"EU förväntas ta ledarskapet för att lösa de globala kriserna"

3.2.1 Europapolitiken

Lågesbild

Understödet för Europeiska unionen bland allmänheten har blivit starkare runtom i Europa. EU har haft förmåga att klara av kriser och förväntas nu ta ledarskapet för att lösa de globala kriserna. EU har förbundit sig att genomföra klimatavtalet från Paris och särskilt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader samt till att genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

EU är utsatt för inre och yttre utmaningar som sätter enigheten och funktionsförmågan på prov. Storbritannien har för avsikt att lämna EU. Vissa medlemsstaters svaga engagemang för EU:s grundläggande värderingar och särskilt för rättsstatsprincipen har prövat unionen. Otrygghet samt ekonomisk och social ojämlikhet har ökat osäkerheten, vilket populistiska och nationalistiska rörelser har utnyttjat. I de yttre förbindelserna utmanas EU av tilltagande spänningar mellan stormakterna, av regionala konflikter i EU:s närområden och av EU:s svårigheter med att uppträda som en stark förespråkare för de mänskliga rättigheterna.

För att de senaste årens gynnsamma ekonomiska tillväxt ska fortsätta krävs det reformer som stärker EU:s konkurrenskraft, en konsekvent handelspolitik, en utveckling av den inre marknaden, en stärkt social pelare och förmåga att göra investeringar som främjar en hållbar tillväxt. Beredskap inför kommande kriser har skapats genom system som stabiliserar ekonomin och förbättrar krisberedskapen. Det finns ett ökande tryck på att minska den skadliga skattekonkurrensen och förebygga kringgående av skatt.

Utvidgnings- och grannskapspolitiken har en betydande roll i främjandet av fred, välfärd och säkerhet samt stabilitet i Europa.

Mål 1

Ett starkt, homogent och funktionsdugligt EU som har förmåga att lösa globala utmaningar

Europeiska unionens globala omvärld har blivit mera komplex och oförutsebar. I de yttre förbindelserna har unionen inte lyckats agera tillräckligt enhetligt och snabbt.

Medlemskapet i EU förutsätter att man förbinder sig till de grundläggande värderingarna.

Metoder

Finland förbinder sig starkt till EU-medlemskapet, till att utveckla unionen och till en politik i samklang med unionens grundläggande värderingar. Regeringen kommer att lämna en redogörelse om EU-politiken till riksdagen efter Finlands EU-ordförandeskap.

Beslutsfattandet i ett allt mer integrerat EU grundar sig framför allt på gemenskapsmetoden. För att driva finländska intressen behöver Finland ligga i framkant i EU, aktivt påverka EU:s framtid och bygga upp ett allt starkare Europa. Finlands särförhållanden ska tas i beaktande i EU:s beslut. Fokus i det europeiska samarbetet ska ligga på de kärnuppgifter som tillför ett europeiskt mervärde, såsom på klimatpolitiken, handelspolitiken, den inre marknaden, sociala rättigheter samt den inre och yttre säkerheten.

EU ska följa subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Besluten ska fattas så öppet, demokratiskt och nära medborgarna som möjligt. Finland är redo att från fall till fall skärskåda om man i högre grad kunde gå in för majoritetsbeslut i rådet. I unionens funktioner, särskilt i de ledande uppgifterna, ska jämställdheten och unionens mångfald tas i beaktande.

EU ska stödja det internationella regelbaserade multilaterala systemet. EU ska verka för fred, stabilitet och en ansvarsfull marknadsekonomi.

Rättsstatsprincipen ska stärkas. I syfte att stödja rättsstatsprincipen ska både EU-domstolen och de nationella domstolarna stärkas. En fungerande mekanism för att åtgärda överträdelser av rättsstatsprincipen ska utformas. Det civila samhället ska stödjas för att stärka rättsstaten. Utnyttjande av EU-finansiering kan kopplas till iakttagande av rättsstatsprincipen.

Utgångspunkten för de framtida förbindelserna mellan Storbritannien och EU ska vara att det nära samarbetet fortsätter på alla politikområden. EU:s homogenitet, parternas intressen och rättvisa spelregler ska försvaras.

En tillväxtstrategi för EU ska tas fram med målet att bygga upp världens mest konkurrenskraftiga och socialt sammanhängande utsläppssnåla samhälle. I brytningstider måste den sociala rättvisan beaktas, den ska genomsyra hela klimatarbetet. Samtidigt ska man vara medveten om att en ambitiös klimatpolitik − miljöteknik, cirkulär ekonomi, resursklokhet − skapar hållbar tillväxt och arbetsplatser.

En av EU:s grunduppgifter är att skapa välfärd för medborgarna. EU kan infria sitt existensberättigande genom att skapa socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar välfärd.

En ändamålsenlig budget för EU ska göras upp som tryggar de nuvarande EU-funktionerna och smidigt möjliggör nya prioriteringar. Finlands betalningsandel ska hållas på en skälig nivå och för dessa pengar förväntar vi oss både inhemskt vederlag och europeiskt mervärde. Nivån på finansieringen för jordbruket och landsbygdsutvecklingen ska tryggas. Också nivån på regionutvecklingsfinansieringen, liksom särställningen för glesbygden i östra och norra Finland ska tryggas. Satsningar på forskning, utveckling och innovationer är viktiga för Finland.

Målen i Parisavtalet ska få stöd i den fleråriga budgetramen och dess program. EU ska finansiera en socialt rättvis övergång till klimatneutralitet. Finland understöder en höjning av de klimatrelaterade åtgärdernas andel av EU-budgeten till 25 procent i den kommande fleråriga budgetramen. Jämställdheten ska främjas i EU:s budget och finansieringens övervakningsmekanismer effektiveras.

Finland är redo att överväga en utveckling av systemet för EU:s egna medel. Länder av samma typ som Finland ska få sina intressen beaktade i arbetet med att utveckla systemet, och på ett sådant sätt att kostnadseffekterna inte i oproportionerligt hög grad riktar sig till dessa länder. Medlemsländerna ska besluta om unionens medelsanskaffning.

EU:s asyl- och migrationspolitik ska grunda sig på gemensamma regler på EU-nivå, en gemensamt överenskommen ansvarsfördelning och principer såsom det reviderade Dublinsystemet samt på samarbete med FN:s flyktingorganisation. En asyl- och migrationspolitik som utgår från ett rättighetsperspektiv ska bottna i internationella fördrag, myndighetssamarbete, effektiv kontroll av de yttre gränserna och korrekta, snabba och ur rättsskydds- perspektiv högklassiga asylprocesser. EU ska rensa bort människosmuggling och annan brottslighet. Ett system med lagliga inreserutter ska utvecklas.

Finland verkar för EU:s globala strategi som ska stärka unionens roll som global ledare. Samordningen mellan medlemsländerna och unionen i fråga om yttre påverkan ska ökas. Vi kan gå in för flera majoritetsbeslut inom bestämda sektorer, vilket för sin del bidrar till att unionen kan vidta tillräckligt snabba åtgärder i de yttre förbindelserna.

Finland arbetar för en EU-politik som tryggar den arktiska regionens stabilitet, ekonomiska möjligheter, sysselsättning och särskilt sårbara natur. Den arktiska politiken måste ha fokus på att bromsa klimatförändringen. De nordliga näringarna och ursprungsfolkens rättigheter ska tryggas och det ska göras grundliga konsekvensanalyser av alla centrala projekt i den arktiska regionen. En sammankoppling av det finländska transportnätet med stomkorridorerna i det transeuropeiska transportnätet TEN-T ska främjas. Transportnätet TEN-T syftar till att främja ett säkert och hållbart transportsystem som medför ekonomisk livskraft.

EU:s Östersjöstrategi ska omarbetas och genomförandet ska säkras tillräckliga resurser.

EU:s partnerskap och samarbete med de afrikanska länderna ska intensifieras. Förbindelserna mellan EU och Afrika ska grunda sig på jämlikhet med målet att åstadkomma en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar förändring till exempel genom satsningar på utbildning, hållbar ekonomisk utveckling och människovärdigt arbete.

En utvidgning av unionen ska grunda sig på gemensamt överenskomna kriterier. Vi ska stödja det arbete som medlemskapseftersträvande länder gör för att uppfylla kriterierna.

Mål 2

Ett ekologiskt hållbart EU som global klimatledare

Metoder

EU:s klimatpolitik ska uppdateras och göras mer ambitiös så att man kommer överens om klimatneutralitet till 2050 och höjer utsläppsminskningsmålet för 2030 till minst 55 procent.

Tilläggsåtgärder som ska strama åt EU:s utsläppsminskningsmål hänförs till utsläppshandelssektorn för att energiproduktionen och industrin i alla medlemsländer successivt ska bli koldioxidsnåla. Finland ska aktivt påverka utvecklingen av EU:s utsläppshandelssystem så att priset för utsläppsrätter stiger och effektivt och snabbt styr mot minskade utsläpp. Samtidigt ska vi se till att den europeiska industrin är konkurrenskraftig.

De utsläppsrätter som kommer ut på marknaden ska årligen minskas klart mera än den nuvarande minskningen på 2,2 procent, oanvända utsläppsrätter ska makuleras och utsläppshandeln utvidgas till att omfatta till exempel fastighetsspecifik uppvärmning och nedkylning. EU:s utsläppshandel ska på sikt utvecklas så att mängden utsläppsrätter anpassas till EU:s andel av den resterande globala kolbudgeten enligt en uppvärmning på 1,5 grader.

Finland understöder en utvidgning av utsläppshandeln till att omfatta alla klimatpåverkande utsläpp från lufttrafiken. Alternativt kan skatt på flygbränsle eller införande av en flygavgift i hela EU utredas.

För att utveckla utsläppshandeln är det vår strävan att komma överens om ett EU-gemensamt eller nordiskt golvpris på utsläppsrätter. Det ska säkerställa att priset för utsläppsrätter inte sjunker till en nivå där dess styreffekt avsevärt försvagas.

Regeringen stöder en sammanjämkning av de utsläppshandelssystem som är i bruk i världen i syfte att förbättra klimateffekten och den ekonomiska effektiviteten. Finland och EU ska på det globala planet främja utöver ett effektivt genomförande av Parisavtalet också prissättning av koldioxidutsläpp och beräkning av klimatavtryck i global omfattning. Inom utvecklingspolitiken ska vi öka klimatfinansieringen för en minskning av växthusgasut- släppen, anpassning till klimatförändringen och större kolsänkor.

Utformande av tilläggsmekanismer, exempelvis koltullar, i handeln mellan EU och länder utanför EU ska utredas för att priset på koldioxid ska hänföra sig jämlikt både till produkter som har tillverkats i EU och utanför EU.

En ökad forsknings- och produktutvecklingsfinansiering i EU stöds i syfte att utveckla klimatlösningar.

EU förbinder sig starkt att genomföra FN:s biodiversitetskonvention. EU bekämpar förlusten av biologisk mångfald och beaktar också vattendragens status. Initiativ av den typ som Europeiska kommissionens handlingsplan mot antibiotikaresistens ska utvecklas för att lösa omfattande utmaningar.

Arbetet för och uppnåendet av målen från Parisavtalet ska också synas i unionens budgetramar och program. EU ska finansiera en socialt rättvis övergång till klimatneutralitet. Finland understöder en höjning av de klimatrelaterade åtgärdernas andel av EU-budgeten till 25 procent i den kommande fleråriga budgetramen.

Mäl 3

Ett socialt hållbart och jämställt EU

Metoder

Centralt i EU-samarbetet är att minska ojämlikheten. Den sociala dimensionen är ett viktigt prioritetsområde i EU. Nyckeln till en stärkt social dimension i EU är en uppdaterad och effektivare genomförd minimilagstiftning om sociala rättigheter och arbetslivet. Jämlikheten mellan regionerna i Europa ska respekteras, likaså de nationella särdragen i Finlands social- och sysselsättningspolitik såsom ett avtalsbaserat arbetsmarknadssystem.

EU:s budget ska främja jämställdhet.

EU ska öka sitt arbete mot allt våld mot kvinnor. Istanbulkonventionen eller Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet ska genomföras fullt ut i all verksamhet i Europeiska unionen. Regeringen ska stärka arbetet för jämställdhet på EU-nivå. Det ska utarbetas en jämställdhetsstrategi i EU.

I EU:s beslutsfattande ska bekämpande av åldersdiskriminering, äldre personers delaktighet och en värdig ålderdom betonas. Unionen ska främja tillgänglighet i livsmiljön, service och digitalisering, ett livslångt lärande och ett åldersvänligt arbetsliv.

EU:s ungdomsstrategi ska beaktas i EU:s beslutsfattande. De unga måste genuint kunna delta i diskussionen i frågor som rör dem. EU:s ungdomsverksamhet ska utvecklas tillsammans med Europarådet som når unga på hela kontinenten. Ungdomsgarantin ska främjas i alla medlemsländer och utnyttjas också i förebyggandet av ungdomsarbetslöshet.

Mål 4

Ett ekonomiskt hållbart EU − världens mest konkurrenskraftiga ekonomiska region

Metoder

EU ser om både unionens interna och externa konkurrenskraft. En väl fungerande inre marknad är både i EU:s och framför allt i ett exportlett land som Finlands intresse. EU:s industri- och konkurrenspolitik ska utvecklas så att finländska företag säkras lika möjligheter på unionens inre och yttre marknad. En förutsägbar omvärld ska säkerställas för näringslivet. Tillväxtmöjligheterna på EU:s inre marknad ska understödas genom att man främjar den fria rörligheten för varor, och särskilt för tjänster, samt genom att man stärker de små och medelstora företagens möjligheter att vara verksamma på den inre marknaden.

EU-lagstiftningen ska vara ändamålsenlig och högklassig. Samtidigt som ny lagstiftning utarbetas ska gammal reglering kritiskt ses över och, i förekommande fall, förenklas. Onödiga administrativa bördor ska undvikas.

Finland har förbundit sig till medlemskap i euroområdet och till stabilitets- och tillväxtpakten. Finland deltar aktivt och förhåller sig öppet till en utveckling av EMU och betonar att varje medlemsland har det primära ansvaret för sin egen ekonomi. Samordningen av euroländernas ekonomiska politik och den europeiska planeringsterminens verksamhet ska utvecklas. Den europeiska planeringsterminen är det primära verktyget för att jämna ut skillnaderna mellan länderna, för att främja sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt för att upprätthålla stabiliteten i euroområdet.

Finland anser det viktigt att EU-länderna bedriver en ansvarsfull ekonomisk politik och finanspolitik som respekterar stabilitets- och tillväxtpakten. Regelverket måste tillåta för medlemsländerna att bedriva en förnuftig konjunkturpolitik.

Finland agerar aktivt för att färdigställa bankunionen, med beaktande av bankernas risknivåer.

EU främjar en regelbaserad, multilateral handelspolitik. En regelbaserad frihandel är till fördel för ett exportlett land som Finland. Den bindande karaktären hos målen för hållbar utveckling som ingår i EU:s handelsavtal ska stärkas och genomförandet följas upp. Handels- och investeringsavtalen får inte hindra medlemsstaternas rätt att icke-diskriminerande lagstifta till exempel om hälsoskydd, konsumentskydd, social trygghet, arbetstagarskydd eller miljöskydd.

Finland vill främja EU:s digitaliseringspolitik som på ett hållbart sätt reglerar de multinationella plattformstjänsterna, stärker EU:s digitala inre marknad och konkurrenskraft samt främjar allmänhetens och företagens dataskydd och digitala verksamhetsbetingelser. Finland främjar en etiskt, ekonomiskt och socialt hållbar datapolitik och utarbetandet av ett AI-politiskt regelverk. Inrättandet av en tillsynsmyndighet för automatiserat och algoritmbaserat beslutsfattande i unionen ska utredas.

Det ska vara EU:s strategiska mål att lyfta upp den europeiska utbildningen och forskningen till en nivå som är världsbäst. EU ska satsa på forskning, utveckling och innovationer för att bevara sin globala konkurrenskraft. Finland stöder en betydande höjning av finansieringen för programmen Horisont Europa och Erasmus+ i syfte att utveckla och stärka programmen. De små och medelstora företagens möjligheter att komma med i programmen för forskning, utveckling och innovationer ska stärkas. Möjligheterna att bygga upp ett nätverksbaserat europeiskt superuniversitet ska utredas.

Genom ett intensivt samarbete inom EU ska aggressiv skatteplanering rensas bort, kringgående av skatt bekämpas och skadlig skattekonkurrens minskas. Finland verkar aktivt för att utveckla EU:s förteckning över skatteparadis. EU ska införa landspecifik rapportering.

Klara gemensamma åtgärder mot aggressiv skatteplanering och kringgående av skatt är i allas intresse och underlättar också företagens omvärldsvillkor. Åtgärder som anknyter till temat i detta paket ska behandlas senast i redogörelsen för Europapolitiken.

Möjligheten till lagstiftning på EU-nivå om företagsansvar som utgår från omsorgsplikt och som beaktar företag av olika storlek och internationella värdekedjor ska utredas.

Mål 5

Ett tryggt och säkert EU

Metoder

Finland är aktivt med och utvecklar EU:s försvarssamarbete. Det permanenta strukturerade samarbetet är ett centralt projekt som hänför sig till EU:s försvarsdimension. Deltagande i enskilda projekt inom det permanenta strukturerade samarbetet övervägs från fall till fall. I detta övervägande beaktas till exempel de särskilda utvecklingsbehov som finns inom Finlands eget försvar. Detta samarbete möjliggör samarbete också på regional nivå. Det samarbete som genomförs inom försvarsfonden stöder en utveckling av den nationella kapaciteten och av en inhemsk försvarsindustriell och försvarsteknisk plattform.

Satsningar ska göras på att stärka EU:s beredskap att bekämpa hybridhot både på EU- och på medlemsstatsnivå. I syfte att förbättra kriståligheten ska det också satsas på samarbete mellan EU och Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot.

I fråga om utvecklandet av EU:s kontroll av de yttre gränserna ska dess genomslagskraft, humanitära synpunkter och nationella särdrag beaktas. Finland verkar för att Frontex ska vara effektivt och ge resultat. Den fria rörligheten inom Schengenområdet ska tryggas.