"Finlands transportinfrastruktur på land, till sjöss, i insjövatten och inom luftfarten stöder på ett balanserat sätt en hållbar utveckling av hela landet"

3.4.1 Utvecklingen av transportnätet

Lägesbild

Vårt transportnät dras med ett eftersatt underhåll till ett värde av 2,5 miljarder euro, och situationen blir dystrare år för år. I allt fler regioner äventyras tillförlitliga och sammanhängande person- och godstransporter. Finansieringsnivån är otillräcklig, och detta inverkar förutom på trafiksäkerheten och smidigheten i transporterna också på regionernas tillgänglighet och företagens konkurrenskraft. Vid sidan av projekten för utveckling av stambanenätet, förkortade restider och högre trafikkapacitet väntar också nya stora och viktiga projekt på finansiering.

Utsläppen från trafiken utgör en femtedel av utsläppen av växthusgaser i vårt land. Finland har förbundit sig att halvera utsläppen från trafiken och transporterna före 2030. Vägtrafiken har störst potential för minskade utsläpp av växthusgaser.

En annan utmaning inom sektorn är tillgången till snabba kommunikationsnät. Den befintliga kapaciteten svarar inte mot kundernas behov och stöder inte i tillräcklig utsträckning digitala tjänster och automation. Kommunikationsnäten är en plattform för samhällets tjänster, och de ska vara i ett sådant skick att de svarar mot servicebehovet i hela landet.

Mål 1

Fungerande transportinfrastruktur

Finlands transportinfrastruktur på land, till sjöss, i insjövatten och inom luftfarten bygger upp och stöder på ett balanserat sätt en resursklok och sammanhållen hållbar utveckling av hela landet med tanke på försörjningsberedskapen, konkurrenskraften och förnyelseförmågan.

Finland ska höja den nuvarande nivån på investeringar i järnvägstrafik och reparationer av järnvägsinfrastruktur betydligt, så att även tvärgående och lågtrafikerade banor beaktas.

I ombyggnaden av trafikleder ska investeringar som förbättrar huvudlederna, avlägsnar flaskhalsar, minskar utsläppen och ökar trafiksäkerheten prioriteras. Investeringarna ska vara till nytta för utvecklingen av kollektivtrafiken, den regionala tillgängligheten och näringslivets behov. Samtidigt ska också det eftersatta underhållet i det lägre vägnätet och på de enskilda vägarna minska.

Metoder

I enlighet med ett förslag av en parlamentarisk arbetsgrupp ska finansieringen av bastrafikledshållningen på årsnivå ökas med 300 miljoner euro från och med 2020. I nivåhöjningen för bastrafikledshållningen ingår en permanent höjning på 20 miljoner euro för vinterunderhåll. Finansieringen riktas särskilt till områden där vintern ställer de största utmaningarna.

En permanent höjning av finansieringen av bastrafikledshållningen borgar för att det eftersatta underhållet inte längre ökar och att det nuvarande eftersatta underhållet kan åtgärdas. Effekterna av den tilläggsfinansiering som avsatts för att minska det eftersatta underhållet ska utvärderas årligen.

Det görs satsningar för att bygga om huvudleder, avlägsna flaskhalsar, göra investeringar som minskar utsläppen och öka trafiksäkerheten. Dessa gagnar utvecklingen av kollektivtrafiken, den regionala tillgängligheten och näringslivets behov. Dessutom görs det satsningar på att förbättra underhållet av det lägre vägnätet.

Antalet spårinvesteringar ska ökas från den nuvarande nivån genom större satsningar på spårtrafik. På järnvägarna genomförs som en del av nivåhöjningen av bastrafikledshållningen åtgärder som ska ge kortare restider och ökad trafiksäkerhet. Ett tilläggsanslag på 22 miljoner euro har avsatts till att avlägsna farliga plankorsningar 2020–2022.

Anslagen för ombyggnad av enskilda vägar ska tryggas. Ombyggnaderna genomförs med beaktande av åtgärdernas inverkan på vattenkvaliteten. Att det finns enskilda vägar med bristande bärighet är ohållbart med tanke på samhällsekonomin, vilket motiverar permanent finansiering.

Behovet av infrastruktur för gång- och cykeltrafik ska tillgodoses i de utvecklingsprojekt som avser transportnätet så att 10 miljoner euro av den totala finansieringen avsätts för ändamålet.

Inom bastrafikledshållningen används nivåhöjningen på ett regionalt balanserat sätt och med beaktande av näringslivets behov tills redogörelsen om en 12-årig plan för transportsystemet blir klar. Anslag riktas till att förkorta restiderna inom persontrafiken, att eliminera flaskhalsar inom godstrafiken, att förbättra trafiksäkerheten, att höja axelvikter och att åtgärda beläggningar och broar i transportnätet.

Banavsnittet Kemi–Laurila–Haparanda ska elektrifieras. I statens budgetproposition uppgår kostnaden för detta till 10 miljoner euro. Elektrifieringen öppnar en förbindelse för gods- och persontrafiken via norra Sverige till Europa och Ishavet. Järnvägsförbindelsen möjliggör en ny transportrutt, betjänar industrin och ger potential också för gränsöverskridande passagerartrafik.

Regeringen lämnar i juni 2019 en proposition med förslag till tilläggsbudget för att starta stora trafikledsprojekt. Regeringen preciserar projekten i samband med beredningen av tilläggsbudgeten.

Av transportnätet skapas en helhetsbild som utvärderas på bred bas. Riktlinjerna för den övergripande utvecklingen ska dras upp i enlighet med en riksomfattande plan för transportsystemet som omspänner 12 år. Beredningen av planen har förberetts i en parlamentarisk arbetsgrupp.

I samband med arbetet kring den 12-åriga transportsystemplanen ska det utvärderas hur förordningen om huvudlederna i transportnätet och om deras servicenivå fungerar och om det finns behov att ändra förordningen. På detta sätt säkerställs det att förbindelserna mellan närliggande landskapscentrum fungerar och att också exporthamnarna och gräns- övergångsställena blir beaktade.

De specialbehov som ställs på infrastruktur som är kritisk för industrin och näringslivet tillgodoses och järnvägsterminaler rustas upp i möjligaste mån.

Den direkta budgetfinansieringen kompletteras med projektspecifik särskild finansiering

I synnerhet i fråga om de miljardprojekt som avser bannätet och spårtrafiken finns det skäl att göra en omfattande konsekvensbedömning och att planera och bygga banorna   så att de med det befintliga nätet bildar kompatibla helheter som lockar fler passagerare till spårtrafiken och möjliggör en smart användning av pengarna. Projekten stöder utvecklingen av Finland, arbetskraftens rörlighet och målen för hållbar mobilitet på ett verksamhetsinriktat och regionalt balanserat sätt och dessutom erbjuder de ett konkurrenskraftigt alternativ till flygtrafik.

Projekten avskiljs inte från den övergripande utvecklingen av transportnätet och den 12-åriga planen för transportsystemet. På detta sätt kan de kostnadseffektivaste och bäst fungerande lösningarna omsättas i praktiken.

Med tanke på transportpolitiken ställs följande specialvillkor upp för projektbolagen och relationen till ägande av infrastruktur:

  • Staten ska äga den centrala infrastrukturen.
  • Offentligt ägd kvalificerad majoritet i bolagen.
  • Finansieringen ska nämnas i lagen om Kommunernas garanticentral.
  • Finansieringskostnaderna ska minimeras.
  • Bolagens inkomster ska grunda sig på en realistisk uppskattning.
  • Avkastningsförväntningarna får inte höja banavgifterna på ett oskäligt sätt.
  • Beredskapen att planera trafikledsprojekt ska förbättras i syfte att säkerställa möjligheterna att delta i ansökningsomgångar för EU-finansiering. Projektansökningarna ska effektiviseras eftersom vissa projekt börjar bli klara för genomförande.

EU-riktlinjerna för finansiering i enlighet med handlingsplanen för militär mobilitet ska utredas med tanke på möjligheten till investeringar i huvudledsnätet.

Regeringen tillför Nordiska Järnvägar Ab kapital enligt behov och för att inleda de nedan uppräknade utvecklingsprojekten av bannätet när projekten har uppfyllt de ovan angivna villkoren. Kapitalet tillförs inom ramen för Finlands budgetbalans och anslagsramen.

  • Huvudbanan och utbyggnaden av den
  • Banan västerut från Helsingfors (inklusive Esbo stadsbana)
  • Banan österut från Helsingfors

I fråga om Centrumslingan och arrangemangen på Helsingfors bangård ska det tas fram en modell som ger den största möjliga sammantagna nyttan med tanke på samhällsekonomin och utvecklingen av trafiken och transporterna.

För att stora banprojekt ska kunna föras vidare krävs det att staten, kommunerna och eventuella andra nyttotagare kommer överens om genomförandet och finansieringen.

I samband med denna investeringshelhet ska också behovet av ett program för uppdatering av systemet för styrning och säkerhet på järnvägarna beaktas.

Övriga åtgärder

Förbättringen av trafiksäkerheten ska åter inkluderas i utvecklingen av trafiken och transportsystemet. Avsikten är att svara på EU:s nollvision (antalet dödsfall i trafiken år 2050 ska vara noll). Det ska utarbetas ett principbeslut om trafiksäkerheten för att målet ska kunna uppnås. Allvarliga olyckor och dödsfall medförde enligt prisnivån 2016 kostnader till ett värde av 1 370 miljoner euro, och således har måluppfyllelsen också betydande ekonomiska konsekvenser.

Digitaliseringen av trafiken och transporterna och de möjligheter som tjänstefieringen  och samanvändningen ger ska utnyttjas fullt ut i syfte att utveckla transportsystemet, minska utsläppen och förbättra tillgängligheten. Särdragen i stadsmiljöer och landsbygdsområden samt olika trafikslag och möjligheter till smarta trafikledslösningar tillämpas på land, till sjöss, på inre vattenvägar och i luften.

Information ska samlas in om olika metoder för att bättre trygga medborgarnas rätt att själva förvalta sina egna uppgifter i enlighet med mina data-principen. Målet ska främjas genom både nationella och internationella bestämmelser.

När omfattande digitaliseringsprojekt genomförs ska det säkerställas att de språkliga rättigheterna tillgodoses också i praktiken.

Finland ska utarbeta anvisningar för etisk användning av artificiell intelligens.

Som ett led i försörjningsberedskapen fortsätter moderniseringen av isbrytningsmaterielens kapacitet så att den motsvarar utrikeshandelns behov långt in i framtiden.

Olika alternativ för samarbete inom isbrytning och anskaffning av materiel tillsammans med Sverige ska utredas.

Moderniseringen av materielen inom skärgårdstrafiken fortsätter. Skärgårdstrafiken ska förbli avgiftsfri.

Det nuvarande systemet med farledsavgifter inom sjöfarten ska bevaras för att säkra regelbunden sjöfart till och från Finland året runt.

Lagen om transportservice ska utvärderas.

I fråga om taxitrafiken ska nödvändiga korrigeringar göras med beaktande av säkerheten i verksamheten och bekämpningen av grå ekonomi. Lösningar tas fram för att åtgärda särskilt de olägenheter som påträffats i den förändrade verksamhetsmiljön (till exempel insynen i prissättningen och tillgången till taxi). Variationen i praxis vid konkurrensutsättning av taxiresor ersatta av Folkpensionsanstalten ska ses över.

Mål 2

Utsläppssnåla transporter

Målen för att minska utsläppen från trafiken och transporterna ska motsvara Finlands mål för klimatneutralitet. Minimum är att Finland ska halvera trafikutsläppen fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Detta är ett steg mot koldioxidfria transporter. För att minska trafikutsläppen ska det vidtas åtgärder som minskar trafikprestationen och som bidrar till en övergripande övergång till hållbarare sätt att färdas och till en utfasning av fossila bränslen.

Kollektivtrafikens och cykel- och gångtrafikens sammanräknade reseinsats ska utökas klart. Enligt utredningen ILMO 2045 som behandlar klimatpolitiken inom transportsektorn ska trafikprestationen ökas avsevärt.

Statsrådet godkände 2018 ett program för att främja gång och cykling. Enligt det ska gång- och cykelresorna senast 2030 ha ökat med 30 procent jämfört med 2018.

Den tunga trafiken och flygtrafiken ska sporras till att gå över till att använda hållbara biobränslen.

Metoder

En skatte- och avgiftsreform för hållbara transporter och minskade utsläpp ska inledas. Som grund för reformen görs en omfattande konsekvensbedömning, utifrån vilken det skapas en långsiktig och socialt, samhälleligt och regionalt hållbar verksamhetsmodell för att säkerställa att skillnaderna i inkomst och förmögenhet inte ökar. Reformen genomförs i etapper så att beskattningsnivån ändras planmässigt med beaktande av utsläppsmålen.

En vinjettavgift för tunga godsfordon bereds med hänsyn till konsekvenserna för kostnadsstrukturen inom transportsektorn och förhållandet till beredningen av EU-lagstiftning (avgifter på tunga godsfordon).

Om beskattningen av trafiken och särskilt beskattningen av dieselolja reformeras ska möjligheterna att använda biodiesel för yrkesbruk utredas.

Det ska utarbetas en färdplan för fossilfria transporter i enlighet med målsättningen om klimatneutralitet, utvecklas indikatorer och genomföras en drivkraftsreform:

  • En modernisering av drivkrafterna i fordon och en stegvis omställning av bilparken mot nollutsläpp ska möjliggöras.
  • Hållbart producerade flytande biobränslen ska styras särskilt till den tunga trafiken och flygtrafiken.
  • Det ska göras en utvärdering av tillräckligheten av hållbart producerade biobränslen inom landsvägstrafiken.
  • Ett samarbetsnätverk med uppgift att utveckla utsläppsindikatorer som grund för beskattningen ska inrättas. Nätverket ska bestå av företrädare för ministerierna (finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, kommunikationsministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet), sakkunniga, forskare, företag och frivilligorganisationer. Resultaten av arbetet med indikatorer beaktas vid uppgörandet av den riksomfattande transportsystemplanen.

Snabba åtgärder för att minska utsläpp och främja den cirkulära ekonomin är följande:

  • Programmet för att främja gång och cykling ska genomföras. För planeringen av gång- och cykeltrafiken och främjandet av projekt inom området reserveras 41 miljoner euro åren 2020–2022.
  • Enhetliga kvalitetsnormer för cykelleder ska tas fram.
  • Stödet till kollektivtrafiken och upphandlingen av kollektivtrafik får en klimatbaserad nivåförhöjning på 20 miljoner euro per år.
  • Övergången till utsläppssnåla fordon inom kollektivtrafiken påskyndas (EU-minimimål: i upphandlingen av fordon för kollektivtrafiktjänster ska 41 procent vara rena fordon före 2025 och 59 procent före 2030).
  • Person- och godstransporter möjliggörs på lågtrafikerade och avstängda banavsnitt.
  • I glest befolkade landsbygdsområden sporras innovativa tjänster för rörlighet genom satsningar på förvaltningsövergripande pilotprojekt.
  • Distributionsskyldigheten för biobränslen utvidgas till att omfatta hållbart producerad biogas.
  • Systemet med tjänstecyklar utvecklas.
  • Konverteringsstödet för gas- och etanolkonverteringar av personbilar bevaras på nuvarande nivå. Sådana konverteringar av drivkraften i bilar som möjliggör mer utsläppssnål rörlighet ska tas i beaktande i beskattningen av bilar, fordon och drivkrafter.
  • Infrastrukturen för laddning av elbilar ska främjas genom att man enligt direktivet om byggnaders energiprestanda inför en nationell skyldighet att det i samband med stora renoveringar i bostadsaktiebolag eller affärslokaler ska byggas infrastruktur för laddning av elbilar.
  • Servicestationskedjor åläggs en skyldighet att tillhandahålla ett visst antal laddstationer för elbilar på servicestationerna.
  • Traktorer som konverterats till biogasdrift ska få registreras för vägtrafik.
  • Pilotprojekt med klimatneutrala syntetiska bränslen påskyndas och produktionsstarten av dem i Finland främjas.
  • Regeringen stöder digitaliseringen och automatiseringen av trafik-, transport- och logistiksektorn genom att rikta finansiering till försök och genom att påverka lagstiftningen på området i EU och globalt.
  • Transport- och kommunikationsverket Traficoms befintliga register används som grund för en dataplattform för fordon som ska skrotas. På detta sätt kan Finland uppnå målen i direktivet om uttjänta fordon.
  • Med hjälp av en skyldighet att blanda biobränsle i flygbränsle ställer man som mål att 30 procent av biodrivmedlen inom flygtrafiken 2030 ska uppfylla hållbarhetskriterierna.
  • Finland fortsätter det aktiva arbetet för att minska utsläppen från både flygtrafiken och sjöfarten såväl på EU-nivå som i internationella organisationer.
  • EU:s finansieringspotential utnyttjas för att stödja utbyggnaden av infrastrukturen för laddning av elbilar och distributionsnätet för biogas.
  • Ett program för utveckling av insjötrafiken utarbetas med beaktande av de bästa objekten med tanke på näringslivet och vattenvården.
  • Som ett led i åtgärderna för att minska trafikutsläppen främjas insjötrafiken i enlighet med EU-målen. Till exempel slussarna i Saima kanal kan förlängas med utnyttjande av eventuell EU-finansiering.
  • Insjöturismen kan främjas och vattenkvaliteten förbättras med hjälp av kanalprojekt som genomförs i samarbete med aktörer i regionen.

Mål 3

Fungerande kommunikation och informationsförmedling

Ett omfattande fiberoptiskt nät byggs ut i hela landet och överföringshastigheten i de samhällsomfattande tjänsterna höjs. Genomförandet av strategin för digital infrastruktur främjas. Rundradion säkerställs tillräcklig finansiering, och en rättvis tillgång till posttjänster tryggas i hela landet.

Medborgarnas rätt till mångsidig, mångstämmig och tillförlitlig information säkerställs.

Metoder

Det mål för 2025 som ställts upp i EU:s och kommunikationsministeriets strategi för digital infrastruktur (2018) ska uppfyllas. Enligt målet ska varje medborgare då ha tillgång till snabbt bredband. Kravnivån på de samhällsomfattande tjänsterna höjs. Teleoperatörerna ska lägga fram planer på hur de avser bygga ut bredbandsnätet enligt de uppställda målen.

Investeringsskulden för bredbandet avvecklas genom att genomförandet av bredbandsprogrammet fortsätter. Lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden ska styras bättre och lagen ska även ta hänsyn till problemen i tätorterna. Programmet ska gälla områden där kommersiellt bredband inte planeras förrän 2025.

Regeringen åtar sig att slutföra alla förbindelser som ingår i projektet Bredband för alla.

Sambyggnaden av infrastrukturen och infrastrukturens kostnadseffektivitet främjas genom att man förpliktar elnätsbolagen och teleoperatörerna att lägga in sina projekt i en portal för sambyggnad så att olika aktörer kan delta i verksamheten och dubbelt grävarbete kan undvikas.

Utbyggnaden av det fasta och det mobila bredbandsnätet främjas på lika villkor.

Det fiberoptiska nätet byggs i första hand ut på marknadens villkor och i andra hand med stöd av finansiering av staten, kommunerna och EU.

Tillämpningen av nya kabeltekniker (till exempel microtrenching) främjas.

Driftsäkerheten och säkerheten i näten vid krissituationer ska garanteras över förvaltningsgränserna.

Digitala lösningar och e-förvaltning (eSuomi.fi) utvecklas för att skapa enklare och bättre samhälls- och myndighetstjänster.

Finska medborgare och alla som bor i Finland ska ges möjlighet till elektronisk identifiering.

Postlagen och verkställigheten av den ska ses över med bevarande av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Postutdelningen i glest bebodda områden tryggas såväl i glesbygden som i skärgården i enlighet med lagen om främjande av skärgårdens utveckling. Avgiftsfria poste restante-tjänster ska garanteras alla som inte kan ta emot post på något annat sätt.

Hållbarheten i kravet på utdelning från Posti Group Abp utreds.

Det ska göras en övergripande utredning om olika alternativ för att trygga utdelningen av post och tidningar i hela landet i syfte att säkerställa en mångstämmig informationsförmedling. Utbudet av paketautomater ska utvidgas så att det finns en automat i varje kommun.

Mål 4

Statsbolagens ställning inom transport och kommunikation

Ägarstyrningens roll ska stärkas. Med tanke på försörjningsberedskapen och trafiksäkerheten är det viktigt att bolagen är offentligt ägda.

I statsbolag sköts offentliga upphandlingar på ett för samhällsekonomin ansvarsfullt och hållbart sätt.

Metoder

Ägarstyrningens roll ska stärkas i syfte att nå målen.

När persontrafiken på järnvägarna öppnas för konkurrens ska resultaten från den konkurrensutsättning av närtrafiken som Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) har gjort beaktas och den fortsatta upphandlingen genomföras enligt Open Access-modellen.

Möjligheten att använda vinstutdelningen för att höja servicenivån, upphandla trafik och modernisera materielen granskas för att utreda om detta ger större totalavkastning än som medel för allmän täckning i statskassan. VR-Group Ab har åren 2015–2019 betalat staten i egenskap av ägare 640 miljoner euro i utdelning och återbetalning av kapital samt 1,4 miljarder euro i skatt och avgifter av skattenatur.

Servicen hos VR ska förbättras och gränssnitt för öppna data tillgängliggöras för att möjliggöra resekedjor som kombinerar olika transportslag (tjänstefiering).

Inom persontrafiken ska behovet av materiel tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt med hänsyn till att banmaterielen kan användas resursklokt under hela dess livscykel.

Tillämpningen av smarta trafikledslösningar ska utredas också inom sjöfarten, vilket gäller Finnpilot Pilotage Ab:s möjligheter till fjärrlotsning i vissa farleder. En hög kompetensnivå och tillräcklig yrkeskunskap ska garanteras i alla havsområden.

Finavia ska se till att flygplatsinfrastrukturen uppfyller kravet på tillgänglighet så att resan till flygplatsen inte räcker mer än tre timmar i de regioner där spårtrafiken inte når upp till kravet. Det effektivaste sättet att ordna offentligt understödd flygtrafik i dessa regioner utreds. Stödet till de flygplatser som inte ingår i Finavias flygplatsnät bibehålls.