjande och individuella tjänster ska förbättras.Tillgången till arbetstränare ska förbättras inom arbets- och näringstjänsterna och socialservicen. Tillgången till mentalvårdstjänster ska förbättras.

Verksamhetsförutsättningarna för sociala företag ska förbättras genom en reform av finansieringen och erbjudande av stöd för stärkande av affärskompetensen.

Regeringens mål är att social sysselsättning ska vara ett villkor vid offentlig upphandling.

Systemet för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska reformeras genom social rehabilitering, där det individuella rehabiliteringsbehovet hos långtidsarbetslösa eller personer med en svag ställning på arbetsmarknaden beaktas för att stärka deras arbetslivsfärdigheter och samhälleliga delaktighet.

Linjär modell för partiell invalid- och sjukpension

Bidragsfällor som hindrar personer med invalid- eller sjukpension att arbeta avlägsnas genom att man tar i bruk en linjär modell för invalid- och sjukpensionerna.

Mål 2
Finland ska bli ett ledande land i fråga om jämställdhet

Regeringen har som mål att göra Finland till ett ledande land i fråga om jämställdhet. Regeringen ämnar ambitiöst förbättra jämställdheten inom olika samhällssektorer. Ett särskilt fokus är att förbättra jämställdheten i arbetslivet och familjerna.

Metoder

Jämställdhetsprogram

Det ska utarbetas ett omfattande jämställdhetsprogram genom vilket åtgärder för att nå jämställdhet inom olika samhällsområden ska samordnas.

För uppföljning av jämställdheten ska det skapas ett uppföljningssystem som täcker statens olika förvaltningsområden. Konsekvensanalyser ur jämställdhetsperspektiv ska ingå i all verksamhet som bedrivs av den förvaltning som är underställd ministerierna.

Lönetransparens

Ogrundade löneskillnader och avlägsnande av lönediskriminering ska främjas genom lagstiftning som ökar öppenheten i fråga om löner och lönesättning. Det ska vidtas strängare åtgärder mot ogrundade löneskillnader mellan kvinnor och män.

I jämställdhetslagen ska det tas in bestämmelser om utvidgade rättigheter och faktiska möjligheter för personal, personalrepresentanter och enskilda arbetstagare att öka lönemedvetenheten och ingripa effektivare i lönediskriminering.

Likalönsprogram

Lönejämställdheten ska främjas genom ett fortsatt likalönsprogram, som ska vara mer ambitiöst och ha större effekter än det tidigare. Ett viktigt mål för programmet ska vara att regeringen och de organisationer som representerar arbetsgivarna och arbetstagarna förbinder sig till åtgärder för att bedöma olika arbetsuppgifters kravnivå, för att främja lönetransparens och lika lön för lika arbete samt för att motverka könssegregeringen i arbetslivet. Inom ramen för programmet ska kollektivavtalens könskonsekvenser analyseras.

Förebyggande av diskriminering

Diskriminering på grund av graviditet ska förebyggas. Lagstiftningen ska preciseras så att graviditet och uttag av familjeledighet inte får ha någon inverkan på huruvida en visstidsanställning förlängs. Det ska göras en utredning om hur anställningsskyddet för dem som återgår till arbetet efter familjeledighet kan förbättras, och utifrån resultaten av utredningen ska det vidtas behövliga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder.

Diskriminering vid rekrytering ska förebyggas. Det ska göras en utredning om anonym jobbsökning.

Familjeledigheter

Tillsammans med arbetsmarknadens parter ska det genomföras en ambitiös familjeledighetsreform som stöder familjernas välfärd. Målet är att familjeledigheterna och omsorgsansvaret ska delas jämnt mellan båda föräldrarna, att jämlikheten och jämställdheten i arbetslivet ska stärkas och att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Familjernas valmöjligheter och möjligheter till flexibilitet i fråga om familjeledigheterna ska utökas. Reformen ska genomföras på ett sådant sätt att alla slags familjer behandlas jämlikt och olika former av företagande beaktas.

Reformen ska genomföras så att mammor och pappor får lika många kvoterade månader. De inkomstrelaterade ledigheter som är kvoterade för pappor ska förlängas utan någon förkortning av den andel som för närvarande kan användas av mammorna. Dessutom ska det i familjeledigheterna ingå en föräldraledighetsperiod som kan disponeras enligt eget val. Till båda föräldrarna ska det betalas en förhöjd förtjänstdel motsvarande den som för närvarande betalas till mammor.

Reformen ska uppfylla de krav som anges i mammaledighetsdirektivet och direktivet om balans mellan arbete och privatliv.

Hemvårdsstödet ska bibehållas i sin nuvarande form. Möjligheten att betala en förmån direkt till en far- eller morförälder som sköter ett barn ska utredas.

Mål 3
Stabilitet och förtroende på arbetsmarknaden genom avtal

Regeringen stöder det finländska avtalssamhället och stärker förtroendet mellan parterna på arbetsmarknaden. Regeringens utgångspunkt är att bereda arbetslivsreformer på trepartsbasis och därigenom sträva efter en balanserad utveckling av arbetslivet och reformer som ger resultat. Regeringen sörjer för skyddet av den svagare parten på arbetsmarknaden, det vill säga arbetstagaren, samtidigt som landets och företagens konkurrenskraft beaktas och förutsättningarna för sysselsättning säkerställs. Därigenom kan man skapa stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden och säkerställa att arbetsmarknaden fungerar så störningsfritt som möjligt, vilket är en förutsättning för ett stabilt företagsklimat och nya investeringar.

Regeringen främjar välbefinnande i arbetslivet, stärker jämställdheten i arbetslivet, stärker arbetstagarnas möjligheter till deltagande, främjar lokala avtal och förbättrar ställningen för dem som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. Regeringen stöder ett system baserat på allmänt bindande kollektivavtal.

Metoder

Reform av lagen om samarbete inom företag

Lagstiftningen om samarbete inom företag ska ses över till både sin struktur och sitt innehåll för att förbättra förtroendet mellan arbetsgivare och personal.

Lagen om samarbete inom företag ska reformeras för att bättre stödja samarbetet på arbetsplatserna och säkerställa ett meningsfullt, tryggt och produktivt arbetsliv. Målet för reformen är tillräckliga rättigheter till ökade möjligheter för personalen att få uppgifter och att påverka, till fortgående dialog, till främjande av välbefinnande i arbetet och till kompetensutveckling.

För att stärka förtroendet i arbetslivet och samarbetet på arbetsplatserna ska personalens delaktighet och ställning både vid samarbetsförfaranden och vid företagens beslutsfattande i övrigt förbättras. Bestämmelserna om personalrepresentation i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning ska överföras till lagen om samarbete inom företag. Avgränsningen av tillämpningsområdet för den gällande lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning ska utvärderas med beaktande av särdragen hos små och medelstora företags verksamhet.

Lokala avtal

Regeringen har som mål att lokala avtal baserade på ömsesidigt förtroende mellan parterna ska öka. Ingåendet av lokala avtal utvecklas genom att man ser till att personalen har tillräcklig tillgång till information och möjligheter till inflytande, vilket har en nyckelroll i skapandet av det förtroende som krävs för att ett avtal ska nås.

Lokala avtal främjas via kollektivavtalssystemet med målet att få en balanserad kombination av flexibilitet och trygghet och att utveckla sysselsättningen och konkurrenskraften.

Råd och stöd till småföretag

Det ska erbjudas mer rådgivning och stöd till små företag och deras anställda i frågor som gäller regleringen av arbetslivet.

Åtgärder som behövs för att göra medling i tvister som gäller anställningsförhållanden snabbare, till exempel främjande av medling på arbetsplatsen, ska utredas och genomföras.

Flexibla arbetstider

Det ska göras en utredning av möjligheterna att införa mer flexibilitet i arbetstiderna. Syftet med detta är att det ska bli lättare att kombinera arbete och familjeliv på ett balanserat sätt och att människor ska orka stanna kvar längre i arbetslivet. Målet är att förbättra möjligheterna att jobba deltid för i synnerhet småbarnsföräldrar och människor som tar hand om äldre anhöriga.

Konkurrensförbudsavtal

Användningen av konkurrensförbudsavtal och förbud mot att bedriva konkurrerande verksamhet under ett anställningsförhållande ska begränsas genom att lagstiftningen preciseras och genom att det på ett balanserat sätt föreskrivs påföljder för användning av förbjudna villkor.

Arbetarskydd

Arbetarskyddstillsynen ska anvisas mer resurser för att säkerheten i arbetet, bekämpningen av grå ekonomi, tillsynen över anställningsvillkor samt tillsynen över utländsk arbetskraft ska effektiviseras. Informationsgången mellan myndigheterna ska förbättras.

Semestrar

Semesterlagen ska reformeras. Det ska göras en utredning av möjligheterna till mer flexibilitet i fråga om uttag och överföring av semester i samband med byte av arbetsplats (till exempel en semesterbank) för att förbättra jämlikheten för personer i kortvariga anställningsförhållanden.

Nolltimmarsavtal

Ställningen för dem som har snuttjobb och nolltimmarsavtal ska förbättras. Det ska göras en utredning om den arbetstid som det ska avtalas om i arbetsavtal. Etablering av arbetstiden för personer som arbetar varierande arbetstid ska fastställas i lag.

Arbetskraftsinvandring och utländska experter

Finland behöver aktiv arbetskraftsinvandring. Regeringen har som mål att öka invandringen av kunnig arbetskraft. I fråga om arbetskraftsinvandringen ska prioriteringen ligga på att få arbetskraft till branscher där det råder brist på sådan samt att få experter, studerande och forskare till spets- och tillväxtbranscher inom forskning, utveckling och innovationer. Det ska utarbetas ett brett åtgärdsprogram för att genomföra målet.

Den förvaltning som gäller arbetskraftsinvandring ska överföras till arbets- och näringsministeriet för att handläggningen ska effektiviseras.

Business Finlands Talent-verksamhet ska fortsätta och stärkas för att stödja att internationella experter flyttar till Finland och att deras expertis används för att främja företags tillväxt, internationalisering och förnyelse samt ökade investeringar.

Det ska utarbetas ett åtgärdsprogram för att förbättra internationella examensstuderandes sysselsättning. Det ska göras en utredning av ekonomiska stödformer för att kompensera studerande som kommer från länder utanför EU/EES-området för läsårsavgifterna, om de börjar arbeta i Finland efter att de utexaminerats. Uppehållstillståndet efter utexaminering ska förlängas till två år, och det ska göras möjligt att ta emot kortvariga jobb.

Handläggningstiderna för uppehållstillstånd på grund av arbete ska effektiviseras och göras snabbare genom att man stärker nätverket av beskickningar och på basis av utredningar undanröjer flaskhalsar i processerna. En snabb och smidig handläggning av uppehållstillstånd på grund av arbete ska säkerställas med målet att den genomsnittliga handläggningstiden ska vara en månad. En tillräckligt snabb handläggning av uppehållstillstånd på grund av arbete för säsongsarbetare ska säkerställas för att trygga företagens tillgång på arbetskraft. Säsongsarbetares möjligheter att byta arbetsgivare ska förbättras.

Det ska säkerställas att de som kommer till Finland för att arbeta kommer till landet med ett tillstånd som är avsett för förvärvsarbete (bland annat ska användning av turistvisum motarbetas). Ställningen för utländska säsongsarbetare utan arbetsavtal (exempelvis bärplockare) ska tryggas genom lagstiftning.

Det ska skapas ett arbetslivsprogram för att öka arbetsgivarnas kunskaper om rekrytering och mångfald och förbättra identifieringen och utvecklandet av invandrares kompetens på arbetsplatserna.

I reformerna beaktas bekämpning av utnyttjande av utländsk arbetskraft. Vid arbetskraftsinvandring ska tillgångsprövning tillämpas på arbetskraft från länder utanför EU- och EES-området i enlighet med hur den tillämpas generellt i Europa.

För att säkerställa arbetskraftens rörlighet och matchningen på arbetsmarknaden samt för att göra tillgångsprövningen flexiblare ska det göras en bedömning av behovet av att slå samman förfarandena för regionala riktlinjer för arbetstillstånd till större helheter.

Integration

Aktiv integration av invandrare i det finländska samhället ska stärkas, effektiviseras och påskyndas. Regeringen kommer att upprätta ett övergripande åtgärdsprogram om behovet av att se över de integrationsfrämjande åtgärderna på basis av det betänkande av revisionsutskottet som godkänts av riksdagen.

De integrationsfrämjande tjänsternas kvalitet, förpliktande karaktär och effekt ska förbättras på båda nationalspråken. För det integrationsfrämjande arbetet ska det tas i bruk en modell genom vilken man stöder invandrares etablering i arbetslivet och i det finländska samhället. Kommunernas och tredje sektorns roll ska stärkas. Vid sidan om förvärvsarbete ska det ges språkundervisning och exempelvis yrkesutbildning.

Positiv och aktiv integration ska främjas genom stärkande av invandrarens språkkunskaper och yrkesfärdigheter, snabbare etablering i arbetslivet och främjande av kunskaperna om och delaktigheten i samhället. Invandrare ska få språkundervisning inom tre månader efter det att de har beviljats ett positivt beslut om uppehållstillstånd.

Asylsökandes integration ska i fortsättningen inledas tidigare, redan vid förläggningen för asylsökande. Invandrarkvinnors möjlighet att delta i integrationsutbildning och språkundervisning ska säkerställas. Det ska skapas multiprofessionella integrations- och kompetenscenter som fungerar enligt samserviceprincipen, och spridning av bästa praxis i hela landet ska främjas. Identifieringen av invandrares kompetens, vägledningen för invandrare och kompetenscenterverksamheten ska stärkas.

Mål 4
Kompetens ger trygghet i ett arbetsliv i förändring

Förändringarna i arbetslivet och digitaliseringen leder till att arbetsplatser försvinner, men samtidigt uppstår nya mer produktiva branscher, företag och arbetsuppgifter. De möjligheter förändringen skapar bör tas tillvara på alla sätt genom att kunnande, förnyelse, införande av ny teknik och spridning av nya idéer främjas. De flesta yrken kräver en allt större kompetens. I arbetslivet behövs ett nytt slags samspel mellan utbildning och kontinuerligt lärande.

Nackdelen med ett arbetsliv i förändring är att arbetslivet blir mer osäkert. Det förekommer brister i uppfyllandet av minimianställningsvillkoren, särskilt när det gäller arbetstagare i en svagare ställning.

Metoder

Nya arbetsformer

Behoven av lagstiftningsändringar ska utredas med tanke på det förändrade arbetslivet (självsysselsatta, delnings- och plattformsekonomi, nya sätt att låta utföra arbete samt andelslag). För att minska osäkerheten i arbetslivet ska begreppet arbetsavtal i arbetsavtalslagen preciseras så att det inte går att kamouflera ett arbetsavtalsförhållande till att se ut som något annat.

Förutseende och omställningsskydd

Beredskapen inför strukturomvandlingar ska utvecklas. Fokus ligger särskilt på branscher som utsätts för förändringstryck till följd av den tekniska utvecklingen och klimatförändringen.

Omställningsskyddet ska utvecklas för att förbättra de anställdas kunnande och möjligheter att sysselsättas.

Utvecklingsprogram för arbetet och välbefinnandet i arbetet

Som stöd för arbetsplatserna ska det inledas ett mångårigt nationellt utvecklingsprogram för arbetet och välbefinnandet i arbetet för att påskynda utvecklingen av nya verksamhetssätt och utnyttjandet av ny teknik. Målet för programmet är att stärka en arbetskultur baserad på samarbete och förtroende som Finlands konkurrensfördel, att göra Finland till en ledande utvecklare av arbetslivsinnovationer under den digitala tidsåldern och att se till att välbefinnandet i arbetet i Finland är världens bästa senast 2030.

Programmets målgrupp är arbetstagare, arbetsgivare, arbetsgemenskaper och nätverk bildade av dessa. Programmet ska beredas och genomföras på trepartsbasis, och erfarenheter från tidigare program för utveckling av arbetslivet ska utnyttjas i det.

Som ett led i programmet ska ett forsknings- och utvecklingsprogram för arbete, hälsa och arbetsförmåga genomföras. Genom programmet tryggas den forskning om arbets- och funktionsförmåga hos personer i yrkesverksam ålder som är nödvändig för utvecklandet av våra servicesystem.

Kompetensutveckling i arbetslivet samt läroavtal

Det ska erbjudas mer examensinriktade fortbildningar, kompletterande utbildningar och specialiseringsutbildningar i arbetslivet. Målet är att främja kontinuerligt lärande, förbättra de anställdas anställningsskydd, stärka grundläggande färdigheter hos vuxna med bristande färidgheter samt svara på behovet av arbetskraft inom olika områden och branscher.

Utifrån individers olika behov ska det utvecklas nya kostnadseffektiva serviceformer. Det ska erbjudas individuella utbildningshelheter till exempel vid läroanstalter på andra stadiet och inom det fria bildningsarbetet genom att möjliggöra även yrkesinriktade fristående examina. Särskilt prioriterade grupper är lågutbildade, arbetslösa som behöver omskolning och personer som riskerar att bli arbetslösa. Det ska införas mer sådan arbetskraftsutbildning som ordnas som gemensam upphandling med företag.

Läroavtalsutbildning ska användas i större utsträckning som ett sätt att få ett första jobb eller som ett sätt att omskola sig eller avlägga vuxenutbildning. De ersättningar som betalas under läroavtalsutbildningen ska ses över och förenklas för att göra arbetsgivarens administrativa börda lättare.

Lärande på arbetsplatsen och arbetsplatshandledarnas roll ska stärkas.

Studieledigheten ska utvecklas och en allt bredare användning av den möjliggöras genom en utveckling av vuxenutbildningsstödet. Vuxenutbildningsstödet ska ses över för att göra det lättare att kombinera arbete och studier.

Arbetslösa ska få bättre möjligheter att studera på deltid vid sidan om jobbsökning. Det ska göras en utredning av möjligheterna att utöka Sysselsättningsfondens uppgifter för att i större utsträckning än för närvarande stödja vuxnas kompetensutveckling och upprätthållande av arbetsförmågan.