Statsrådets pressmeddelanden

Finansministrarna diskuterar användningen av stablecoins och den makroekonomiska utvecklingen

finansministeriet — Wed, 20 May 2026 12:45:00 GMT

Det cypriotiska ordförandeskapet ordnar ett möte i Nicosia. Finland representeras av statssekreterare Riikka Slunga-Poutsalo.

Vid det informella mötet diskuteras användningen av stabila mynt, eller sk. stablecoins. De stabila myntens ställning och betydelse har samband med projektet Digital Finance workstream, som kan stödja stärkandet av eurons internationella roll och fördjupandet av den europeiska kapitalmarknaden. Vid mötet diskuteras också hur Europa betalar för saker som det inte har råd med. I mötet deltar också Marja Nykänen, vice ordförande för Finlands Banks direktion.

Eurogruppen behandlar den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet, euroområdets konkurrenskraft, boendet och den digitala euron.

Mer information:
Antti Kekäläinen, konsultativ tjänsteman, tfn 029 553 0386, antti.kekalainen(at)gov.fi

]]>

En bred samarbetsgrupp för att stödja effektiviseringen av klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn

jord- och skogsbruksministeriet — Wed, 20 May 2026 11:00:00 GMT

Den nya samarbetsgruppen för markanvändningssektorn, som inrättats av jord- och skogsbruksministeriet, är ett samarbetsforum för 35 organisationer med representanter från olika ministerier, myndigheter, forskningsinstitut, organisationer, näringslivet samt vetenskaps- och expertpaneler.

Den breda sammansättningen gör det möjligt att granska klimatpolitiken inom markanvändningssektorn på ett övergripande sätt och över förvaltningsgränserna. Inrättandet av gruppen var en av rekommendationerna i utvärderingen av klimatplanen för markanvändningssektorn.

Stöder även utarbetandet av nästa klimatplan för markanvändningssektorn

Samarbetsgruppens mål är att
• stödja genomförandet och tillämpningen av klimatåtgärder inom markanvändningssektorn,
• stärka samordningen mellan olika sektorer och politiska helheter inom klimatpolitiken när det gäller markanvändningssektorn samt
• stödja utformningen av klimatpolitiken inom markanvändningssektorn på nationell nivå, EU nivå och internationell nivå.

Samarbetsgruppens uppgifter omfattar bland annat att följa upp klimatåtgärdernas effektivitet, främja samverkan med aktörer inom sektorn, identifiera behov av forskning och utveckling samt stödja utarbetandet av den nya klimatplanen för markanvändningssektorn som ska tas fram under nästa valperiod. För att arbetet ska vara interaktivt och verkningsfullt måste samarbetsgruppens verksamhet bygga på gemensam utveckling.

Arbetsgruppens mandatperiod pågår till den 31 december 2030. Gruppen sammanträder ungefär 2–4 gånger per år. Ordförande är Jonas Liimatta, avdelningschef för naturresursavdelningen vid JSM, och vice ordförande är Mikko Peltonen, chef för enheten för klimat, natur och markanvändning vid JSM.

Bakgrund

Klimatpolitiken inom markanvändningssektorn bygger på internationella avtal, EU lagstiftning samt Finlands klimatlag. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar särskilt för skogarnas, jordbrukets och markanvändningens roll inom energi- och klimatpolitiken.

Klimatplanen för markanvändningssektorn (MISU) ingår i det planeringssystem som föreskrivs i klimatlagen. Syftet är att minska klimatutsläppen inom markanvändningssektorn och stärka kolsänkorna på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt, med hänsyn till försörjningsberedskapen och livsmedelsproduktionens förutsättningar. Målet för den gällande planen är en årlig nettoeffekt på minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2035.

Beslut om inrättande av samarbetsgruppen

Samarbetsgruppen i projektfönstret

Annanstans på vår webbplats:

Klimatplanen för markanvändningssektorn

Nationell plan för anpassning till klimatförändringar 2030

Handlingsprogram för anpassning till klimatförändringarna inom jord- och
skogsbruksministeriets förvaltningsområde

Utvärdering: klimatplanen för markanvändningssektorn är uppdaterad i förhållande till målet

Mer information:

Samarbetsgruppens generalsekreterare

Reetta Sorsa
konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet
fornamn.efternamn@gov.fi
029 516 2087

Heidi Alatalo
konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet
fornamn.efternamn@gov.fi
029 516 2089

]]>

Kommittén för social trygghet diskuterade de centrala principerna för reformen av den sociala tryggheten och en sammanslagning av grundtrygghetsförmånerna

social- och hälsovårdsministeriet — Wed, 20 May 2026 10:56:00 GMT

Kommittén granskade centrala teman i reformen av den sociala tryggheten, bland annat utvecklingen av den sociala trygghetens struktur, stärkandet av arbetsförmågan och sysselsättningen, stöd för boendet samt den sociala tryggheten för barn och barnfamiljer. Kommittén utvärderade resultaten av det hittills utförda arbetet, de centrala principerna för reformen av den sociala tryggheten och den långsiktiga utvecklingen av den sociala tryggheten. Samtidigt identifierades frågor som ännu inte har behandlats tillräckligt.

Vid mötet diskuterades även ett förslag om att förenhetliga och slå samman grundtrygghetsförmåner, såsom sjukdagpenning och FPA:s rehabiliteringspenning, och inkludera dem i det allmänna stöd som betalas ut på grund av arbetslöshet.

”Diskussionen ger ett bredare perspektiv till stöd för kommitténs riksdagsledamöters arbete med de egentliga riktlinjerna. Riksdagsledamöterna i kommittén fortsätter att arbeta med slutbetänkandet vid vårens sista möten, och arbetet fortsätter ännu i höst. Många frågor är fortfarande öppna, även om de centrala principerna för reformen av den sociala tryggheten börjar ta form”, säger Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet.

Kommitténs arbete är en del av reformen av den sociala tryggheten

Den sociala tryggheten reformeras under valperioden genom regeringens projekt och arbetet i kommittén för social trygghet. Genom regeringens projekt inom reformen av den social tryggheten reformeras bland annat grundskyddet med modellen med det allmänna stödet samt utkomststödet.

Målet för reformen av den sociala tryggheten är ett smidigare och enklare system som uppmuntrar till arbete.

Reformen av den sociala tryggheten

Kommittén för social trygghet sammanträder följande gång i oktober 2026. Under det mötet ska man behandla utkastet till kommitténs slutbetänkande.

Mötesmaterial

Kallelse till kommittén för social trygghets sammanträde 20.5.2026 (på finska)
Bilaga 1 Protokoll från kommittén för social trygghets sammanträde 11.3.2026 (på finska)
Bilaga 2 Bildspel vid kommittén för social trygghets sammanträde 20.5.2026 (på finska)

Mer information

Pasi Moisio, forskningsprofessor, ordförande för kommittén för social trygghet, tfn 0295 247 228, fornamn.efternamn@thl.fi
Liisa Siika-aho, avdelningschef, första vice ordförande för kommittén för social trygghet, tfn 0295 163 085, fornamn.efternamn@gov.fi
Essi Rentola, direktör, andra vice ordförande för kommittén för social trygghet, tfn 0295 163 155, fornamn.efternamn@gov.fi
Anna Työrinoja, kommunikationsexpert, tfn 0295 163 615, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

De bästa frivilliga åtagandena för hållbar utveckling 2025 har belönats

statsrådets kommunikationsavdelning — Wed, 20 May 2026 08:07:00 GMT

De bästa åtagandena belönas årligen av kommissionen för hållbar utveckling, statsrådets kansli, miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, statens näringsdelegation och Ympäristömerkintä Suomi Oy.

På webbplatsen sitoumus2050.fi har det samlats ett stort antal frivilliga åtaganden som främjar olika aspekter av hållbar utveckling samt green deal-avtal mellan ministerier och olika branscher. Miljö- och klimatminister Sari Multala delade ut prisen för de mest verkningsfulla åtagandena och green deal-avtalen 2025 vid ett seminarium om nuläget och framtiden för hållbar utveckling, som ordnades av kommissionen för hållbar utveckling och riksdagens framtidsutskott.

De prisbelönta åtagandena visar på långsiktigt, engagerande hållbarhetsarbete

Enligt prismotiveringen främjar Nylands förbunds green deal-åtagande för cirkulär ekonomi den cirkulära ekonomin inom byggandet och livsmedelssystemet samt återanvändningen av jordmassor. Banken för byggnadsdelar är ett nationellt framstående exempel på cirkulär ekonomi inom byggandet. Valio har i sin tur aktivt bidragit till målen i green deal-avtalet om enportionsbehållare i plast för engångsbruk.

Kommunfinans Abp arbetar inom sitt åtgärdsåtagande för hållbar utveckling för att utöka den gröna finansieringen och förbättra sina kunders kunskap om hållbara lösningar. Helsingfors stads åtagande mot rasism kopplar samman jämlikhetsmål på strategisk nivå med konkreta och mätbara insatser, såsom omfattande tillämpning av anonym rekrytering, systematisk antirasismutbildning för chefer och personal samt förankring av principerna för tryggare rum i hela organisationen.

Wihuri Metro-tukku har vidtagit effektiva åtgärder för att minska matsvinnet, främja cirkulär ekonomi och förbättra materialeffektiviteten i förpackningslösningar inom ramen för livsmedelsbranschens materialeffektivitetsåtagande. HKFoods Finland Ab:s näringsåtagande stöder genomförandet av de nationella näringsrekommendationerna och förebyggandet av hjärt- och kärlsjukdomar.

Warner Music Finland har å sin sida beaktat miljömärket Svanen och EU-miljömärket konsekvent i sina upphandlingar och uppmuntrar sina samarbetspartner att göra detsamma. I augusti 2025 ordnade Warner Music Live också den första svanmärkta konserten i Norden på Olympiastadion i Helsingfors.

”Varma gratulationer till vinnarna och tack till alla som ingått ett åtagande för ert arbete för en hållbar utveckling. Mångfalden bland de prisbelönta aktörerna och åtagandena är ett tecken på finländarnas breda engagemang i hållbarhetsarbetet”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Alla åtaganden, green deal-avtal och green deal-åtaganden för cirkulär ekonomi finns på webbplatsen sitoumus2050.fi. Där kan du också ingå ett eget åtagande för hållbar utveckling eller förbinda dig till ett övergripande åtagande. Ett exempel på ett övergripande åtagande är den hållbarhetsutbildningsutmaning som kommissionen för hållbar utveckling och Föreningen för miljöfostran FEE Suomi lanserat. Syftet med den är att bjuda in organisationer, läroanstalter, arbetsplatser och individer att utveckla sitt kunnande inom hållbar utveckling.

År 2015 enades FN:s medlemsländer om en agenda och mål för hållbar utveckling, vilka styr det globala arbetet för hållbar utveckling 2016–2030. Sitoumus 2050 är en webbtjänst där alla aktörer i samhället kan ingå frivilliga åtaganden för att främja målen för hållbar utveckling i sin egen verksamhet.

Mer information:
Taru Savolainen, ledande sakkunnig, tfn 040 535 8622, statsrådets kansli
Salla Koivusalo, specialsakkunnig, tfn 0295 250 289, miljöministeriet

]]>

Ny nationell verksamhetsmodell förtydligar innovationssamarbetet mellan välfärdsområden och företag

social- och hälsovårdsministeriet — Wed, 20 May 2026 07:50:00 GMT

Syftet med modellen är också att stärka tillväxten inom hälso- och välfärdssektorn samt att öka forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och investeringarna i Finland.

”En gemensam verksamhetsmodell hjälper välfärdsområden och företag att utveckla och införa nya lösningar smidigare än i dag. Samtidigt stärker den Finlands ställning som en attraktiv innovationsmiljö inom hälso- och välfärdssektorn”, säger Päivi Sillanaukee, programdirektör för tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn.

Tydliga verksamhetsmodeller för samarbete

Verksamhetsmodellen beskriver bland annat de strukturer, processer och kompetensbehov som krävs i samarbetet. Modellen stöder dialogen mellan välfärdsområden och företag, ökar marknadskännedomen och hjälper till att identifiera behov, utveckla nya lösningar och testa dem i praktiken. Den ersätter inte välfärdsområdenas egna verksamhetsmodeller och praxis, utan fungerar som stöd för utvecklingen av verksamheten.

Modellen framskrider i sex steg:

behov identifieras
nya lösningar kartläggs och utvecklas tillsammans
man enas om hur arbetet ska gå vidare och om samarbetsformen
lösningen utvecklas och testas i en verklig användningsmiljö
effekterna och lärdomarna utvärderas
beslut fattas om införande eller utvidgning.

Efter ett lyckat försök kan en ny tjänst, en ny teknik eller ett nytt verksamhetssätt införas mer omfattande.

Målet är att samarbetet ska leda till fungerande lösningar som snabbare än i dag kan införas också i andra områden. Samtidigt får företagen en tydligare bild av vilka möjligheter samarbetet med välfärdsområden erbjuder.

Indikatorer för att utvärdera samarbetet

Parallellt med verksamhetsmodellen har indikatorer tagits fram som gör det möjligt för välfärdsområdena att följa upp kvaliteten på och effekterna av företagssamarbetet på ett jämförbart sätt.

När det gäller indikatorerna följs särskilt tre aspekter upp: om innovationssamarbetet har en tydlig ansvarig part, hur många samarbetsprojekt som går från försök till införande samt hur smidigt välfärdsområden och företag upplever samarbetet.

Välfärdsområdena, samarbetsområdena samt social- och hälsovårdsministeriet och tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn ansvarar gemensamt för införandet. Samarbetsområdena samlar områdenas gemensamma behov och delar fungerande praxis. Social- och hälsovårdsministeriet och tillväxtprogrammet samordnar arbetet och utvecklar gemensamma indikatorer för uppföljning av samarbetet.

Bakom arbetet står tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn

Tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn har sedan 2024 samordnat utvecklingen av innovationssamarbetet mellan välfärdsområden och företag. Beredningen av verksamhetsmodellen och indikatorerna inleddes 2025.

Arbetet har genomförts i samarbete med välfärdsområden, forskningsinstitut och företag samt med Vertical, en innovationsaktör inom hälsovårdssektorn.

Finland vill stärka sin ställning som innovationsmiljö inom hälsovårdssektorn

Ett tydligare samarbete gör det möjligt att snabbare införa nya tjänster och ny teknik inom social- och hälsovården. Samtidigt strävar Finland efter att locka till sig fler investeringar och mer utvecklingsarbete inom hälsovårdssektorn.

”För att påskynda tillväxten är det viktigt att välfärdsområden, företag och investerare uppfattar Finland som en attraktiv utvecklings- och affärsmiljö inom hälsovårdssektorn. Den nya verksamhetsmodellen förtydligar samarbetet, påskyndar införandet av nya lösningar och gör regionerna mer attraktiva”, säger Tomi Laitinen, specialsakkunnig vid social- och hälsovårdsministeriet.

Verksamhetsmodell och mätare för innovationssamarbete (på finska)

Evenemang om innovationssamarbete den 3 juni 2026

Tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn ordnar ett evenemang i Helsingfors den 3 juni 2026 kl. 13.30–16.30 om innovationssamarbetet mellan välfärdsområden och företag. Evenemanget hålls i Alexandersalen på Epicenter.

Vid evenemanget diskuteras möjligheterna med innovationssamarbete och deltagarna får nätverka med aktörer inom sektorn.

Anmäl dig via denna länk

Mer information

specialsakkunnig Tomi Laitinen, tfn 0295 163 561, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

SHM: Erfarenheterna av försöket med digikliniken i Österbotten är till nytta vid utvärderingen av social- och hälsovårdsreformerna

social- och hälsovårdsministeriet — Wed, 20 May 2026 07:05:00 GMT

”Resultaten av försöket visar att också reformerna av social- och hälsovårdssystemet kan planeras så att verkställandet och utvärderingen stöder varandra. Detta är särskilt viktigt nu när välfärdsområdena gör stora investeringar i digitala tjänster, AI-lösningar och nya verksamhetsmodeller”, säger Markku Heinäsenaho, direktör för enheten digitalisering och informationshantering vid social- och hälsovårdsministeriet.

Under det nio månader långa försöket fick hälften av invånarna inom Österbottens välfärdsområde använda en ny chat-mottagning inom hälso- och sjukvården. På basis av resultaten minskade chat-mottagningen inte nämnvärt besöken på mottagningarna inom den offentliga primärvården. Av 100 nya chat-besök var det i genomsnitt 5 flera besök på mottagning per år. Skillnaden är inte statistiskt signifikant.

I och med chat-besöken tog dock färre personer kontakt med offentliga primärvården på de traditionella sätten t.ex. via telefon och för att få råd och bedömningar av vårdbehov. De traditionella kontakterna minskade med uppskattningsvis cirka 37 per 100 chat-besök per år.

Totalt sett ökade användningen av digikliniken kontakterna med den offentliga primärvården i Österbotten med cirka 2,4 procent när man räknar med både chat-besöken och de traditionella kontaktsätten.

Undersökningen om försöket med digikliniken i Österbotten genomfördes som en del av forskningsprojektet SoteDataLab som finansierades av social- och hälsovårdsministeriet och forskningsprojektet GAINS som finansierades av rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi. I forskningsgruppen deltog forskare från Institutet för hälsa och välfärd (THL), Aalto-universitetet, Åbo universitet och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Tills vidare har det inte gjorts någon jämförande granskning av undersökningen.

Mer information:

Markku Heinäsenaho, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 308, fornamn.efternamn@gov.fi
Mika Kortelainen, professor, Åbo universitet, tfn 050 308 2642, fornamn.efternamn@utu.fi
Lauri Sääksvuori, forskningschef, tfn 050 373 9544, fornamn.efternamn@thl.fi
Oskari Nokso-Koivisto, direktör, Aalto Economic Institute, Aalto-universitet, fornamn.efternamn@aalto.fi

]]>

Undersökning: utbildningsvägen framträder i högskolestuderandenas generiska färdigheter

undervisnings- och kulturministeriet — Wed, 20 May 2026 07:05:00 GMT

Med generiska färdigheter avses sådana allmänna sakkunnigfärdigheter som behövs i högskolestudier och arbetslivet och som utgör grunden för branschspecifik kompetens. De generiska färdigheter som utvärderades i projektet var analytiskt resonemang, analytisk bedömning, problemlösning, argumenterande skrivande och språklig behärskning.

Hos cirka 44 procent av de studerande ligger de generiska färdigheterna på högst en tillfredsställande nivå, medan endast 24 procent uppnår minst en god nivå. De svagaste färdigheterna observerades bland yrkeshögskolestuderande som är i början av sina studier. På motsvarande sätt nåddes de högsta resultaten av universitetsstuderande som är i slutskedet av sina studier.

I genomsnitt utvecklas de genetiska färdigheterna under studietiden, men utvecklingen varierar mellan individer. Hos omkring 20 procent försämrades kompetensnivån, medan den förbättrades hos 39 procent av universitetsstuderandena och 32 procent av yrkeshögskolestuderandena.

För att minska kompetensskillnaderna rekommenderas det i rapporten att studerandenas generiska färdigheter ska stärkas under hela utbildningsvägen, särskilt inom yrkesutbildningen. Enligt rapporten bör balansen mellan inlärningens kvalitet och studietakten bedömas på nytt. Högskolorna uppmuntras att utveckla pedagogiskt genomtänkta undervisningsmetoder som stöder studerandenas motivation.

Utvärdering av högskolestuderandes generiska färdigheter: Sammanfattning av preliminära resultat från KAPPAS2-studien

Mer information:

Jani Ursin, forskningsdirektör, Jyväskylä universitet, tfn 050 303 0811
Maarit Palonen, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 243

]]>

Utrikesminister Valtonen deltar i Natos utrikesministermöte

utrikesministeriet — Wed, 20 May 2026 06:30:00 GMT

Utrikesministrarna kommer att fokusera på förberedelserna inför toppmötet i Ankara i juli.

Avsikten är att diskutera toppmötets prioriteringar, såsom alliansens stöd till Ukraina och arbetet med att gå framåt med de vid Natos toppmöte i Haag 2025 överenskomna målen för att stärka det kollektiva försvaret.

”Ryssland utgör fortfarande ett långvarigt, kontinuerligt hot mot alliansen och därför har Natoländerna målmedvetet stärkt avskräckningen och försvaret. Nato har i årtionden garanterat säkerheten i det euroatlantiska området. Ett starkare och mer europeiskt Nato ligger i både Förenta staternas och Europas gemensamma intresse”, säger minister Elina Valtonen.

Mer information

Matilda af Hällström, utrikesministerns specialmedarbetare, tfn 050 476 9575
Anu Konttinen, chef för enheten för säkerhetspolitik och krishantering, tfn 0295 350 023
Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Republikens president och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet diskuterade drönare samt läget i Hormuzsundet

statsrådets kommunikationsavdelning — Wed, 20 May 2026 06:16:00 GMT

Dessutom diskuterade presidenten och ministerutskottet läget i Hormuzsundet.

Mer information: Matti Sarasmaa, kanslichef, tfn 0295 418 803, inrikesministeriet; Janne Kuusela, kanslichef, tfn 0295 140 300, försvarsministeriet; Petri Hakkarainen, avdelningschef, tfn 0295 351 130, utrikesministeriet

Statsrådets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi.

]]>

Styrgruppen: valområdena tas inte i bruk vid riksdagsvalet

justitieministeriet — Wed, 20 May 2026 06:10:00 GMT

Med dold röstspärr avses den andel av de givna rösterna som ett parti eller en kandidatuppställare minst måste få för att kunna bli vald.

Till stöd för beredningen av valområdessystemet har statsrådet tillsatt en parlamentarisk styrgrupp med representanter från riksdagspartierna. Under arbetets gång har styrgruppen hört sakkunniga och landskapsförbunden.

Efter de höranden och de diskussioner som förts har styrgruppen inte nått tillräcklig enighet om införandet av de valområden som föreslås i regeringsprogrammet. Styrgruppen anser att arbetet med att finna en lösning på höga dolda röstspärrar bör fortsätta genom att man brett utreder olika alternativ och för en parlamentarisk diskussion.

Mer information:
Maggie Keskinen, partisekreterare, ordförande för styrgruppen, tfn 0207 488 447, fornamn.efternamn@kokoomus.fi
Johanna Suurpää, ordförande för beredningsgruppen, avdelningschef, tfn 0295 150 534, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland överskrider 2026 Natos mål på 1,5 procent för bredare för-svars- och säkerhetsstödjande utgifter

försvarsministeriet — Wed, 20 May 2026 06:00:00 GMT

”Totalförsvaret är en väsentlig del av Finlands försvar som helhet. Finland har traditionellt sett värnat om det civila samhällets kristålighet, och vi har stärkt denna ytterligare. Att Natos mål överskrids redan i år, det vill säga under det första rapporteringsåret, visar att Finland tar totalförsvaret på allvar”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Vid Natos toppmöte sommaren 2025 i Haag fastställdes alliansens nya försvarsutgiftsåtagande till fem procent av varje medlemslands bruttonationalprodukt. Den nya målnivån fördelar sig på egentliga försvarsutgifter (3,5 procent) och på utgifter för att på bredare nivå stärka säkerheten i samhället (1,5 procent). Den nya målnivån ska uppnås i medlemsländerna före utgången av 2035.

Till de egentliga försvarsutgifterna enligt 3,5 procentsmålet räknas utifrån Natos definitioner statens försvarsbudget, det vill säga utgifterna inom försvarsministeriets förvaltningsområde, en del av Gränsbevakningsväsendets utgifter, utrikesministeriets andel av den militära krishanteringen samt försvarsförvaltningens pensionsavgifter.

”Till de utgifter på 1,5 procent som i bredare bemärkelse hänför sig till försvar och säkerhet räknas bland annat utgifter för att möjliggöra genomförandet av operativa planer, stärka de försvarsindustriella förutsättningarna, främja innovationer inom försvarssektorn, trygga den civila beredskapen och kriståligheten samt stödja Ukraina. Alla dessa har vi målmedvetet främjat”, säger försvarsminister Häkkänen.

Bakgrunden till rapporteringen utgörs av den förvaltningsövergripande beredning som leds av försvarsministeriet. Försvarsministeriet ansvarar i Finland för samordningen av totalförsvaret.

Att det mål på 1,5 procent som anges i Natos definition överskrids inverkar inte på uppnåendet av det mål på 3,5 procent som gäller de egentliga försvarsutgifterna.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Petri Vähäkangas, specialsakkunnig, tfn 0295 140 218, och Markku Viitasaari, enhetsdirektör, tfn 0295 140 330. Begäran om intervjuer med ministern: Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 041 544 4967.

]]>

EU har fastställt nya regler för skogsodlingsmaterial − målet är att förbättra kvaliteten på och spårbarheten av frön och plantor

jord- och skogsbruksministeriet — Wed, 20 May 2026 05:50:00 GMT

Syftet med de mest centrala bestämmelserna i den nya förordningen om skogsodlingsmaterial är att se till att endast godkända och certifierade frön och plantor släpps ut på marknaden, vilket garanterar att fröna och plantorna är förstklassiga och hållbara. Tillgången till skogsodlingsmaterial, det vill säga frön och plantor, som används för skogsförnyelse är således högkvalitativa, sunda och genetiskt olika. De lämpar sig också för föränderliga tillväxtförhållanden och bidrar till trädslagens anpassning till konsekvenserna av klimatförändringar.

”Vid bedömningen av skogsodlingsmaterialet kommer man i fortsättningen att fokusera mer på hur materialet lämpar sig för föränderliga tillväxtförhållanden, inte bara för nuläget. Samtidigt förbättras spårbarheten av frön och plantor längs hela produktionskedjan från samlingsplatsen till slutanvändaren. Detta ökar öppenheten och ger skogsägarna exakt information om ursprunget för de frön eller plantor som de använder och om hur de lämpar sig för den planerade växtplatsen”, säger Sanna Paanukoski, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.

Bestämmelserna förbättrar också beredskapen för olika störningar. EU-länderna uppmuntras till att ta fram beredskapsplaner om hur de säkrar tillgången till skogsodlingsmaterial till exempel i samband med stora skogsbränder eller insektsskador. Genom att harmonisera tillvägagångssätten mellan medlemsländerna blir också tillsynen smidigare.

Europeiska unionens råd antog förordningen redan i april. Efter ikraftträdandet börjar en övergångsperiod på fem år, varefter bestämmelserna börjar tillämpas.

Konsekvenser för Finland

Reformen är viktig för Finland eftersom produktion och användning av skogsodlingsmaterial är en central del av den skogsbaserade bioekonomin. Under de senaste åren har arealen för skogsodling, det vill säga plantering och sådd, varit i genomsnitt 94 000 hektar per år. Egenskaperna hos de frön och plantor som används för skogsodling är av avgörande betydelse för hur skogsföryngringen kommer att lyckas.

Skogsodlingsmaterialet ska vara sunt och förstklassigt och av sådant ursprung som lämpar sig för växtplatsen. I och med den nya lagstiftningen kommer skogsägarna bättre än tidigare att få den information de behöver för att kunna välja just det rätta materialet för den planerade växtplatsen.

Förordningen börjar tillämpas efter en övergångsperiod på fem år. Under övergångsperioden bereds de ändringar som är nödvändiga i den nationella lagstiftningen. Beredningen inleds under nästa regeringsperiod.

Livsmedelsverket fortsätter att vara behörig myndighet i Finland. Verket svarar för att genomföra förordningen och för att styra och bedriva tillsyn över aktörerna inom branschen.

Europaparlamentets pressmeddelande

Mer information:

Sanna Paanukoski
konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet
tfn 0295 162 449
fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Social- och hälsovårdsministeriet utreder hur beslutsfattandet borde utvecklas ur framtida generationers perspektiv

social- och hälsovårdsministeriet — Wed, 20 May 2026 05:46:00 GMT

I utredningen granskas hur bedömningen av generationskonsekvenserna borde utvecklas och hur bedömningarna kan utnyttjas för att främja rättvisa. Målet är att samla in information och erfarenheter som grund för beslutsfattandet till exempel om framtida generationers rättigheter, ställning och möjligheter att påverka och om hur de olägenheter och nyttor som beslutsfattandet leder till fördelas i samhället.

Bakgrunden till utredningen är en allt bredare konsensus om att de nuvarande generationerna har ett ansvar för att trygga också framtida generationers rättigheter eftersom besluten påverkar framtida generationers välfärd.

De generationsöverskridande dimensionerna gäller särskilt barns och ungas rättigheter. Barn och unga har en särskild ställning när man går mot ett långsiktigt tankesätt i beslutsfattandet där olika generationer tas i beaktande. Därför är det viktigt att bedöma och beakta särskilt barns och ungas åsikter bättre och att ta med dem i beslutsfattandet.

”Vi vill stärka det generationsöverskridande beslutsfattandet och främja ett perspektiv i beslutsfattandet som betonar de långsiktiga konsekvenserna för både välfärden och hållbarheten. Konsekvenserna bör vara utgångspunkten också vid styrningen och resurseringen”, säger social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Veli-Mikko Niemi.

Utredningen genomfördes av jur.dr, vicehäradshövding Mikko Puumalainen, verkställande direktör Katri Vataja och specialsakkunnig i framtidsarbete Satu Korhonen från Självständighetsjubileets barnstiftelse (Itla). Utredningen stöder målen i den nya EU-strategin för rättvisa mellan generationerna.

Utredningen blir klar i slutet av 2026.

Mer information:

Riikka Pellikka, specialsakkunnig, tfn 0295 163 659, fornamn.efternamn@gov.fi
Laura Kuusio, specialsakkunnig, tfn 0295 163 504, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Begäran om utlåtande om den första delen av genomförandet av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

miljöministeriet — Wed, 20 May 2026 05:34:00 GMT

Miljön skyddas mot de olägenheter som avloppsvatten från tätbebyggelse orsakar

Syftet med det reviderade direktivet är bland annat att effektivisera behandlingen av avloppsvatten i avloppsreningsverk och förbättra vattnens status genom att minska utsläppen av i synnerhet näringsämnen och mikroföroreningar, det vill säga sådana ämnen som är skadliga i låga koncentrationer. Producenterna av läkemedel och kosmetiska produkter ska finansiera avlägsnandet av mikroföroreningar från avloppsvatten. Direktivet förpliktar dessutom till att effektivisera övervakningen av avloppsvatten och utarbeta planer för att till exempel minska bräddning och ställer energieffektivitetskrav på reningsverk.

Definitionen av tätort påverkar reningskraven

I utkastet presenteras en definition av direktivstätort, det vill säga ett område där den belastning som invånarna och företagsverksamheten orsakar förutsätter att avloppsvattnet leds till ett reningsverk och behandlas. Direktivstätorten påverkar vilka reningsverk i Finland som ska omfattas av en effektivare rening av avloppsvatten, eftersom kraven endast gäller avloppsvatten från tätorter av en viss storleksklass. Samtidigt inverkar definitionen på kostnaderna för reningen.

Ändringen av definitionen av tätort påverkar inte de största reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse, det vill säga cirka tio reningsverk. Kraven enligt direktivet ska även i fortsättningen omfatta cirka 80 procent av allt avloppsvatten från tätbebyggelse i Finland. Beslut om tätorter fattas med tio års mellanrum.

Ändringen av definitionen har inga betydande miljökonsekvenser, även om det finns färre direktivstätorter än tidigare. Miljötillstånden för enskilda reningsverk innehåller redan nu samma eller strängare krav på behandling av avloppsvatten än vad direktivet förutsätter.

Fastställande av områden som är känsliga för belastning

En ny skyldighet är att fatta beslut om områden som anses vara känsliga för kväve, fosfor eller både och. För närvarande är hela Finland klassat som ett område som är känsligt för övergödning. Dessutom ska det fattas beslut om områden som är känsliga för mikroföroreningar, där koncentrationerna eller ackumuleringen av mikroföroreningar i avloppsvatten utgör en risk för miljön eller människors hälsa.

Kommunerna ska åläggas att utarbeta planer för dagvattenhantering för direktivstätorter av en viss storlek. Planerna ska syfta till att minska den belastning som orsakas av bräddning från kombinerade avloppsledningar och att åtgärda eventuella betydande föroreningar som orsakas av separat insamlat dagvatten.

Dessutom föreslås en ny möjlighet för reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse att beviljas undantag från de bindande miljömålen för god vattenstatus. Syftet är att underlätta tillståndsförfarandet för nya reningsverksprojekt i situationer där reningsverket inte uppfyller förutsättningarna för miljötillstånd. Möjligheten till undantag kan i enskilda projekt minska kostnaderna för vattentjänstverket, eftersom det kan bli lättare för reningsverksprojektet att få miljötillstånd. Antalet sådana projekt uppskattas vara högst enstaka med några års mellanrum.

Den första delen av genomförandet är på remiss, den andra delen bereds

I utkastet till regeringsproposition föreslås ändringar i miljöskyddslagen, lagen om vattentjänster, lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen och den nya lagen om samhällsbyggande, som är under beredning.
Bland annat kraven på avlägsnande av mikroföroreningar och skyldigheterna i fråga om producentansvar ingår inte i det utkast som nu är på remiss, utan genomförandet av dessa skyldigheter skjuts upp till nästa regeringsperiod. Finland vill gå fram i samma takt som övriga EU-medlemsstater på ett harmoniserat sätt, så att detaljerna kring producentansvaret löses på ett så likartat sätt som möjligt i de olika medlemsstaterna.

Utlåtanden kan lämnas in fram till den 6 juli 2026.

Miljöministeriet presenterar det förslag som skickats på remiss den 5.6.2026 kl. 14–15.30 via Teams. Mer information om evenemanget publiceras på sidan ym.fi/tapahtumat.

Mer information

Milka Parviainen
specialsakkunnig
tfn 0295 250 037
fornamn.efternamn@gov.fi

Ari Kangas
miljöråd
tfn 0295 250 340
fornamn.efternamn@gov.fi

Erja Werdi
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 312
fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

De nordiska länderna och Indien intensifierar sitt samarbete

statsrådets kommunikationsavdelning — Tue, 19 May 2026 16:47:00 GMT

Vid toppmötet diskuterades förutom handelsrelationer också aktuella internationella frågor och FN-frågor. Statsminister Orpo höll ett inledande anförande inför diskussionen om det internationella geopolitiska läget.

”Den internationella omvärlden är inne i en snabb och svårförutsägbar omvälvning. Säkerheten, ekonomin och tekniken är allt tätare sammanlänkade. Den regelbaserade internationella ordningen utmanas allt mer lättvindigt. Jag betonade att de nordiska länderna och EU är pålitliga samarbetspartner. Tillsammans med Indien försvarar vi den regelbaserade internationella ordningen och bygger upp partnerskap”, berättar statsminister Orpo.

Vid mötet kom man överens om att Finland står värd för nästa toppmöte mellan de nordiska länderna och Indien. Föregående möten hölls i Stockholm 2018 och i Köpenhamn 2022.

Före toppmötet hade statsminister Orpo ett enskilt möte med Indiens premiärminister Narendra Modi. Statsminister Orpo och premiärminister Modi träffades senast i februari i Indien.

”Det strategiska partnerskap inom digitalisering och hållbarhet som Finland och Indien kom överens om i mars är ett viktigt framsteg i relationerna mellan våra länder. Vårt mål är att öka handelsutbytet åtminstone till det dubbla från nuvarande cirka tre miljarder euro. Finland erbjuder Indien kunnande i världsklass för att stödja landets dynamiska utveckling. Vi banar väg för finländska företag”, säger statsminister Orpo.

Finländskt kunnande lyfts också fram i höst när Indien står värd för Världsforumet för cirkulär ekonomi.

De nordiska statsministrarna samlades också till ett eget möte i Oslo för att diskutera aktuella säkerhetspolitiska frågor, såsom stödet till Ukraina och Natofrågor.

Mer information: Laura Quist, statsministerns diplomatiska rådgivare, tfn 050 439 1677, och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden och internationella ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli

]]>

Finland stöder via WHO:s landprogram rehabiliteringen av de som skadats i kriget i Ukraina

social- och hälsovårdsministeriet — Tue, 19 May 2026 12:30:00 GMT

Social- och hälsovårdsminister Wille Rydman och Ukrainas hälsominister Viktor Liashko träffades i samband med generalkonferensen i Geneve. Under mötet diskuterades stödet till Ukraina.

Under sidoevenemanget bekräftade Finland sitt fortsatta politiska och materiella stöd till Ukraina och dömde Rysslands attacker mot hälso- och sjukvården och civilbefolkningen.

Finland presenterade också sitt nya finansiella stödpaket för rehabiliteringen av krigsoffer och patienter. Hjälpen ska ges via WHO:s landprogram. Rehabiliteringen är en av prioriteringarna i WHO:s program för Ukrainas hälsosektor 2026.

Som en följd av Rysslands anfallskrig är antalet skadade människor i Ukraina mycket stort. Under de tre första krigsåren registrerades det flera än 390 000 krigsskador. Enligt Ukrainas hälsominister behöver över 250 000 patienter rehabilitering varje år. Bland dem finns det bland annat 12 000 patienter med ryggmärgsskador.

Mer information:

Nuutti Hyttinen, minister Rydmans specialmedarbetare, tfn 0295 163 403, fornamn.efternamn@gov.fi
Tita Korvenoja, direktör för internationella ärenden, tfn 0295 163 570, fornamn.efternamn@gov.fi
Outi Kuivasniemi, råd för internationella ärenden, tfn 0295 163 117, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Utkast till ny lag om försvarsuppfinningar på remiss

arbets- och näringsministeriet — Tue, 19 May 2026 10:47:00 GMT

Med försvarsuppfinning avses en uppfinning som är av stor betydelse för landets försvar och vars sekretess är nödvändig med tanke på landets försvar.

Lagen ska innehålla bestämmelser om bland annat sekretessbeläggande av försvarsuppfinningar efter det att patentansökan har gjorts, om behandlingen vid Patent- och registerstyrelsen av ansökningar och om skyldigheten att göra den första patentansökan som nationell ansökan hos Patent- och registerstyrelsen.

Ett myndighetsbeslut om sekretess begränsar patentsökandens rätt att fritt utnyttja sin uppfinning. Begränsningen är dock lindrigare med tanke på patenthavarens egendomsskydd än expropriationsbestämmelsen i den gällande lagen. Lagen tillämpas även i fortsättningen under normala förhållanden och tryggar staten endast de rättigheter som staten nödvändigtvis behöver under fredstid.

Revideringen gör det möjligt för finländska patenthavare att äga de försvarsuppfinningar som omfattas av sekretessbeslut och att söka patent på dem med stöd av Natos avtal om uppfinningar. Avtalet gäller ömsesidigt säkerställande av sekretess för försvarsrelaterade patentansökningar och avtalet förpliktar inte Natos medlemsstater att revidera sin lagstiftning på det föreslagna sättet. I de flesta Natoländer kan privata aktörer dock äga sekretessbelagda försvarsuppfinningar.

Den nya lagen ersätter den gällande lagen om uppfinningar av betydelse för landets försvar. Lagen ska endast innehålla de bestämmelser som behövs för att trygga särskilda intressen inom landets försvar till den del de inte beaktas tillräckligt i patentlagen. Den föreslagna lagen har ett nära samband med totalreformen av patentlagen och avses träda i kraft samtidigt som den nya patentlagen.

Mer information:
Tanja Müller, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7068

]]>

Regeringsproposition om godkännande och sättande i kraft av en överenskommelse om social trygghet mellan Finland och Uruguay på remiss

social- och hälsovårdsministeriet — Tue, 19 May 2026 10:20:00 GMT

Allt fler finländska arbetstagare har utstationerats i Uruguay bland annat på grund av investeringar i skogsindustrin. Eftersom rörligheten mellan länderna ökar har behovet av en gemensam överenskommelse om social trygghet ökat.

Finland och Uruguay undertecknade i fjol en överenskommelse om social trygghet mellan länderna, som gäller arbetspensionerna för arbetstagare och företagare som rör sig från ett land till ett annat. I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner avtalet och antar en lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen.

Överenskommelsen underlättar rörligheten mellan länderna

I och med överenskommelsen om social trygghet kan de arbetstagare som utstationerats i någotdera landet i högst två år fortfarande omfattas av arbetspensionsförsäkringen i ursprungslandet och sålunda befrias från stationeringslandets pensionsavgifter. Tiden kan förlängas med två år genom förhandsgodkännande från Pensionsskyddscentralen och den behöriga myndigheten i Uruguay.

Genom överenskommelsen säkerställs det också att de arbetspensioner som tjänats in betalas ut mellan länderna. Dessutom innehåller överenskommelsen i enlighet med internationell praxis bestämmelser om beaktande av försäkringsperioder, beräkning av pensioner, verkställigheten av överenskommelsen och administrativt samarbete.

Ikraftträdandet av överenskommelsen förutsätter att båda länderna ratificerar den. Överenskommelsen ska träda i kraft den första dagen i den tredje månaden efter den månad då fördragsstaterna underrättat varandra om att deras respektive konstitutionella krav för ikraftträdandet av överenskommelsen har fullgjorts. Bestämmelser om ikraftträdandet av den föreslagna lagen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Begäran om utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av överenskommelsen med Uruguay om social trygghet (utlåtande.fi)

Mer information:

Silja Dahlgren, jurist, tfn 0295 163 391, fornamn.efternamn@gov.fi (inte anträffbar 29.5–5.6)
Henna Huhtamäki, direktör, tfn 0295 163 072, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Arbetsmarknadsprognos: Långtidsarbetslösheten börjar minska efter sommaren 2026

arbets- och näringsministeriet — Tue, 19 May 2026 07:00:00 GMT

Arbets- och näringsministeriet publicerade sin senaste kortsiktiga arbetsmarknadsprognos den 19 maj 2026. Den väntade vändningen till det bättre när det gäller sysselsättning och arbetslöshet har fördröjts i och med att de ekonomiska utsikterna har försämrats. Den nya prognosen sträcker sig till utgången av 2028.

Sysselsättningen börjar öka, men arbetslösheten förblir hög

En vändning mot ökad sysselsättning pågår redan, men vändningen sker långsamt. Under de närmaste åren kommer ökningen att synas tydligare. Sysselsättningen ökar enligt prognosen med 18 000 sysselsatta år 2027 och med 25 000 sysselsatta år 2028.

Arbetslöshetsgraden bedöms bli hög på kort sikt. Enligt prognosen är sysselsättningsgraden i genomsnitt 10,2 procent år 2026. Arbetslöshetsgraden sjunker nästa år till 9,8 procent 2025 till 9,3 procent 2028.

Bakom den höga arbetslöshetsgraden ligger den växande arbetskraften. Utbudet av arbetskraft har ökat betydligt samtidigt som efterfrågan på arbetsmarknaden har varit svag. Arbetskraften har ökat särskilt på grund av att äldre i allt högre grad deltar på arbetsmarknaden. Befolkningen i arbetsför ålder förutspås inte öka nämnvärt under de närmaste åren. Invandringen beräknas återgå till 2021 års nivå. Invandringen minskar jämfört med tidigare år i synnerhet på grund av att arbetskraftsinvandringen och invandringen av ukrainare som får tillfälligt skydd minskar.

När det gäller långtidsarbetslösheten kan man skönja en vändning till det bättre

Långtidsarbetslösheten förutspås börja minska tidigare och snabbare än i de två föregående arbetsmarknadsprognoserna. Enligt den nuvarande prognosen kommer antalet långtidsarbetslösa att stiga till cirka 144 000 personer sommaren 2026, men därefter börja minska.

Regionalt sett förutspås arbetslösheten minska snabbast i Lappland och Kajanaland. Den svagaste utvecklingen förutspås å sin sida i Kymmenedalen och Nyland.

I hela landet beräknas antalet arbetslösa arbetssökande inom sysselsättningstjänsterna börja minska under första hälften av nästa år.

De viktigaste prognosresultaten:

År	2026*	2027*	2028*
Sysselsättningsgrad 20–64 år	76,0 %	76,4 %	77,0 %
Sysselsättningsgrad 15–64 år	71,4 %	71,8 %	72,3 %
Sysselsatta 15–74 år	2 592 000	2 610 000	2 635 000
Arbetslöshetsgrad	10,2 %	9,8 %	9,3 %
Arbetskraftsandel	69,2 %	69,4 %	69,6 %
Arbetslösa arbetssökande	342 000	338 000	324 000
Långtidsarbetslösa	141 000	138 000	129 000
Ungdomsarbetslösa	42 000	43 000	41 000

*prognos

Vad är en arbetsmarknadsprognos?

Arbets- och näringsministeriet utarbetar en kortsiktig arbetsmarknadsprognos två gånger om året. Prognosen baserar sig på en statistisk tidsserieanalys. I analysen används Statistikcentralens arbetskraftsundersökning, UF-centrets arbetsförmedlingsstatistik, statistik över nationalräkenskaperna, befolkningsstatistik och befolkningsprognoser, Migrationsverkets statistik samt finansministeriets ekonomiska prognos.

Mer information:
Liisa Larja, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7036 (efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning)
Erno Mähönen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7083 (arbetslöshet och utbud av arbetskraft)
Juho Peltonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7119 (invandring)

]]>

De statsägda bolagens klimatarbete framskrider, men identifieringen av risker för de mänskliga rättigheterna är bristfällig

statsrådets kommunikationsavdelning — Tue, 19 May 2026 07:00:00 GMT

Staten följer på portföljnivå hur hållbarhetsförväntningarna hos staten som ägare har uppfyllts. Av det ägarpolitiska principbeslutet framgår vilka förväntningar staten som ägare har på bolagens hållbara affärsverksamhet, till exempel hur bolagen förutsätts beakta klimatmässiga, naturmässiga och sociala konsekvenser och risker. Den statliga ägarens hållbarhetsprogram är ett år 2024 lanserat verktyg för att följa upp dessa förväntningar och omsätta dem i praktiken.

På basis av kraven i principbeslutet har man formulerat följande sex prioriteringar i programmet:

klimatvänlighet och en grön omställning
biologisk mångfald
hållbarhet i värdekedjorna och iakttagande av tillbörlig aktsamhet
respekt för de mänskliga rättigheterna genom hela värdekedjan
en ansvarsfull roll som arbetsgivare samt mångfald i arbetslivet
hållbarhet i ersättningspolicyn.

”Dessa sex prioriteringar påverkar i hög grad bolagens konkurrenskraft och ägarvärde, och de innebär såväl betydande möjligheter som risker på bolagsportföljens nivå. Därför har staten som ägare beslutat att särskilt fokusera på uppföljning och främjande av prioriteringarna i programmet”, säger överdirektör Maija Strandberg, som är avdelningschef vid avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.

Bolagsportföljens totala utsläpp minskade med 10 procent på ett år

Statens mål som ägare är att de totala utsläppen från bolagsportföljen ska minska. Statens bolagsportfölj har en stark betoning på energisektorn, och därför är det viktigt att bolagen har ambitiösa mål och åtgärder för att minska utsläppen. Därtill är det viktigt att följa hur utsläppen utvecklas. År 2025 minskade bolagens totala absoluta utsläpp redan för tredje året i rad. De totala utsläppen var 47 (52) miljoner ton CO2-ekvivalenter, det vill säga 10 procent mindre än året innan.

”Den statliga ägarens förväntningar på bolagen utgår från att hållbar affärsverksamhet är bra både för miljön och för bolagens affärsverksamhet – och därmed också för ägarvärdet. Vi anser att det är lönsamt för bolagen att utveckla affärsverksamhet med låga utsläpp och ta vara på möjligheterna med den gröna omställningen”, berättar konsultativa tjänstemannen Katariina Sillander, som ansvarar för hållbarhetsutveckling vid avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.

Vid utgången av 2025 hade 35 procent av de statsägda bolagen utsläppsminskningsmål baserade på klimatvetenskap. För ägaren är det också viktigt att utsläppsintensiva bolag i sina ersättningssystem för ledningen sätter upp mål som gäller klimatpåverkan. År 2025 hade tio av de statsägda bolag som orsakar mest utsläpp satt upp klimatmål med anknytning till incitamenten för ledningen.

Brister förekommer i identifieringen av risker för de mänskliga rättigheterna

Arbetet med de mänskliga rättigheterna behöver fortfarande stärkas i merparten av bolagen. År 2025 uppgav 43 procent av bolagen att de gjort en bedömning av riskerna och konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna, vilket motsvarar situationen året innan.

”Många kan felaktigt tro att kränkningar av de mänskliga rättigheterna främst sker i avlägsna länder och långt ned i leveranskedjorna. Oönskade fenomen, till exempel en svag arbetarskyddskultur, diskriminering eller utnyttjande kopplat till arbetsrelaterad invandring och utländska underleverantörer, kan förekomma också i Finland. Därför är det viktigt att varje bolag oavsett storlek och verksamhetsområde identifierar riskerna och planerar metoder för att hantera dem”, säger Katariina Sillander.

Ägarstyrningen gjorde 2025 också en egen kartläggning på portföljnivå av bolagens eventuella negativa konsekvenser och risker för de mänskliga rättigheterna. Avsikten var att identifiera de bolag som på grund av sitt verksamhetsområde, sin internationella verksamhet, sin underleverantörskedja eller sin säsongsbetoning löper större risk för potentiella kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

”I analysen granskade vi inte bara bolagens risker utan också deras beredskap att hantera olika negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna genom hela värdekedjan. I kartläggningen identifierade vi de bolag vars arbete med de mänskliga rättigheterna ägaren bör följa och vid behov diskutera med bolagets ledning. Det är också viktigt för ägaren att iaktta tillbörlig aktsamhet”, säger Katariina Sillander.

Den statliga ägaren för en dialog med bolagens ledning

Utöver en lägesbild på portföljnivå analyserar staten som ägare varje bolags hållbarhetsarbete för att identifiera hur hållbarheten påverkar bolagets affärsverksamhet och ägarvärde. Slutsatserna av analysen gås igenom när tjänstemännen inom ägarstyrningen träffar bolagens ledning.

Närmare information om den statliga ägarens hållbarhetsprogram och hur det framskrider finns i bilaga 4 till regeringens årsberättelse.

Mer information: Maija Strandberg, överdirektör, avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli, tfn 050 407 8423, och Katariina Sillander, konsultativ tjänsteman, tfn 050 569 0902

Statsrådets e-postadresser har formen fornamn.efternamn(a)gov.fi.

]]>