"Vid en översyn av den sociala tryggheten är det väsentliga social rättvisa och en tryggad försörjning för människor som ställs inför sociala risker"

3.6.2 Reform av den sociala tryggheten

Den sociala tryggheten är en framtidsinvestering som ger individen möjligheter till ett mera fullgott liv och som ökar friheten och delaktigheten på ett sätt som samtidigt kommer hela samhället till del. Vid en översyn av den sociala tryggheten är det väsentliga social rättvisa och en tryggad försörjning för människor som ställs inför sociala risker. Det är viktigt att systemets tillförlitlighet, utsträckning och begriplighet förbättras.

Behovet att reformera den sociala tryggheten beror på flera omständigheter:

  • Arbetets förändrade karaktär utmanar de definitioner som använts inom ramen för den sociala tryggheten och hela systemets funktionsduglighet.
  • Tjänster och förmåner har utvecklats i otakt och separat från varandra. De måste börja fungera bättre ihop så att de motsvarar människors behov.
  • I dagens system får människor som behöver stöd inte alltid hjälp i rätt tid och kommer inte nödvändigtvis heller att omfattas av den service eller de förmåner de behöver. I värsta fall blir de helt utan stöd.
  • Den låga nivån på grundtryggheten och systemets komplexitet har ökat utkomststödets betydelse. Utkomststödet, som från början var avsett att vara det stöd som beviljas i sista hand och för en kort tid, har utformats till ett långvarigt stöd som komplement till det primärastödet.
  • Systemet för social trygghet är komplicerat och svårbegripligt. Systemet är splittrat och oförutsebart, och detta framhävs ytterligare när livssituationerna varierar och sektorsgränserna överskrids.
  • En hållbar välfärdsstat förutsätter en hög sysselsättning.

Regeringen inleder en reform av den sociala tryggheten som ska dra nytta av det arbete som gjorts inom Toimi-projektet. Reformen kommer att beredas i en parlamentarisk kommitté och arbetet ska grunda sig på forskning. Beredningen ska vara tvärsektoriell och övergripande, och sakkunskap inom olika områden ska utnyttjas.

Kommittén kommer att behandla grundskyddet, förtjänstskyddet, utkomststödet och sambandet mellan dem och finansieringen av dem, och dessutom en bättre samordning av tjänsterna med förmånerna. Arbetet ska också beakta specialgrupperna, som i det nuvarande systemet hör till förlorarna. Kommittén kommer inte att behandla ålderspensionen. Kommitténs arbete är inställt på att på lång sikt utveckla den sociala trygghetens struktur och funktion. För detta ändamål ska det utarbetas en färdplan som omfattar två riksdagsperioder samt uppställas sådana etappmål som den nuvarande regeringen hinner reagera på.

Syftet med reformen är ur individens synvinkel att åstadkomma ett system som är tydligare och fungerar bättre och som gör det möjligt att samordna arbete och social trygghet i föränderliga livssituationer. Den sociala tryggheten ska svara mot människors behov att känna sig delaktiga och betydelsefulla samt stödja sysselsättning, företagsamhet, aktivitet, individens handlingskraft, delaktighet och ett livslångt lärande i alla situationer. Målet är att det ska vara mera lönsamt att arbeta än för närvarande och att den som arbetar ska kunna förutse hur mycket som blir kvar av arbetsinkomsten. Den sociala tryggheten ska garantera människor ett förutsebart skydd i olika livsskeden och föränderliga livssituationer utan onödiga avbrott och administrativa hinder.

Kommittén utreder och bereder olika åtgärder som behövs i syfte att förenhetliga den lagstiftning som gäller grundskyddsförmåner på samma nivå. I detta sammanhang kommer reformarbetet även att se över andra förmåner, exempelvis sådana som hänför sig till studier. Sättet att bestämma inkomstrelaterade förmåner ska förenhetligas. I reformen ska det säkerställas att de förmåner och tjänster som hör till den sociala tryggheten (exempelvis arbetskrafts-, utbildnings- samt hälso- och sjukvårdstjänster, rehabilitering, skuldrådgivning och socialt arbete) har en tydligare koppling till varandra och att de även kopplas till den övriga sociala tryggheten på ett smidigt sätt och vid rätt tidpunkt. Oberoende av förmån ska det vara möjligt att få rätt service. Reformen stöder balansen mellan individens rättigheter och skyldigheter på ett sätt som även är förenligt med arbetet med att stärka de offentliga finanserna och förbättra sysselsättningen. Utöver grundskyddet behövs även behovsprövade stöd.

Den sociala tryggheten ska även svara för den förpliktelse i grundlagen som gäller oundgänglig försörjning och omsorg. Reformen kommer att genomföras utan att nivån på grundskyddet försämras, och avsikten är att minska behovet av långvarigt utkomststöd. Med hjälp av digitaliseringen ska den sociala tryggheten göras tydligare och begripligare för gemene man. Det ska säkerställas att de språkliga rättigheterna och tillgängligheten tillgodoses.

Avsikten är att utveckla det allmänna bostadsbidraget i en riktning som mera fokuserar på individen. Stödets effekter på andra förmåner ska beaktas. Som en del av det samlade grundskyddet ska bostadsbidraget möjliggöra ett tillräckligt högklassigt boende till ett skäligt pris för alla. Stödet ska utvecklas på ett sådant sätt att incitamenten för arbete förbättras. Kommittén utreder behoven att utveckla det allmänna bostadsbidraget separat från de övriga förmånerna. Stödet för boende har ett nära samband med bostadspolitiken.

Tavoite 1

Tryggad försörjning och minskad fattigdom för äldre

Metoder

Regeringen använder 183 miljoner euro till att höja de lägsta pensionerna med ett nettobelopp på cirka 50 euro i månaden. Förhöjningen gäller uppskattningsvis månadspensioner på upp till cirka 1 000 euro. Förhöjningen genomförs via folkpensions- och garantipensionssystemen.

Det ska inledas en utredning på trepartsbasis om möjligheterna att inom arbetspensionssystemet förbättra ställningen för dem som har de lägsta arbetspensionerna. Som ett led i denna utredning utreds även de metoder som gör det möjligt att höja arbetspensioner på under 1 400 euro med ett nettobelopp på 100 euro utan att arbetspensionsavgifterna höjs.

En sammanslagning av pensionssystemen inom den kommunala och privata sektorn bereds utifrån förslag av en arbetsgrupp som utrett skillnaderna mellan pensionssystemen.

Antalet konstnärs- och idrottspensioner ska ökas.

Situationen för sådana personer vars totala pension är på en nivå som understiger nivån på garantipensionen ska utredas.

De centrala målen inom arbetspensionspolitiken är en hållbar ekonomisk försörjningskvot, en tillräcklig nivå på pensionerna, en hållbar finansiering och rättvisa mellan generationerna. Regeringen bereder ändringarna i arbetspensionslagstiftningen på trepartsbasis.

Mål 2

Barnfamiljernas ställning förbättras

Försörjningen för ensamförsörjare och familjer med många barn förbättras.

Metoder

Situationen för familjer med barn som bor växelvis med föräldrarna förbättras i fråga om bostadsbidrag och annan social trygghet.

Regeringen förbättrar försörjningen för barnfamiljer med små inkomster. Regeringen följer utvecklingen av förutsättningarna för barnfamiljers försörjning och agerar konsekvent för att minska fattigdomen i barnfamiljer under regeringsperioden och gör en bedömning av konsekvenserna för barn i allt beslutsfattande.

Ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs så att även de familjer som är beroende av utkomststöd drar nytta av det förhöjda barnbidraget. Barnbidragen för det fjärde och femte barnet höjs. Underhållsstödet och försörjarförhöjningen till studiepenningen höjs.

Mål 3

Minskad ojämlikhet

Metoder

Det centrala målet är att minska fattigdomen och ojämlikheten, och detta mål styr regeringens alla beslut. Regeringen höjer grundskyddet. Studiepenningen binds vid index 2020 till halva beloppet och därefter till fullt belopp. Regeringen bedömer i samband med varje budgetförhandling möjligheterna att inom utgiftsramen göra nya satsningar för att minska fattigdomen och ojämlikheten.

Samordning av arbetsinkomster och social trygghet

Samordningen av lönearbete, företagsamhet och andra inkomstformer inom den sociala tryggheten underlättas, särskilt vad gäller arbetslöshetsförmånerna.

Det jämkade utkomstskyddet för arbetslösa förnyas så att de som är utanför arbetstidsövervakningen inte hamnar utanför jämkningen samt då det gäller arbetstiden så att  en arbetstagare vars arbetsrytm varierar från månad till månad behandlas jämlikt. Syftet med reformen är att ersätta ekonomiska förluster till följd av arbetslöshet, inte att trygga inkomstnivån.

Utvecklandet av kombinationsförsäkringen fortsätter när det gäller reformen av den sociala tryggheten.

Alternativ till en förbättring av företagarnas social- och pensionsskydd utreds.

Utvecklandet av det arbetsvillkor som är en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning fortsätter. Målet är att bättre än för närvarande beakta förändringen på arbetsmarknaden och digitaliseringens möjligheter.

En fortsatt utredning ska göras om en övergång till allmänt inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa för alla som uppfyllt arbetsvillkoret.

Den sociala tryggheten förtydligas

Den låga nivån på grundtryggheten och systemets komplexitet har ökat utkomststödets betydelse. Förmånssystemets komplexitet gäller ofta kombinationer av olika förmåner eller andra inkomstslag eller övergångar mellan dem. Grundtryggheten ska utvecklas utan att nivån på den försämras. I reformerna ska det dessutom ses till att skyddet av personuppgifter tillgodoses.

Det genomförs en fullständig omarbetning av utkomststödet som syftar till att säkerställa ett tillräckligt skydd för försörjningen i sista hand och tjänster vid rätt tidpunkt för människor som behöver socialt stöd.

Orsakerna till särskilt ungas beroende av utkomststöd och verktygen för att minska detta ska utredas.

Systemet med den skyddade delen av utkomststödet förtydligas och hindren för arbete undanröjs.

Det görs behövliga lagändringar som främjar digitaliseringen och utnyttjandet av artificiell intelligens när sociala förmåner söks eller behandlas eller när det fattas beslut om dem.

Hela begreppsapparaten och betalningsperioderna för förmånerna (exempelvis villkoren för ansökningsprocessen, inkomst- och familjebegreppen, betalningsdagarna och betalningstiderna inklusive helger) ska förenhetligas. När det gäller inkomstrelaterade förmåner förutsätter helheten samarbete på trepartsbasis. Begreppens enhetlighet ska ses över inom förtjänstskyddet och grundtryggheten.

Kunden erbjuds en mer begriplig helhet och möjlighet att med en enda ansökan söka flera förmåner, och samtidigt ska systemets transparens förbättras.

Användningen av inkomstregistret främjas inom den sociala tryggheten, särskilt med avseende på atypiska anställningsförhållanden.

När det gäller reformen av den sociala tryggheten utvidgas datainnehållet i inkomstregistret särskilt med avseende på situationer där det sker förändringar i arbetet (exempelvis en smidigare utbetalning av utkomstskydd för arbetslösa). Detta förutsätter ett särskilt projekt som finansieras med framtidsinvesteringar.

För närvarande omfattas sådana personer som i själva verket inte är arbetsförmögna av arbetslöshetsförmåner. Förutsättningarna för förmåner ska preciseras för att människor ska få de förmåner som de behöver. I detta sammanhang ses bland annat sjukdagpenningen, rehabiliteringsstöden och arbetslöshetsdagpenningen över. Samtidigt utreds det om förmånerna kan bindas till funktionsförmågan i stället för till en diagnos.

Situationen för dem som har blivit sjuka av inomhusluft utreds så att de som blivit arbetsoförmögna eller arbetsplatsoförmögna på grund av inomhusluft inte blir utan försörjning.

Problemen med hur studerandes bostadsbidrag ska tolkas när flera personer delar bostad och behovet att åtgärda dessa problem utreds.

Samordningen av förmåner och tjänster förbättras på följande sätt:

  • Tjänster ska sättas in vid rätt tidpunkt. En korrekt fördelning av tjänster och resurser ska genomföras som en del av den verkningsfulla reformen av den sociala tryggheten.
  • Behövliga ändringar görs i lagstiftningen och rutinerna för att förbättra samarbetet mellan FPA och kommunerna så att behovet av socialt arbete identifieras, att kunden får handledning och att de som har det svårast får personlig service.
  • De tjänster som gäller inkomstöverföringar utvecklas i en inkluderande och förebyggande riktning. Ett multiprofessionellt arbetssätt, uppsökande arbete och samarbete ska utnyttjas. Ledarskapet och samarbetsstrukturerna förnyas. Användningen av förebyggande utkomststöd som ett verktyg för systematiskt socialt arbete, främst barnskydd, ska ytterligare förstärkas genom att det utarbetas riksomfattande kriterier för beviljandet av stöd.
  • Digitala metoder utnyttjas avsevärt mer än hittills för att främja tidigt stöd för personer med tjänstebehov och för att förbättra möjligheterna att effektivt betjäna gemensamma kunder. Det ska säkerställas att de språkliga rättigheterna och tillgängligheten tillgodoses.

Försök ska utnyttjas i reformen av grundtryggheten:

  • Det ska säkerställas att försöken är vetenskapligt hållbara.
  • Exempelvis ett byråkrati- och informationsförsök genomförs (VN-TEAS).

Indexförhöjningar görs i överensstämmelse med folkpensionsindex och konsumentprisindex (från ingången av 2020).

Ett försök med negativ inkomstskatt genomförs, och erfarenheterna från det basinkomstförsök som genomfördes under den förra regeringsperioden ska utnyttjas.