''Målet med ett jämlikt samhälle är att alla ska ha möjligheter att utbilda sig så långt vingarna bär''

3.7 Kunnandets, bildningens och innovationernas Finland

Lågesbild

Utbildning är det bästa skyddet mot utslagning och brist på visioner. Tillväxt baserad på utbildning, forskning och innovationer har gett Finland förutsättningar för att bygga välfärdssamhället och höja produktiviteten. Målet med ett jämlikt samhälle är att alla ska ha möjligheter att utbilda sig så långt vingarna bär. Utbildning i sig och att man utbildar sig värderas också högt. Bildningen hör till våra viktigaste värderingar och är en garant för människans frihet.

Enligt internationella jämförelser gäller Finland som ett av toppländerna i världen när det gäller grundutbildningen, men som fenomen utgör ojämlikheten, skillnaderna i lärande och utslagningen ett hot mot den finländska utbildningens framgångssaga. I Finland   håller de som är födda på 1970-talet på att bli den åldersklass som har den högsta utbildningsnivån. Vår utbildning håller inte heller riktigt jämna steg med internationaliseringsutvecklingen i en allt mer globaliserad värld.

Regionala, socioekonomiska och könsrelaterade skillnader samt utbildning som går i arv syns allt starkare i lärande och utbildningsvägar. Könssegregationen i utbildningen och arbetslivet är hård i Finland. Också invandrare, personer med invandrarbakgrund, personer med funktionsnedsättning och andra grupper i en sårbar ställning ligger efter övriga befolkningsgrupper i utbildning och kompetens. Forskningen visar att tidiga satsningar på utbildning har stor betydelse för utbildningen senare i livet. I Finland är deltagandet i småbarnspedagogiken på en betydligt lägre nivå än i de övriga nordiska länderna. Problem med orken och den psykiska hälsan har ökat oroväckande bland barn och unga.

Av åldersklassen är 16 procent utan examen på andra stadiet, trots att samhället av i dag ställer krav på att alla åtminstone ska ha en examen på andra stadiet för att bli sysselsatta och delaktiga. De i sig riktiga målen om ökad inlärning på arbetsplatsen i reformen av den yrkesinriktade utbildningen verkar inte frambringa tillräcklig kompetens.

För att gynna sysselsättningen krävs det en stark satsning på utbildning och kompetens. Arbetslivets ändrade karaktär ställer krav som betydligt ökar behovet av att uppdatera det egna kunnandet och av ett kontinuerligt lärande. Arbetslivets behov förändras i snabb takt och det kräver större smidighet av utbildningsanordnarna än de har i dag. De som mest behöver utbildning deltar i den minst.

Utgifterna för forskning, utveckling och innovation är i Finland cirka 2,8 procent av bruttonationalprodukten, jämfört med målet om 4 procent till 2030.

Mål 1

Utbildnings- och kunskapsnivån höjs på alla utbildningsstadier, skillnaderna i lärande minskar och den utbildningsmässiga jämlikheten ökar

Metoder

Regeringen kommer före utgången av 2020 att utarbeta en färdplan för kunnande och lärande för 2030. Målet är att hitta gemensamma långsiktiga metoder för att höja utbildnings- och kunskapsnivån, stärka den utbildningsmässiga jämlikheten och minska skillnaderna i lärande i Finland. Regeringen kommer att vidta de åtgärder som behövs på basis av färdplanen. Översynen gäller hela utbildningssystemet och utvecklingen av det på båda nationalspråken. Målet är att bildning, utbildning och kunnande även i fortsättningen ska utgöra grundstenarna i samhället, stärka sysselsättningen och en hållbar tillväxt samt erbjuda verktyg för att öka Finlands globala inflytande.

Den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov (från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen) ska utredas på ett övergripande sätt och ett långsiktigt åtgärdsprogram utarbetas i syfte att trygga jämlikheten.

En plan för tillgång till högskoleutbildning kommer att utarbetas. Planen ska behandla den sociala, regionala och språkliga jämlikheten inom högskoleutbildningen samt eventuella hinder för att olika minoritetsgrupper ska kunna söka till högskoleutbildning. Utifrån utredningen vidtas de åtgärder som behövs. Tydliga och mätbara mål sätts upp för att främja underrepresenterade gruppers möjligheter att antas till och genomgå utbildning.

Det ska finnas en högskola i varje landskap. Universitetscentrumens verksamhetsförutsättningar ska tryggas.

I arbetet med visionen för högskoleutbildningen och forskningen år 2030 har man förbundit sig att öka antalet högskoleutbildade till 50 procent av de unga vuxna före 2030. För att öka utbildningsnivån, minska anhopningen av sökande och avhjälpa bristen på kompetent arbetskraft inom olika branscher och regioner kommer antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen att ökas betydligt under  regeringsperioden.

I samband med ökningen ska det säkerställas att antalet nybörjarplatser vid universiteten och högskolorna motsvarar samhällets behov och grundar sig på prognoser om sysselsättningen inom branschen och i olika regioner, med beaktande av högskoleutbildningens tendens att skapa nya arbetsplatser.

För att en större andel av åldersklassen ska avlägga högskoleexamen före 2030 är målet att utöver att öka antalet nybörjarplatser också erbjuda studieplatser särskilt till personer som avlägger sin första högskoleexamen samt att utveckla alternativa vägar för antagning till högskoleutbildning för branschbytare och personer som vill få tilläggskompetens.

Ett program för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom den grundläggande utbildningen kommer att inledas i syfte att förbättra inlärningsresultaten och minska ojämlikheten.

Det tidiga lärandet av grundläggande färdigheter ska förbättras genom att förskoleundervisningen och de två första årskurserna inom den grundläggande utbildningen samordnas till en mer enhetlig helhet än för närvarande. Övergången sker smidigt när barnet behärskar de grundläggande färdigheterna tillräckligt bra.

Som en del av helheten ska man utreda genomförandet av en tvåårig förskoleundervisning.

Ledningssystemen och kompetensutvecklingen i skolorna ska stödjas. Det kommer att göras ett åtagande för utveckling och finansiering av den grundläggande utbildningen på lång sikt samt för genomförandet av läroplanen.

Lika möjligheter tryggas genom individuella studievägar, finansiering för positiv diskriminering, flexiblare undervisning och tillräckligt stöd. Skolans betydelse som ett centrum för gemenskap och främjare av välbefinnande stärks.

Samtidigt kommer man att se över lagstiftningen om specialundervisning och hur den inkludering av elever som ingår i den fungerar samt hur de resurser som anvisats räcker till med tanke på likabehandlingen av elever och lärarnas ork.

Lärarna, forskarna och familjerna tas med i ett långsiktigt arbete för att utveckla grundskolan.

Särskild vikt kommer att läggas vid den konstaterade ökningen av ojämlikhet inom och mellan skolor, inom stora städer och mellan regioner samt vid kunskapsskillnaderna mellan könen och i fråga om barn och unga med invandrarbakgrund.

Det kommer att utarbetas ett separat program genom vilket förutsättningarna för lärande för barn och unga med invandrarbakgrund säkerställs och övergångarna tryggas. Obligatorisk undervisning i finska eller svenska som andra språk (s2) inom småbarnspedagogiken ska främjas och åtgärder sättas in för att stödja elever med invandrarbakgrund i övergångsskedena.

Sunda lokaler, bostadspolitiken, regionutvecklingen och bland annat utvecklingsarbetet i förorterna ska beaktas som en del av det förvaltningsövergripande arbetet med att öka den utbildningsmässiga jämlikheten.

Det ska säkerställas att alla som går ut grundskolan slutför en utbildning på andra stadiet:

  • Handledningen och tjänsterna inom elev- och studerandevården ökas liksom också grundskolans möjligheter att säkerställa att varje studerande har tillräckliga färdigheter för att klara av en utbildning på andra stadiet.
  • Läropliktsåldern höjs till 18 år. Läroplikten kan innefatta olika studie- och stödformer som kan inkluderas i examina på andra stadiet, bland annat tionde klasser, folkhögskolor, verkstadsverksamhet, rehabilitering och handledande utbildning. En förlängning av läroplikten förutsätter att utbildningen på andra stadiet är avgiftsfri. I samband med beredningen utreds orsakerna till avbrott på andra stadiet och behövliga åtgärder vidtas för att undanröja orsakerna. Det görs också en utredning om avgiftsfri utbildning på andra stadiet och om sänkta kostnader för studiematerial och utifrån utredningen vidtas de åtgärder som behövs för att genomföra en genuint avgiftsfri utbildning på andra stadiet.
  • De förberedande utbildningarna på andra stadiet och handledningen i övergångsskedet ska utvecklas som en del av läroplikten i syfte att underlätta övergången till utbildning på andra stadiet. Anslagsbehovet ska säkerställas för alla studie- och stödformer. Anordnarna av olika utbildningsformer som anknyter till läropliktsuppgiften ersätts till fullt belopp för kostnaderna för uppgiften, på samma sätt som det redan har gjorts i fråga om bestämmelserna om utbildning för invandrare.

 

Det kommer att genomföras en parlamentarisk reform av det kontinuerliga lärandet som svarar på behovet att utveckla och förnya det egna kunnandet under hela livet. I helhetsöversynen ska det i fråga om hela utbildningsvägen beaktas att utbudet och finansieringen av utbildning, den sociala tryggheten, omställningsskyddet, utkomstskyddet för arbetslösa, den frivilliga och arbetskraftspolitiska utbildningen samt identifieringen av kunnande ska anpassas till det nya systemet. Reformen av det kontinuerliga lärandet genomförs i trepartssamarbete med utbildningsanordnarna.

Verksamheten, handledningen och finansieringen inom de olika utbildningsstadierna ska utvecklas så att Finland kan erbjuda ett omfattande utbud av mångsidiga och arbetslivsorienterade utbildningshelheter med inriktning på det kontinuerliga lärandet.

Nationella principer för identifiering och erkännande av kunnande ska utarbetas. Syftet är att kunnande som individen förvärvat på olika sätt ska komma fram i arbetslivet och utbildningssystemet.

Övergripande tjänster för livslång vägledning skapas för att alla ska ha lika möjligheter till kontinuerligt lärande och för att kompetensutvecklingen ska riktas på ett strategiskt sätt med tanke på individen och samhället. Genom handledning stöds det kontinuerliga lärandet också för de grupper som är underrepresenterade i vuxenutbildningen. En särskild utmaning som bör konstateras är att omvandlingen i arbetslivet och digitaliseringen förändrar de arbeten som kräver en lägre utbildningsnivå mest, vilket ökar omskolningen inom de grupper som för närvarande deltar i vuxenutbildning i liten utsträckning.

Snabba åtgärder kommer att vidtas för att svara på bristen på kompetent arbetskraft och för att utbilda vuxna med svaga grundläggande färdigheter.

Högskoleutbildning som leder till examen förblir avgiftsfri.

Mål 2

Barnen och de unga mår bra

Metoder

I enlighet med barnstrategin ska stödtjänsterna med låg tröskel för barn, unga och familjer, bland annat rådgivningsverksamhet, psykologtjänster, hemservice och familjerådgivning, sysselsättningstjänster och högklassiga elev- och studerandevårdstjänster utvecklas i anslutning till småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Dessutom ska språkutbildningen för sådana föräldrar med invandrarbakgrund som står utanför arbetslivet främjas.

Elev- och studerandevårdstjänsterna ska stärkas på alla utbildningsstadier så att barnen och de unga får det stöd de behöver. Det ska föreskrivas om bindande dimensionering av studerandevårdstjänsterna på andra stadiet. Inom småbarnspedagogiken ska en trestegsmodell för stöd utvecklas och i grundskolan ska stödet i tre steg stärkas genom ökade resurser till kompanjonundervisning, specialundervisning och elevhandledning.

Studiehandledningen på de olika utbildningsstadierna ska stärkas. Som ett led i höjningen av läropliktsåldern och beredningen av avgiftsfri utbildning på andra stadiet utreds bindande dimensionering av antalet studiehandledare inom utbildningen på andra stadiet och en utvidgning av skyldigheten att ge handledning i efterhand till att omfatta yrkesutbildningen samt stödjande handledning från grundskolan till andra stadiet.

Förutsättningarna för fortsatta studier ska förbättras för studerande med invandrarbakgrund genom ökad studiehandledning och sektorsövergripande samarbete tillsammans med familjerna.

Alla barn och unga ska garanteras en genuin möjlighet att ha en hobby som intresserar dem i anknytning till skoldagen. Finland ska skapa en egen version av den isländska modellen. Skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet och kvaliteten på verksamheten, klubbverksamheten och samarbetet mellan kommunerna och aktörer inom den tredje sektorn ska stärkas. En beredning inleds i syfte att främja avgiftsfria hobbyer i anknytning till skoldagen.

Skolmåltiderna utvecklas så att de är hälsosamma, ekologiska och skapar gemenskap. I samband med att skoldagen reformeras kommer möjligheten att införa mellanmål att utredas.

En verksamhetskultur i skolorna som präglas av samhörighet ska främjas och elevernas och de studerandes roller och möjligheter att påverka inom skolgemenskapen ska stärkas. Läroanstalterna ska ha nolltolerans för mobbning och personalen, eleverna och de studerande ska erbjudas utbildning i hur man identifierar och ingriper i mobbning. Det ska också fästas vikt vid identifiering och förebyggande av diskriminerande mobbning. Praxis som visat sig vara bra ska införas på nationell nivå och fortsättningen för effektfulla projekt ska tryggas. Ett program för förebyggande av mobbning inom småbarnspedagogiken ska utarbetas.

Mål 3

Utbildning skapar jämställdhet och jämlikhet i samhället

Metoder

Ett åtgärdsprogram ska genomföras för att främja kvaliteten och jämlikheten och öka deltagandet inom småbarnspedagogiken. Som en del av åtgärdsprogrammet ska försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik på deltid för 5-åringar utvecklas, ett pilotförsök med tvåårig förskola genomföras, en kontakt mellan rådgivningsbyrån och småbarnspedagogiken skapas och en trestegsmodell för stöd inom småbarnspedagogiken utvecklas. I anknytning till programmet skapas ett forskningsprojekt där åtgärdernas effekt och resultat följs.

Det ska skapas en kontakt mellan rådgivningstjänsterna och småbarnspedagogiken. Ett mångårigt, yrkesövergripande och universellt interventionsprojekt som grundar sig på forskning kommer att genomföras inom en åldersklass vid rådgivningsbyråerna i syfte att öka deltagandet i småbarnspedagogiken på lång sikt.

En subjektiv rätt till småbarnspedagogik på heltid införs och gruppstorleken för barn över 3 år minskas (1/7).

Tillgången till yrkesutbildad personal inom småbarnspedagogiken ska tryggas i hela landet.

Kvalitetskriterier för småbarnspedagogiken utarbetas.

Genomförandet av principen om närdaghem i några städer följs och främjas som ett led i utvecklingen av småbarnspedagogiken till en del av varje barns  utbildningsväg.

På lång sikt ska målet vara att småbarnspedagogik på deltid är avgiftsfri.

Behoven av personal och påbyggnadsutbildning inom småbarnspedagogiken ska bedömas i fråga om alla personalgrupper. Vid fördelningen av nybörjarplatser beaktas den regionala och språkliga tillgången till barnträdgårdslärare. Den nuvarande personalen inom småbarnspedagogiken ska ges möjlighet att uppdatera sitt kunnande som en del av helheten.

Privata tjänster inom småbarnspedagogiken ska uppfylla samma kvalitetskriterier som offentliga tjänster. Verksamhet som bedrivs av privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken ska kräva tillstånd. Det kommer att utredas om en begränsning av strävan efter vinst kan omfatta småbarnspedagogiken på samma sätt som i fråga om den grundläggande utbildningen.

Det ska utredas hur papperslösa och asylsökande barns rätt till småbarnspedagogik uppfylls.

Jämställdhets- och likabehandlingsplanerna på de olika utbildningsstadierna blir förpliktande. Det ska föreskrivas att jämställdhets- och likabehandlingsplanerna är förpliktande också inom småbarnspedagogiken.

Det kommer att göras en utredning av behovet av att uppdatera lagstiftningen om småbarnspedagogik och grundläggande utbildning i enlighet med teckenspråkslagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Stimulansprogrammet för det finlandssvenska teckenspråket fortsätter, bland annat ska den ansvariga instansen för forskningen om språket fastställas.

Stödet till de samiska språkbona ska stärkas så att det svarar på de ökade behoven.

Rätten att slutföra den grundläggande utbildningen ska tryggas för alla unga, personer som kommit till landet mitt i sin utbildning och papperslösa.

Genomförandet av reformen av yrkesutbildningen ska stärkas genom stöd särskilt till genomförandet av hela studiedagar och studieveckor, lärande på arbetsplatsen och utveckling av läroavtalsutbildningen. Ministeriet ska i samråd med utbildningsanordnarna göra upp en modell där undervisning ges under hela skoldagar. Här kan också lärande i arbetet och olika lokala innovationer utnyttjas. Antalet lärare ska ökas.

Finansieringsnivån för yrkesutbildningen ska höjas för att säkerställa kvaliteten på utbildningen.

Åtgärder ska genast vidtas när problem med kvaliteten upptäcks inom utbildningen på andra stadiet så att utbildningens kvalitet, lärarnas arbetsvillkor och de ungas välbefinnande kan främjas med fakta som grund i alla gymnasier och yrkesläroanstalter. Det ska särskilt beaktas att resurserna för närundervisning och handledning är tillräckliga i förhållande till de förändrade kraven. Mångfalden av svårigheter i lärandet kräver att de pedagogiska metoderna inom yrkesutbildningen stärks och uppdateras.

Bildande studier inom yrkesutbildningen ska främjas (grundläggande färdigheter, förmåga till kritiskt tänkande och förmåga att ”lära att lära”). I synnerhet ska möjligheten för dem som avlagt yrkesexamen att söka till och bedriva framgångsrika studier vid högskolor ökas.

Det ska utredas vilka faktiska möjligheter studerande inom utbildning på andra stadiet har att avlägga studiehelheter inom yrkes- och gymnasieutbildningen. Samtidigt ska det utredas hur utbildningsanordnarna ska kunna erbjuda dessa möjligheter, till exempel genom att utveckla finansieringsincitament och stärka samarbetet mellan utbildningsanordnarna på andra stadiet också i glesbebyggda områden så att antalet sökande till högskoleutbildning ökar.

Kvaliteten på gymnasieutbildningen och genomförandet av den nya gymnasielagen ska främjas.

Hållbar utveckling och miljöfostran, digitalisering, ekonomiska kunskaper och arbetslivskompetens samt sexual- och jämställdhetsfostran ska uppmärksammas som genomgripande teman på de olika utbildningsstadierna.

Det ska göras en utredning av utvecklingen av integrationsutbildningen så att den omfattar alla befolkningsgrupper på de olika utbildningsstadierna på ett jämlikt sätt och möjliggör integrationsutbildning och den språkutbildning som ingår i den också för de invandrare som står utanför arbetsmarknaden.

Det ska så snabbt som möjligt utarbetas ett program som främjar lärandet i det andra inhemska språket. Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

Mål 4

Finland är en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och investeringar

Metoder

Förutsägbar och långsiktig basfinansiering ska få en större roll inom högskolefinansieringen. Indexförhöjningarna ska göras till fullt belopp under hela regeringsperioden.

Utmaningarna och möjligheterna när det gäller forskningsfinansieringens förutsägbarbarhet, långsiktighet och tillgänglighet kommer att utredas.  Utifrån utredningen utarbetas ett åtgärdsprogram för en ändamålsenlig forskningsfinansiering.

Det ska utarbetas en långsiktig plan genom vilken förhållandena för forskning, utveckling och innovationer förbättras och därigenom eftersträvas att den privata och offentliga investerings- och finansieringsnivån uppgår till fyra procent av bruttonationalprodukten.

Utifrån de nuvarande verksamhetsmodellerna ska det skapas förutsättningar för högskolor, forskningsinstitut och företag på olika håll i Finland att bilda kompetenskluster.

Kompetenskedjan stärks genom att yrkeshögskolornas, läroanstalternas och de små och medelstora företagens betydelse lyfts fram inom det nationella systemet för forskning, utveckling och innovationer.

Förvaltningsövergripande samordning och ledarskap inom innovations- och forskningspolitiken ska främjas genomgående i hela statsförvaltningen.

Finlands förmåga att locka internationella och inhemska företag att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet i landet ska främjas.

Det finländska forskar- och vetenskapssamhällets internationella konkurrens- och attraktionskraft ska stärkas genom satsningar på forskningsmiljöer och forskningsinfrastrukturer.

Det ska göras lättare för utländska forskare samt studerande och personer som avlagt högskoleexamen i Finland att stanna i landet genom att tillståndspraxis förnyas, uppehållstillståndsprocesserna görs smidigare och växelverkan mellan högskolorna och arbetslivet stärks. De studerande ska beviljas uppehållstillstånd för hela den tid de avlägger examen och efter det att de har utexaminerats ska det förlängas till två år.

Det ska göras ytterligare bedömningar av hur de studieavgifter som tas ut av studerande från länder utanför EU- och EES-området inverkar på internationaliseringen och högskolornas finansieringsbas.

Förtroendet inom högskolesystemet och högskolesamfunden ska stärkas. Högskolorna  ska stödjas när det gäller att utveckla sin verksamhet, hitta sina styrkor, fördela arbetet och utveckla samarbetet.

Inom olika universitet med olika typer av administration kommer det att göras en bedömning av den administrativa autonomins tillstånd och förhållande till kraven i grundlagen. Vid bedömningen ska universitetsdemokrati på trepartsbasis beaktas.

Transparensen och öppenheten i den strategiska finansieringen ska stärkas ytterligare. Högskolornas autonomi kommer inte att inskränkas.

Högskolesystemet ska utvecklas till en plattform för studerande och för kontinuerligt lärande. Studerande med olika status – examensstuderande, studerande för livslångt lärande och personer som saknar studieplats – bör kunna välja studier på ett flexibelt sätt bland utbudet vid alla finländska högskolor, oberoende av organisationsgränser och geografiska begränsningar.

Det ska satsas på styrningen och finansieringen av högskolorna så att högskolorna uppmuntras till att i så stor utsträckning som möjligt erbjuda sitt utbildningsutbud också till andra än de egna examensstuderande och ordna undervisning i samarbete med andra högskolor. Informationssystemen ska utvecklas så att de stöder ett flexibelt avläggande av studier vid olika högskolor.

Det ska skapas en separat åtgärdshelhet som fokuserar på utbildningens internationalisering och globala inflytande och som bidrar till att öka internationaliseringen inom hela utbildningssystemet.

Den nationella medfinansieringen av EU-program ska uppnå en sådan nivå att Finland kan utnyttja EU-finansieringen av programmen Erasmus+ och Horisont.