"Det krävs ett brett samarbete och snabba åtgärder för att påverka de frågor som har den mest långtgående betydelsen"

3.2 Finland – större än sin storlek i världen

Lågesbild

Medvetenheten om de problem som påverkar hela världen ökar. Det krävs ett så brett samarbete som möjligt och snabba åtgärder för att påverka de frågor som har den mest långtgående betydelsen, såsom  klimatförändringen, befolkningsutvecklingen, förlusten av biologisk mångfald och bevarandet av en livsduglig miljö. Klimatavtalet från Paris och Agenda 2030 som sätter målen för hållbar utveckling ger grunderna för de närmaste årens internationella samarbete och för Finlands agerande.

De internationella samarbetsstrukturerna, däribland FN-systemet, lider av olika slag av motsättningar. På grund av dessa skiljelinjer har det blivit allt svårare att försvara det regelbaserade systemet och principerna för internationell rätt och att utveckla dem så att de svarar mot de nya behoven. Också WTO och det multilaterala handelssystemet står inför stora utmaningar. Den tilltagande protektionismen och det kritiska förhållningssättet till den multilaterala handelspolitiken har försvårat WTO:s verksamhet.

Både Europas och Förenta staternas globala inflytande förändras när världen blir mera multipolär. Kina med sitt allt högre välstånd strävar efter att öka sin internationella tyngd på många olika sätt. Även andra stater, såsom Ryssland, söker sig en mera betydande ställning.

Engagemanget för universella mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen har försvagats. Den extrema fattigdomen har minskat. Dess andel är trots det betydande. Särskilt Afrika söder om Sahara sackar efter målet.

Den arktiska regionens geopolitiska, miljörelaterade och ekonomiska betydelse tilltar. De nordiska länderna är fortfarande Finlands närmaste internationella samarbetsparter. Säkerhetssamarbetet mellan de nordiska länderna har under de senaste åren utvecklats på grund av de ökade spänningarna i Östersjöregionen.

Den utrikes- och säkerhetspolitiska linjen

Den centrala värdegrunden för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är arbete för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet. Finlands utrikes- och säkerhetspolitik ska bygga på goda bilaterala förbindelser, aktiv påverkan inom Europeiska unionen och effektivt multilateralt samarbete grundat på respekt för och stärkande av internationell rätt. Finland arbetar aktivt för att stärka FN:s ställning och funktionsförmåga och för målen i Agenda 2030.

Finland ska bedriva en utrikes- och säkerhetspolitik som syftar till att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, förbättra Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och till att upprätthålla ett fungerande samhälle. Det viktigaste målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att undvika att hamna i en militär konflikt. Finland ska utöva en aktiv stabiliseringspolitik för att förebygga militära hot och minska spänningen också överlag. Finland tillåter inte att dess territorium utnyttjas i fientligt syfte mot andra stater.

Finlands utrikes- och säkerhetspolitik skapar beredskap bland annat inför klimatförändringen, naturkatastrofer, ökad ojämlikhet, hybrid- och cyberpåverkan och andra icke-militära hot. Försörjningsberedskapen i Finland ska tryggas under alla förhållanden.

Finlands utrikes- och säkerhetspolitik utgår från de mänskliga rättigheterna. Den har som centralt mål att systematiskt främja jämställdhet och tillgodoseende fullt ut av flickors och kvinnors mänskliga rättigheter.

Finland hör inte till någon militär allians och ser till att den egna försvarsförmågan är trovärdig. Finland deltar i sådant säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete som stärker detta syfte, i Europeiska unionen och inom ramen för Natopartnerskapet och det nordiska samarbetet. Också det bilaterala samarbetet ingår i helheten. Ett fördjupat försvarssamarbete mellan militärt alliansfria Finland och Sverige ger särskilda möjligheter att stärka våra länders försvar. Finlands försvarsförmåga ska stödja landets allmänna utrikes- och säkerhetspolitiska linje.

Till grunderna för Finlands säkerhets- och försvarspolitik hör att det finns ett nationellt spelrum och valmöjligheter. Detta gör att möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato kvarstår. Beslut ses alltid över i realtid med beaktande av förändringarna i den internationella säkerhetspolitiska miljön.

Finland fortsätter det omfattande Natosamarbetet som grundar sig på ett partnerskap. Vi deltar i utbildnings- och övningsverksamhet på egna premisser. Ett väl fungerande samarbete mellan EU och Nato är i Finlands intresse.

När det gäller yttre förbindelser är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram, kanal för påverkan och säkerhetsgemenskap. Det är i Finlands intresse att stärka EU:s yttre funktionsförmåga och homogenitet. Det är också viktigt för Europa i den förändrade om- världen att utveckla de transatlantiska förbindelserna. Som EU-medlem kan Finland inte stå utanför, om säkerheten i vårt närområde eller någon annanstans i Europa är hotad.

Finland upprätthåller goda och konstruktiva förbindelser med Kina, Ryssland och Förenta staterna och strävar efter att agera så att de spänningar som kommer till synes i stormaktsförhållandena inte försvagar det regelbaserade multilaterala internationella samarbetet eller respekten för internationell rätt.

I början av regeringsperioden utarbetas en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse. Lägesbilden och omvärldsanalysen i den redogörelsen ska också styra beredningen av en försvarsredogörelse. I samband med beredningen av säkerhetsredogörelserna kommer det att ordnas en parlamentarisk övervakning som omfattar alla riksdagspartier på det sätt som riksdagen har förutsatt.

De finska beskickningarna ute i världen skapar förutsättningar för att upprätthålla vår säkerhet och välfärd. För att nå dessa mål ska beskickningsnätet breddas och stärkas bland annat i Afrika och i Syd- och Sydostasien. Ytterligare satsningar ska göras på hanteringen av utrikes- och säkerhetspolitiken, de ekonomiska förbindelserna, exporten, utvecklingspolitiken och inreseärenden samt i informationssäkerhet både i utrikesministeriet och i beskickningsnätet.

Mål 1

Finland stärker det multilaterala samarbetet

Globala problem kan lösas endast inom ramen för ett fungerande regelbaserat internationellt system. Samma grund är också Finlands säkerhet och ekonomiska framgång byggd på. Därför hör Finland till den skara som försvarar det multilaterala systemet och internationell rätt.

Metoder

FN är grunden för det multilaterala system kring vilket de internationella fördragen som skyddar de mänskliga rättigheterna och miljön och som stävjar upprustningen är uppbyggda. Finland har förbundit sig till FN:s universella värden och verkar för att stärka folkrätten och de mänskliga rättigheterna och för att få ett slut på straffriheten.

Likabehandling och jämställdhet framträder starkt i all Finlands verksamhet. I arbetet för de här frågorna strävar Finland efter att bygga upp nya partnerskap särskilt med länderna i Afrika, Asien och Latinamerika.

Finland ska verka för en reform och stärkning av FN-systemet. Finland stöder den av FN:s generalsekreterare initierade reformprocessen som gäller förvaltningen, fred och säkerhet samt utvecklingssektorn. Säkerhetsrådets ställning som garant för fred och säkerhet måste stärkas både genom att bredda rådet och genom att förnya arbetssätten med målet att vetorätten ska utnyttjas i mindre utsträckning. Finland kandiderar till FN:s råd för mänskliga rättigheter för åren 2022–2024 och till en icke-permanent plats i säkerhetsrådet för åren 2029–2030.

Finland ska stödja, stärka och utveckla den internationella rätten och det multilaterala fördragssystemet. Vi måste arbeta för ett stärkt genomförande och en stärkt övervakning av de internationella människorättskonventionerna, inbegripet Istanbulavtalet om förebyggande av våld mot kvinnor.

Finland arbetar för att bekämpa klimatförändringen och för en anpassning till den, inom alla sektorer av utrikes- och säkerhetspolitiken, däribland handels- och utvecklingspolitiken.

Finland ska ta initiativ för att stärka den globala styrningen, inte endast på mellanstatlig nivå, utan även i samarbete med det civila samhället, näringslivet och andra icke-statliga aktörer.

Principerna för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa bildar grundpelaren för europeisk säkerhet och därför är det nödvändigt att de respekteras och stärks. Det är viktigt att trygga Europarådets politiska, ekonomiska och rättsliga handlingsförmåga.

Rekryteringen av finländska experter till internationella uppdrag i FN och andra multilaterala organisationer ska understödjas.

Mål 2

Finland bygger fred

Den finska utrikespolitiken lägger allt starkare fokus på konfliktförebyggande, fredsmedling och fredsbygge. Finland upprätthåller och utvecklar sin beredskap att delta i internationella uppdrag inom civil och militär krishantering tillsammans med andra internationella aktörer. Ett sådant deltagande gynnar både ett ansvarstagande för upprätthållande av internationell fred och säkerhet och en utveckling av försvarsmaktens prestationsförmåga och beredskap.

När den säkerhetspolitiska omgivningen ändrar karaktär accentueras vapenkontrollens betydelse.

Metoder

Det finländska deltagandet i FN:s och andra fredsmedlings- och dialogprocesser ska breddas.

Det nätverksbaserade sättet att arbeta med de finländska fredsmedlingsaktörerna ska stärkas och verksamheten utvecklas med våra styrkor som utgångspunkt.

I överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet arbetar Finland för att kvinnor ska bli delaktiga i fredsförhandlingar och fredsbygge, med betoning på tryggande av kvinnors och flickors rättigheter i fredsprocesserna. En hållbar fred kan inte byggas på strukturer som upprätthåller ojämlikhet.

Finland fortsätter med stödet till åtgärder enligt temat Unga, fred och säkerhet och ska utarbeta ett nationellt åtgärdsprogram om genomförande av resolution 2250.

Målet är att höja nivån på deltagandet i civil krishantering till åtminstone 150 experter. I fråga om hur Finlands krishanteringspolitik ska utformas framöver utarbetas övergripande riktlinjer som sträcker sig över valperioderna om målen för krishanteringen, i syfte att förbättra verksamhetens effekt och en planmässig resursanvändning, liksom även för att säkerställa ett kvantitativt tillräckligt deltagande.

Hanteringen av utdragna kriser kräver en sammanjämkning av fredsbygge, humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete. Kontinuiteten ska stärkas genom större flexibilitet i finansieringen av humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete och genom att möjliggöra periodisering av finansieringen.

Finland ska arbeta för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen och utnyttja sin breda kompetens inom vapenkontroll. Finland stöder icke-spridningsavtalets ställning i arbetet för kärnvapennedrustning. Finland ska fortsätta analysera och jämföra innehållet i konventionen mot kärnvapen med andra centrala initiativ inom denna sektor och följer aktivt hur processen med att sätta konventionen i kraft framskrider. När processen går framåt gör Finland en bedömning angående en anslutning till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Finlands strävan är att alla massförstörelsevapen ska förbjudas och förstöras.

I internationella förhandlingar talar Finland för en global reglering av autonoma vapensystem. Målet är att förbjuda utveckling och tillverkning av vapensystem som grundar sig på artificiell intelligens.

Finland arbetar för att det internationella vapenhandelsfördraget ska bli allmänt bindande, täckande och genomfört. Finland ska inte exportera försvarsmateriel till krigförande länder eller länder som trampar på de mänskliga rättigheterna. Export av försvarsmateriel med iakttagande av de internationella förpliktelserna stöder för sin del den militära försörjningsberedskapen. Vid export av försvarsmateriel agerar Finland i enlighet med internationella fördrag, sina åtaganden och nationell lag.

Mål 3

Finland bär ett globalt ansvar

Utvecklingspolitiken är en central del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och den bygger på Agenda 2030. Målet är att eliminera fattigdomen och minska ojämlikheten.

Metoder

Finland siktar mot ett mål i enlighet med sitt FN-åtagande om att använda 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) på utvecklingssamarbete och 0,2 procent av BNI på stöd till de minst utvecklade länderna. För att stärka könsperspektivet i utvecklingssamarbetet siktar Finland i enlighet med EU:s handlingsplan stegvis till att 85 procent av alla nya projekt ska ha jämställdhetsfrämjande mål och att jämställdhetsperspektivet ska integreras i allt utvecklingssamarbete.

Finland ska utarbeta en färdplan med tidtabell för att nå FN-målen.

Finland ska öka klimatfinansieringen integrerat i utvecklingsfinansieringen med iakttagande av Finlands andel av ansvaret för klimatfinansieringen enligt Parisavtalet. Ambitionen är att styra hälften av klimatfinansieringen till anpassning bland annat via internationella fonder och icke-statliga organisationer. Finansieringen i form av investeringar och lån ska fortsätta särskilt för att stärka klimatfinansieringen.

För att målen för hållbar utveckling ska nås krävs det offentliga åtgärder, men också massiva privata investeringar i klimatåtgärder i tillväxtländerna, för att främja jämställdhet och skapa rättvisa arbetsplatser. Finland agerar i sin egen utvecklingspolitik och EU-påverkan så att man får med privat finansiering och företag i investeringar i hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Omvärldsvillkoren för Finnfund ska ses om och utnyttjandet av finansplaceringar i utvecklingsfinansieringen ska fortsätta.

Finland ska stärka en utveckling av utvecklingsländernas egna skattesystem.

Utvecklingssamarbetet görs långsiktigt inom de områden Finland prioriterar: kvinnors och flickors ställning och rättigheter, demokrati och fungerande samhällen, högklassig utbildning, stärkande av den ekonomiska basen i utvecklingsländerna och arbetsplatser, bekämpning av och anpassning till klimatförändringen, tryggad livsmedelsförsörjning, vatten, förnybar energi och hållbar användning av naturresurser inbegripet beskogning. Tilläggsfinansieringen i utvecklingssamarbetet riktas till dessa fokusområden.

Finland uppmärksammar särskilt tillgodoseende av rättigheterna och delaktighet i beredningen av utvecklingspolitiken när det gäller personer i särskilt sårbar ställning och minoriteter. Vid genomförandet ska dessa gruppers egen expertis tillgodogöras.

Finansieringen ska höjas till sådana FN-organisationer som har visat sig vara effektiva och nå resultat och till annat multilateralt utvecklingssamarbete koncentrerat till de områden Finland prioriterar.

Nivån på det humanitära biståndet ska höjas.

Regeringen ska genomföra reformer som förbättrar utfallet och effekterna av utvecklingssamarbetet. Principer som sträcker sig över valperioderna ska utarbetas för en konsekvent politik och genomslagskraft i Finlands utvecklingspolitik.

Företag som får stöd från utvecklingssamarbetets medel ska förpliktas att iaktta kriterierna för skatteansvarighet och öppenhet och främja de mänskliga rättigheterna och målen för Finlands utvecklingspolitik.

Utrymmet och omvärldsvillkoren för det civila samhället ska systematiskt stärkas i Finland och i världen. Finansieringen för utvecklingssamarbete riktat till icke-statliga organisationer ska höjas.

Utrikesministeriets administrativa resurser ska stärkas.

Mål 4

Finland ökar partnerskapen med de afrikanska länderna

Afrikas betydelse som granne till EU och som en strategisk partner ökar. Finland ger ett starkt stöd till partnerskapsförhandlingarna mellan Afrikanska unionen och EU för att de ska gå framåt.

Metoder

Finland ska utarbeta en övergripande Afrikastrategi som grundar sig på Agenda 2030 och som säkerställer en konsekvent finländsk Afrikapolitik. Finland breddar de politiska och ekonomiska relationerna med de afrikanska länderna.

Utvecklingssamarbetet har sin geografiska tyngdpunkt i Afrika. Finland ska styra utvecklingssamarbetsfinansieringen till migrationens underliggande orsaker.

Mål 5

Finland främjar öppen och rättvis handel

Finland agerar aktivt för att stärka en regelbaserad styrning av den globala ekonomin, för att öka en jämlik behandling av länderna och för att nå målen i Agenda 2030. Finland understöder strävan att reformera WTO-systemet och söker mångsidigt efter medlande lösningar för att lösa krisen.

Metoder

Finland agerar för att stärka det kring WTO uppbyggda multilaterala handelssystemet och för att utvidga EU:s nätverk av bilaterala handelsavtal i Asien, Afrika och Latinamerika.

Finland ska tillsammans med de andra medlemsländerna påverka i sådan riktning att EU förblir öppen för internationell handel. Strävan är att avveckla handelshinder.

Finland strävar efter att säkerställa att det i de handelsavtal som EU ingår tillräckligt beak- tas hur avtalen påverkar miljön, en hållbar utveckling, jämställdheten och frågor i anknytning till kvinnors, flickors och arbetstagares rättigheter.

Genom de yttre förbindelserna främjas exporten: framför allt små och medelstora företags internationalisering, integreringen av tillväxtländerna i världsekonomin och ambitionen att få investeringar till Finland.

Finland arbetar för att utveckla ett sådant multilateralt reglerat, rättvist och balanserat system för investeringsavtal som främjar styrningen av utländska direktinvesteringar i enlighet med principerna för hållbar utveckling.

I samarbete med näringslivet ska Finland ta fram bindande reglering om företagsansvar som en del av det reformarbete som sker inom ramen för FN och OECD.

För att få bort aggressiv skatteplanering, kringgående av skatt och skadlig skattekonkurrens krävs det samarbete såväl på EU-nivå som i bredare sammanhang. Skadliga skatteincitament och annan skadlig skattekonkurrens måste identifieras och åtgärdas effektivt. I EU, OECD och FN agerar Finland aktivt för att stävja den aggressiva skatteplaneringen, kringgåendet av skatt och den skadliga skattekonkurrensen.

Asien får allt större tyngd i världsekonomin och världspolitiken. Detta ska beaktas både nationellt och inom EU.

Mål 6

Finland stärker det arktiska samarbetet

Den arktiska regionen har fått större betydelse till följd av klimatförändringen, tilltagande ekonomiska aktiviteter, nya trafikförbindelser samt regionens ökade geopolitiska betydelse.

Metoder

Regeringen ska utarbeta en ny politisk strategi för Arktis som långsiktigt beaktar Finlands mål i regionen och de nödvändiga resurserna för verksamheten. Finland ska inta en central roll för att stärka EU:s arktiska politik.

I det arktiska samarbetet vill Finland stärka Arktiska rådet och understöda Arktiska ekonomiska rådets arbete. Alla aktiviteter i det arktiska området ska utgå från naturens bärkraft, skydd av klimatet och principerna för hållbar utveckling samt från respekt för ursprungsfolkens rättigheter.

Finland verkar för stabilitet i den arktiska regionen och strävar efter att påverka i sådan riktning att regionen hålls utanför de militära spänningarna.

Mål 7

Finland fördjupar den nordiska gemenskapen och Östersjösamarbetet

De nordiska länderna är Finlands naturligaste samarbetspartner. Dessa länder delar samma värderingar om demokrati, öppenhet och välfärdsstaten. Finland stöder arbetet i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

Metoder

De nordiska länderna ska utgöra världens bäst integrerade region. Finland vill underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna för allmänheten. Finland verkar aktivt för att avveckla befintliga gränshinder och strävar efter att i ny lagstiftning se till att det inte uppstår nya gränshinder mellan de nordiska länderna.

Finland understöder nordiskt samarbete också i EU, FN och på andra internationella arenor.

I det nordiska samarbetet prioriteras praktiska resultat bland annat som föregångare i arbetet mot klimatförändringen, i digitaliseringen, på det kulturella området och inom försvaret.

Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet med Sverige ska fördjupas.

Finland verkar för säkerhetspolitisk stabilitet i Östersjöregionen tillsammans med de nordiska länderna, Ryssland och de baltiska länderna. Östersjöstaternas råd (CBSS) och HELCOM är viktiga arenor i Östersjösamarbetet.

En central form för regionalt samarbete kring Östersjön är EU:s strategi för Östersjöregionen och samarbetet i den kontexten. Finlands mål är ett rent Östersjön med en livskraftig marin natur som utnyttjas hållbart. Strävan är att göra Östersjöregionen till en föregångare för hållbar utveckling och för bioekonomi och cirkulär ekonomi.

Det regionala och gränsöverskridande samarbetet, däribland EU:s strategi för Östersjöregionen, ska beaktas i planeringen av de finansiella instrumenten för EU:s programperiod 2021–2027.