Sök
- Fess-sök
Visar 177-184 av 197 resultat.
-
2.11.2021 | Enligt finansministeriets intressentgruppsutredning om det kommunala finansieringssystemet fungerar finansieringssystemet tämligen väl i kommuner där befolkningsmängden och befolkningsstrukturen inte förändras snabbt. Svagheterna accentueras i små och minskande kommuner samt i stora och växande städer. Finansieringssystemet kräver en övergripande reform som också tar i beaktande den övriga ekonomiska politiken som helhet.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/prioriteringarna-i-kommunernas-finansieringssystem-och-systemet-som-helhet-bor-utvecklas-sa-att-de-svarar-mot-nuvarande-och-kommande-utmaningar
-
16.2.2022 | Åtgärderna inom det omfattande programmet för arbetsförmåga stöder sysselsättningen av partiellt arbetsföra på många olika sätt. Förutom att främja arbetsförmågan krävs det en rad politiska åtgärder och en ökad medvetenhet bland arbetsgivarna om stödet för att öka sysselsättningen av partiellt arbetsföra.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/partiellt-arbetsfora-behovs-pa-arbetsmarknaden
-
20.1.2022 | Stora reformer medför alltid ändringskostnader. Ändringskostnaderna är nödvändiga för en trygg övergång och även för en reform av verksamheten.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/uppskattningen-av-andringskostnaderna-i-samband-med-social-och-halsovardsreformen-preciseras-i-takt-med-genomforandet
-
12.1.2022 | En ny demokratiskt styrd nivå inom den offentliga förvaltningen uppstod när välfärdsområdena inrättades sommaren 2021. Den offentliga debatten har fäst liten uppmärksamhet vid att social- och hälsovårdsreformen, eller snarare välfärdsområdesreformen, har en fundamental inverkan även på kommunerna och staten.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/social-och-halsovardsreformen-forandrar-hela-finlands-offentliga-forvaltning
-
8.11.2021 | Största delen av de arbetslösa har komplicerade hinder för sysselsättning som är kopplade till varandra, ett eller flera. Enligt OECD:s forskningsrapport (2020) är sådana hinder i Finland i synnerhet hinder som hänför sig till arbetsförmåga, incitament och jobbsökning. Situationen upplevs vara särskilt svår för de personer som har varit arbetslösa utan avbrott i ett år eller längre.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1271139/sektorsovergripande-tjanster-for-arbetslosa-ska-beaktas-vid-beredningen-av-strukturella-reformer
-
25.1.2022 | Jämförande internationell statistik visar att sysselsättningsgraden är som högst i åldersgruppen 25–54 år. Det här åldersspannet kallas också för den aktivaste åldersgruppen (prime-age workers). Sysselsättningen hos personer i den aktivaste åldersgruppen svänger allra minst enligt de ekonomiska konjunkturerna, medan de yngre och äldre grupperna i stället ser ut att fungera som en flexibel buffert på arbetsmarknaden, skrivier understatssekreterare Elina Pylkkänen.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/att-hjalpa-unga-in-i-arbetslivet-ar-den-basta-tillvaxtpolitiken
-
26.1.2022 | Avsikten är att överföra arbets- och näringstjänsterna till kommunerna under år 2024. Regeringens riktlinje har att göra med regeringsprogrammets sysselsättningsmål och stärkandet av kommunernas ansvar för sysselsättningstjänsterna. Reformen påverkar i stor utsträckning både arbets- och näringsbyråernas och kommunernas arbetstagare och uppgifter.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/overforingen-av-arbets-och-naringstjansterna-till-kommunerna-svarar-mot-kraven-pa-en-reform-av-sysselsattningstjansterna
-
2.3.2022 | Rätt så ofta är målet med projekt för främjande av sysselsättningen att göra förslag till ändringar i lagstiftningen. I programmet för påskyndande av sysselsättningen genom upphandling är det tvärtom: det finns redan bestämmelser som gör verksamheten möjlig. Bestämmelserna utnyttjas dock inte i en tillräcklig utsträckning.https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410877/sysselsattningen-kan-paskyndas-genom-offentliga-upphandlingar