Sök
-
10.6.2022 | I år fyller barn- och mödrarådgivningsverksamheten 100 år. Verksamheten fick sin början i ett skjul i Barnens Borg i Helsingfors med bland annat arkiater och professor i barnsjukdomar Arvo Ylppö och översköterskan och friherrinnan Sophie Mannerheim.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/den-hundraariga-barn-och-modraradgivningarnas-framtid-i-valfardsomradena
-
25.4.2022 | Trots att det redan finns många föregångare inom cirkulär ekonomi i Finland, är det klart att vi behöver en omfattande förändring av arbetssätten för att vår tillväxt ska stå på en hållbar grund. Den cirkulära ekonomin kommer att förändra företagens affärsmodeller på ett grundläggande sätt och därigenom också arbetslivet: nya arbetstillfällen uppstår, jobb försvinner och innehållet i många arbeten förändras.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/framtidens-sysselsattnings-och-foretagstjanster-paskyndar-en-gron-omstallning
-
13.5.2022 | Europeiska rådet har fastställt att EU så snabbt som möjligt strävar efter att frigöra sig från beroendet av rysk energi. Dagsaktuella beslut är beslut om sanktioner och inriktning av handeln. På längre sikt styrs investeringarna bland annat av EU:s Fit for 55-paket. Under de närmaste veckorna kommer man att dra upp många långtgående riktlinjer för energipolitiken i Europa.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/att-frigora-sig-fran-rysk-fossilenergi-det-ar-nodvandigt-att-utforma-eu-s-riktlinjer-med-eftertanke-och-pa-ett-hallbart-satt
-
4.2.2022 | Arbetsminister Tuula Haatainen ska föra ett reformpaket som gäller upphandlingslagen till riksdagen under vårsessionen 2022.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/reformen-av-upphandlingslagen-syftar-till-mer-ansvarsfull-offentlig-upphandling
-
5.4.2022 | Värdet på termometern, dvs. resultaten av yrkesbarometern, bör återspeglas i utbildningsanordnarnas undervisningsutbud. Gradtalen i yrkesbarometern bör också följas på hemmaläktarna. Det är viktigt att yrkesbarometerns bedömning når de människor som ska välja yrke eller byta bransch.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/vara-matare-talar-om-de-kalla-och-heta-yrkena
-
16.4.2021 | Lönerna väcker diskussion igen. Arbetet i social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för lönetransparens och det initiativ för att förbättra lönetransparensen som för närvarande behandlas i gruppen har väckt livlig diskussion de senaste dagarna.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/framjandet-av-lonetransparens-har-skrivits-in-i-regeringsprogrammet
-
1.10.2021 | Den riksomfattande rekommendationen om distansarbete upphör i mitten av oktober, då vaccinationstäckningen bedöms ligga nära statsrådets mål. Återgången till arbetsplatserna kan inledas redan tidigare, om det är möjligt utgående från en riskbedömning och det regionala epidemiläget. Detta gör det möjligt att kombinera distansarbete och arbete på arbetsplatsen på ett hälsosäkert sätt.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/vi-atergar-inte-till-det-som-en-gang-var-trots-att-rekommendationen-om-distansarbete-upphor
-
28.12.2023 | De första PISA-resultaten publicerades på självständighetsdagen 2001 och den finländska skolans rykte steg till nya höjder tack vare goda och jämlika lärresultat. Under de senaste åren har allmänheten vaknat upp till den försämrade utvecklingen, och de färska PISA-resultaten har gett upphov till en omfattande samhällsdebatt. Även om lärresultaten har försämrats i ett stort antal länder efter covid-19-kri...https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410845/forsamrade-pisa-resultat-utmanar-skolan-och-samhallet
-
22.11.2021 | Vid sin halvtidsöversyn våren 2021 beslutade regeringen att överföra arbets- och näringstjänsterna från staten till kommunerna under 2024. Detta är en historiskt stor reform som direkt berör tusentals statliga och kommunala experter och deras uppgifter.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/en-gemensam-resa-mot-framtidens-arbets-och-naringstjanster
-
7.2.2022 | Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE offentliggjorde sitt jämställdhetsindex i slutet av oktober 2021, nu för sjätte gången. Indexet mäter förändringar i fråga om jämställdhet i EU:s medlemsländer och på EU-nivå sedan 2010. Medlemsländerna konkurrerar naturligtvis sinsemellan om de bästa placeringarna.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/konkurrens-och-samarbete-for-att-framja-jamstalldhet
-
21.12.2021 | Trots att pandemin fick ner oss på golvet, håller vi på att komma på fötter igen ganska snabbt. Det är lugnande att läsa sysselsättningsöversikten för november som visar att vi börjar få bukt med arbetslösheten. Såväl antalet arbetslösa arbetssökande som långtidsarbetslösa sjunker samtidigt som antalet lediga arbetsplatser ökar, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/covid-19-pandemin-fornyar-arbetsmarknaden-effektivast
-
22.2.2022 | Bristen på arbetskraft drabbar både företag och medborgare. Köerna till tjänster blir längre och företagen förlorar omsättning. Enligt arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt finns det nu fler lediga jobb än någonsin tidigare, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/vad-bestar-de-lediga-platserna-av-
-
22.3.2022 | I februari var antalet lediga jobb rekordstort. Trots att kriget i Ukraina saktar ned den ekonomiska tillväxten, får många investeringar också mer fart. Bristen på arbetskraft och matchningsproblemen på arbetsmarknaden försvinner alltså inte någonstans till följd av krisen, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/den-langsammare-ekonomiska-tillvaxten-avhjalper-inte-bristen-pa-arbetskraft
-
23.11.2021 | I fortsättningen behövs det ännu mer avancerade digilösningar som gör det möjligt att samla mer detaljerad information av de arbetssökande och i realtid uppdaterar uppgifter om antalet lediga jobb och om exakta beskrivningar. Digitala plattformar och artificiell intelligens skulle kunna hantera inriktningsförslag på ett kostnadseffektivt sätt för oss.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/for-att-forbattra-matchningen-behovs-intelligens-och-artificiell-intelligens
-
23.2.2022 | Vet du vad som avses med anpassad arbetsförmåga? Det är en term som obemärkt håller på att integreras för användning av sakkunniga som bedriver sektorsövergripande arbete inom arbets- och näringstjänsterna.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/det-finns-arbetskraft-och-kompetenta-personer-enligt-arbetsgivare-ar-partiell-arbetsformaga-allt-oftare-en-mojlighet
-
12.1.2022 | En ny demokratiskt styrd nivå inom den offentliga förvaltningen uppstod när välfärdsområdena inrättades sommaren 2021. Den offentliga debatten har fäst liten uppmärksamhet vid att social- och hälsovårdsreformen, eller snarare välfärdsområdesreformen, har en fundamental inverkan även på kommunerna och staten.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/social-och-halsovardsreformen-forandrar-hela-finlands-offentliga-forvaltning
-
8.11.2021 | Största delen av de arbetslösa har komplicerade hinder för sysselsättning som är kopplade till varandra, ett eller flera. Enligt OECD:s forskningsrapport (2020) är sådana hinder i Finland i synnerhet hinder som hänför sig till arbetsförmåga, incitament och jobbsökning. Situationen upplevs vara särskilt svår för de personer som har varit arbetslösa utan avbrott i ett år eller längre.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/sektorsovergripande-tjanster-for-arbetslosa-ska-beaktas-vid-beredningen-av-strukturella-reformer
-
26.1.2022 | Avsikten är att överföra arbets- och näringstjänsterna till kommunerna under år 2024. Regeringens riktlinje har att göra med regeringsprogrammets sysselsättningsmål och stärkandet av kommunernas ansvar för sysselsättningstjänsterna. Reformen påverkar i stor utsträckning både arbets- och näringsbyråernas och kommunernas arbetstagare och uppgifter.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/overforingen-av-arbets-och-naringstjansterna-till-kommunerna-svarar-mot-kraven-pa-en-reform-av-sysselsattningstjansterna
-
2.11.2021 | Enligt finansministeriets intressentgruppsutredning om det kommunala finansieringssystemet fungerar finansieringssystemet tämligen väl i kommuner där befolkningsmängden och befolkningsstrukturen inte förändras snabbt. Svagheterna accentueras i små och minskande kommuner samt i stora och växande städer. Finansieringssystemet kräver en övergripande reform som också tar i beaktande den övriga ekonomiska politiken som helhet.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/prioriteringarna-i-kommunernas-finansieringssystem-och-systemet-som-helhet-bor-utvecklas-sa-att-de-svarar-mot-nuvarande-och-kommande-utmaningar
-
12.1.2022 | Europeiska kommissionen vill öka möjligheterna till framgång för den sociala ekonomin i Europa. Bakgrunden till kommissionens motiv är nyttan av den sociala ekonomin med tanke på både ekonomin och sysselsättningen. Kommissionen offentliggjorde sitt initiativ till handlingsplan för den sociala ekonomin den 9 december 2021.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/den-sociala-ekonomin-kan-skapa-hallbar-valfard-bade-i-finland-och-i-hela-europa