"En trygg rättsstat förutsätter att de grundläggande och de mänskliga rättigheterna och rättsskyddet tillgodoses på lika villkor"

3.3.1 Utvecklingen av rättsstaten

Lägesbild

En trygg rättsstat förutsätter att de grundläggande och de mänskliga rättigheterna och rättsskyddet tillgodoses på lika villkor och att goda relationer mellan olika befolkningsgrupper, delaktigheten och rätten till inflytande stärks. Så kan vi upprätthålla samhällsfreden och allmänhetens förtroende. Särskilt ska det uppmärksammas att rättigheterna tryggas för de människor som har det sämst ställt. Exempelvis situationen för offer för våld i nära relationer, äldre, personer med funktionsnedsättning, sexuella minoriteter, etniska minoriteter och asylsökande visar fortfarande allvarliga brister. Brister finns det också i identifieringen av problem med de mänskliga rättigheterna och i rapporteringen.

För att nuläget ska bli bättre krävs det arbete för tryggheten i vardagen, att ojämlikheten minskas och ett väl fungerande civilsamhälle som tar tag i marginalisering och hatretorik. Dessutom ska samhällsdeltagande på lika villkor och tillträde till utbildning och till arbetslivet målmedvetet främjas.

Den samhälleliga passiviteten har ökat och exempelvis valdeltagandet är lågt jämfört med de övriga nordiska länderna. Alltför många upplever att de inte kan påverka frågor som gäller dem själva eller samhällsutvecklingen. Det finns stora socioekonomiska och även regionala skillnader vad gäller den samhälleliga delaktigheten.

Mål 1

En fungerande demokrati och en högklassig lagstiftning som tryggar de grundläggande och mänskliga rättigheterna

Metoder

Lagberedarnas kunskaper om de grundläggande och de mänskliga rättigheterna ska stärkas på ett målmedvetet sätt. Det stöd som överskrider ministeriegränserna ska ökas, så att det ska vara möjligt att bedöma lagarnas konsekvenser också för människors försörjning, miljön, jämställdheten, de mänskliga rättigheterna och företagens verksamhetsförutsättningar på ett djupgående sätt. Grundlagens ställning och den oberoende grundlagstolkningen respekteras och stärks, samtidigt som bedömningen av lagförslagens grundlagsenlighet och konsekvenser effektiviseras och utvidgas.

En tredje nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter kommer att beredas. Problemen med identifieringen av problem med de mänskliga rättigheterna och rapporteringen ska åtgärdas målmedvetet så att de särskilda ombudsmännens och andra myndigheters verksamhet samt civilsamhällesorganisationers och internationella aktörers verksamhetsförutsättningar tryggas. En delreform av diskrimineringslagen kommer att genomföras.

Ställningen för rådet för bedömning av lagstiftningen kommer att stärkas, och samtidigt utvecklas det i Finland ett system på statsrådsnivå för efterhandsutvärdering av lagstiftningen, vars beredningsarbete inleds så snart som möjligt. Ett omfattande handlingsprogram för bättre lagstiftning kommer att utarbetas.

Finland främjar förverkligandet av EU:s gemensamma grundläggande värderingar genom att kräva att de stöd som betalas till medlemsstaterna, såsom strukturfondsmedlen, kopplas till iakttagandet av EU:s grundläggande värderingar. Inom lagberedningen ska det nordiska samarbetet främjas särskilt i fråga om genomförandet av EU-direktiv, för att inga nya gränshinder ska uppkomma i Europa. Finland kommer att ta initiativ för att skapa en nordisk elektronisk författningssamling.

Ett förvaltningsövergripande demokratiprogram som sträcker sig fram till år 2025 kommer att inledas. Ett centralt tema i demokratiprogrammet är utvecklande av skolundervisningens och skolornas verksamhetspraxis. Programmet stöder också barns och ungdomars färdigheter i att påverka i sin egen närmiljö och också i samhället i övrigt, stärker delaktigheten för dem som känner utanförskap, tryggar civilsamhällesorganisationers autonomi och verksamhetsförutsättningar samt stärker närdemokratin.

Mångsidiga och effektiva möjligheter till deltagande och metoder för direkt demokrati ska främjas aktivt. Sådana metoder är till exempel brukardemokrati, medborgarråd, invånarintervjuer, ungdomsfullmäktige, webbfullmäktige och medborgarbudgetar. Därtill ska olika sätt att förena pop up-evenemang och lättare former av deltagande med politiken och den politiska debatten sökas.

Arbetet mot korruption ska effektiviseras genom nya bestämmelser om skydd för dem som rapporterar om överträdelser (det så kallade visselblåsardirektivet) och genom att öka transparensen inom beslutsfattandet.

En lag om ett öppenhetsregister kommer att utfärdas utifrån en parlamentarisk beredning och i samråd med det civila samhället. Lagen ska syfta till att förbättra transparensen i beslutsfattandet och därigenom till att bekämpa osaklig påverkan och stärka medborgarnas förtroende.

Behovet att uppdatera offentlighetslagen så att den utöver uppgifter i enskilda handlingar också skulle gälla information i mer omfattande mening kommer att utredas. En utvidgning av offentlighetslagens tillämpningsområde så att den ska gälla juridiska personer som ägs av den offentliga sektorn eller som står under deras bestämmande inflytande ska utvärderas.

Iakttagandet av offentlighetslagen stärks genom att myndigheternas skyldighet till offentlighetsvänlig tillämpning av offentlighetslagen och dess rättspraxis skärps samt genom att tydligare påföljder för brott mot lagen utreds.

En ny nationalspråksstrategi som ska trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet kommer att utarbetas. Strategin svarar på Institutet för de inhemska språkens oro för nationalspråkens ställning i en föränderlig språkmiljö.

Alla statliga anvisningar och föreskrifter ska utfärdas också på svenska till den del som de också gäller Åland. Därtill ska ett språkpolitiskt program utarbetas, i vilket de andra språk som talas i Finland beaktas, särskilt de samiska språken, romani, det karelska språket och teckenspråken.

Bestämmelserna om offentligt samfunds skadeståndsansvar i skadeståndslagen kommer att ses över.

Skyddet för personuppgifter ska utvecklas målmedvetet. Nordiska rådets projekt för gemensam nordisk elektronisk identifiering ska främjas.

Ålands självstyrelse ska utvecklas och värnas om i gott samarbete med Åland. Reformen av Ålands självstyrelse fortsätter. Samordningen av Ålandsfrågor ska utvecklas. Fungerande kontakter på svenska mellan statsförvaltningen och landskapets självstyrelse ska garanteras. Ålands möjligheter att påverka i EU-ärenden ska säkerställas.

Under regeringsperioden utarbetas en strategi för Åland med konkreta förslag på hur kunskaperna om Åland ska stärkas och utvecklas inom statsförvaltningen, och därtill ska det säkerställas att resurserna är tillräckliga.

I samband med 100-årsjubileet för självstyrelsen ska Ålands självstyrelse lyftas fram internationellt såsom ett exempel på en lyckad och framgångsrik självstyrelselösning.

Mål 2

Fungerande rättsprocesser och rättssäkerhet (bland annat tillgång till rättssäkerhet oberoende av ekonomisk och samhällelig ställning, rättegångars längd)

Metoder

Rättsvården ska tryggas tillräckliga resurser och de totala rättegångstiderna ska förkortas. Rättegångskostnaderna ska minskas och göras smidigare bland annat med hjälp av digitaliseringen och den särskilda kompetensen inom olika rättsområden ska stärkas vid domstolarna. Behandlingen av brottmål ska påskyndas genom att ett bättre samarbete mellan åklagaren och poliserna säkerställs. De viktigaste brottsförebyggande åtgärderna är förebyggande av utslagning, utbildning och en ökning av risken för att åka fast.

Bestämningsgrunderna för rättegångskostnader ska utredas bland annat för att minska kostnadsrisken. En höjning av inkomstgränserna för rättshjälp, rättshjälp för medelinkomsttagare och regleringen om rättsskyddsförsäkringar ska utredas.

I rättegångar ska mottagandet av bevis koncentreras till tingsrätterna så att bevisningen upptas för hovrättsbehandlingen.

Ett projekt för att bedöma utvecklingstrenderna inom rättsskipningen och ändamålsenligheten hos den nuvarande strukturen hos domstolsväsendet och för att förnya verksamhetssätten inleds.

Domstolsnätet och utsökningsväsendets nätverk av verksamhetsställen förblir oförändrat. Fängelsenätet utvecklas vidare samtidigt som de nuvarande verksamhetsställena säkerställs.

Nämndemannasystemet bibehålls och en ändring av sättet att välja nämndemän, som ska stärka domstolarnas oberoende och opartiskhet, kommer att utredas.

En reform av lagstiftningen om betalningstider och insolvens ska utredas, med målet att förbättra särskilt små och medelstora företags verksamhetsförutsättningar.

Behovet för lagstiftning som tryggar småföretagares ställning på marknaden ska utredas. Osund konkurrens ska åtgärdas genom att öka Konkurrens- och konsumentverkets samt Marknadsdomstolens  resurser.

Konsumentskyddet ska uppdateras särskilt i fråga om tjänster. Samtidigt ska iakttagandet av konsumentskyddslagstiftningen effektiviseras genom en reform av bestämmelserna om konsumentmyndigheternas befogenheter.

Telefon- och hemförsäljning ska begränsas och regleras striktare till skydd för konsumenterna.

Användningen av medling ska stärkas för att minska antalet rättegångar. Medling ska inte användas i situationer där medlingen kan hota offrets rättssäkerhet. Det ska bedömas om användningen av medling vid våld i nära relationer ska fortsättas. Därtill utreds möjligheterna att ta in förfaranden som motsvarar medling i vissa förvaltningsprocesser och utreds avgörande av mindre tvistemål mellan enskilda personer, också företag, i enklare förfaranden såsom till exempel i nämnder. Möjligheterna att fördela mål smidigare mellan domstolarna ska utredas.

Asylsökandes rättssäkerhet ska stärkas så att det blir möjligt att använda sig av ett biträde vid asylsamtalet. Därtill tas timarvoden för biträdena och allmänna förvaltningsrättsliga besvärstider i bruk. Den allmänna juridiska rådgivningen för asylsökande ska förbättras, kvaliteten hos asylförfarandet och tillgodoseendet av barnets bästa ska utvärderas samt kompetensen och noggrannheten hos de jurister som biträder asylsökanden säkerställas.

Bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet effektiviseras genom fortsatt tilläggsfinansiering av utsökningsväsendet och konkursombudsmannens byrå.

Nya metoder för att ingripa i uppsåtlig eller grovt vårdslös underavlöning, såsom exempelvis administrativa sanktioner, ska utredas..

Mål 3

Enhetligheten i samhället stärks (delaktighet, goda etniska relationer, förebyggande av diskriminering, förhindrande av marginalisering och ojämlikhet från att kumuleras)

Metoder

Ett jämlikt delat föräldraskap ska stödas. Barn ska ges möjlighet att ha två likvärdiga adresser.

En lag om fastställande av könstillhörighet som respekterar självbestämmanderätten kommer att stiftas. Kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga avlägsnas och medicinsk vård åtskiljs från korrigering av juridiskt kön.

Könstillhörigheten ska kunna korrigeras av en myndig person som visar upp en motiverad utredning av att han eller hon permanent upplever sig tillhöra det andra könet. Korrigering av könstillhörighet förbinds med en betänketid.

Personbeteckningens könsbundenhet ska slopas i samband med förnyandet av personbeteckningen utifrån finansministeriets utredning.

Intersexuella barns självbestämmanderätt ska stärkas och kosmetisk, icke-medicinsk könsorganskirurgi på små barn ska slopas.

Moderskapslagen och faderskapslagen ska slås ihop till en föräldralag.

Tillåtandet av icke-kommersiellt surrogatmoderskap i vissa i lagstiftningen särskilt angivna fall kommer att utredas.

Regeringen respekterar och främjar förverkligandet av alla samers och samegruppers språkliga och kulturella rättigheter med beaktande av internationella fördrag. Som en del av detta arbete kommer förutsättningarna för ratificering av ILO:s konvention nr 169 att utredas. Arbetet för att revidera sametingslagen fortsätter. Sannings- och försoningskommissionens arbete fortsätter. Frågan om sametingsvalens tidpunkt ska utredas med snabb tidtabell.

Under regeringsperioden utarbetas ett omfattande handlingsprogram för främjande av goda relationer mellan olika befolkningsgrupper, som ska komplettera statens program för integrationsfrämjande. Behovet att lagstiftningsvägen ingripa i allvarliga organiserade former av rasism ska bedömas.

Statsrådet kommer att inleda en statlig försoningsprocess i fråga om kränkningar av dövas rättigheter i Finlands historia.

Mål 4

En trygg rättsstat (ett ansvarsfullt brottspåföljdssystem, strafflagen och förbättrande av brottsoffrens ställning)

Kriminalpolitiken siktar på att minska den totala brottsligheten och återfallsbrottsligheten, på att stärka den effektiva rehabiliterande verksamheten samt på att öka samarbetet mellan brottspåföljdsmyndigheterna och andra sektorer. Arbetet mot våld riktas till de som känner igen våldsamma tendenser hos sig själva, med beaktande av alla könen.

Metoder

Brottsoffer och anhöriga till offer för brott mot liv ska säkerställas ett bättre stöd och en möjlighet att få ersättningar från Statskontoret. Möjligheterna att anmäla brott med låg tröskel och myndigheternas praxis kommer att utvecklas. Lagstiftningen om besöksförbud förnyas så att den bättre tryggar offrets rättigheter. Skärpningsgrunderna i 6 kap. 5 § i strafflagen ska kompletteras med en bestämmelse om att en skärpningsgrund är att brottet begås utifrån ett motiv som baseras på kön.

Ett åtgärdsprogram för förebyggande av våld mot kvinnor ska utarbetas, där bland annat stödtjänsterna för offer och antalet platser och resurserna på skyddshem ökas så att de motsvarar den nivå som Europarådet förutsätter. En självständig och oberoende roll som rapportör om våld mot kvinnor kommer att inrättas, och genomförandet av Istanbulfördraget säkerställas. Också våld mot män i alla dess former ska förebyggas.

Resurserna för arbetet för att stoppa könsstympning ska tryggas. Annullering av tvångsäktenskap ska göras möjlig och kriminalisering av tvångsäktenskap kommer att utredas.

En lag om hjälp till offer för människohandel ska utarbetas, och lagen ska säkerställa kommunernas möjligheter att hjälpa offren. Till social- och hälsovårdslagarna fogas ett omnämnande om offer för människohandel. Lagen om mottagande ska ses över så, att anknytningen till straffprocessen blir svagare på det sätt som internationella förpliktelser förutsätter.

Bestämmelser om trygg boendeservice med stöd för offer för människohandel ska utfärdas och boendeservicen sörjas för på det sätt som EU-lagstiftningen förutsätter. De tillsyns- och styrningsuppgifter som gäller verksamheten ska tillfalla Institutet för hälsa och välfärd.

En totalreform av lagstiftningen om sexualbrott ska genomföras och utgångspunkterna för den ska vara integritet och rätt till sexuell självbestämmanderätt. Strafflagens definition av våldtäkt ska ändras så att den baseras på avsaknad av samtycke och så att rättssäkerheten tillgodoses. Serviceutbudet vid stödcenter för offer för sexualbrott kommer att utökas och servicens riksomfattande utsträckning att utvidgas. Finlands nationella genomförandeplan för Lanzarotekonventionen ska utarbetas i samarbete med olika organisationer för att förhindra sexuellt våld mot barn och tjänster för offren för sådant våld ska säkerställas.

De grövsta våldsbrottens och sexualbrottens straffbarhet kommer att värderas så, att straffen är på rätt nivå och att de står i proportion både till gärningens skadlighet och till de straff som döms ut för andra brott. Minimistraffen särskilt för grova sexualbrott mot barn kommer att höjas. Förutsättningarna för frigivning av de farligaste våldsbrottslingarna kommer att bedömas grundligt.

Under regeringsperioden ska sådana förvaltningsövergripande åtgärder vidtas med vilka man i högre grad än i dag systematiskt ingriper i sådana trakasserier, hot eller att någon görs till måltavla, som hotar yttrandefriheten, myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen. Tillräckliga resurser samt expertis ska tryggas för bekämpning och utredning av de brott som nämns ovan. Systematisk uppföljning av läget kring diskriminering och hatbrott ska främjas nationellt och internationellt.

Det ska utredas och vid behov preciseras hur hemfridsbrott och brott mot offentlig frid kan tillämpas på trakasserier mot företagsverksamhet, näringsidkare och produktionsinrättningar.

En effektivisering av förebyggandet av miljöbrott och av påföljdssystemet ska utredas.

En totalreform av inlösningslagen som tryggar markägarens rättssäkerhet och kommunernas markpolitik kommer att genomföras.