"Den starka offentliga förvaltningen är fundamentet för hela vår rättsstats funktion"

4.5 Världens bästa offentliga förvaltning

Finlands offentliga förvaltning står sig med många mått mätt utmärkt vid en internationell jämförelse. Finland är världens stabilaste samhälle, tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna är på hög nivå och de offentliga tjänsterna är omfattande. Den starka offentliga förvaltningen är fundamentet för hela vår rättsstats funktion och möjliggör grunden för att utveckla allt mer medborgarorienterade offentliga tjänster.

Regeringen bereder en strategi för den offentliga förvaltningen där det centrala målet är det servicelöfte som ska ges till medborgarna. Syftet med strategin är att stärka den offentliga förvaltningens närvaro i finländarnas vardag i hela landet och på båda nationalspråken, utveckla den digitala tillgängligheten och bredda användningen av ett klart myndighetsspråk. Som en del av strategiarbetet ska regeringen stärka den offentliga förvaltningens förmåga att svara mot kriser under normala förhållanden och förbättra den offentliga förvaltningens riskhantering.

Genom åtgärderna enligt strategin stärks tryggandet av medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, hållbarheten i de offentliga finanserna via främjandet av produktiviteten, samordningen inom informationspolitiken samt utnyttjandet av nya teknologier. Reformarbetet fokuserar på utvecklingen av interaktiviteten inom den offentliga förvaltningen samt på en förbättring av kvaliteten, flexibiliteten och tillgången när det gäller medborgarservice. Under regeringsperioden ska också det förvaltningsövergripande samarbetet och förmågan till genomförande stärkas genom att helhetsansvaret för utvecklingen av den offentliga förvaltningen tydligt samlas hos en enda aktör. Regeringen inleder åtgärder genom vilka statsförvaltningens silotänkande och överlappande arbete minskas.

Regeringen fördjupar ledningen av informationspolitiken. Öppenhet för den offentliga informationen görs till en bärande princip för hela informationspolitiken. Regeringen främjar en primär öppen källkod i offentliga informationssystem och vid upphandlingen av dem. Regeringen reglerar genom lag skyldigheten att förutsätta öppna gränssnitt när offentliga informationssystem skaffas, om inte något annat följer av vägande skäl. Regeringen fortsätter det målmedvetna öppnandet av offentliga datalager och utarbetar bindande kvalitetskriterier för dem så att utnyttjandet av lagren underlättas. Dessutom ska principerna enligt offentlighetslagen och kravet på att öppna datalager utvidgas så att de också gäller offentligt ägda bolag.

Regeringen vill främja en övergång till realtidsekonomi och göra Finland till en pionjärmarknad för realtidsekonomi. Ett omfattande införande av elektroniska fakturor och kvitton ska understödjas och den offentliga sektorn ska gå i bräschen vid införandet. Medborgarnas rätt till den egna digitala informationen och skyddet för personlig integritet ska stärkas. För individen ska det införas en möjlighet att ha kontroll över de egna personuppgifterna i offentliga informationssystem i enlighet med mina data-principen och att ge tillstånd till användning av dem i andra tjänster. En satsning på digitala tjänster i den offentliga förvaltningen skapar en grund för nya innovationer inom den privata sektorn och minskar i bästa fall kostnaderna för företagen.

Ett genomförande av servicelöftet och utvecklingen av digitala tjänster kräver ny kompetens inom den offentliga förvaltningen. En central utmaning för statsförvaltningen under de närmaste åren är också den omfattande pensioneringen samt det behov av att rekrytera nya sakkunniga som uppstår till följd av den digitala omvälvningen. För att klara sig i konkurrensen om den utbildade arbetskraften ska statsförvaltningen inleda ett enhetligt reformprogram för personalledningen omfattande hela koncernen, genom vilket statens konkurrenskraft som arbetsgivare förbättras och förberedelser för det omfattande rekryteringsbehovet görs. Regeringen vill minska silotänkandet i statsförvaltningen, utveckla karriärstigarna och den interna arbetsrotationen samt fortsätta att främja löneharmoniseringen. Statens personalpolitik samt utvecklandet av förvaltningen görs i samarbete med huvudavtalsparterna och med iakttagande av god personalpolitik.