Sök
-
18.3.2021 | I offentligheten har det i olika sammanhang hävdats att regeringens lagförslag fortfarande inte innehåller några bestämmelser om krav på förhandstest i anslutning till hälsosäkerheten vid gränserna och att det förutsätts att sådana bestämmelser snarast ska tas med i lagen om smittsamma sjukdomar. Denna fråga behandlades till exempel i två olika artiklar i Helsingfors Sanomat (HS) den 14 mars 2021.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/olika-alternativ-har-bedomts-ingaende-vid-beredningen-av-en-modell-for-testning-vid-granserna
-
1.2.2021 | Det nya året 2021 för med sig betydande reformer inom statsförvaltningen. Reformerna är ett led i strategin för den offentliga förvaltningen som offentliggjordes i december 2020. Målet är säkerställa människonära och jämlika tjänster i det allt mångsidigare samhället i hela Finland på ett ekonomiskt hållbart sätt.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/samarbete-kring-tjanster-och-lokaler
-
8.3.2021 | Först publicerad i Finland i MTV 8.3.2021https://valtioneuvosto.fi/sv/-/nio-eu-landers-stats-och-premiarministrar-och-europeiska-kommissionens-ordforande-aterhamtning-fran-coronakrisen-utgor-ett-test-ocksa-for-kvinnors-rattigheter
-
5.3.2021 | Finland intensifierar det långsiktiga arbetet för att främja välfärdsekonomin nationellt. Samtidigt fortsätter Finland också det nära samarbetet med internationella organisationer och nätverk för att främja välfärdsekonomin globalt.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/det-malinriktade-arbetet-for-valfardsekonomin-fortsatter-bade-nationellt-och-internationellt
-
17.1.2022 | Att beskriva de gällande problemen, valen och de grundläggande principerna inom den sociala tryggheten har varit det första ledet i arbetet som kommittén för social trygghet har utfört. Sektionerna under kommittén har sammanställt arbetets resultat i fem rapporter som nu är färdiga att ges ut.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/rapporterna-om-socialskyddets-problem-val-och-grundlaggande-principer-ar-klara
-
25.1.2021 | Kansainvälistä koulutuksen päivää on vietetty YK:n yleiskokouksen päätöksellä vuodesta 2019. Sedan 2019 har man genom beslut av FN:s generalförsamling firat Internationella utbildningsdagen. I år har dagen ett särskilt viktigt budskap: utbildning är en investering i framtiden och därför en central del av återuppbyggnaden efter den globala pandemin. Nu, om någonsin, måste vi se till att det satsas på utbildning, kompetens och forskning.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410845/nu-om-nagonsin-maste-vi-investera-i-utbildning-barns-och-ungas-ratt-till-larande-maste-tryggas-under-alla-omstandigheter-vi-maste-se-till-att-de-mar-bra-och-orkar
-
2.3.2022 | Rätt så ofta är målet med projekt för främjande av sysselsättningen att göra förslag till ändringar i lagstiftningen. I programmet för påskyndande av sysselsättningen genom upphandling är det tvärtom: det finns redan bestämmelser som gör verksamheten möjlig. Bestämmelserna utnyttjas dock inte i en tillräcklig utsträckning.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/sysselsattningen-kan-paskyndas-genom-offentliga-upphandlingar
-
12.11.2021 | Det finns över en miljon pappor i Finland. Bland dessa finns det många olika berättelser och erfarenheter av vad faderskap är och hur pappans roll har förändrats under årtiondenas lopp.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/1-3-miljoner-olika-satt-att-vara-pappa
-
17.3.2021 | Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet år 2021. Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region. Jämställdhet är en av hörnstenarna i de nordiska välfärdssamhällena. Vårt arbete för att öka jämställdheten har pågått i 40 år – och fortsätter än i dag.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/minister-blomqvist-de-nordiska-landerna-arbetar-tillsammans-for-jamstalldhet
-
18.2.2021 | Distansarbete och digitalisering har förändrat människornas servicebehov och sätten att arbeta hos staten. Det projekt som finansministeriet tillsatte i dag förnyar statens lokalstrategi. Målet är att säkerställa att lokalanvändningen är kostnadseffektiv och resultatrik när arbetet hos staten förändras. Projektet granskar också utvecklingsbehoven i fråga om användningsspecifika lokaler. Projektets mandatperiod är 15.2.2021-31.5.2021.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/projektet-for-revidering-av-statens-lokalstrategi-bedomer-statens-lokaler-och-anvandningen-av-dem-
-
16.2.2022 | Åtgärderna inom det omfattande programmet för arbetsförmåga stöder sysselsättningen av partiellt arbetsföra på många olika sätt. Förutom att främja arbetsförmågan krävs det en rad politiska åtgärder och en ökad medvetenhet bland arbetsgivarna om stödet för att öka sysselsättningen av partiellt arbetsföra.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/partiellt-arbetsfora-behovs-pa-arbetsmarknaden
-
20.1.2022 | Stora reformer medför alltid ändringskostnader. Ändringskostnaderna är nödvändiga för en trygg övergång och även för en reform av verksamheten.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/uppskattningen-av-andringskostnaderna-i-samband-med-social-och-halsovardsreformen-preciseras-i-takt-med-genomforandet
-
25.1.2022 | Jämförande internationell statistik visar att sysselsättningsgraden är som högst i åldersgruppen 25–54 år. Det här åldersspannet kallas också för den aktivaste åldersgruppen (prime-age workers). Sysselsättningen hos personer i den aktivaste åldersgruppen svänger allra minst enligt de ekonomiska konjunkturerna, medan de yngre och äldre grupperna i stället ser ut att fungera som en flexibel buffert på arbetsmarknaden, skrivier understatssekreterare Elina Pylkkänen.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/att-hjalpa-unga-in-i-arbetslivet-ar-den-basta-tillvaxtpolitiken
-
23.2.2022 | Vet du vad som avses med anpassad arbetsförmåga? Det är en term som obemärkt håller på att integreras för användning av sakkunniga som bedriver sektorsövergripande arbete inom arbets- och näringstjänsterna.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/det-finns-arbetskraft-och-kompetenta-personer-enligt-arbetsgivare-ar-partiell-arbetsformaga-allt-oftare-en-mojlighet
-
26.1.2022 | Avsikten är att överföra arbets- och näringstjänsterna till kommunerna under år 2024. Regeringens riktlinje har att göra med regeringsprogrammets sysselsättningsmål och stärkandet av kommunernas ansvar för sysselsättningstjänsterna. Reformen påverkar i stor utsträckning både arbets- och näringsbyråernas och kommunernas arbetstagare och uppgifter.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/overforingen-av-arbets-och-naringstjansterna-till-kommunerna-svarar-mot-kraven-pa-en-reform-av-sysselsattningstjansterna
-
8.11.2021 | Största delen av de arbetslösa har komplicerade hinder för sysselsättning som är kopplade till varandra, ett eller flera. Enligt OECD:s forskningsrapport (2020) är sådana hinder i Finland i synnerhet hinder som hänför sig till arbetsförmåga, incitament och jobbsökning. Situationen upplevs vara särskilt svår för de personer som har varit arbetslösa utan avbrott i ett år eller längre.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/sektorsovergripande-tjanster-for-arbetslosa-ska-beaktas-vid-beredningen-av-strukturella-reformer
-
12.1.2022 | Europeiska kommissionen vill öka möjligheterna till framgång för den sociala ekonomin i Europa. Bakgrunden till kommissionens motiv är nyttan av den sociala ekonomin med tanke på både ekonomin och sysselsättningen. Kommissionen offentliggjorde sitt initiativ till handlingsplan för den sociala ekonomin den 9 december 2021.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/den-sociala-ekonomin-kan-skapa-hallbar-valfard-bade-i-finland-och-i-hela-europa
-
12.1.2022 | En ny demokratiskt styrd nivå inom den offentliga förvaltningen uppstod när välfärdsområdena inrättades sommaren 2021. Den offentliga debatten har fäst liten uppmärksamhet vid att social- och hälsovårdsreformen, eller snarare välfärdsområdesreformen, har en fundamental inverkan även på kommunerna och staten.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/social-och-halsovardsreformen-forandrar-hela-finlands-offentliga-forvaltning
-
2.11.2021 | Enligt finansministeriets intressentgruppsutredning om det kommunala finansieringssystemet fungerar finansieringssystemet tämligen väl i kommuner där befolkningsmängden och befolkningsstrukturen inte förändras snabbt. Svagheterna accentueras i små och minskande kommuner samt i stora och växande städer. Finansieringssystemet kräver en övergripande reform som också tar i beaktande den övriga ekonomiska politiken som helhet.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/prioriteringarna-i-kommunernas-finansieringssystem-och-systemet-som-helhet-bor-utvecklas-sa-att-de-svarar-mot-nuvarande-och-kommande-utmaningar
-
22.3.2022 | I februari var antalet lediga jobb rekordstort. Trots att kriget i Ukraina saktar ned den ekonomiska tillväxten, får många investeringar också mer fart. Bristen på arbetskraft och matchningsproblemen på arbetsmarknaden försvinner alltså inte någonstans till följd av krisen, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/den-langsammare-ekonomiska-tillvaxten-avhjalper-inte-bristen-pa-arbetskraft