''Bland de framtida förändringsfaktorerna finns globala megatrender, såsom klimatförändringen, digitaliseringen och urbaniseringen''

3.4 Ett livskraftigt Finland

Lägesbild

På grund av sina starka sidor har Finland stora förutsättningar att nå framgång som föregångsland när det gäller innovationer och internationell kompetens. Bland de framtida förändringsfaktorerna finns globala megatrender, såsom klimatförändringen, digitaliseringen och urbaniseringen. Nyckeln till framgång för ett livskraftigt Finland är vår förmåga att ta tillvara de möjligheter och finna lösningar på de utmaningar som förändringskrafterna innebär. En av Finlands starka sidor är dessutom en verksamhetsomgivning som i jämförelse med verksamhetsomgivningen i många andra länder är både stabil och förutsägbar.

Genom att ta fasta på internationella efterfrågestyrda ekosystem skapar företag, forskningsinstitut och högskolor samt andra läroanstalter gemensamt ny affärsverksamhet och innovationer av toppklass. På detta sätt kan den betydliga ökningen av exporten stärkas ytterligare. Genom en konsekvent satsning på internationell tillväxt och en stark företag- samhetspolitik kan Finland diversifiera näringsstrukturen och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt för företag av alla storlekar.

Regeringen stöder tillväxten genom satsningar på forskning, utveckling och innovationer, genom utveckling av nya handlingskoncept som samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn samt genom ett ökat antal internationella toppförmågor.

Ett livskraftigt och socialt starkt Finland bygger på att metropolområdet, de växande stadsregionerna och landsbygden tillsammans når framgång.

En av de viktigaste framtidsfrågorna ur Finlands synvinkel är till exempel den kraftigt ökade regionala befolkningskoncentrationen och konsekvenserna av denna. Det ska värnas om livskraften och handlingsförmågan i hela landet. Huvudstadsregionen konkurrerar med andra metropolområden. Städerna har en stor betydelse för livskraften såväl i skapandet av tillväxt som i kampen mot klimatförändringen. Det är viktigt att det livskraftiga Finland, på alla nivåer, har tillräckliga resurser för att det ska kunna bemöta utmaningarna. Regionerna och landskapen är i nyckelställning när det gäller utnyttjandet av de förnybara naturresurserna.

När det gäller trafikledsnätet finns det behov att övergå till ett mer långsiktigt och systematiskt utvecklande samt rätta till underfinansieringen av investeringar som pågått en längre tid. Tillgängligheten ska tryggas i hela Finland.

På lång sikt kan klimatförändringen leda till försämrade produktionsförutsättningar inom världens viktigaste områden för livsmedelsproduktion. Därför är det viktigt att säkerställa jordbrukets lönsamhet, den nationella livsmedelstryggheten och ett konkurrenskraftigt inhemskt livsmedelssystem som en del av den helhet som består av cirkulär ekonomi och bioekonomi. Den egna inhemska livsmedelsproduktionen är viktig med tanke på försörjningsberedskapen, sysselsättningen och regionstrukturen.

Mål 1

När det gäller globala utvecklingsutmaningar kan Finland erbjuda lösningar bland annat med utgångspunkt i vår värdegrund

Finland ska utarbeta en strategi för hållbar tillväxt, vars mål är mångsidigare näringsstruktur, produktivitetsökning, ökning av exporten, förnyelse av företag och stärkande av deras verksamhetsbetingelser samt skapande av internationella ekosystem i miljardklass vars positiva effekter återspeglas i hela landet. Tillväxtstrategin och sysselsättningen kommer att stödjas av en stigande utbildningsnivå och internationell spetskompetens samt av en stark hemmamarknad.

Finland kommer att utvecklas väsentligt som forsknings- och innovationsmiljö, och såväl de immateriella som de materiella investeringarna kommer att börja öka.

Kampen mot klimatförändringen, bioekonomin och den cirkulära ekonomin, den tekniska utvecklingen och urbaniseringen är stora förändringsfaktorer som kommer att inverka på all verksamhet.

Metoder

Ekosystem som drivkrafter för hållbar tillväxt – i Finland kommer det att uppstå nya ekosystem i miljardklass och de existerande ekosystemen kommer att stärkas.

Åtgärder vidtas för att Finlands anslag för forskning, utveckling och innovationer åter ska kunna ökas. Det ska utarbetas en färdplan i syfte att höja satsningarna på forskning, utveckling och innovation till fyra procent av bruttonationalprodukten (BNP) och att i Finland skapa världens bästa innovations- och försöksmiljö.

Modellen för innovationspartnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn ska utvecklas. Ledarskap som överskrider gränserna för innovations- och forskningspolitik och samordningen av tillväxtpolitik ska stärkas genomgående i hela statsförvaltningen.

Det ska satsas på arbetet att locka hit och hålla kvar internationella experter samt på att göra uppehållstillståndssystemet snabbare. Detta ska göras genom ett förvaltningsövergripande program som ska upprättas och förses med tillbörliga resurser. Den så kallade nyckelpersonlagen ska göras permanent.

Det ska utarbetas en nationell strategi för immateriella rättigheter som används för att utveckla kompetensen och förvaltningen och åtgärder ska vidtas för utveckling av nuläget.

Under 2019 ska det i samarbete med de viktigaste aktörerna och över de traditionella sektorsgränserna utarbetas ett program för export och internationell tillväxt 2030.

I programmet ska på ett förvaltningsövergripande sätt inbegripas de politikområden som är de viktigaste med tanke på exporten och den internationella tillväxten. I programmet betonas bland annat kompetensen i internationell affärsverksamhet, höjningen av produktiviteten och förädlingsvärdet samt övergången till koldioxidsnål bioekonomi och cirkulär ekonomi.

En uppföljning av hur programmet genomförs ska göras årligen (i samband med förhandlingarna om de offentliga finanserna) och nya beslut som stöder programmets mål ska fattas vid behov.

Ytterligare satsningar ska göras på internationaliseringstjänster som är kopplade till de ekosystem som kommer att skapas. De små och medelstora företagens beredskap att internationalisera sin verksamhet ska utvecklas med hjälp av en programhelhet. Den regionala, nationella och internationella tillgången till tjänster kommer att förbättras, utländska resurser kommer att stärkas och samarbetet mellan olika aktörer, såsom aktörerna inom Team Finland, kommer att utvecklas.

Aktiv industripolitik ska främjas på EU-nivån och det förutsätts att det utarbetas en industripolitisk strategi som innehåller en plan för det europeiska näringslivets hållbara utveckling i den globala förändringsprocessen. Dessutom ska en aktiv handelspolitik, som baserar sig på öppenhet samt på främjandet av ett regelbaserat multilateralt handelssystem och av frihandeln, befrämjas med beaktande av principerna för hållbar utveckling.

Sektorspecifika färdplaner som leder mot låga utsläpp ska inbegripas i programmet för internationell tillväxt.

Åtgärder för företagsorienterad strategisk forskning och utveckling ska samordnas nationellt och internationellt. Inflytande ska utövas i fråga om de kompetensområden och de program för utvecklande av europeiska ekosystem samt nya innovativa lösningar, såsom initiativ som gäller lagring av energi och batteritillverkning, som bereds inom EU. Man ska bereda sig på eventuella behov av extra investeringar.

I form av ett samarbete mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn (av typ Public Private Partnership, PPP) ska det skapas sådana lösningar på globala utvecklingsutmaningar som baserar sig på nationella starka sidor.

Det nordiska samarbetet ska ökas i syfte att stärka det värdebaserade gemensamma varumärket. Närområdessamarbete som stöder tillväxten ska främjas.

Sektorernas tillväxtorientering och djärva förnyelse som svarar på framtida utmaningar ska påskyndas.

En framtidsredogörelse för handeln ska utarbetas för att branschen ska kunna utvecklas på ett strategiskt och långsiktigt sätt.

Det ska inledas en nationell programhelhet om turism som gör det möjligt att fortsätta den hållbara tillväxten inom turistbranschen och som stöder ökningen av företagandet inom turistbranschen.

Genomförandet av åtgärder i enlighet med tillväxtstrategin för hälsobranschen ska fortsätta. Flexibel och omfattande användning av social- och hälsovårdsdata ska främjas, dock så att en hög nivå av dataskydd säkerställs för de registrerade.

En servicehelhet för de kreativa branscherna ska inledas.

Förädlingsgraden av träprodukter ska höjas, och träbyggandet och exporten av träprodukter ska främjas.

Den hållbara livsmedelsekonomins mervärde ska ökas på hemmamarknaden och inom exporten, och branschens verksamhetsbetingelser ska förbättras.

Ett nationellt biogasprogram kommer att upprättas för att landets livskraft ska kunna utvecklas och klimatmålen ska kunna nås.

Företags tillväxt och förnyelse ska möjliggöras genom att behoven hos olika slags företag identifieras.

Det ska utarbetas en strategi för företagande som tar hänsyn till företagens storlek och till unga tillväxtföretag. Strategin ska inbegripa främjandet av ställningen för ensamföretagare och mikroföretagens sysselsättande förmåga, utvecklandet av värdeutvecklingen och skapandet av affärskoncept för den kreativa branschen, stödjandet av de små och medelstora företagens och mid cap-företagens tillväxtorientering och internationalisering samt exportfrämjandet som genomförs i samarbete med stora så kallade lokomotivföretag.

Tröskeln för inledande av företagsverksamhet och utvidgning av verksamheten ska göras lägre i och med att det företagarvänliga klimatet och arbetslivskompetensen stärks bland annat genom en ökning av förståelsen för och kunnandet om företagandet och arbetslivet på olika utbildningsnivåer samt genom andra offentliga tjänster. Lämplig utbildning ska utvecklas i syfte att stärka affärskompetensen på internationell nivå.

Risktagningsförmågan ska främjas genom att företagarna ges bättre möjligheter än tidigare till ”nystart” bland annat i konkurssituationer. I detta sammanhang ska bland annat genomförandet av EU:s så kallade insolvensdirektiv beaktas och en bedömning av hur insolvenslagstiftningen fungerar i dess helhet göras.

Behovet att utveckla lagstiftningen om betalningsstörningar, indrivningskostnader och betalningstider ska bedömas. Ett positivt kreditregister kommer att införas under regeringsperioden. Samtidigt förkortas den tid betalningsanmärkningar är i kraft.

Handlingskoncept för stödjande av orken hos företagarna ska främjas som ett led i arbetet för utveckling av ett ekosystem för företagstjänster.

Kontinuiteten i företagsverksamheten ska säkerställas i situationer med ägarbyte med hänsyn tagen också till sådana fall där personalen tar över företagets verksamhet.

Ett nytt handlingskoncept som stöder tillväxten, rekryteringarna och breddningen av ägarbasen hos start up-företag ska införas.

Nyetablerade småföretagare ska stödjas genom ökad flexibilitet i fråga om betalningstider för förskottsskatten.

Företagsverksamhet i form av andelslag ska främjas.

De små och medelstora företagens förutsättningar för tillväxt, sysselsättande och investeringar ska stärkas genom att mer jämlika verksamhetsbetingelser skapas för företagen och genom att förutsägbarheten i beskattningen och konkurrensen på marknaden säkerställs.

Dispens ska ansökas hos EU för att den nedre gränsen för företags mervärdesskattebelagda affärsverksamhet ska kunna höjas till 15 000 euro.

Ett koncept som stöder rekryteringen av företagets första utomstående arbetstagare ska utarbetas och ett försök med detta ska genomföras.

De små och medelstora företagens förmåga att ta tillvara nya möjligheter via öppna gränssnitt ska beaktas vid främjandet av digitaliseringen och i informationspolitiken.

Att företagstjänsterna och internationaliseringstjänsterna utgår från kundernas behov, är smidiga och tillgängliga ska säkerställas regionalt och nationellt i Finland och utomlands.

Vid beslutsfattandet ska alltid dess effekter på företagens tillväxt, deras sysselsättande förmåga och främjandet av deras investeringar beaktas.

Metoder att förbättra företagarnas sociala trygghet, att på ett fungerande sätt samordna olika inkomstformer och att förbättra pensionsskyddet ska utredas.

Det ska sörjas för att marknaden för företagsfinansiering fungerar, lösningar ska hittas för att undanröja flaskhalsarna i finansieringen och det inhemska ägandet ska stärkas.

Skapandet av mångsidigare finansieringsalternativ för start up-företagen och de små och medelstora företagen ska stödjas.

De inhemska kapitalinvesteringsmarknaderna ska utvecklas och fondplaceringarna och de direkta investeringarna ökas genom aktörer som lyder under arbets- och näringsministeriet.

Tillräckligheten av Finnveras fullmakter ska säkerställas med beaktande av behovet av riskhantering.

Det ska utarbetas ett program för inhemskt ägande som stöder tillväxten genom metoder som bidrar till att det finländska ägandet stärks, breddas och blir mer jämställt.

Mål 2

Finlands framgång ska byggas på regionernas och städernas starka sidor och särdrag genom ett samarbete mellan olika aktörer

Regionerna och städerna ska utvecklas på ett socialt rättvist, miljömässigt hållbart och ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Ekosystem som byggs över region- och sektorsgränserna och ett näringsvänligt klimat samt bra tillgänglighet och fungerande tjänster skapar tillväxtmöjligheter i hela landet.

Kommunerna bör ha tillräckliga resurser för att kunna utveckla livskraften och ordna tjänsterna.

Metoder

Mångsidig livskraftspolitik för hela Finland

Regionernas, kommunernas och städernas livskraft och mångformighet stärks som ett led i strategin för hållbar tillväxt.

Regionerna ska utvecklas utifrån deras starka sidor. Målet är att öka livskraften, att uppmuntra till förvaltningsövergripande verksamhet och att samla regionala resurser i syfte att främja gemensamt fastställda mål.

Levnadsmöjligheterna och förutsättningarna för företagande i hela Finland ska säkerställas på ett mångsidigt sätt så att regionernas och städernas behov beaktas: metropolområ- det, stora städer med fler än 100 000 invånare och universitetsstäder, medelstora stadsre- gioner, regionstäder samt glesbygdsområden.

Särskilt metropolområdet och de stora städerna erkänns vara områden med tillväxt och hållbar utveckling som är strategiskt viktiga för hela landet.

Målet för regionalpolitiken är att minska skillnaderna mellan regionerna och inom kommunerna.

Livskraftsarbetet och den strategiska planläggningen kan genomföras över kommun- och landskapsgränserna, i syfte att stärka tillväxten, i form av ett omfattande samarbete som är bindande för de olika aktörerna.

Det ska skapas ett handlingskoncept (för regionutveckling) som utgår från regioner och/ eller teman och baserar sig på avtal och partnerskap och svarar mot särdragen hos varje region. Regionspecifika avtalshelheter utgör en del av den helhet som består av Finlands ekosystempolitik och tillväxtprogram. En handlingsmodell ska utarbetas i samband med regionutvecklingsbeslutet 2019.

Landskapsförbunden ska också fortsättningsvis vara regionutvecklingsmyndigheter. Förbunden har också i fortsättningen en viktig roll som främjare av regionutvecklingen och samarbetet. Till landskapsförbunden ska allokeras regionutvecklingspengar (tidigare land- skapsutvecklingspengar) som kan utnyttjas snabbt och smidigt.

Landskapsförbundens (18) roll som förmedlande organ för EU:s strukturfondsmedel och medel från andra EU-program tillsammans med närings-, trafik- och miljöcentralerna kvarstår i fråga om sådana finansieringsbeslut som baserar sig på programfinansiering.

Olika former av EU-finansiering ska så effektivt som möjligt utnyttjas för den regionala utvecklingen. I fråga om EU:s sammanhållningspolitik är målet att nivån på regionutvecklingspengarna tryggas samt att särställningen för det glest befolkade östra och norra Finland tryggas och att det säkerställs att de stöd som regionerna får kvarstår.

De delfaktorer som påverkar livskraften tryggas regionalt och på ett balanserat sätt. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid tillgängligheten (fungerande transportinfrastruktur och tjänster, inklusive dataförbindelser), den jämna utspridningen av högskolor, utbildning på andra stadiet samt forsknings- och utbildningsverksamheten till olika delar av landet, tillgången på yrkeskunnig arbetskraft samt den planläggning och de tjänster som stöder  företagsverksamheten.

Resultaten av det avslutade arbetet för beredning av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen kommer att utnyttjas i så stor omfattning som möjligt. Samarbetsförsök mellan staten, landskapsförbunden och kommunerna samt de privata aktörerna och organisationerna ska främjas på frivillig basis och möjliga nya finansieringsmodeller för dem ska utredas.

Utnyttjandet av ny teknik på ett effektivt sätt ska främjas i syfte att möjliggöra ett flexibelt liv, arbete och företagande som är oberoende av platsen. Arbetsuppgifter inom staten ska organiseras så att multilokalitet och platsoberoende sätt att arbeta som möjliggörs av smarta tekniklösningar utnyttjas. Regionaliseringslagstiftningen ska revideras i enlighet med den strategi som utarbetas före utgången av 2019.

Staten och kommunerna kommer att satsa på tillgången på kompetent arbetskraft, arbetskraftsinvandring och integrationen av invandrare. Staten förbinder sig att tillsammans med intresserade kommuner anvisa resurser för ett bestående handlingskoncept för att locka hit experter från utlandet.

En nationell stadsstrategi ska utarbetas i syfte att kunna ta tillvara de möjligheter och bemöta de utmaningar som urbaniseringen innebär med beaktande av de omfattande må- len för Förenta nationernas stadsutvecklingsagenda.

Huvudstadsregionen bildar ett metropolområde vars förmåga att konkurrera med andra europeiska metropoler i fråga om såväl kompetent arbetskraft och företag som kulturell dragningskraft och de turister som detta för med sig ska stärkas.

De avtal om markanvändning, boende och trafik (så kallade MBT-avtal) som ingåtts med metropolområdet och de största städerna ska förlängas så att avtalen gäller i 12 år. Det är möjligt att utsträcka MBT-avtalen till att även omfatta större tätorter med fler än 100 000 invånare. Detaljerna i utvecklingsarbetet kommer att fastställas som en del av den helhet som gäller bostadspolitik.

Särlösningar som en balanserad utveckling av metropolområdet kräver ska möjliggöras.

Med universitetsstäder utarbetas separata program/avtal om den strategiska allokeringen av offentlig och privat forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansiering till stärkande av globalt konkurrenskraftiga ekosystem.

Den tillväxt som uppstår kring centrala städer i regionerna och landskapscentrum ska stärkas genom att den gemensamma planläggningen för flera kommuner främjas samt ge- nom att fungerande kollektivtrafiklösningar och flexibla tjänster för invånarna stärks.

Avtalsbaserat utvecklingsarbete med innehåll och prioriteringar som utgår från städernas och regionernas behov och samarbete ska skapas i syfte att främja den positiva strukturomvandlingen (som innebär att ekonomin, sysselsättningen och investeringarna utvecklas positivt).

Utvecklingen av högskoleutbildningen ska tryggas i varje landskap. Detta stöder den regionala specialiseringen och förankringen i globala ekosystem. Man ska se till att det finns ett täckande nätverk med utbildning på andra stadiet i hela landet för att tillgången på kompetent arbetskraft ska kunna säkerställas.

Det ska utarbetas ett program för regionstäder och utarbetandet av gemensamma utvecklingsstrategier och verksamhet i nätverksform ska stödjas.

Enskilda besluts ofta avgörande betydelse för livskraften hos en hel regionstad ska identifieras. Beslutens samhälleliga konsekvenser ska utredas och beaktas på ett täckande sätt bland annat ur regionens och de så kallade lokomotivföretagens synvinkel.

För att livskraften och välfärden ska kunna utvecklas också inom sådana regioner som avfolkas ska en konsekvensbedömning göras och ett åtgärdsprogram som inbegriper försök utarbetas utifrån förslaget från en parlamentarisk arbetsgrupp för glesbefolkade områden.

Metoder som kan tillämpas på ett förvaltningsövergripande sätt ska utredas i syfte att stödja ett multilokalt levnadssätt och revideringen av bestämmelser och förfaranden i samband med detta ska fortsättas på basis av utredningen.

Möjligheterna att anlita turist- och upplevelsetjänster och använda naturresurser på ett hållbart sätt ska tas till vara för att nya utvecklingsutsikter ska öppnas.

Människors rätt till basservice i glesbefolkade områden och skärgården ska tryggas genom att samarbetet mellan regionerna stöds, nya tillvägagångssätt införs och tillräckliga resurser anvisas (med tanke på tillgången på tjänster, social trygghet, förutsättningar för att kunna röra på sig).

Kontinuiteten i EU:s Leader-finansiering ska tryggas.

Lösningar ska sökas för att underlätta människors situation när det gäller bostäder som förfaller och förlorar sitt värde. Förutsättningar för att bevilja ombyggnadslån med statsgaranti för sådana bostadsaktiebolag som ligger exempelvis inom områden som avfolkas och som annars har svårt att få banklån för grundliga reparationer av fastigheter ska utredas.

Kommunernas ställning

En övergripande bedömning av kommunernas situation kommer att göras hösten 2019 på basis av de färskaste uppgifterna.

Kommunernas uppgifter ska finansieras på ett hållbart sätt med deras egna skatteinkomster och med ett rättvist och tillräckligt statligt stöd.

De temporära nedskärningarna i statsandelarna kommer att ta slut 2020.

Statsandelssystemet ska vid behov utvecklas så att det bättre än tidigare beaktar regionernas behov och särdrag.

De åtgärder som minskar, ökar eller utvidgar kommunernas uppgifter och skyldigheter samt de ändringar i beskattningsgrunden som påverkar den kommunala ekonomin ska kompenseras enligt nettobelopp genom att statsandelarna och/eller motsvarande fasta anslag ändras till hundra procent eller genom att andra uppgifter eller skyldigheter tas bort.

Kommunernas samarbete för att trygga livskraften och ordna servicen ska stödjas.

Genom att ekonomiska hinder undanröjs ska kommunerna uppmuntras att frivilligt förtäta kommunstrukturen.

Kommunallagens bestämmelser om konkurrensneutralitet i fråga om den näringspolitik som kommuner bedriver ska utredas i syfte att säkerställa skäligheten ur kommunernas synvinkel.

Mål 3

Finland är känt som ett föregångarland när det gäller teknisk utveckling, innovationsrelaterad upphandling och försökskultur

Finland är känt som ett föregångarland där de möjligheter som digitaliseringen och den tekniska utvecklingen medför utvecklas och tillvaratas över förvaltnings- och sektorsgränserna.

Den tekniska utvecklingen, men även i ett vidare perspektiv den hållbara utvecklingen, det innovativa tänkandet och livscykelekonomin, ska stärkas genom offentlig upphandling.

Finland ska utveckla lagstiftningen och förvaltningen så att dessa möjliggör digitalisering och hållbar utveckling samt en omfattande försökskultur.

Metoder

Det ska säkerställas att konkurrens- och konsumentpolitiken fungerar för att tillväxten och medborgarnas välfärd ska kunna stärkas, och målet är att konkurrensen på hemmamarknaden ska öka.

Konkurrens- och konsumenttillsynens befogenheter och dess till buds stående sanktioner och resurser ska stärkas.

Tillgången till opartisk och oberoende kommersiell konsumentinformation stöds genom att finansieringen för icke-statliga organisationer stärks.

Möjligheterna att öka konkurrensen inom de sektorer där konkurrensen fungerar bristfälligt ska bedömas.

Tillverkare av varor och förpackningar ska i lag åläggas en mer omfattande skyldighet än den nuvarande att ge konsumenterna information om miljökonsekvenserna av de varor och förpackningar som tillverkarna säljer.

Möjligheterna att begränsa aggressiv och osaklig direkt- och hemmamarknadsföring ska utredas. Telefon- och hemförsäljning ska begränsas och regleras striktare till skydd för konsumenterna.

Teknik- och digitaliseringsberedskapen hos den offentliga sektorn ska höjas och samarbetet mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn ska utvecklas.

Ett program för främjande av digitaliseringen ska sammanställas så att de offentliga tjäns- terna ska stå till medborgarnas och företagens förfogande digitalt före 2023.

En för den offentliga och den privata sektorn gemensam delegation på hög nivå inklusive sekretariat ska tillsättas som ett rådgivande organ på teknikområdet.

En strategi för öppnande och utnyttjande av den offentliga sektorns data inklusive ett åtgärdsprogram ska utarbetas så att konsekvenser för datasäkerheten och eventuella lagstiftningsbehov beaktas. Utgångspunkten är att de offentliga aktörerna ska öppna de offentliga gränssnitten, om det inte finns någon särskild orsak att ha dem stängda.

Företagens och företagarnas delning av data inom ekosystemen ska främjas.

Realtidsekonomin ska främjas genom ett omfattande införande av strukturerade elektroniska fakturor och kvitton.

Tillståndssystemen ska utvecklas så att Finland i fortsättningen har ett fungerande system med digitalt tillstånd som ska kunna erhållas vid ett enda serviceställe.

Utvecklingen av nätverket AuroraAl, som gör vardagen och affärsverksamheten smidigare, ska, om utgiftsramen tillåter det, fortsätta på ett sätt som är datasäkert och etiskt hållbart.

Utvecklingen av fungerande identifieringslösningar, som möjliggör användningen av olika slags verktyg, ska främjas.

Individerna ska tryggas en möjlighet att kontrollera sina egna uppgifter inom den offentliga servicen i enlighet med mina data-principen.

Digitala system ska utvecklas i samarbete med partnerländerna, bland annat med de nordiska länderna och Estland.

Tillgängligheten av elektroniska offentliga tjänster ska förbättras och tillräckliga stödtjänster i anslutning till dem ska tryggas i syfte att säkerställa jämlikheten.

När omfattande digitaliseringsprojekt genomförs ska det säkerställas att de språkliga rättigheterna tillgodoses också i praktiken.

Det ska säkerställas att de lagar som gäller skyddet av personlig integritet, dataskyddet och uppgifternas offentlighet fungerar som en helhet inom de ramar som dataskyddsför- ordningen anger.

Fler innovationsrelaterade upphandlingar ska göras vilket resulterar i att tjänster utvecklas, tillväxt skapas och  utveckling av referensmarknaden möjliggörs.

Volymen av innovationsrelaterade upphandlingar ska ökas till tio procent av de offentliga upphandlingarna fram till slutet av valperioden. Det ska göras en uppföljning av hur målet har nåtts årligen.

Man avtalar om statsrådets gemensamma mål och konkreta riktlinjer samt ökar det praktiska samarbetet ministerierna emellan.

Uppnående av de sociala målen, klimatmålen och målen för hållbar utveckling ska främjas genom offentlig upphandling.

Satsningar ska göras på offentliga upphandlande enheters kunnande genom utbildning och spridning av bästa praxis.

Möjligheterna att i större utsträckning sprida risken vid innovationsrelaterade offentliga upphandlingar, exempelvis genom upprättande av riskfonder, ska utredas.

Bristerna i upphandlingslagen ska avhjälpas.

Eventuella behov att ändra den gällande upphandlingslagen ska utredas i samband med social- och hälsovårdsreformen.

I syfte att öka effektiviteten i offentlig upphandling ska regeringen vidta åtgärder för att de kvalitativa kriterierna i högre grad ska beaktas vid offentliga anbudsförfaranden. Upphandlingslagen ska utvecklas så att den styr de upphandlande enheterna att som kriterier för den totalekonomiska lönsamheten i första hand beakta förhållandet mellan pris och kvalitet och de totala kostnaderna, och att det rena inköpspriset ska användas endast i begränsad utsträckning.

Ansvarsfullheten i upphandlingarna ska ökas. I syfte att främja uppnåendet av detta mål ska behovet att utvidga upphandlingslagens grunder för uteslutning på grund av miljö-, social- eller arbetsrättsliga brott bedömas liksom även metoderna att betona företagsansvaret och ansvaret för skatter. Behövliga utvecklingsbeslut ska fattas utifrån resultatet av bedömningen.

Tvåspråkiga upphandlingar ska främjas och eventuella problematiska punkter i lagstiftningen utredas.

Finland ska bli ett föregångarland när det gäller samhällsansvar.

Det ska göras en utredning med tanke på stiftandet av en lag om företagsansvar. Lagen ska grunda sig på en aktsamhetsplikt som åläggs företag och som gäller såväl den inhemska som den utländska verksamheten. Utredningen ska göras i samarbete med närings- livs-, företagar- och löntagarorganisationer med särskilt beaktande av de små och medelstora företagens ställning. Motsvarande mål främjas i EU.

I fråga om social- och hälsovårdstjänsterna ska övervakningen av serviceproduktionens kvalitet och av ansvarsfullheten stärkas.

Försökskulturen ska stärkas över förvaltningsgränserna.

Utvecklingen av delningsekonomi ska möjliggöras genom lagstiftningen, så att arbetstagarnas rättigheter och företags spelregler för en sund konkurrens beaktas.

Det ska satsas på främjandet av försöksverksamheten genom att de rekommendationer som lagts fram av den parlamentariska delegationen för försöksverksamhet genomförs.

Försöksverksamhet och testningsplattformar ska främjas på ett systematiskt sätt tillsammans med kommunerna.

Lagstiftningen ska utvecklas så att tillämpningen av principen en in, en ut utvidgas etappvis, dock så att lagstiftningens ändamålsenlighet betonas i stället för dess kvantitet.