''I ett gott samhälle gör man saker tillsammans, det är interaktivt, delaktigt och likvärdigt''

3.7.1 Kultur, ungdom, idrott och motion

Lägesbild

I ett gott samhälle gör man saker tillsammans, det är interaktivt, delaktigt och likvärdigt. I Finland bygger kultur-, idrotts- och ungdomssektorn på ett starkt och livskraftigt civilsamhälle.

En levande kultur bildar en sådan grund för det civiliserade samhället som har ett värde i sig, och den stärker demokratin och yttrandefriheten. Produktions- och servicesektorn inom konsten, kulturen och den kreativa branschen är ständigt växande, arbetskraftsintensiva sektorer.

Det är viktigt att människor redan som barn tillägnar sig en aktiv livsstil och vardag. Bara en femtedel av finländarna rör sig tillräckligt med tanke på sin hälsa. Detta orsakar avsevärda samhälleliga kostnader.

Merparten av de unga har det bra, men uppskattningsvis 10–15 procent av dem mår dåligt. Exempelvis det att pojkar marginaliseras, flickor drabbas av psykiska problem och att minoriteter diskrimineras orsakar mänskligt lidande och medför kostnader för samhället.

I dag uppkommer en allt större del av det samhällsekonomiska resultatet från immateriellt innehåll. Den kreativa sektorn utgör för närvarande under 4 procent av Finlands bruttonationalprodukt, mindre än i de andra nordiska länderna. Inom EU-området har den kreativa sektorns andel redan stigit till 7 procent i genomsnitt.

Det finns många möjligheter också inom turismen: i nuläget hör Finlands resebalans till de svagaste i Europa. Finlands natur och kulturliv har attraktionskraft och där finns stor outnyttjad potential.

Mål 1

Antalet arbetstillfällen inom den kreativa sektorn blir fler, andelen i procent av BNP ökar och de anställdas arbetsvillkor förbättras

Metoder

Produktionsstödet till filmbranschen och den audiovisuella branschen ökas, och nätverket Creative Business Finland inrättas för att stödja tillväxten i den kreativa sektorn.

Ett projekt för grundlig reparation och ombyggnad av Nationalteatern och ett projekt för ombyggnad av Nationalmuseets utställningslokaler genomförs. Förutsättningarna för att genomföra det nya Arkitektur- och designmuseet utreds.

Kulturturismen stärks, exempelvis genom att man utnyttjar världsarvsobjekt, och en fond för att stödja den kreativa sektorn och kulturverksamheten inrättas som en långsiktig investering. Principerna för fondens verksamhet klargörs.

Finland förbereder sig på att finansiera evenemanget Europeisk kulturhuvudstad år 2026.

Mål 2

Kulturtjänsterna är mer tillgängliga och förutsättningarna för kultur har förbättrats

Metoder

På lång sikt strävar man efter att gradvis öka kultur- och konstanslagens andel av statsbudgeten till en procent.

Nivån på konstnärsstipendierna höjs.

I syfte att öka kulturens effekter på välbefinnandet stärks samarbetet mellan de olika förvaltningsområdena. Fastställandet av minimiersättningar inom olika konstområden utreds i syfte att förenhetliga ersättningspraxis. Projektet Läsrörelsen som främjar läsande fortsätter. Ett fungerande system för ersättningar för kopiering för enskilt bruk utvecklas.

I syfte att förbättra förutsättningarna för konst genomförs en reform av systemet med statsandelar för utövande konst. Reformen kommer att gälla alla dem som arbetar med utövande konst. Genom reformen tryggas Svenska Teaterns och Tampereen Työväen Teatteris ställning och finansiering som nationella huvudscener.

Förutsättningarna för kultur tryggas genom åtgärder som säkerställer nivån på statsandelarna, verksamhetsunderstöden och anslagen för de nationella institutionerna.

Tillgången till bibliotek och till bokbussar tryggas och man sörjer för att samlingarna är mångsidiga: statens stöd till biblioteken bör vara så stort att biblioteken kan skaffa exempelvis sådana kulturprodukter som har liten upplaga, och biblioteken bör ha material också på andra språk än de inhemska. Utgivningen av vetenskaplig litteratur på de inhemska språken stöds. Tillgången till kvalitetslitteratur med liten upplaga förbättras. Skyddet för det immateriella kulturarvet ombesörjs.

Principen om en procent i fråga om byggandet (en procent av byggnadskostnaderna till kultur och konst) utvecklas och man fortsätter arbetet med att förankra principen. Införandet av principen på andra områden än området för visuell konst stöds.

Statsunderstöden enligt lagen om Svenska Finlands folkting (1331/2003) lyfts upp till en adekvat nivå.

Barnkulturen främjas. Den grundläggande konstundervisningen stöds, och de allmänna understöden och projektstöden till barnkulturen höjs.

Kulturtjänsterna utvecklas. En kulturarvsstrategi utvecklas, och åtgärder i det arkitekturpolitiska programmet genomförs. Nationalspråksstrategin uppdateras och utvecklas. Ett program för att effektivisera användningen av kulturanläggningar inleds. Målet är att utreda möjligheter att använda utrymmen gemensamt, förbättra förutsättningarna för turnéverksamhet samt stärka arrangörsunderlaget i fråga om kulturella tjänster

Mål 3

Utslagningen av unga minskar – alla unga hålls på utbildningsvägen och ungdomsarbetslösheten minskar

Metoder

I det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik lyfts som huvudtema fram åtgärder för att förebygga utslagning bland ungdomar och stärka de ungas delaktighet. I programmet beaktas dessutom följande frågor: en verksamhetsmodell för en tillförlitlig och individuell bedömning av skolfärdigheterna tas fram, man stöder minoriteter och förebygger utslagning, ungas sysselsättning och psykiska hälsa främjas, man ingriper i ungas användning av alkohol och droger samt spelberoende bland unga, alla unga garanteras lika möjligheter att få stöd genom samtal ansikte mot ansikte inom ramen för Navigator-verksamheten, ekonomiska kunskaper och arbetslivskompetens uppmärksammas som element som påverkar de ungas välbefinnande. Samordningen inom ungdomspolitiken förbättras och en barn- och ungdomspolitisk ministerarbetsgrupp inrättas. Dessutom ska samarbetet mellan olika aktörer i ungdomspolitiska frågor förbättras. Det säkerställs att tjänsterna för unga har effekter och att det finns mätare, görs bedömningar och bedrivs forskning på området. Budgetering där barn och unga ställs i fokus uppmuntras.

De verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna för det uppsökande ungdomsarbetet och för verkstadsverksamheten för unga stärks. Ett riksomfattande digitalt system utvecklas i syfte att underlätta överföringen av identifierings- och kontaktuppgifter till det uppsökande ungdomsarbetet.

Mål 4

De ungas delaktighet ökar

Metoder

Skyldigheten att samråda med de unga skärps, och nya verktyg tas fram för att utveckla förfarandet.

Arbetsinsatser och kompetens vid frivillig verksamhet identifieras och lyfts fram i högre grad. Samarbete mellan skolor och organisationer främjas.

Demokrati- och människorättsfostran och elevernas delaktighet uppmärksammas i högre grad vid skolor och läroanstalter. Elev- och studerandekårsverksamheten uppmärksammas. Det demokratipolitiska handlingsprogrammet uppdateras och de ungas delaktighet i programmet beaktas. Behövliga propositioner för att se över ungdomslagen bereds, i synnerhet med sikte på att göra understödsprocesserna smidigare.

Mål 5

Anslagen för Veikkaus förmånstagare tryggas

Metoder

Veikkaus förmånstagare kompenseras under den kommande regeringsperioden för de eventuella minskningar av anslagen som anvisats för kultur, idrott och ungdomsverksamhet som föranleds av lotterilagen. Kompensationen kan genomföras exempelvis så att statsandelarna för den kommunala idrotts- och ungdomsverksamheten och för teatrar, museer och orkestrar stegvis överförs till att betalas med budgetmedel och finansiering för det uppsökande ungdomsarbetet gradvis återinförs under momentet för ungdomsväsendet.

Mål 6

Den totala fysiska aktiviteten ökar i alla grupper

Metoder

Programmet för fysisk aktivitet inrättas primärt i statsrådets kanslis regi och en enhet för utvärdering av programmet inrättas företrädesvis vid kansliet. Samtidigt inrättas i enlighet med den idrottspolitiska redogörelsen ett idrottspolitiskt samordningsorgan, som utses av statsrådet.

Ett program med devisen Finland rör på sig utarbetas, och en utvärderingsfunktion utvecklas för programmet. Programmet Skolan i rörelse utvidgas till att omfatta alla livsskeden.

Mål 7

Förutsättningarna för utomhusaktiviteter och fysisk aktivitet i vardagen förbättras

Metoder

Uppförande av idrottsanläggningar stöds, det eftersatta underhållet minskas och energieffektiviteten förbättras. Antalet närliggande idrottsanläggningar och friluftsleder utökas och befintliga anläggningar och leder totalrenoveras. Man utökar utbudet av sådana närmiljöer som är centrala med tanke på barns, äldres och specialgruppers fysiska aktivitet i vardagen, exempelvis parker och grönområden. En nationell strategi för rekreation och fritidsanvändning utarbetas

Mål 8

Förutsättningarna för föreningsverksamhet och elitidrott  förbättras

Metoder

Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet stärks. Parasport och de äldres fysiska aktivitet främjas.

Åtgärderna i den idrottspolitiska redogörelsen verkställs. Stödet till föreningar höjs och elitidrottens finansiering utökas, det effektiveringsunderstöd som delas ut till grenarna höjs och behovet av elitidrottsgrenar utreds i enlighet med den idrottspolitiska redogörelsen. Ytterligare resurser anvisas för idrottsakademier och träningscenter.

Ungdomar som utövar idrott på ett målinriktat sätt garanteras möjlighet att delta i yrkesinriktad utbildning likaväl som att studera vid ett idrottsgymnasium.