"Som grund för ett hållbart livsmedelssystem behövs nationellt jordbruk, nationell fiskerinäring och nationell ren- och vilthushållning"

3.4.2 Maatalous

Lågesbild

Jordbruket har stor potential då det gäller att svara på miljöutmaningarna. Det förändrade klimatet tvingar livsmedelsproduktionen att bereda sig på de olika risker väderförändringar, djursjukdomar och marknadsförsämringar innebär. En bördig jordmån, med god vattenförsörjning och förmåga att binda koldioxid förbättrar odlingsegenskaperna, garantierna för skörd och jordbrukets förmåga att anpassa sig till förändrade naturförhållanden.

Som grund för ett hållbart livsmedelssystem behövs det ett sunt och lönsamt nationellt jordbruk och en sund och lönsam nationell fiskerinäring och renhushållning med förmåga till förnyelse. Dessa utgör delar av ett mer omfattande livsmedelssystem – deras uppgift är med andra ord inte enbart att producera livsmedel. Standarderna för livsmedelsproduktion är mycket höga i Finland, och våra produkter väcker intresse ute i världen, bland annat tack vare sin renhet och höga livsmedelssäkerhet.

Den försämrade lönsamheten inom jordbruket är en utvecklingstrend som redan pågått en längre tid. Företagarnas inkomster minskar, trots de allt större gårdarna. Det är väsentligt att självförsörjningsgraden förbättras med avseende på energi, gödselmedel och proteinfoder för att lönsamheten ska öka. Våra exportsträvanden har redan gett resultat och ansträngningarna på området fortgår.

Den roll biomassa från jordbruket spelar för en ökad biogasproduktion är mycket viktig. Finland behöver ett långsiktigt nationellt program för biogasproduktion för att produktion och användning av biogas ska kunna främjas.

Mål 1

Ett klimat- och miljövänligt livsmedelssystem

Metoder

Klimatutsläppen från jordbruket ska minskas och kolsänkorna ökas, samtidigt som jordbrukets verksamhetsförutsättningar utvecklas.

Röjningen av torvmarker ska minskas genom ökad bearbetning och produktifiering av stallgödsel. Åkrarnas förmåga att binda kol ska främjas genom att det kontinuerliga växttäcket och den reglerade täckdikningen utökas. Stöd kommer att allokeras till aktiv odling. Åtgärderna inom det kommande systemet för miljöersättning riktas så att utsläppen från jordbruket  minskar.

Förhandlingarna om EU:s budgetram och i de nationella förhandlingarna fokuseras på att säkerställa en tillräcklig finansiering av klimat- och miljömålen (CAP, ERUF, LIFE).

Satsningar kommer att göras på forskning, utbildning och rådgivning. Insatsområdena är koldioxidbindning, koldioxidsnåla alternativ och konkurrenskraft.

Marknadsorienterade mekanismer ska tas fram för att på resultatbasis ersätta odlarna för koldioxidbindning i marken.

Självförsörjningen i fråga om protein ska höjas genom förbättrad sortförädling och ett mångsidigare utbud av växthusväxter.

En omfördelning av den forskningsfinansiering som gäller naturresurser kommer att bedömas gemensamt av Finlands Akademi, Statsrådets kansli och sektorforskningsinstituten för att stärka finansieringen av forskningsverksamheten.

De nuvarande handlednings- och rådgivningstjänsterna till lantbruksföretagare kommer att samlas till en helhet och bilda ett nytt nätverksbaserat kompetens- och servicecenter.

Ett program för beskogning och anläggande av våtmarker inrättas för att åkrar som inte lämpar sig för livsmedelsproduktion och torvproduktionsområden som inte längre är i bruk ska kunna utnyttjas.

Ibruktagandet av sådana odlingstekniker som antingen ökar koldioxidbindningen eller minskar utsläppen till klimatet, bland annat våtmarksodling och biokol, ska främjas.

Matsvinnet ska minska genom undanröjda hinder, ökade stimulansåtgärder och spridning av god praxis.

En handlingsplan för ett klimatsäkrat livsmedelssystem bereds som ett förvaltningsövergripande samarbetsprojekt före 2030.

Det kommer att förutsättas att upphandling av råvaror för offentliga måltidstjänster och sättet att framställa dem uppfyller den nationella lagstiftningens krav. Andelen inhemska vegetabiliska produkter och inhemsk fisk ska utökas i överensstämmelse med näringsrekommendationerna och målen för ett koldioxidsnålt samhälle.

Naturens mångfald ökas med jordbrukspolitiska medel

Bland åtgärderna finns vårdbiotoper, mångfaldsåkrar, ursprungsraser och ursprungssorter samt fler pollineringstjänster. Bekämpningen av främmande arter effektiviseras.

Biogas

Potentialen för produktion av biogas ska utnyttjas genom införandet av ett nationellt biogasprogram.

Investeringar i biogas och ny teknik för gödselhantering kommer att understödjas.

Stöd införs för sådan produktion av biogas som grundar sig på näringskretsloppet.

De bestämmelser som gäller biogasanläggningar ska bli mer rationella när det gäller bland annat beviljandet av tillstånd och försäljningen av energi.

Andelen inhemska ekoprodukter utökas i livsmedelsproduktionen, livsmedelsförädlingen, den  inhemska konsumtionen och exporten

Den nationella ekostrategin kommer att uppdateras.

Finansieringen av Finska ekologiska forskningsinstitutet ska fastställas och befästas.

Jordbrukets inverkan på vattendragen minskas

Investeringar som bidrar till att förbättra återvinningen av näringsämnen understöds.

Programmet för effektiviserat vattenskydd och spetsprojektet för återvinning av näringsämnen kommer att förlängas.

Bestämmelser som stöder återvinningen av näringsämnen utarbetas och en fungerande marknad för återvinningsgödsel stöds på förvaltningsövergripande nivå.

Metoderna för skydd mot översvämningar och åkermarkernas vattenhushållning ska förbättras.

Vattenåtgärderna riktas genom ökat samarbete mellan odlarna i frågor som gäller vattendrag.

Mål 2

En livskraftig och lönsam livsmedelsekonomi

Metoder

Jordbrukets lönsamhet förbättras

Lantbruksföretagarna kommer inte att orsakas extra kostnader på grund av lagstiftningsåtgärder utan att få ekonomisk kompensation.

Stöd kommer att riktas till aktiv och hållbar livsmedelsproduktion. Vid beredningen av jordbruksstöd för den nya programperioden ska marknadskapitaliseringen av stöden för åkermark bromsas.

Arbetet för en smidigare reglering och tillsyn fortsätter.

Slåtterskyldigheten ska återinföras, såvida den EU-lagstiftning som gäller tillsynen och de nya tillsynsverktygen gör det möjligt.

Ett program för utveckling av åkerstrukturen ska genomföras för att göra processerna smidigare och snabba upp förändringen av ägarstrukturen inom jordbruket.

Stödnivåerna för jordbruket tryggas

Underskottet i miljöersättningen täcks 2020. Underskottet i kompensationsersättningen täcks 2020.

Finansieringen av nya åtaganden om certifierad ekologisk produktion kommer att säkerställas 2020.

Målet med avseende på EU:s finansieringsram är att den kommande jordbruksbudgeten ska motsvara den nuvarande.

Under den kommande programperioden kommer aktiv odling och förbättringar i fråga om djurens välbefinnande och tillståndet i miljön att prioriteras.

CAP-planen genomförs så att stödnivåer och åtaganden är ändamålsenliga under hela programperioden.

Det nationella stödet till Södra Finland kommer fortsättningsvis att betalas ut.

Investeringar som förbättrar konkurrenskraften, miljö- och klimatsäkringen och djurens välbefinnande samt generationsväxlingar tryggas

Jordbruksinvesteringarna ska tryggas genom ytterligare kapitalisering av Gårdsbrukets utvecklingsfond.

I samband med beredningen inför den nya programperioden revideras verksamheten vid Gårdsbrukets utvecklingsfond för att det ska bli möjligt att utnyttja nya finansiella instrument och garantiinstrument och för att instrumenten ska vara effektiva. Dessutom utvecklas och utvärderas öppenheten, kriterierna, effektivitetsmätningen och rapporteringen vid Gårdsbrukets utvecklingsfond samt direktionens sammansättning.

Införandet av nya finansiella investeringsinstrument och möjligheterna att ta med jordbruket bland Finnveras tjänster ska utredas.

Det ska granskas hur ändamålsenliga miljöministeriets byggbestämmelser är med tanke på jordbrukets konkurrenskraft.

Vid beredningen inför programperioden skapas ett verktyg för att uppmuntra till generationsväxlingar inom jordbruket.

Odlarnas ställning i livsmedelskedjan förbättras och kommunikationen inom den underlättas

Diskussionsforumet Gemensamt Matbord kommer att startas i enlighet med utredningen En ny början.

Dagligvaruhandeln ska åläggas att dela uppgifter om konsumtionen av livsmedel med beaktande av konsumentskyddet.

Dagligvaruhandelns överlägsna förhandlingsposition ska försvagas med hjälp av lagstiftning, bland annat i fråga om private label-produkter.

Verksamhetsförutsättningarna för partnerskapsjordbruk och direktförsäljning av närproducerad mat ska förbättras.

Uppkomsten av producentorganisationer ska understödjas genom att en startpeng för producentorganisationer införs i början av programperioden.

I utbildning och rådgivning som riktar sig till lantbruksföretagarna ska åtgärder som förbättrar det ekonomiska kunnandet, företagarnas ställning på marknaden och ägarstyrningen prioriteras.

Mervärdet av livsmedelsekonomin ska ökas på hemmamarknaden och i exporten

Satsningarna på livsmedelsexport ska öka.

Användningen av inhemska livsmedel ska främjas vid offentlig upphandling.

Innovationer, ny produktionsteknik och utveckling av nya vegetabiliska produkter ska främjas.

Förutsättningarna för den inhemska livsmedelsindustrin och livsmedelsförädlingen ska förbättras.

Fler förpacknings- och ursprungsmärkningar ska bli obligatoriska.

En totalreform av livsmedelslagen ska genomföras.

Satsningar på riskhantering inom jordbruket

Ansträngningarna att minska användningen av antibiotika och att hålla vårt land fritt från salmonella ska fortsätta.

Allvarliga djursjukdomar ska bekämpas.

En nationell fond för bekämpning av djursjukdomar ska inrättas tillsammans med lantbruksföretagarna och livsmedelsindustrin.

Slopandet av försäkringspremieskatten ska verkställas i enlighet med den lagstiftning som den förra riksdagen har godkänt.

Fungerande offentliga tjänster som gäller lantbruk tryggas

Det ska säkerställas att Livsmedelsverket har tillräckliga resurser för att utveckla ett informationssystem som uppfyller de krav som programperioden ställer.

Lagstiftningen om veterinärtjänster ska ändras så att ansvaret för att ordna dygnet-runt- jour kvarstår hos den offentliga sektorn.

En utredning kommer att genomföras om processerna, resurseringen och god praxis i fråga om miljötillstånden inom jordbruket.

En långsiktig nationell vision om det finländska livsmedelssystemet utarbetas

En förvaltningsövergripande nationell strategi, Matsalen, ska utarbetas med siktet inställt på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart livsmedelssystem före år 2030.

Ett program för utveckling av skolmaten ska inrättas.

Forskningen om barns och ungas kostvanor ska ökas till stöd för nutritionspolitiken.

Försäljningen av energidrycker till under 16-åringar ska förbjudas.

Mål 3

Tillväxt och sysselsättning av naturens gåvor

Metoder

Utbudet av inhemsk fisk och andelen inhemsk fisk av konsumtionen ökas på ett hållbart sätt genom ett program för främjande av inhemsk fisk

Åtgärderna för utveckling av miljötillståndssystemet för fiskodling ska verkställas med beaktande av skyddsnivån för vattenmiljön.

Incitament för minskade utsläpp av näringsämnen och för lösningar som grundar sig på cirkulär ekonomi (såsom odling i cirkulerande vatten och Östersjöfoder) ska skapas.

Forskning och produktutveckling inom fiskerinäringen ska understödjas och ny teknik utvecklas, till exempel genom riktad EHFF-finansiering.

En mångsidig användning av inhemsk fisk ska främjas.  Användningen av inhemsk fisk ska gynnas vid offentlig  upphandling.

Generationsväxlingar ska underlättas och nya företagare ska ha lättare att inleda kommersiellt fiske.

Fiskförädling ska ingå i systemet för investeringsstöd på samma villkor som livsmedelsindustrin.

Exporten av fiskeriprodukter ska främjas.

Nya slag av finansiella instrument ska utvecklas för att främja utvecklingen i branschen.Toimeenpannaan kalakasvatuksen ympäristölupajärjestelmän kehittämistoimet ottaen huomioon vesiympäristön suojelun taso.

Fisket bedrivs så att det tryggar livskraftiga och hållbara fiskbestånd

Förhandlingarna om fiskekvoter i EU ska grunda sig på vetenskapliga data.

Myndigheterna ingriper effektivt när det gäller olagliga fångster.

En reaktiv reglering av laxkvoten, grundad på vetenskaplig forskning, ska införas för laxfisket i våra vatten för att förbättra statusen för de viltlevande bestånden av Östersjölax. Fisket ska regleras på ett sådant sätt att beståndens genetiska diversitet inte äventyras.

Fiskbestånden regleras och vårdas i samarbete mellan olika aktörer, såsom lokalinvånare, ägare av vattenområden, organisationer och näringsidkare.

Den nationella strategin för lax och havsöring genomförs 2020. Genomförandet av strategin kommer att utvärderas varefter beslut ska fattas om ett fortsatt genomförande eller en revidering av strategin.

Forskning om fiskbestånden ska prioriteras.

Förutsättningarna för yrkesmässigt fiske tryggas och fiskeriskadorna

Planen för förvaltning av sälstammen ska genomföras. Olika former av teknik, fällor och praxis för förebyggande av skador ska utvecklas.

Det ska införas en ersättning för kostnaderna för att avlägsna sälar som orsakar skador.

En strategi för att begränsa storskarvsbeståndet och förebygga skarvskador ska utarbetas och genomföras.

Beviljandet av dispenser för jakt på storskarv ska underlättas.

Fritidsfisket är en populär och hållbar hobby. Fisketurismen ska utvecklas på ett hållbart sätt

Utvecklingsstrategin för fritidsfisket ska genomföras.

En fångstrapport över fiske av vandringsfisk ska införas i fråga om all fisk som fångats (informationssystemet Oma kala).

Fisketurismen, särskilt på statens vattenområden, och dess inverkan på regionalekonomin ska främjas. Åtgärdsprogrammet för fisketurism kommer att revideras.

Det satsas på god förvaltning av fiskevattnen genom finansiering av projekt för iståndsättande av vattendrag och tillräckliga intäkter av fiskevårdsavgifter. Dessutom förbättras fiskevårdsavgifternas genomslag, och de ska i större utsträckning riktas till upprätthållandet av fiskbestånden och vården av fiskevattnen.

Jakten som naturaktivitet utvecklas och är till nytta för samhället

Förutsättningarna att bedriva jakt som hobby tryggas och det ska bli lättare för nya fritidsjägare att utöva jakt.

Jaktens betydelse för natur- och viltvården och bekämpningen av främmande arter ska beaktas.

Viltbestånden förvaltas på ett hållbart sätt, med undvikande av skador. Förutsättningarna för storviltsassistansen ska tryggas.

Storviltspolitiken bedrivs med en mångsidig metodarsenal, bland annat genom uppskattningar av populationerna och jakt baserad på förvaltningsplaner, dispenser, förebyggande av skador och framförhållning när det gäller information. Inom storviltspolitiken ska kommunikationen mellan olika aktörer ökas och permanent finansiering av forskning och uppföljning ska garanteras. Inom EU driver Finland att nationella särdrag ska identifieras och flexibiliteten och handlingsutrymmet öka i fråga om storviltspolitiken.

En aktiv, hållbar och växande renhushållning främjas

Stödsystemet för renhushållning ska ses över och investeringsstöden för renhushållning tryggas.

En utveckling av renhushållningen som lönsam, hållbar och kulturellt värdefull näring ska främjas.

Konflikterna mellan renhushållningen och andra former av markanvändning ska minskas. Lagstiftningen om värderingen och ersättningen av de skador som orsakas av renar ska revideras.