Statsrådets pressmeddelanden

Inrikesminister Rantanen besöker Turkiet

inrikesministeriet — Fri, 10 Apr 2026 12:00:00 GMT

Hittills har antalet asylsökande inte ökat i EU till följd av situationen i Mellanöstern. Det finns många faktorer som påverkar människors beslut att ge sig av, och myndigheterna följer utvecklingen intensivt.

Turkiets verksamhet och upprätthållandet av gränssäkerheten har särskild betydelse för Europas säkerhet och migrationen.

– Turkiet är en viktig partner för Europa när det gäller att dämpa migrationen. Vi uppskattar i synnerhet Turkiets insats för att förebygga olaglig inresa och stödja regional stabilitet, säger inrikesminister Rantanen.

– Vi har gemensamma utmaningar som också kräver gemensamma lösningar. Ett fungerande asyl- och migrationssystem förutsätter att personer som olagligt vistas på våra territorier kan återsändas till sina ursprungsländer, säger ministern.

Ministrarna diskuterar också det förstärkta polissamarbetet mellan Finland och Turkiet. Länderna har en bilateral överenskommelse om förhindrande och bekämpning av brott.

– Turkiet har en viktig roll med tanke på Europas säkerhet. Ett nära samarbete och regelbundet informationsutbyte är viktigt för oss, säger ministern.

Under sitt besök i Turkiet träffar minister Rantanen också representanter för FN:s flyktingorganisation (UNHCR), Internationella organisationen för migration (IOM) och Europeiska unionens asylbyrå (EUAA). Hon bekantar sig också med uttagningsprocessen för kvotflyktingar, där de finländska myndigheterna samarbetar med UNHCR.

Mer information:
Minna Hulkkonen, överdirektör, tfn 0295 488 600, fornamn.efternamn@gov.fi
Johanna Puiro, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 237, fornamn.efternamn@gov.fi (terrorismbekämpningen, polissamarbetet)

]]>

Lagutkast om skyldigheten att investera i audiovisuell beställ-tv på remiss

undervisnings- och kulturministeriet — Fri, 10 Apr 2026 11:54:00 GMT

Enligt förslaget ska leverantörer av avgiftsbelagd beställ-tv som är etablerade i Finland åläggas att delta i finansieringen av europeisk produktion av audiovisuellt innehåll i Finland. Skyldigheten gäller också leverantörer av beställ-tv som är etablerade i någon annan EU-medlemsstat och som riktar avgiftsbelagd beställ-tv till en publik i Finland. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2027.

Målet är att stödja inhemska audiovisuella produktioner och innehåll samt att stärka tillgången till ett litet språk- och kulturområde i audiovisuella innehåll. Förslaget ska också förbättra tillväxten, internationaliseringen och konkurrenskraften inom branschen.

Genom förslaget genomförs artikel 13.2 i direktivet om audiovisuella medietjänster.

Bakgrund

Statsminister Petteri Orpos regering beslutade i september 2025 att regeringen ska bereda och införa en sådan investeringsskyldighet för beställ-tv som EU-lagstiftningen möjliggör.

Investeringsskyldigheten riktar sig till aktörer som tillhandahåller strömningstjänster i Finland. De medel som samlas in genom betalningsskyldigheten ska styras till att stödja inhemsk film- och tv-produktion.

Utkastet till din regeringsproposition har beretts i en arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet och kommunikationsministeriet. I arbetsgruppen ingick företrädare för kommunikationsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, finansministeriet, Transport- och kommunikationsverket och Finlands filmstiftelse.

Begäran om utlåtande om skyldigheten att investera i audiovisuell beställ-tv I utlåtande.fi

Mer information:
Aura Lehtonen, regeringssekreterare, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 340
Laura Mäkelä, kulturråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 224

]]>

Förstudie om förhandsbetalning vid domstolar på remiss

justitieministeriet — Fri, 10 Apr 2026 11:27:00 GMT

Justitieministeriet publicerade år 2025 en förstudie om förhandsbetalning vid domstolar, framtagen av juris doktorerna Mika Launiala och Tarja Koskela. Syftet med förstudien som ministeriet beställt var att bedöma de rättsliga ramarna för förhandsbetalning av domstolsavgiften samt vilka ekonomiska och rättsvårdsmässiga konsekvenser införandet av en sådan avgift medför.

Förstudien visar att förhandsbetalning är huvudregeln i nästan alla EU‑länder. Förstudien innehåller jämförelser med bestämmelserna om rättegångsavgifter i Sverige, Norge, Danmark och Estland. I jämförelseländerna betalas rättegångsavgiften i regel i samband med att målet eller ärendet inleds vid domstolen. Dessutom kartlägger förstudien EU-domstolens och Europadomstolens avgörandepraxis.

De rättsliga ramarna för införandet av en förhandsbetalning hänför sig i första hand till rätten att få sin sak prövad vid domstol, eftersom kravet på att betala rättegångsavgiften på förhand i praktiken innebär en begränsning av denna rätt.

Övergången till ett system med förhandsbetalning ger en garanti för att den betalningsskyldige betalar den fastställda avgiften och att avgiften inte i sista hand behöver drivas in via utsökning. Detta har förutom besparade arbetsinsatser även ekonomiska konsekvenser i form av de domstolsavgifter som tillfaller staten. Utredarna ansåg också att en person till följd av förhandsbetalningen noggrannare än tidigare överväger behovet av att använda domstolens tjänster och att frågan bör utredas vidare.

Justitieministeriet har ännu inte fattat beslut om ändringar eller gjort preliminära bedömningar om en möjlig ändring av förfarandet. Syftet med remissbehandlingen är att kartlägga synpunkter i frågan.

Justitieministeriet, finansministeriet och miljöministeriet utreder vilka möjligheter och metoder lagstiftningen inom deras respektive ansvarsområden ger för att komma till rätta med ogrundade besvär och begäranden om omprövning. Förstudien används av den gemensamma arbetsgruppen som ministerierna tillsatte den 27 mars 2026 och som har till uppgift att utreda hur man kan komma till rätta med ogrundade besvär. Vid justitieministeriet har man dessutom inlett projektet Förebyggande av ogrundade besvär och seriebesvär inom förvaltningsprocessen. Avsikten är att utarbeta en förstudie om ämnet och sända den på remiss.

Utlåtanden om förstudien kan lämnas i tjänsten utlåtande.fi senast den 22 maj 2026.

Mer information:
Anne Hallavainio, regeringsråd, tfn 0295 150 049, fornamn.efternamn@gov.fi
Merja Muilu, regeringsråd, tfn 0295 150 200, fornamn.efternamn@gov.fi

Läs mer:
Begäran om utlåtande: förhandsbetalning vid domstolar

Förstudie om förhandsbetalning vid domstolar: Utredarnas rapport (på finska)

Pressmeddelande: Ministrarna Meri, Ikonen och Multala inleder en utredning för att förebygga antalet ogrundade besvär – Statsrådet

Pressmeddelande: Utredningsarbetet om förebyggande av ogrundade besvär framskrider

]]>

Remissbehandling: ändringen av fordonsförordningen ska fastställa färgen på taxiskyltar

kommunikationsministeriet — Fri, 10 Apr 2026 11:19:00 GMT

Ändringen av fordonsförordningen hänför sig till lagförslaget om ändringen av taxiregleringen, där det föreslås att en särskild färgad registreringsskylt, det vill säga en taxiskylt, ska tas i bruk för taxibilar. Regeringen lämnade propositionen till riksdagen den 26 februari 2026.

Genom förordningsändringen kompletteras bestämmelserna om registreringsskyltar med en definition av skyltens färg. Enligt det utkast som är på remiss ska bakgrunden på registreringsskyltarna för taxibilar vara grön. Vid valet av färg har man särskilt beaktat polisens behov av fältkontroll.

Vad händer nu?

Utlåtanden kan lämnas in fram till den 22 maj 2026. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2027. Förordningens ikraftträdande beror på godkännandet och ikraftträdandet av de ändringar i fordonslagen som är under behandling i riksdagen.

Mer information:

Sissi Kohtala, regeringsråd, tfn 0295 342 208, sissi.kohtala@gov.fi

]]>

Den internationella finansieringen för utvecklingssamarbete minskade historiskt mycket 2025

utrikesministeriet — Fri, 10 Apr 2026 10:51:00 GMT

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD publicerade torsdagen den 9 april preliminär statistik över utvecklingssamarbetet 2025 i de EU-länder som hör till OECD:s biståndskommitté DAC. I fjol var minskningen i den internationella totala finansieringen rekordhög, det vill säga 23 procent. Orsaken därtill är att flera länder har dragit in på sin finansiering. Statistiken över den internationella totalfinansieringen 2025 visar att särskilt de fem största finansiärerna har skurit ner på sin finansiering, vilket är 96 procent av den totala minskningen. För första gången var Tyskland den största enskilda finansiären i stället för Förenta staterna som länge varit världens största finansiär av utvecklingssamarbete. EU-ländernas andel var sammanlagt 49,6 procent av den totala finansieringen.

Ukraina var fortfarande det största enskilda landet som mottagit utvecklingssamarbetsfinansiering. År 2025 uppgick DAC-ländernas, inklusive EU, finansiering för utvecklingssamarbete i Ukraina till sammanlagt 39,8 miljarder euro (44,9 miljarder dollar). Ukraina var också klart Finlands största partnerland.

Finlands finansiering för utvecklingssamarbete minskar

Finlands utgifter för utvecklingssamarbete uppgick till sammanlagt 1251 miljoner euro 2025. Enligt preliminära uppgifter motsvarar detta 0,44 procent av Finlands bruttonationalinkomst. Det är 51 miljoner euro mindre än år 2024. Utgifterna för utvecklingssamarbete har sjunkit med 3,9 procent jämfört med 2024.

Anslaget under momentet för Egentligt utvecklingssamarbete och Stöd till Ukraina som förvaltas av utrikesministeriet var 591 miljoner euro och för övrigt utvecklingssamarbete 661 miljoner euro. Till det övriga utvecklingssamarbetet hör bland annat Finlands andel av EU-budgeten och en del av utgifterna för mottagande av flyktingar.

De största förändringarna jämfört med året innan har skett under momentet Egentligt utvecklingssamarbete, vilket innebär att utbetalningarna från momentet minskade med 73 miljoner euro. Finansieringen har minskat jämt mellan de olika finansieringsformerna, med undantag för stödet till civilsamhällesorganisationer. När det gäller det övriga utvecklingssamarbetet har minskningen främst gällt kostnaderna för att ta emot flyktingar (-49 miljoner euro).

Finlands utvecklingssamarbete 2025

En stor del av Finlands finansiering för utvecklingssamarbete 2025 gick via EU (316 miljoner euro), FN (254 miljoner euro) och Världsbanksgruppen (76 miljoner euro). Regeringsprogrammets prioriteringar av stöden kanaliserade via finländska civilsamhällesorganisationer (124 miljoner euro) och av humanitärt bistånd (117 miljoner euro) innebär att stödens relativa andelar av Finlands utvecklingssamarbete har varit historiskt stora.

Ukraina var fortfarande Finlands största partnerland i utvecklingssamarbetet. Till Ukraina har anvisats sammanlagt 60 miljoner euro. Största delen av denna summa har finansierats med medel under momentet Stöd till Ukraina. Förutom den direkta finansieringen för utvecklingssamarbete har utgifter för ukrainska flyktingar statistikförts som Finlands offentliga utvecklingssamarbete.

Offentligt bistånd i andra OECD- och EU-länder

Globalt uppgick det totala anslaget för utvecklingssamarbete 2025 till 174,3 miljarder dollar (155 miljarder euro), vilket är 23,1 procent mindre än året innan. Detta är den historiskt största nedgången i den internationella finansieringen för utvecklingssamarbete under ett år. De största finansiärerna var Tyskland, Förenta staterna, Storbritannien, Japan och Frankrike. Av de länder som är medlemmar i OECD:s biståndskommitté DAC överskred Danmark, Luxemburg, Norge och Sverige FN:s mål om 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. I medeltal låg DAC-ländernas BNI-andel på 0,26 procent. DAC har sammanlagt 34 medlemsländer, av vilka 23 är EU-länder.

EU och dess medlemsländer var tillsammans de största finansiärerna av utvecklingssamarbete. De EU-länder som är medlemmar i DAC rapporterade utgifter för utvecklingssamarbete på totalt 86,5 miljarder dollar (76,7 miljarder euro), vilket utgör 0,42 procent av bruttonationalinkomsten för de EU-länder som hör till DAC. Utgifterna minskade dock med 9,8 procent jämfört med 2024. I de procentandelar som beskriver ändringen i finansieringsnivån har beaktats inflationens inverkan.

Bland medlemmarna i OECD:s biståndskommitté DAC har utgifterna för utvecklingssamarbete ökat i 8 länder och minskat i 26 länder.

Statistiken över utvecklingssamarbetet 2025 visar en omfattande förändring i den internationella finansieringen för utvecklingssamarbete. Flera av de länder som traditionellt varit finansiärer har under de senaste åren dragit ner på utgifterna för utvecklingssamarbete avsevärt. När det gäller att främja hållbar utveckling har utvecklingsländerna en allt starkare roll. Den externa finansieringen som allt oftare är ett tillägg till ländernas egen finansiering anknyter till kommersiella, investeringsbaserade och andra samarbetsformer. Finansieringen till Världsbanken har ökat med 6,4 procent, till regionala utvecklingsbanker med 11,9 procent samt till stödet till den privata sektorn med 13,1 procent. Den offentliga finansieringen till utvecklingsländer har minskat mest (-25,8 procent) och till humanitärt bistånd (-35,8 procent), där behovet av stöd är störst. Det har också gjorts nedskärningar i FN:s allmänna finansiering (-27 procent), vilket påverkar stort det multilaterala systemets verksamhetsmodeller.

Den slutliga statistiken för 2025 publiceras i slutet av 2026. I den preciseras bland annat hur stödet fördelats regionalt. Andelen av Finlands bruttonationalinkomst kan också ändras när Statistikcentralen preciserar uppgifterna om bruttonationalinkomsten.

Mer information

Sara Alhola, sakkunnig, förvaltnings- och rättsenheten för utvecklingssamarbete, tfn 0295 350 934
Sanna Takala, enhetschef, förvaltnings- och rättsenheten för utvecklingssamarbete, tfn 0295 350 044
Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi.

]]>

Regeringen påskyndar användningen av artificiell intelligens inom den offentliga förvaltningen

statsrådets kommunikationsavdelning — Fri, 10 Apr 2026 10:29:00 GMT

Målet är att stärka den offentliga sektorns kunnande och samarbete i AI-frågor både nationellt och internationellt.

En utredning görs för att påskynda implementeringen av AI i de offentliga tjänsterna

Statsminister Petteri Orpo har utsett kommunikationsrådet, ekonomie magister Arto Tenhunen att utreda sätt att påskynda och utvidga användningen av AI i de offentliga tjänsterna och i stödet till allmänheten och företagen. Utredningsarbetet börjar den 10 april och pågår till den 31 oktober 2026.
Målet är att identifiera konkreta och snabbt genomförbara åtgärder som möjliggör en effektivare användning av AI i synnerhet inom den offentliga förvaltningen genom att bygga vidare på befintliga lösningar.
Utredningen kompletterar regeringens tillväxtprojekt kring digitalisering och dataekonomi samt Finlands digitala kompass. I arbetet beaktas såväl EU-lagstiftning som säkerhet, tillgänglighet och användarnas grundläggande rättigheter.

AI-rådgivare ska stödja statsrådets arbete i AI-frågor

Kommunikationsministeriet har utnämnt filosofie doktor Petri Myllymäki till AI-rådgivare för tiden 13 april 2026–12 april 2027. Myllymäki är professor i intelligenta system och maskininlärning vid Helsingfors universitet. Han har tidigare arbetat i olika nationella och internationella uppgifter inom forskning och utveckling av AI.

Till den nationella AI-rådgivarens uppgifter hör att utveckla beredningen av AI-frågor vid statsrådet och det nationella samarbetet kring AI-frågor. Rådgivaren stöder fullföljandet av regeringens riktlinjer för AI. Till uppgifterna hör också att delta i beredningen av Finlands politiska riktlinjer i EU-sammanhang och internationella sammanhang, främja bilden av Finland som ett land som kommit långt inom AI och representera Finland i internationella forum. Dessutom deltar AI-rådgivaren i uppdateringen av den digitala kompassen 2026. Rådgivaren bistår också med expertis vid implementeringen av AI inom statsrådet.

Uppgiften som AI-rådgivare är placerad vid kommunikationsministeriet, men rådgivaren stöder statsrådets digitaliseringsbyrå och statsrådets kansli i arbetet med att dra upp politiska och strategiska riktlinjer i fråga om AI.

Mer information:

Utredningen om användningen av AI:
Arto Tenhunen, kommunikationsråd, tfn 0400 413 314
Harri Martikainen, avdelningschef, tfn 0295 160 856

AI-rådgivaren:
Petri Myllymäki, ledande sakkunnig, (anträffbar fr.o.m. 13.4.2026)
Aino Sipari, enhetsdirektör, tfn 0295 342 011

Statsrådets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi.

]]>

Arbetsgrupp ska kartlägga behoven att ändra lagstiftningen om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister

justitieministeriet — Fri, 10 Apr 2026 10:19:00 GMT

ADR-direktivet är en EU-författning vars syfte är att säkerställa att konsumenter kan lösa tvister med företag om produkter och tjänster utan rättegång på ett enkelt, opartiskt sätt och inom skälig tid. I Finland är det konsumenttvistenämnden, trafik- och patientskadenämnden i trafikskadeärenden samt Försäkrings- och finansrådgivningen FINE som avgör konsumenttvister.

ADR-ändringsdirektivet som anknyter till ADR-direktivet utvidgar under vissa förutsättningar den alternativa tvistlösningen vid konsumenttvister till att gälla också företag utanför EU. I fortsättningen kan tvistlösningsorgan även slå samman ärenden för att säkerställa en effektiv behandling av tvister.

Direktivet medför åtminstone ändringar i lagen om konsumenttvistenämnden, lagen om lösning av konsumenttvister utanför myndigheter och lagen om trafik- och patientskadenämnden.

Arbetsgruppen ska dessutom utreda vilka andra lagändringar som behövs för att förkorta behandlingstiderna vid konsumenttvistenämnden och effektivisera nämndens verksamhet. I arbetet utnyttjas den utredning om konsumenttvistenämndens utvecklingsbehov som justitieministeriet lät göra 2024. Även konsumenttvistenämnden har lämnat in egna utvecklingsförslag till justitieministeriet.

Projektet hänför sig, i fråga om utvecklingen av konsumenttvistenämndens verksamhet, till målsättningen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering att förbättra tillgången till rättstjänster.

De ändringar som grundar sig på ADR-direktivet avses träda i kraft senast den 20 mars 2028, och bestämmelser som utfärdas med stöd av direktivet ska börja tillämpas från och med den 20 september 2028.

Arbetsgruppens mandatperiod pågår till den 31 mars 2027.

Utredning om konsumenttvistenämndens utvecklingsbehov

Mer information:
Marja Luukkonen Yli-Rahnasto, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 190 fornamn.efternamn.efternamn@gov.fi

]]>

I huvudsak positiva konsekvenser av totalreformen av vägtrafiklagen

kommunikationsministeriet — Fri, 10 Apr 2026 09:03:00 GMT

Totalreformen av vägtrafiklagen är en av de mest betydande lagändringar som kommunikationsministeriets förvaltningsområde berett under de senaste åren. Den nya lagen trädde i kraft i juni 2020. I den efterhandsutvärderingsrapport som nu utarbetats utreddes hur målen och de förväntade effekterna av den nya vägtrafiklagen har uppnåtts. Vägtrafiklagskonsekvenserna bedömdes särskilt i fråga om smidigheten och säkerheten i trafiken. Ramboll Finland Ab har utarbetat efterhandsutvärderingen.

På basis av efterhandsutvärderingen konstaterades att reformen av vägtrafiklagen i huvudsak har haft positiva effekter. Reformen bedöms avsevärt ha förenklat och förtydligat trafikregleringen. Trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken har utvecklats i en positiv riktning sedan vägtrafiklagen trädde i kraft. När det gäller statistiska ändringar är det dock omöjligt att uppskatta hur stor del av utvecklingen som beror på ändringarna i vägtrafiklagen, eftersom utvecklingen också har påverkats av flera andra samtidiga fenomen och utvecklingsförlopp.

Intressegrupperna ansåg att de mest lyckade ändringarna i vägtrafiklagen var att man inte behöver begära utlåtanden av polisen när trafikanordningar installeras och att cyklar ska ha rött bakljus bland annat i mörker eller skymning. Att färgen på spärrlinjer ändrats från gult till vitt och att cykelbanor numera i princip är enkelriktade ansågs av intressegrupperna som de minst lyckade ändringarna.

Syftet med den reviderade vägtrafiklagen är att lagstiftningen ska vara tydlig

Den reviderade vägtrafiklagstiftningen trädde i kraft den 1 juni 2020. Syftet med reformen var att öka smidigheten och säkerheten i trafiken och att skapa förutsättningar för digitalisade transporter och för säker automatisering. I reformen samlades tidigare uppdelad reglering till en enda helhet och målet var att förbättra lagstiftningens tydlighet, konsekvens och tillämpbarhet.

Regleringen av vägtrafiken har en viktig roll med tanke på hela samhällets funktionsförmåga. Vägtrafiklagen omfattar bland annat trafikregler, regler om trafikledning, regler om användning av fordon på väg samt regler om trafikförseelser och påföljder för trafikförseelser. Vid lagberedningen strävade man efter att skapa så enkla och lättbegripliga bestämmelser som möjligt. Målet var att vägtrafikanternas beteende ska vara så konsekvent och förutsägbart som möjligt.

Vad händer nu?

Kommunikationsministeriet inleder den 10 april 2026 ett projekt där behovet av att ändra vägtrafiklagen bedöms tillsammans med intressegrupperna. En bedömningspromemoria om ändringsbehoven utarbetas under 2026 och i promemorian utnyttjas de iakttagelser som gjorts vid efterhandsutvärderingen.

Mer information:

Juuso Suomento, specialsakkunnig, tfn 0295 342 071, juuso.suomento@gov.fi

]]>

Beredningen av det nationella genomförandet av EU-direktivet om markövervakning inleds i tjänstemannagrupp

jord- och skogsbruksministeriet — Fri, 10 Apr 2026 08:18:00 GMT

Målet med direktivet om markövervakning och markresiliens är att uppnå god markhälsa i Europa senast 2050. Genom direktivet ska man stärka och harmonisera markövervakningen i EU:s medlemsstater, minska föroreningen, förbättra och bevara markhälsan samt förebygga markförstöring. I direktivet fastställs ramar och åtgärder för övervakning och bedömning av markhälsan, markresiliensen och hanteringen av förorenade områden.

Direktivet förutsätter dessutom att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att stödja markägare och markanvändare i främjandet av friskare och mer resilient mark. Skadorna av att marken täcks med ogenomträngligt material till exempel i samband med byggande eller vägbeläggning eller av att mark avlägsnas till exempel genom brytning eller i samband med byggarbeten bör minimeras. I förorenade områden ska det säkerställas att riskerna minskas och att informationen om förorenade eller eventuellt förstörda områden är offentlig.

Arbetsgruppen har tillsatts av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet, och ordförandeskapet delas av enhetschef Mikko Peltonen från jord- och skogsbruksministeriet och enhetschef Tia Laine-Ylijoki-Laakso från miljöministeriet.

”Eftersom direktivet är den första EU-författningen om markhälsa är det viktigt att genast i början av det nationella genomförandet kartlägga den kunskap och den kompetens som behövs i Finland. Dessutom vill vi samla en bred sakkunskap för att kunna tolka eventuella oklarheter som gäller skyldigheterna i direktivet”, säger den konsultativa tjänstemannen Eeva Kaura.

Arbetsgruppen har i uppgift att

gå igenom och tolka direktivet för att fördjupa förståelsen för skyldigheterna och klarlägga eventuella oklarheter i tolkningen
kartlägga nationella utvecklingsbehov
planera ansvarsfördelningen och resursbehoven.

Utifrån de kunskaper och den kompetens som samlas under arbetets gång lägger sedan arbetsgruppen fram ett förslag på hur det nationella genomförandet av skyldigheterna bör organiseras. Arbetsgruppens mandattid löper ut den 18 december 2026.

Projektportalen:

Beredningsgruppen för genomförandet av markdirektivet

Mer information:

Eeva Kaura
konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet
fornamn.efternamn@gov.fi
+358 295 162 272

Nina Lehtosalo
konsultativ tjänsteman, miljöministeriet
fornamn.efternamn@gov.fi
+358 295 250 400

]]>

Årliga miljöskadeavgifter börjar tas ut – gäller tusentals företag

miljöministeriet — Fri, 10 Apr 2026 05:31:00 GMT

Miljöskadeavgift betalas för verksamhet som medför risk för förorening av miljön. Avgiften tas ut antingen som en engångsavgift eller som en årlig avgift. Engångsavgifter på 400 euro för verksamhet som medför liten risk för förorening började tas ut 2025, och årsavgifter införs i år.

Med de medel som samlas in i miljöskadefonden betalas ersättningar för miljöskador och för kostnader för bekämpning av miljöförorening och återställande av förorenad miljö. Fondens medel kan användas i situationer där ersättning inte kan tas ut av den egentliga ansvariga parten till exempel på grund av insolvens eller för att det inte har kunnat utredas vem den ansvariga parten är. Fonden ersätter den tidigare oljeskyddsfonden och den obligatoriska miljöskadeförsäkringen.

Avgiften gäller de flesta tillstånds-, anmälnings- och registreringspliktiga verksamhetsutövare

Skyldigheten att betala miljöskadeavgift gäller i praktiken nästan alla verksamheter som enligt miljöskyddslagen är tillståndspliktiga, anmälningspliktiga eller registreringspliktiga. Sådana verksamheter är till exempel gruvdrifts- och avfallsbehandlingsverksamheter, skogs-, metall- och energiproduktion, distributionsstationer för bränsle, torvutvinning och vissa djurstallar. Miljöskadeavgiftens storlek påverkas av den risk för förorening av miljön som verksamheten medför.

Betalningsskyldigheten förutsätter i regel inga åtgärder av verksamhetsutövaren. Tillstånds- och tillsynsverket skickar under 2026 ett avgiftsbeslut och en faktura till de verksamhetsutövare som årsavgiften gäller. Årsavgiften på 200–30 000 euro gäller alltid den verksamhet som bedrivits året innan.

Bestämmelser om miljöskadeavgiften finns i lagen om miljöskadefonden, som trädde i kraft den 1 januari 2025. Lagen utfärdades 2022.

Kontakta oss

Kundservice i miljöärenden
E-post: asiakaspalvelu.ymparisto@lvv.fi
Telefon: 0295 256 920 (måndag–fredag kl. 9–15)

Mer information för medierna

Miljöskadeavgiften:
Katarina Martonen
överinspektör
Tillstånds- och tillsynsverket
tfn 0295 254 510
fornamn.efternamn@lvv.fi

Miljöskadefonden:
Kati Leskinen
specialsakkunnig
miljöministeriet
tfn 0295 250 090
fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Uneps verkställande direktör besöker Helsingfors för att diskutera stärkandet av FN:s miljöarbete med de nordiska länderna

miljöministeriet — Fri, 10 Apr 2026 05:26:00 GMT

Huvudtemat för besöket är hur miljöfrågor bättre kan integreras i hela FN:s verksamhet och hur Uneps handlingsförmåga kan tryggas i det allt stramare finansiella läget. I mötet mellan Unep och de nordiska länderna deltar miljöministerns statssekreterare Mika Nykänen från Finlands miljöministerium, statssekreterare Daniel Westlén från Sveriges klimat- och näringslivsdepartement, statssekreterare Astrid Hoem från Norges klimat- och miljödepartement samt Danmarks ambassadör i Finland Jakob Nymann-Lindegren från Danmarks utrikesministerium.

Andra diskussionspunkter vid mötet är de viktigaste resultaten från FN:s miljöförsamling i december i fjol (UNEA-7) och de fortsatta åtgärder som beslöts där, samarbetet mellan de nordiska länderna och Unep för att stärka den multilaterala miljödiplomatin samt FN80-reforminitiativets inverkan på Uneps framtida roll och på integreringen av miljöfrågor i FN. I de mer tekniska diskussionerna betonas också vetenskapens ställning i det politiska beslutsfattandet och metoder för att bekämpa felaktig och vilseledande information.

De fortsatta åtgärderna från UNEA-7 kommer också att behandlas vid det bilaterala mötet mellan miljö- och klimatminister Sari Matula och verkställande direktör Inger Andersen.

"Finland har framhållit den centrala roll som Unep, miljöavtalen och FN:s miljöförsamling Unea spelar i FN:s miljösamarbete. Unea är FN:s högsta beslutande organ i miljöfrågor och dess beslut får med tiden även genomslag på nationell nivå. Därför är det viktigt att Uneas beslut har en stark grund i vetenskaplig kunskap och behandlar frågor som är avgörande för planetens livskraft", säger Multala.

De nordiska länderna är stora finansiärer av Unep och parterna har en intensiv dialog. Besöket betonar Finlands och Uneps långvariga partnerskap och den privata sektorns växande roll i arbetet med miljöfrågor. Under sin resa kommer Andersen att träffa företrädare för bland annat Finlands näringsliv rf, Finlands miljöcentral, utrikesutskottet och utvecklingspolitiska kommissionen.

År 2025 uppgick Finlands finansiering till Unep till 1,5 miljoner euro.

Mer information

Marjaana Kokkonen
råd för internationella ärenden
miljöministeriet
tfn 0295 250 025
fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Utrikesminister Valtonen reser till Förenta staterna

utrikesministeriet — Thu, 09 Apr 2026 13:28:00 GMT

Utrikesminister Elina Valtonen deltar i ett Bilderbergmöte i Washington under veckoslutet.

Det årliga mötet främjar dialogen mellan Europa och Nordamerika. Mötet samlar politiska ledare, företrädare för näringslivet, forskare och journalister. Diskussionerna är informella och konfidentiella.

I Washington har minister Valtonen också flera högnivåmöten. Därtill deltar hon i ett exportfrämjande evenemang vid Finlands ambassad.

Mer information

Matilda af Hällström, utrikesministerns specialmedarbetare, tfn 050 476 9575
Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Åtgärderna för att identifiera och spåra djur effektiviseras

jord- och skogsbruksministeriet — Thu, 09 Apr 2026 13:03:00 GMT

I propositionen föreslås också att kraven på identifieringsmärken för sällskapsdjur ska preciseras i enlighet med ändringarna i EU-lagstiftningen.

Motsvarande preciseringar har redan gjorts i fråga om kraven på identifieringsmärken för hästdjur.
Av sällskapsdjuren är det hundarna som omfattas av registreringsskyldigheten och därmed också påföljdsavgiften, och av produktionsdjuren nötkreatur, svin, får, getter och hästar. Påföljdsavgiften tillämpas inte på andra sällskapsdjur, dvs. inte på till exempel katter och illrar.

Möjligheten att använda den administrativa påföljdsavgiften utvidgas till att gälla också underlåtenheten att registrera djur. Livsmedelsverket och livskraftscentralen ska vid tillsynen över identifiering och registrering av djur i fortsättningen kunna påföra en påföljdsavgift på minst 300 euro och högst 5 000 euro om någon försummat skyldigheten att registrera djuret.

Påföljdsavgift kan påföras om aktören trots myndighetens uppmaning eller föreläggande inte iakttar den lagstadgade skyldigheten att registrera djuret.

Under den tid den gällande lagen varit i kraft har påföljdavgiften vanligen varit 300 euro. I fortsättningen ska påföljdsavgiften kunna vara större bland annat om det är fråga om upprepade försummelser eller många djur.

Vid bedömningen av ärendet beaktas också hur skadlig försummelsen är, i synnerhet om bristerna i identifieringen och registreringen gör det svårare att spåra djuren eller medför hälsorisker för människor eller djur. Påföljdsavgiften kan beroende på dessa faktorer variera, och i de mest allvarliga fallen uppgå till högst 5 000 euro.

Det bereds för närvarande en ny EU-förordning om välbefinnandet och spårbarheten när det gäller hundar och katter. I förordningen ska det föreskrivas om de minikrav som ska gälla i hela EU för uppfödning och utsläppande på marknaden av hundar och katter. I förordningen kommer bland annat att krävas att alla hundar och katter som säljs eller överlåts på annat sätt förses med identifieringsmärke och registreras i ett EU-land.

Kraven på märkning av svin som överlåts till slakttransport ska lindras i syfte att främja djurens välbefinnande och minska arbetsbördan med märkningen.

Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
Anssi Welling, specialsakkunnig, tfn 0295 162 151

E-post: förnamn.efternamn@gov.fi

]]>

Regeringen vill förebygga missbruk av förmåner och felaktiga utbetalningar

social- och hälsovårdsministeriet — Thu, 09 Apr 2026 11:19:00 GMT

Med missbruk av sociala förmåner avses att man uppsåtligt eller avsiktligt strävar efter orättmätig ekonomisk vinning. Vid missbruk försöker förmånssökanden få en förmån antingen helt utan grund eller till ett för stort belopp, dvs. mer än personen har rätt till. Det kan till exempel handla om att hemlighålla konton, förfalska kontouppgifter eller fakturor eller att dölja den riktiga hemorten eller vistelseorten för att få ekonomisk nytta. År 2025 uppgick det totala beloppet av de fall av missbruk som ledde till en begäran om undersökning till cirka 7 miljoner euro.

”Att ta emot förmåner utan grund och till exempel ge förfalskade kontoutdrag är ett brott och missbruk av skattemedel. Nu vill man ingripa i missbruket och stärka Fpa:s rätt att få uppgifter. Vi bekämpar bedrägerier och förfalskningar inom många olika områden, och nu vill vi kunna göra det mera effektivt också när det gäller Fpa:s förmåner. Rättvisa inbegriper också att inte använda gemensamma pengar på felaktiga grunder”, säger ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen.

Förmåner kan också betalas ut på felaktiga grunder av andra orsaker än missbruk, till exempel på grund av missförstånd från sökandens sida, myndigheternas misstag eller bristfälliga uppgifter. Att minska de felaktiga utbetalningarna är viktigt därför att det kan vara svårt att återkräva dem. År 2025 återbetalades felaktiga utbetalningar genom indrivning till ett belopp av cirka 110 miljoner euro.

Lättare ärendeskötsel och bättre dataskydd

I propositionen föreslås det ändringar i lagen om utkomststöd, lagen om allmänt bostadsbidrag, lagen om allmänt bostadsbidrag, lagen om bostadsbidrag för pensionstagare, lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton och sjukförsäkringslagen.

I propositionen föreslås det att Fpa:s möjligheter att få uppgifter om klientens ekonomiska situation direkt från penninginstituten via övervakningssystemet för bank- och betalkontona ska förbättras. Klienten ska dock få välja själv hur kontouppgifterna ska ges. Klienten ska få förbjuda Fpa att begära kontouppgifter från penninginstitut och själv få lämna uppgifterna till Fpa precis som nu. Om en elektronisk förfrågan används för att lämna in uppgifterna blir det mycket lättare för klienten att sköta ärenden. Med den elektroniska förfrågan faller den fas där sökanden ska lämna in kontoutdragen bort helt och hållet, vilket förkortar tiden för behandlingen av ansökan.

Det skulle bli omöjligt att hemlighålla konton eftersom Fpa skulle få uppgifterna från klientens befintliga konton och med grund i dem kunna kräva att få behövliga redogörelser om kontotransaktioner antingen av klienten själv eller via övervakningssystemet för bank- och betalkonton. Fpa kan också lita på att de uppgifter som fås via övervakningssystemet inte är förfalskade. När det gäller uppgifter som ges av klienten själv ska Fpa precis som nu ha rätt att kontrollera uppgifterna i samband med en eventuell misstanke om förfalskning.

Fpa använder redan nu kontouppgifter när besluten om förmånerna fattas, men de kontoutdrag som behövs lämnas i regel in till Fpa av klienterna själva. För närvarande förmedlas kontouppgifter också per e-post mellan Fpa och bankerna, och därför skulle en direkt förbindelse till övervakningssystemet för bank- och betalkonton förbättra dataskyddet.

I propositionen föreslås också att de som behandlar grundläggande utkomststöd ska ha rätt att begära uppgifter om de utgifter som beaktas i utkomststöden direkt från faktureraren i de situationer man misstänker missbruk. Syftet med ändringen är att kunna ingripa i situationer där klienten förfalskar sina fakturor för att få mera stöd.

I det upprepade missbruket av Fpa-taxin ska man ingripa genom att ge Fpa rätt att lämna ut personuppgifter till de beställningscentraler som samordnar taxiresor i fråga om de försäkrade som inte får direktersättning för resekostnaderna. Utlämnandet av uppgifter gäller situationer där ersättning inte betalas som direktersättning, dvs. direkt till tjänsteleverantören, på grund av upprepat missbruk. Då ska klienten betala taxiresan själv och ansöka om ersättning hos Fpa i efterhand. Med missbruk av Fpa-taxin avses att taxiresor som ersätts av Fpa används för resor som inte anknyter till social- eller hälsovården.

Fpa upptäcker regelbundet fall där det enligt befolkningsdatasystemet har angetts en s.k. poste restanteadress under långa tidsperioder för sökandens familjemedlem, trots att personerna i själva verket bor på samma adress. På det sättet försöker man undvika att familjemedlemmens arbetsinkomst påverkar familjens förmåner. Det händer också att den som får utkomststöd bor i utlandet, och därför inte har rätt att få stöd från Finland. Av de här orsakerna preciseras det i propositionen att den som ansöker om utkomststöd är skyldig att ge Fpa sanningsenliga och de senaste uppgifterna om sin adress på hem- eller vistelseorten.

I propositionen preciseras Fpa:s rätt också för att Fpa i fortsättningen ska få de läkarutlåtanden och läkarintyg som ska bifogas till förmånsansökningar mera smidigt via Kanta:s informationsförmedlings- och förfrågningsservice. Det här syftet hänför sig inte till missbruket, utan det är fråga om att effektivisera Fpa:s verksamhet och uppnå besparingar i Fpa:s omkostnader.

De föreslagna ändringarna baserar sig på regeringsprogrammet

De föreslagna ändringarna baserar sig på det mål i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering som gäller att förebygga missbruk av förmånerna genom att förbättra Fpa:s möjligheter att få uppgifter.

Syftet är att förebygga brott som gäller bedrägeri och förfalskning vid ansökan om förmåner. Ändringarna gör det också lättare för sökande att sköta ärenden med Fpa och effektiviserar och försnabbar behandlingen av ansökningarna. Utvecklandet av förmedlingen av uppgifter förbättrar också dataskyddet eftersom klientens personliga uppgifter inte längre behöver skickas via e-post. Genom reformen eftersträvas besparingar på 9,5 miljoner euro per år i den offentliga ekonomin.

Ändringarna gällande bank- och kontouppgifter och läkarintyg och läkarutlåtanden träder i kraft den 1 mars 2027. De andra ändringarna ska träda i kraft den 1 september 2026.

Mer information:

Emmi Venäläinen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet Grahn-Laasonen, tfn 0295 163 058
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Påföljdsavgifter för dataskyddsförseelser ska även omfatta den offentliga sektorn

justitieministeriet — Thu, 09 Apr 2026 10:43:00 GMT

Påföljdsavgift ska påföras under samma förutsättningar som inom den privata sektorn. Maximibeloppen för påföljdsavgifterna är dock klart lägre än inom den privata sektorn, eftersom myndigheternas verksamhet har en annan karaktär. När påföljdsavgiften påförs ska det säkerställas att den står i rätt proportion till myndighetens storlek och ekonomiska ställning.

För privatpersoner och organisationer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter motsvarar maximibeloppen för påföljdsavgifter maximibeloppen inom den offentliga sektorn.

Enligt propositionen får påföljdsavgift inte påföras bland annat domstolar, riksdagens ämbetsverk eller myndigheter som sköter den nationella säkerheten.

Enligt regeringspropositionen ska dessutom utlämnande av personuppgifter som har samband med handlingars offentlighet lämnas utanför påföljdsavgifterna. Detta förhindrar att påföljdsavgiften påverkar offentligheten i myndigheternas verksamhet.

Inom den offentliga sektorn förväntas påföljdsavgifter vara ovanliga och till beloppen måttliga. De föreslagna ändringarna har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna. I samband med reformen föreslås det inte heller några nya skyldigheter för myndigheterna.

Förslaget är en del av regeringens regeringsprogram och har samband med totalreformen av dataskyddslagstiftningen. Enligt regeringsprogrammet föreskrivs det i samband med totalreformen om administrativa sanktionsavgifter för kränkning av informationssäkerheten så att de gäller den offentliga och den privata sektorn på lika grunder.

Ytterligare information: Virpi Koivu, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 071, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Regeringen föreslår lagändringar i konsumentskyddslagstiftningen med anledning av den gröna omställningen

justitieministeriet — Thu, 09 Apr 2026 10:43:00 GMT

Avsikten med de föreslagna lagändringarna är att införliva konsumentskyddsdirektivet avseende den gröna omställningen och direktivet om reparation av varor i Finlands lagstiftning. De föreslagna ändringarna görs i konsumentskyddslagen, avfallslagen och lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna. 

Konsumenterna ska i fortsättningen få mer exakt och tillförlitlig information om produkters miljökonsekvenser och hållbarhet. Syftet med konsumentskyddsdirektivet avseende den gröna omställningen är att göra konsumenterna mera medvetna om varors miljökonsekvenser och att effektivare ingripa i grönmålning, dvs. att någon lägger fram osanna eller vilseledande miljöpåståenden.

Syftet med direktivet om reparation av varor är att främja reparationen av varor. Tillverkare av vissa varor åläggs en skyldighet att tillhandahålla konsumenterna reparationstjänster. I lagen föreslås också bestämmelser om tillgång till reservdelar och verktyg. Avsikten är att förbjuda avtalsvillkor som hindrar reparation.

De ändringar som baserar sig på direktivet om reparation av varor avses träda i kraft den 31 juli 2026. Genomförandetiden för konsumentskyddsdirektivet avseende den gröna omställningen gick ut den 27 mars 2026, och de bestämmelser som utfärdats med stöd av direktivet ska börja tillämpas den 27 september 2026. Direktivet innehåller ingen separat övergångsperiod.

Genomförandet av direktiven bereddes i en arbetsgrupp vid justitieministeriet. Remissvaren om arbetsgruppens betänkande gällde framförallt inledandet av tillämpningstiden för konsumentskyddsdirektivet avseende den gröna omställningen. Största delen av remissinstanserna ansåg att det är väldigt utmanande att redan i slutet av september 2026 börja tillämpa de bestämmelser som utfärdats med stöd av direktivet, med tanke på de produkter och förpackningsmaterial som redan finns på lager. Tidsplanen kan leda till mycket stort produkt- och förpackningssvinn. Näringslivet bedömer att kostnaderna för produkter som redan finns i lager kan uppgå till hundratals miljoner euro utan en övergångsperiod eller rätt att sälja produkterna till finländska företag.

Statsrådet anser att varken förstöring av användbara produkter eller de oskäliga kostnader som uppstår för att undvika detta kan anses vara förenliga med direktivets mål. Finland har strävat efter att aktivt påverka Europeiska kommissionen för att få till stånd en gemensam lösning för övergångstiden i hela EU. I det utkast till statsrådets förordning som är bilaga till regeringens proposition har det skrivits in en nationell övergångstid på sex månader. Under övergångstiden ska Finland till fullo införliva vissa lagändringar som direktivet om den gröna omställningen förutsätter i den nationella lagstiftningen först den 27 mars 2027. Även Sverige håller på att avvika från tidtabellen för ikraftträdandet av lagändringarna enligt direktivet. I Sverige träder regleringen på grund av fördröjningen i kraft i sin helhet i januari 2027.

Statsrådets beslut

Mer information:
Marja Luukkonen Yli-Rahnasto, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 190, fornamn.efternamn.efternamn@gov.fi

]]>

Åtta företag ansöker om investeringsunderstöd för projekt för avskiljning av biobaserad koldioxid

arbets- och näringsministeriet — Thu, 09 Apr 2026 10:43:00 GMT

Ministeriet inledde i januari ett anbudsförfarande som syftar till att främja avskiljning av biobaserad koldioxid från industrin genom investeringsunderstöd. Sammanlagt 90 miljoner euro i understöd har reserverats för byggande av avskiljningskapacitet.

Målet med understödet är att främja genomförandet av de första lösningarna för avskiljning av biobaserad koldioxid i industriell skala samt att påskynda att det därefter utvecklas fler motsvarande lösningar på marknadsvillkor. Understöd kan beviljas för en investering i avskiljning av koldioxid för permanent lagring eller återvinning i produkter.

”Regeringen vill främja rena lösningar och teknik som minskar utsläppen. I Finland finns det en stor potential för tekniska sänkor och återvinning av biobaserad koldioxid från industrin. Det har lämnats in ett glädjande antal ansökningar om projekt för avskiljning av koldioxid i industriell skala. Erfarenheterna av de projekt som stöds främjar också genomförandet av följande stora återvinningsanläggningar”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Företag som ansökt om understöd:

FiMeOH Oy, Bio CO2-projektet, Salo
Freija Group Oy, Freija Carbon Capture Project in Naistenlahti, Tammerfors
Metsä Fibre Oy, Bio-CO2 Raumo, Raumo
Mäntsälän Biovoima Oy (Säkylän Biovoima Oy), Sinisiipi CCUS, Säkylä
Nurmon Bioenergia Oy, LCO2-projektet vid Nurmo biogasanläggning, Seinäjoki
Suomen Lantakaasu Oy, LCO2-projektet vid Kiuruvesi biogasanläggning, Kiuruvesi
Vanda Energi Ab, Vantaa Carbon Capture, Vanda
VolagHy Kuopio SPV Oy, VolagHy Kuopio CCU Auction, Kuopio

Enligt den preliminära tidtabellen fattar ministeriet understödsbesluten i höst

De projekt som stöds ska uppfylla villkoren för stödberättigande enligt statsrådets förordning (1174/2025) som ligger till grund för stödprogrammet. Av de ansökningar som uppfyller dessa kriterier väljs projekt enligt de lägsta anbuden ut för stöd inom ramen för det anslag som står till förfogande.

Understödet riktas till projekt med en koldioxidavskiljningskapacitet på minst 15 000 ton per år. Med kapacitetsgränsen strävar man efter att rikta understödet till projekt i industriell skala. Erfarenheterna av projekten främjar också genomförandet av efterföljande stora avskiljningsanläggningar. För koldioxid som avskilts ska också sätten att lagra eller återvinna anges.

Understödet kan uppgå till högst 30 miljoner euro per projekt som stöds. Understödet kan utgöra högst 30 procent av projektets godtagbara totalkostnader. Understödet betalas ut i efterskott i den takt som projekten framskrider och på basis av de faktiska godtagbara kostnaderna.

Projektets genomförbarhet ska vara på en sådan nivå att det är sannolikt att avskiljningen av koldioxid kan inledas senast 2030. Kapaciteten för avskiljning av koldioxid ska vara i användning åtminstone till utgången av 2035.

Mer information:
Tuula Savola, specialsakkunnig, tuula.savola(at)gov.fi, tfn 029 504 7133
Pekka Grönlund, industriråd, pekka.gronlund(at)gov.fi, tfn 029 506 4815

]]>

Statsrådet har godkänt Forststyrelsens bokslut för 2025

jord- och skogsbruksministeriet — Thu, 09 Apr 2026 10:30:00 GMT

Vid sitt sammanträde den 9 april 2026 godkände statsrådet Forststyrelsens bokslut för räkenskapsåret 2025 och beslutade att Forststyrelsen ska intäktsföra 138 miljoner euro till statskassan 2026. Det är 13 miljoner euro mer än år 2025.

År 2025 var skogsbrukets lönsamhet fortsatt god och Forststyrelsens avverkningar har inte överskridit gränsen för hållbart avverkningsuttag. Resultatet av Forststyrelsens hela affärsverksamhet för räkenskapsperioden 2025 var för första gången över 200 miljoner, det vill säga 208,1 miljoner euro. Resultatet av Forststyrelsens affärsverksamhet var 181,3 miljoner euro. Den främsta orsaken till det goda resultatet är höga virkespriser.

Omsättningen från skogsbruket uppgick till 478,8 miljoner euro. I statens skogar har avverkats 6,7 miljoner kubikmeter virke. Enligt naturresursplanerna är det största hållbara avverkningsuttaget i statens skogar 7,0 miljoner kubikmeter. Enligt Naturresursinstitutets rapport om riksskogstaxeringen (VMI13) är den årliga volymtillväxten för stamved i mångbruksskogar cirka 12,6 miljoner kubikmeter. Jord- och skogsbruksministeriet fastställer inte några avverkningsmål för Forststyrelsen, utan avverkningsnivåerna bestäms genom Forststyrelsens breda inkluderande resursplaneringsprocess.

Arealen för Forststyrelsens ekonomiskogar är sammanlagt cirka 3,5 miljoner hektar. Forststyrelsens andel av Finlands årliga avverkning av gagnvirke är totalt cirka 10 procent. Enligt Naturresursinstitutets beräkningar av kolbalansen på statsägd mark är statens skogar fortfarande ett kolförråd som hela tiden blir starkare. Forststyrelsens skogar är också viktiga kolsänkor.

Arbetet för att främja förnybar energi och stärka biologisk mångfald har fortsatt

Efterfrågan på turistmål och vindkraftsprojekt har fortfarande varit stor. Med tanke på kommande auktioner av projekträttigheter har Forststyrelsen fortsatt att planera de två områden för havsbaserad vindkraft som godkändes av statsrådet i november 2023. I slutet av 2025 såldes därtill projekträttigheterna till tre områden för landbaserad vindkraft.

Inventeringen av gamla skogar och skogar i naturtillstånd söder om samernas hembygdsområde blev klar under året. Inventering är en av de åtgärder som hänför sig till biologisk mångfald. Arbetet med att genomföra förordningen om restaurering av natur har också fortsatt.

Helmi-programmet och andra naturvårdande arbeten har utförts i Forststyrelsens mångbruksskogar enligt planerna. År 2025 ökade särskilt naturvårdsbränning i områden med kontinuerlig bränning samt restaureringen av småvatten. Satsningen på andra naturvårdande arbeten, såsom kontinuitetsskogsbruk och förlängning av omloppstiderna, restaurering, vattenskydd, rekreationsanvändning och naturturism uppgick till sammanlagt 13,7 miljoner euro.

Också det kalkylerade värdet av samhällsnyttiga fördelar rekordhögt

På grund av de förpliktelser som gäller allmänna samhällsnyttiga verksamheter, såsom renskötseln, samekulturen och användningen av skog för rekreation, har det inte utförts några avverkningar eller så har avverkningarna varit begränsade på 619 000 hektar av Forststyrelsens ekonomiskogar. Den kalkylerade satsningen på dessa samhällsnyttiga verksamheter var 127,4 miljoner euro 2025.

Naturobjekt och andra platser som är öppna för allmänheten har besökts av 8,6 miljoner människor. Jakt- och fiskeövervakningen har kontaktats av kunder 9 158 gånger. Kundnöjdheten har fortfarande varit god. Tjänsten eräluvat.fi har besökts av 150 000 användare. Antalet årliga inbetalda fiskevårdsavgifter var 193 707 och antalet jaktlicenser för statsägda jaktmarker 83 193.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet, som svarar för styrningen av Forststyrelsen, har båda lämnat sin respons på bokslutet till affärsverket. Båda ministerierna har konstaterat att Forststyrelsen klarat sig bra under 2025, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Bokslutet för 2025 och de bättre resultaten ger inte anledning till några sådana särskilda fortsatta åtgärder som inte redan ingår i styrningen av Forststyrelsen eller i målen för att genomföra de ägarpolitiska riktlinjerna.

Forststyrelsens års- och hållbarhetsrapport för 2025 (på finska)

Mer information:

Tapio Luoma-aho, jord- och skogsbruksministerns specialmedarbetare, tfn 0295 162 340, fornamn.efternamn@gov.fi

Erno Järvinen, forstråd, chef för enheten för skogsbioekonomi, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 150, fornamn.efternamn@gov.fi

Leena Arpiainen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 238, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Minna-Mari Kaila blir avdelningschef för jord- och skogsbruksministeriets avdelning för jordbruks- och fiskerinäring

jord- och skogsbruksministeriet — Thu, 09 Apr 2026 10:28:00 GMT

Minna-Mari Kaila har varit avdelningschef för jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning sedan 2017. Från och med i år har hon arbetat som tf. avdelningschef vid avdelningen för jordbruks- och fiskerinäring.

Tidigare har Kaila varit lantbruksdirektör och direktör för linjen för landsbygdsföretagsamhet vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Hon har också tjänstgjort som statssekreterare vid jord- och skogsbruksministeriet och som jord- och skogsbruksministerns specialmedarbetare.

Till avdelningschefens uppgifter hör att leda avdelningens verksamhet, ansvara för avdelningens strategiska ledning samt se till att uppgifterna sköts effektivt och så att resultat uppnås.

”En nationell livsmedelsstrategi fram till 2040 blev klar i december 2025. Målen i strategin drivs framåt också genom jordbruks-, fiskeri- och landsbygdspolitiken under den pågående och den kommande finansieringsperioden. Det är fint att jag får vara med i detta arbete”, säger Kaila.

Jord- och skogsbruksministeriets avdelning för jordbruks- och fiskerinäring svarar för frågor som gäller landsbygdsnäringarnas verksamhetsförutsättningar och hållbara utveckling, utveckling av landsbygden och skärgården samt för politiken som relaterar till detta.

Avdelningen behandlar också EU-program, nationella program och finansiering av dem, frågor som gäller byggande inom jordbruket samt stöd till renskötsel, naturnäringar och aktörer enligt skoltlagen. Därutöver svarar avdelningen för gårdsbrukets utvecklingsfond.

Jord- och skogsbruksministeriet fick en ny organisation den 1 januari 2026. Ministeriets ansvarsområden som organisatoriska enheter lades ned. Till ministeriets organisationsstruktur hör nu tre avdelningar och fem enheter utanför avdelningarna som lyder direkt under kanslichefen.

Avdelningarna är naturresursavdelningen, avdelningen för livsmedel och forskning och avdelningen för jordbruks- och fiskerinäring.

Mer information:
Pekka Pesonen, kanslichef, tfn 050 570 6118

]]>

Finanspolitiska ministerutskottet fastställde att tilläggsfinansiering söks för att upptäcka och bekämpa drönare

statsrådets kommunikationsavdelning — Thu, 09 Apr 2026 08:38:00 GMT

De system som anskaffas förbättrar avsevärt Finlands förmåga att övervaka drönare vid östgränsen och i Finska viken. Samtidigt bygger man upp kapaciteten att bekämpa drönare. Upphandlingarna är huvudsakligen planerade till åren 2027–2029.

Den EU-finansiering som söks kan användas för anskaffning av anordningar och system, systemintegration och utbildning. EU-finansieringen täcker 90 procent av kostnaderna.

Kommissionens utlysning av finansiering är avsedd för medlemsstater vars gränssäkerhet utsätts för ett ökat och mångfacetterat tryck, till exempel i form av fientlig eller störande verksamhet vid de yttre gränserna, instrumentalisering av migranter eller hybridhot. Syftet med utlysningen är att hjälpa medlemsstaterna att förbättra sin övervakningsförmåga vid de yttre gränserna genom anskaffning av obemannade luftfartygssystem och system för bekämpning av obemannade luftfartyg. Det totala beloppet av finansiering som avsatts för utlysningen uppgår till 250 miljoner euro.

Målet för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik är att säkerställa en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna. Detta stärker den inre säkerheten samtidigt som den fria rörligheten för personer inom unionen skyddas. Instrumentet får utnyttjas för att finansiera åtgärder som stöder den europeiska integrerade gränsförvaltningen vid de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken.

Mer information: Riika Väliahde, specialsakkunnig, tfn 0295 488 257, inrikesministeriet

Statsrådets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi.

]]>