Statsrådets pressmeddelanden

OSSE ska undersöka Rysslands indoktrinering och militarisering av ukrainska barn

utrikesministeriet — Thu, 14 May 2026 11:07:00 GMT

Situationen för miljontals ukrainska barn i de ryskockuperade områdena och tvångsförflyttningar av barn till Ryssland har varit föremål för internationell uppmärksamhet sedan anfallskrigets början.

De experter som utsetts till mekanismen kommer att utreda Rysslands handlingar mot ukrainska barn, det vill säga indoktrinering, militarisering, tvång samt fysiskt och psykiskt våld. Ytterligare kommer experterna att utreda andra medel som Ryssland använder för att till exempel utplåna ukrainsk identitet. Med indoktrinering avses att ensidigt inpränta lärdomar och uppfattningar i barnens medvetande utan att de får ifrågasätta dem.

Den oberoende rapporten är tänkt att vara klar i mitten av juli.

Moskvamekanismen är en del av ansvarsskyldighetsarbetet

Finland har tillsammans med det internationella samfundet konsekvent betonat ansvarsskyldigheten under det ryska anfallskriget.

Den nu startade mekanismen är en fortsättning på mekanismen 2023 som undersökte tvångsförflyttningar av barn från Ukraina till de ryskockuperade områdena eller till Ryssland. Enligt rapporten har Ryssland gjort sig skyldigt till kränkningar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, vilka i vissa fall är grova och också uppfyller kriterierna för krigsförbrytelse. Tvångsförflyttning av barn kan därtill uppfylla rekvisitet för brott mot mänskligheten.

Moskvamekanismen tillämpas nu för sjätte gången under anfallskriget.

I april och juli 2022 gällde mekanismerna kränkningar av mänskliga rättigheter på allmän nivå, våren 2023 tvångsförflyttning av barn, våren 2024 Rysslands godtyckliga arresteringar av ukrainska civila och hösten 2025 behandling av krigsfångar.

Finland har medverkat aktivt i att inleda alla dessa mekanismer. Situationen för ukrainska barn och arbetet för att få dem hem till Ukraina var en prioritet också under Finlands ordförandeskap i OSSE 2025.

Vad är Moskvamekanismen?

Moskvamekanismen är OSSE:s verktyg för att övervaka tillämpningen av åtagandena inom den mänskliga dimensionen i de deltagande länderna.

Den rapport som tas fram inom ramen för mekanismen ger de deltagande länderna en opartisk expertbedömning och rekommendationer för kännedom och allmänt bruk.

Mekanismen bidrar till dialogen och den gemensamma utvärderingen av åtagandena inom OSSE.

Mer information

Pilvi Taipale, teamledare, enheten för politiska frågor om mänskliga rättigheter, tfn 0295 350 815
Leena Saarikoski, teamledare, ständiga representationen vid OSSE, tfn +43 660 319 6855

]]>

Rysslands ansvarsskyldighet och stärkande av demokratin på dagordningen för Europarådets möte

utrikesministeriet — Thu, 14 May 2026 07:00:00 GMT

Det årliga utrikesministermötet fokuserar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Rysslands ansvarsskyldighet. Inom ramen för Europarådet ska inrättas en specialdomstol för att behandla aggressionsbrottet mot Ukraina. Syftet är att på mötet i Chișinău inrätta ett utvidgat delavtal om domstolens administration och finansiering som möjliggör ländernas stöd till domstolen. Finland har medverkat aktivt i den kärngrupp som berett avtalet och har också meddelat sin avsikt att ansluta sig till avtalet.

”Europarådet skapar en rättslig ram för att ställa Ryssland till svars för anfallskriget mot Ukraina. Detta är ett bra exempel på organisationens omfattande arbete för att försvara det internationella människorättssystemet, demokratin och rättsstatsprincipen. Detta arbete är särskilt värdefullt just nu”, säger statssekreterare Pasi Rajala.

Fokus ligger särskilt på informationspåverkan och störningar från utlandet, vilka också riktar sig mot de europeiska samhällena och valprocesserna. På mötet fastställs metoder för att stärka de demokratiska institutionerna, säkra tillförlitliga val och förbättra samhällenas förmåga att reagera på hybridhot.

Avsikten är också att godkänna en politisk deklaration om migration och tillämpning av Europakonventionen samt tilläggsprotokollet till Warszawakonventionen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Europarådets första strategi för yttre förbindelser kommer också att godkännas på mötet. Syftet med strategin är att främja organisationens värden också utanför medlemsländerna. Ordförandeskapet för Europarådets ministermöte övergår från Moldavien till Monaco.

Europarådet är Europas äldsta politiska samarbetsorganisation med 46 länder. Finland anslöt sig till organisationen 1989. Organisationen har en central roll där det gäller att försvara demokratin, rättsstaten och det internationella människorättssystemet och ställa upp människorättsstandarder.

Mer information

Pilvi Taipale, ambassadråd, enheten för politiska frågor om mänskliga rättigheter, tfn 0295 350 815
Tanja Leikas-Bottà, enhetschef, enheten för politiska frågor om mänskliga rättigheter, tfn 0295 350 292
Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Parlamentarisk arbetsgrupp diskuterade finansieringen av välfärdsområdena

finansministeriet — Wed, 13 May 2026 13:48:00 GMT

Vid arbetsgruppens andra möte hördes anföranden om läget inom de offentliga finanserna, grunderna för finansieringsmodellen för välfärdsområdena samt utsikterna för välfärdsområdenas finansiering och ekonomi under de kommande åren. Budgetchef Mika Niemelä konstaterade att ett starkt engagemang för förfarandena enligt det parlamentariska skuldbromssavtalet erbjuder en möjlighet att få de offentliga finanserna på en hållbar grund. Detta förutsätter även åtgärder av välfärdsområdena.

Vid mötet granskades välfärdsområdenas finansieringsmodell bland annat med tanke på främjandet av välfärd och hälsa, den sporrande effekten och de utvecklingsåtgärder som vidtagits under regeringsperioden. Välfärdsområdenas ekonomiska omständigheter har differentierats och differentieringsutvecklingen bedöms fortsätta under de närmaste åren. Tillväxtutsikterna för finansieringen är begränsade. Med tanke på systemets ekonomiska hållbarhet är det viktigt att incitamenten för att dämpa kostnadsökningen kvarstår i alla regioner även i fortsättningen.

”Vi har nu några års erfarenhet av hur finansieringsmodellen för välfärdsområdena fungerar. Under denna valperiod ökar välfärdsområdenas finansiering totalt med ca 4,5 miljarder euro. Det är med tanke på skuldbromsen och de offentliga finanserna nödvändigt att kostnadsutvecklingen kan hållas tillbaka under de kommande åren. Samtidigt måste man kunna rätta till defekterna i finansieringsmodellen och skillnaderna mellan regionerna”, konstaterar arbetsgruppens ordförande, kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.

Mer information:
Alexis Vartiainen, minister Ikonens specialmedarbetare, tfn 0295 530 176, alexis.vartiainen(at)gov.fi
Antto Korhonen, finansråd, FM, tfn 0295 530 547, antto.korhonen(at)gov.fi

]]>

På remiss: Tillsynslagen ändras för att stärka klient- och patientsäkerheten och personalens språkkunskaper

social- och hälsovårdsministeriet — Wed, 13 May 2026 12:28:00 GMT

Det viktigaste med ändringarna är att man betonar tjänsteproducenternas skyldighet att se till att personalen har tillräckliga språkkunskaper. Klient- och patientsäkerheten ska säkerställas genom att se till att klienterna och patienterna förstår de tjänster som de får och att deras språkliga rättigheter tillgodoses.

Samtidigt förtydligas tjänsteproducenternas ansvar när det gäller att genom egenkontrollen se till att kraven på språkkunskaper uppfylls.

Klient- och patientsäkerheten och egenkontrollen stärks

Tillsynslagens tillämpningsområde utvidgas så att det gäller också kommunernas uppgift med främjandet av välfärd och hälsa, och rättigheterna inom egenkontrollen att få åtkomst till och få granska uppgifter preciseras.

Det föreslås också bestämmelser om kontroll av brottslig bakgrund när det gäller hyrpersonal som arbetar inom hälso- och sjukvårdstjänsterna för äldre och personer med funktionsnedsättning.

I propositionen föreslås också bestämmelser om de uppgifter som Österbottens välfärdsområde ska ha som nationell expertmyndighet inom klient- och patientsäkerhet och om styrningen och finansieringen av uppgifterna. Avsikten är att stärka den nationella verksamheten för utvecklingen och styrningen av klient- och patientsäkerheten.

Bestämmelserna om sådana tjänsteproducenter som består av en enda person ska fortsätta gälla

Samtidigt föreslås det också att de gällande temporära bestämmelserna om sådana tjänsteproducenter som består av en enda person ska fortsätta gälla med syftet att trygga tillgången till tjänster. Bestämmelserna som gör det lättare för dem att bedriva verksamhet ska fortsätta och små tjänsteproducenter ska under vissa villkor fortfarande kunna inleda sin verksamhet eller genomföra väsentliga förändringar i verksamheten innan registreringsbeslutet fattats.

Samtidigt ska ikraftträdandet av bestämmelserna om registrering av offentliga tjänsteproducenter skjutas upp så att man bättre kan planera hur registreringsförfarandet kan utvecklas.

Lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2027. En del bestämmelser ska gälla fram till utgången av 2030.

Begäran om utlåtande på lausuntopalvelu.fi:

Utkast till regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lag om tilsyn över social- och hälsovården och 6 § i lag om Enheten för utredning av grå ekonomi

Mer information:

Maija Iles, regeringsråd, tfn 0295 163 036, fornamn.efternamn@gov.fi
Jaska Siikavirta, tfn 0295 163 394, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Social- och hälsovårdsministeriet bereder bestämmelser om DigiFinland Oy

social- och hälsovårdsministeriet — Wed, 13 May 2026 11:34:00 GMT

Syftet med ändringen är att det krav på en 10 procents minimiägarandel för anknutna enheter som föreslås i upphandlingslagen inte ska tillämpas på DigiFinland Oy. I och med lagändringen kan DigiFinland även i fortsättningen vara en anknuten enhet som är gemensam för staten, välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen. Den föreslagna ändringen gäller social- och hälsovårdssektorn.

DigiFinland Oy är ett bolag med specialuppgifter som ägs av finska staten, välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen. Finska staten äger minst 33,46 procent av bolaget, och de resterande andelarna är jämnt fördelade mellan välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen.

Social- och hälsovårdsministeriet kommer att begära utlåtanden om utkastet till propositionen i sommar. Det informeras separat om remissen senare.

Mer information:

Sini Huikuri, jurist, tfn 029 563 018, fornamn.efternamn@gov.fi
Outi Äyräs-Blumberg, konsultativ tjänsteman, tfn 029 5163 260 fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Utbildning, innovationer och ekonomisk tillväxt i fokus vid framtidsforumet för de minst utvecklade länderna i Helsingfors

utrikesministeriet — Wed, 13 May 2026 11:22:00 GMT

Evenemanget samlar beslutsfattare, forskare, den privata sektorn och andra samhällsaktörer för att diskutera lösningar på de utmaningar som de minst utvecklade länderna står inför när det gäller att främja hållbar utveckling.

”Det nuvarande geopolitiska läget understryker betydelsen av multilateralt samarbete. Vid LDC Future Forum strävar Finland, FN och de minst utvecklade länderna tillsammans efter att hitta lösningar som stöder hållbar utveckling”, säger utrikesminister Elina Valtonen.

”Genom att kombinera finländska företags kunnande med utvecklingspolitikens mål kan man bidra till att nya marknader växer fram och skapa arbetstillfällen i utvecklingsländerna. Samtidigt stärker man de lokala aktörernas möjligheter att få arbete i sina hemländer och betonar utbildningens centrala betydelse som stöd för hållbar utveckling, säger utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio.

Forumet är en del av den serie med fem LDC Future Forum som arrangeras av Finland och FN. Det första forumet hölls i Helsingfors år 2024. FN-partner är den höga representantens kansli för de minst utvecklade länderna (UN-OHRLLS) och i år också bland annat forskningsinstitutet UNU-WIDER i Helsingfors och OECD Development Center.

Republikens president Alexander Stubb deltar i evenemanget onsdagen den 20 maj. De minst utvecklade länderna, dvs. LDC-länderna (Least Developed Countries), representeras på ministernivå av bland annat Moçambique och Guinea. Från FN deltar till exempel undergeneralsekreterare Rabab Fatima och Unicefs vice generaldirektör Kitty van der Heijden. Deltagare från cirka 30 LDC-länder väntas delta i mötet.

Framtidsforumets program och information om forumet finns på webbplatsen för UN-OHRLLS.

Mer information

Jenny Haukka, ställföreträdande enhetschef, tfn +358 2 953 511 09
Maria Suokko, enhetschef, tfn +358 295 350 585
Kaisa Arkkila, ansvarig tjänsteman, tfn +358 295 351 003

]]>

Regeringens proposition om principerna för tjänsteutbudet har överlämnats till riksdagen

social- och hälsovårdsministeriet — Wed, 13 May 2026 11:08:00 GMT

Propositionen gäller både hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen, och de föreslagna principerna är behovet, säkerheten, verkningsfullheten och kostnadseffektiviteten, och likabehandling och människovärdets okränkbarhet är genomgående principer.

Besluten om huruvida en tjänst ska höra till tjänsteutbudet eller inte ska dock alltid fattas på basis av en helhetsbedömning. 

Målet är likabehandling och bästa möjliga hälsofördel

Syftet med att fastställa principer för tjänsteutbudet är bland annat att inom social- och hälsovården uppnå bästa möjliga hälsofördelar och hälsa och välfärd för befolkningen som helhet.  

Syftet med principerna är också att främja likabehandlingen av klienter, patienter, befolkningsgrupper och regioner genom att förenhetliga förfaranden och införa så effektiva tjänster och metoder som möjligt.

Rollerna vid det nationella och regionala verkställandet

Principerna för tjänsteutbudet ska tillämpas vid den nationella styrningen av tjänsternas innehåll och till exempel vid beslutsfattandet i Tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården (Palko).
I välfärdsområdena är de ledande läkarna och de ledande tjänstemännen inom socialvården i en central roll.

Bakgrund

Den försämrade försörjningskvoten och de ökade förväntningarna och önskningarna om nya tjänster och metoder inom social- och hälsovården inverkar på finansieringen för social- och hälsovården.

Social- och hälsovårdslagstiftningen innehåller redan nu många principer, men det är oklart vilka principer som är de mest väsentliga när tjänsteutbudet ska avgränsas och tjänsterna prioriteras.
När principerna för tjänsteutbudet sammanställs ger de en tydlig värdebaserad ram som stöder beslutsfattandet och innehållsstyrningen både på nationell och på regional nivå.

Målet är att bestämmelserna om principerna för tjänsteutbudet ska träda i kraft vid ingången av 2027.

Hallituksen esitys eduskunnalle sosiaali- ja terveydenhuollon periaatteita koskevaksi lainsäädännöksi

Mer information

Kaisa-Maria Kimmel, jurist, tfn 0295 163 551, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

THL får en större roll i styrningen av social- och hälsovården i välfärdsområdena

social- och hälsovårdsministeriet — Wed, 13 May 2026 10:54:00 GMT

I förordningen preciseras THL:s ansvar i de sakkunniguppgifter som stöder styrningen av social- och hälsovården i välfärdsområdena och i utvecklingen av informationsproduktionen för styrningen. Förordningen träder i kraft den 1 juni 2026.

Ändringar i ministeriets och THL:s arbetsfördelning

Revideringen av förordningen hänför sig till omorganiseringen av THL:s och social- och hälsovårdsministeriets uppgifter inom styrningen av välfärdsområdena. THL ska i fortsättningen få större ansvar för de sakkunniguppgifter som stöder styrningen av välfärdsområdena och för utvecklingen av informationsproduktionen.

Social- och hälsovårdsministeriets ska ansvara för de strategiska och övriga uppgifter inom styrningen av välfärdsområdena som det föreskrivs om i lagen om ordnande av social- och hälsovård eller som särskilt föreskrivits eller bestämts att ministeriet ska sköta.

Uppgifterna som stöder styrningen av välfärdsområdena och uppgifterna för utvecklandet av informationsproduktionen för styrningen ska överföras från social- och hälsovårdsministeriet till THL med tjänster, personal och löner. Från THL överförs sammanlagt 8 personers uppgifter och anslag. Ärendet har därför beretts genom ett samarbetsförfarande vid social- och hälsovårdsministeriet i enlighet med lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar.

Reformen baserar sig på det mål i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering som gäller att utveckla och förtydliga strukturerna för styrningen av välfärdsområdena. Beredningen under år 2025 leddes av tillfälliga understatssekreteraren för den nationella styrningen av välfärdsområdena Marina Erhola. En omfattande utvecklingsplan som utarbetades under hennes ledning publicerades i mars 2025.

Ett av åtgärdspaketen i planen gällde att klargöra verksamhetsprinciperna för och samordningen av samarbetet mellan THL och de ministerier som styr välfärdsområdena, att skapa tydliga verksamhetsmodeller för samarbetet mellan social- och hälsovårdsministeriet och THL och att stärka THL:s roll i informationsstyrningen.

Mer information:

Minna Saario, avdelningschef, tfn 0295 163 146 (styrning av välfärdsområdena)
Pasi Pohjola, strategidirektör, tfn 0295 163 585 (THL resultatstyrning)
Liisa Perttula, personal- och förvaltningsdirektör, tfn 0295 163 521 (personalöverföring)

]]>

Ändringar i antalet år för bestämning av permanent gräsmark

jord- och skogsbruksministeriet — Wed, 13 May 2026 10:48:00 GMT

Som areal med permanent gräsmark räknas i fortsättningen arealer där det växer gräsväxter eller andra vallfoderväxter på över 50 procent av jordbruksskiftets areal och som inte har ingått i gårdsbruksenhetens växtföljd under minst sju år. Ändringen förbättrar planeringen av växtföljden och förtydligar ställningen för fodervall som används aktivt och gör det möjligt att hålla sådan kvar i gårdens växtföljd bättre än tidigare. Syftet med ändringen är att förenkla genomförandet av EU-lagstiftningen.

Arealen börjar räknas som permanent gräsmark vid ingången av det åttonde året, när det på arealen först under sju på varandra följande år har hållits växter som samlar vallår. De växter som samlar vallår är liksom tidigare: naturvårdsvall som omfattas av stöd för miljösystem, betesvall, naturbete och naturäng, fodervall, frövall, skyddsremsa, grönträda (vall och äng), gröngödslingsvall (inklusive gröngödslingsvall som omfattas av stöd för miljösystem) och vall på torvåkrar som omfattas av miljöersättning.

Skyddszoner som omfattas av miljöersättning fryser fortsättningsvis beräkningen av vallår och samlar alltså inte vallår. Markeringen av ett skifte som permanent gräsmark försvinner och antalet vallår nollas, när det meddelas att det på skiftet odlas en växt som varken samlar vallår eller fryser beräkningen av vallåren.

Om över 50 procent av arealen av ett jordbruksskifte består av gräsväxter eller andra vallfoderväxter, kan det på jordbruksskiftet med permanent gräsmark finnas även andra växter som kan användas för betesgång och växter som lämpar sig som foder för produktionsdjur än gräs- och vallfoderväxter, av vilka lövbuskar och plantor av lövträd får finnas enskilt eller i små grupper.

Finland har förbundit sig att bevara permanent gräsmark till minst tio procent jämfört med referensarealen 2018. Om arealen permanent gräsmark sjunker under det avtalade, tas ett återställningsförfarande i bruk. Endast om förfarandet tas i bruk kan det krävas av jordbrukarna att de bibehåller sina arealer med permanent gräsmark. Förfarandet tas i bruk först när hela landets areal av permanent gräsmark minskar med över tio procent jämfört med referensarealen 2018.

Mer information vid jord- och skogsbruksministeriet:
Riikka Knaapi, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 001
Suvi Ruuska, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 248

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn(at)gov.fi

]]>

Maximibeloppen för BSP-räntestödslån höjs och de regionala gränserna förtydligas

miljöministeriet — Wed, 13 May 2026 10:47:00 GMT

”Många finländare drömmer om att köpa sin första bostad. Ändringarna i BSP-systemet gör det möjligt för allt fler som planerar ett sådant köp. Övergången till två maximibelopp gör systemet tydligare, och större lånebelopp kan stödja möjligheterna att skaffa en bostad”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Genom de godkända förordningarna preciseras villkoren för systemet för bostadssparande och borgensavgiften för statsborgen för bostadslån i enlighet med den nya lagstiftningen.

Reformen ändrar inte de centrala villkoren i BSP-systemet. Nivån på räntestödet och den ränta och tilläggsränta som betalas på insättningar på bostadssparkontot förblir oförändrade.

Tydligare lånegränser och högre maximibelopp

I reformen slopas flera tidigare regionala lånegränser. I fortsättningen tillämpas endast två regionala lånegränser på BSP-räntestödslån. Detta gör systemet mer överskådligt och enhetligt i hela Finland.

Den högre maximigränsen gäller Esbo, Helsingfors, Grankulla, Uleåborg, Tammerfors, Åbo och Vanda. I dessa städer är maximibeloppet för ett BSP-räntestödslån 230 000 euro för en låntagare och 345 000 euro för två låntagare. I alla andra kommuner är maximibeloppet 160 000 euro för en låntagare och 240 000 euro för två låntagare.

I Helsingfors förblir maximibeloppet för BSP-räntestödslån oförändrat. I övriga städer och kommuner höjs maximibeloppen.

I fortsättningen görs BSP-insättningarna månatligen

Insättningar på bostadssparkontot ska i fortsättningen göras månatligen. Den månatliga insättningen är minst 50 euro och högst 1 500 euro. Ändringen motsvarar bättre månadsinkomster och underlättar planeringen av sparandet.

Den som har ingått ett bostadssparavtal före lagens ikraftträdande kan, om så önskas, fortsätta spara med kvartalsvisa insättningar.

Borgensavgiften för statsborgen förblir oförändrad

Borgensavgiften för statsborgen för bostadslån förblir oförändrad, det vill säga 2,5 procent. Borgensavgift tas inte ut för BSP-lån.

Förordningar och uppgifter om statsrådets beslutet:
Statsrådets förordningar om bostadssparsystemet och borgensavgiften för bostadslån (sidan på finska, förordningar på svenska)

De ändringar i BSP-systemet och statsborgen som det beslutats om vid ramförhandlingarna bereds vidare

Vid ramförhandlingarna våren 2026 fastställde regeringen också riktlinjer för ytterligare ändringar i BSP-systemet och statsborgen för bostadslån. Dessa riktlinjer ingår inte i de nu godkända förordningarna, utan går vidare till separat fortsatt beredning och kräver nya lagändringar. Avsikten är att de ska lämnas till riksdagen under hösten 2026 och träda i kraft vid ingången av 2027.

Mer information

Anu Karjalainen  
lagstiftningsråd
tfn 029 525 0067
fornamn.efternamn@gov.fi

Emma-Stina Vehmanen
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 029 525 0078
fornamn.efternamn@gov.fi

Mer information om projektet

]]>

Statsrådet har fattat ett principbeslut om en strategi för den nationella säkerheten

inrikesministeriet — Wed, 13 May 2026 10:45:00 GMT

Finland har i enlighet med regeringsprogrammet utarbetat den första strategin för den nationella säkerheten. Strategin sträcker sig till 2035. Den identifierar centrala intressen i den nationella säkerheten, fokuserar på att bemöta de allvarligaste hoten och ger riktlinjer för att skydda de centrala intressena.

- Strategin skapar en grund för en långsiktig och konsekvent utveckling av den nationella säkerheten och stöder Finlands förmåga att bemöta varierande utmaningar i den föränderliga säkerhetsmiljön, säger statsminister Petteri Orpo.

Bakgrunden till utarbetandet av strategin är de ökade hoten mot den nationella säkerheten och det skärpta internationella läget. Det är viktigt att aspekter som gäller nationell säkerhet identifieras i stor utsträckning inom olika områden, i myndighetsarbetet och beslutsfattandet.

- Statens primära uppgift är att garantera Finlands och finländarnas säkerhet i alla situationer. I den förändrade säkerhetsmiljön förutsätter detta beredskap och att vi på ett samordnat sätt bemöter alla hot mot den nationella säkerheten, från hotet från Ryssland till organiserad brottslighet och gatugäng, säger inrikesminister Mari Rantanen.

Den nationella säkerheten stärks på lång sikt

Genom att man sörjer för den nationella säkerheten skyddas Finlands centrala intressen: nationens säkerhet och välfärd, den finska statens kontinuitet, Finlands suveränitet och territoriella integritet, den demokratiska statsordningen och rättsstaten samt stabiliteten i samhället.

Fokusområden för att stärka den nationella säkerheten är upprätthållande och utvecklande av försvarsförmågan, samarbete med allierade, stärkande av samhällets resiliens, hantering av strategiska beroenden, beredskap för hybridpåverkan, bemötande av den tekniska utvecklingens utmaningar och skydd av kritisk infrastruktur.

Strategin har utarbetats som en del av projektet för utveckling av verksamhetsmodellen för statsrådets säkerhetsledning, vars slutrapport blev klar i januari 2026 och principbeslutet godkändes i april 2026. Strategin för cybersäkerheten i Finland, som hör till helheten, publicerades i november 2024.

Mer information:
Petri Knape, ordförande för beredningsarbetsgruppen, tfn 0295 488 235, fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Området i Saimen med fiskebegränsningar utvidgas och nya restriktioner kopplas till saimenvikarestammens tillväxt

jord- och skogsbruksministeriet — Wed, 13 May 2026 10:42:00 GMT

Förordningen om fiskebegränsningar i Saimen godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde onsdagen den 13 maj. Förordningen gäller i fem år och dess syfte är att skydda saimenvikaren.

”Saimenvikarestammens tillväxt har varit lovande under de senaste åren, och syftet med förordningen är att denna positiva utveckling ska fortsätta. Vi får inte glömma att det viktigaste och mest effektiva skyddsarbetet utförs av lokalbefolkningen. Det är oumbärligt att de tar tag i snöskyffeln, att de beviljar tillstånd för konstgjorda bon och att de följer restriktionerna. Det beslut vi nu fattat understryker vikten av samarbete för att skydda saimenvikaren”, säger jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.

Förordningen gäller en areal på totalt 3 135 kvadratkilometer som fastställts utifrån observationer av saimenvikarens boplatser. Området utvidgas med 337 kvadratkilometer jämfört med den gällande förordningen. Cirka 100 kvadratkilometer är helt nya skyddsområden. Cirka 70 procent av de nya områdena har också tidigare omfattats av fiskebegränsningar genom frivilliga avtal mellan vattenområdenas ägare och närings-, trafik- och miljöcentralen (nuv. livskraftscentralen).

Efter att den nya förordningen trätt i kraft kan livskraftscentralen ingå nya frivilliga avtal med vattenområdenas ägare för att skydda saimenvikaren.

Förbud mot nätfiske också i juli om saimenvikarestammen inte växer tillräckligt snabbt

På samma sätt som hittills är fiske med nät förbjudet under perioden 15 april–30 juni för att främja kutarnas överlevnad. Fiske med siklöjenät får dock bedrivas igen från och med den 21 juni.

Det som är nytt i förordningen är att förbudet mot nätfiske i juli kopplas till saimenvikarestammens tillväxt. Det betyder att förbudet mot nätfiske förlängs till juli om saimenvikarestammen inte växer tillräckligt.

Om den genomsnittliga tillväxttakten är under 4 procent förlängs förbudet under de följande åren till den 15 juli. Om den genomsnittliga tillväxttakten därefter fortfarande understiger 4 procent förlängs förbudet till den 31 juli.

”Lösningen med förbud mot nätfiske i juli är ett klart framsteg i skyddet av saimenvikaren. Nu är det viktigt att förordningen träder i kraft. Den här lösningen uppmuntrar till åtgärder som tryggar saimenvikarestammens tillväxt. Under de senaste åren har stammens tillväxt varit lovande, med ett år är sällan det andra likt. Det är viktigt att systemet reagerar på om tillväxten är långsammare och att skyddsåtgärderna vid behov kan skärpas”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Forststyrelsen bedömer årligen den genomsnittliga tillväxttakten för saimenvikarestammen. Uppskattningen görs som ett glidande medelvärde över en period på fem år.

I likhet med den gällande förordningen förbjuds användning av de fångstredskap och fiskemetoder som är allra farligast för saimenvikaren i artens viktigaste utbredningsområden året om.

Mer information om fiskebegränsningarna i Saimen och skyddet av saimenvikaren

Sonja Falk, jord- och skogsbruksminister Sari Essayahs specialmedarbetare, tfn 050 911 45 46, fornamn.efternamn@gov.fi

Juuso Kilpinen, miljö- och klimatminister Sari Multalas specialmedarbetare, tfn 029 525 0128, fornamn.efternamn@gov.fi

Pekka Pesonen, kanslichef, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2020, fornamn.efternamn@gov.fi

Roni Selén, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2462, fornamn.efternamn@gov.fi 

Mer information om fiskebegränsningarna i Saimen på webben

Statsrådets beslut, förordning och promemoria om fiskebegränsningar i Saimen för att skydda saimenvikaren

Beredningsmaterial för förordningen i statsrådets projektportal

]]>

Syftet med nya körkortslagen är att förbättra trafiksäkerheten bland unga, bland annat införs förbud mot körning nattetid

kommunikationsministeriet — Wed, 13 May 2026 10:36:00 GMT

Genom lagändringarna preciseras och skärps delvis de villkor enligt vilka 17-åringar med dispens kan få körkort för personbil. Samtidigt förbjuds 17-åriga förare att köra nattetid med fordon som kräver körkort av personbilskategori. Även utbildningskraven för dem som avlägger körkort för personbil ändras.

– Genom ändringarna av körkortslagen skyddar vi unga bilister och stärker deras förmåga att köra tryggt. Varje ung person ska när det behövs kunna röra sig tryggare till skola, arbete och hobbyer, säger kommunikationsminister Lulu Ranne.

Preciseringar i dispenser för 17-åringar och förbud mot körning nattetid

I fortsättningen ska den unga personen för att beviljas åldersdispens ha behov av att färdas till exempel till hobby eller studier minst fyra gånger i veckan. En resa i en riktning till exempel till en hobby ska vara minst sju kilometer till fots om kollektivtrafik inte finns tillgänglig. Med kollektiva färdmedel ska resan i en riktning räcka minst en och en halv timme. Den ungas vårdnadshavare ska bekräfta de uppgifter som krävs.

En studerande kan intyga det behov av att färdas som krävs för dispensen med ett närvarointyg från en utbildningsanordnare och en ung person som arbetar med ett arbetsavtal på minst två månader. Behovet av att färdas till hobbyverksamhet ska påvisas med ett intyg från grenförbundet över målinriktad träning eller med ett intyg från en utbildningsanordnare över pågående grundläggande konststudier. En förutsättning för dispens är dessutom att den unga personen inte har meddelats körförbud eller temporärt körförbud.

Samtliga 17-åriga förare förbjuds att köra nattetid med fordon som kräver körkort av personbilskategori. Förbudet gäller mellan klockan 00 och 05. För brott mot förbudet döms föraren i regel till böter och meddelas körförbud.

För övervakningen av förbudet mot att köra nattetid ska en 17-årig förare från och med den 1 oktober 2026 förse sitt fordon med ett märke som anger att föraren är minderårig. Vid försummelse av denna skyldighet kan föraren påföras en avgift för trafikförseelse på 100 euro. Om föraren inte medför dispensen vid körning, kan föraren påföras en avgift för trafikförseelse på 40 euro.

Ändringar i utbildningskraven

För dem som avlägger körkort för personbilskategori förlängs den obligatoriska utbildningen i riskidentifiering med fyra timmar. I fortsättningen ska högst hälften av den körundervisning som ingår i utbildningen i riskidentifiering, det vill säga två och en halv timme, få ske med simulator.

Den obligatoriska körförbudsutbildningen för nya förare som meddelats körförbud utvidgas till att utöver motorcykel- och personbilskategorierna också gälla moped-, mopedbil- och traktorkategorier. Utbildningskravet gäller också förare som i samma körkortskategorier har meddelats temporärt körförbud av polisen. I teoriprovet för förarexamen kan den examinand som gjort sig skyldig till fusk meddelas ett sex månaders temporärt förbud mot att på nytt delta i provet.

Dessutom slopas skyldigheten att återlämna ett körkort som inte längre är giltigt till Transport- och kommunikationsverket. Kortinnehavaren kan i fortsättningen förstöra körkortet själv, vilket medför besparingar.

Vad händer nu?

Avsikten är att republikens president ska stadfästa lagen den 22 maj 2026. Lagen träder i kraft i huvudsak den 29 maj 2026. De ändringar som gäller en minderårig förares märke och utbildning i riskidentifiering träder i kraft först den 1 oktober 2026.

Kommunikationsministeriet inledde i december 2025 ett annat, mer omfattande och långvarigt lagstiftningsprojekt i syfte att genomföra det nya körkortsdirektivet. Syftet med körkortsdirektivet är att modernisera bestämmelserna om körkort och förbättra trafiksäkerheten. I projektet görs omfattande ändringar i körkortslagen som gäller till exempel att införa ett digitalt körkort och reglerna om körrätt för nya förare.

Mer information:

Begäran om intervju med minister Ranne:
Markus Liesegang, specialmedarbetare, tfn 0295 342 042, markus.liesegang@gov.fi

ändringarna i körkortslagen:
Monika Mutanen, specialsakkunnig, tfn 0295 342 204, monika.mutanen@gov.fi (frånvarande 13–15.5.2026)

Saara Louko, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 342 048, saara.louko@gov.fi

]]>

Nätkoncessioner för antenntelevision till Digita och Elisa

kommunikationsministeriet — Wed, 13 May 2026 10:21:00 GMT

Nätkoncessionerna träder i kraft den 11 januari 2027 och gäller i tio år.

Digita Oy och Elisa Abp var de enda företag som ansökte om nätkoncessioner för kanalknippena i fråga.

Statsrådet uppdaterade i januari 2026 förordningen om användningen av radiofrekvenser och om en frekvensplan. I och med detta reduceras det frekvensområde som anvisats för televisionsverksamhet från 470–694 megahertz till 470–614 megahertz och antalet riksomfattande kanalknippen minskas från fem till tre när den nya koncessionsperioden inleds i januari 2027.

Vad händer nu?

Transport- och kommunikationsverket kan inleda en utlysning för programkoncessioner.

Mer information:

Jaakko Laamanen, överinspektör, tfn 0295 342 206, jaakko.laamanen@gov.fi

Mirka Meres-Wuori, kommunikationsråd, tfn 0295 342 051, mirka.meres-wuori@gov.fi

]]>

Ministerarbetsgrupp har fastställt hur anslagen inom programmet Finland i rörelse ska fördelas 2027

undervisnings- och kulturministeriet — Wed, 13 May 2026 09:08:00 GMT

Målet med det förvaltningsövergripande programmet Finland i rörelse på statsrådsnivå som regeringen inlett är att få människor att röra på sig mer i alla åldersgrupper. För programmet har det reserverats sammanlagt 80 miljoner euro för hela regeringsperioden, det vill säga 20 miljoner euro per år.

Befolkningens fysiska aktivitet främjas på ett förvaltningsövergripande sätt genom åtgärder som vidtas vid olika ministerier. Målet är att skapa bestående samhällsstrukturer som möjliggör en fysiskt aktiv vardag och att uppmuntra människor att ta vara på varje möjlighet att röra på sig i vardagen.

- Med finansieringen för nästa år stöder vi den fysiska aktiviteten och funktionsförmågan hos exempelvis familjer, studerande på andra stadiet och äldre personer. Dessutom vill vi främja utvecklingen av nya slags idrottsanläggningar som uppmuntrar människor att röra på sig i den egna närmiljön, konstaterar idrotts- och ungdomsminister Mika Poutala.

Av anslaget för programmet Finland i rörelse år 2027 beviljas cirka 17 miljoner euro i statsunderstöd till olika aktörers åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten.

- Vi stärker funktionsförmågan hos unga i uppbådsåldern genom att intensifiera samarbetet mellan försvarsförvaltningen och kommunernas ungdoms- och idrottsväsende. När motionsrådgivning och motionshandledning erbjuds i rätt tid får de unga bättre förutsättningar att göra militärtjänsten, men också att utveckla en livslång livsstil som främjar deras funktionsförmåga, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Ministerarbetsgruppen för en fysiskt aktiv livsstil och funktionsförmåga styr och följer upp hur de 16 åtgärder som skrivits in regeringsprogrammet för programmet Finland i rörelse genomförs. Ordförande för ministerarbetsgruppen är näringsminister Sakari Puisto.

- Programmet Finland i rörelse är en gemensam satsning för hela landet, från Hangö till Utsjoki. Vi har velat säkerställa att finansieringen stöder möjligheterna till fysisk aktivitet för finländare i alla åldrar, på olika orter och i olika livssituationer. Var och en ska kunna röra på sig utifrån sina egna intressen och sin egen vardagsrytm, konstaterar näringsminister Sakari Puisto.

- Fysisk aktivitet främjas i skolor, i arbetslivet, inom social- och hälsovårdstjänsterna, i trafikmiljöer och i naturen. Målet är att göra fysisk aktivitet till en naturlig del av finländarnas vardag, fortsätter Puisto.

I mars 2027 blir en resultatrapport och en extern utvärdering av programmet Finland i rörelse klara. Tillsammans kommer de att ge en helhetsbedömning av hur det förvaltningsövergripande arbetet för att främja fysisk aktivitet har lyckats och av vad som behöver utvecklas framöver.

Fördelning av finansieringen inom programmet Finland i rörelse 2027

Främjande av äldre personers fysiska aktivitet, dans och funktionsförmåga (SHM, UKM) 2 900 000 €
Innovativa förhållanden för fysisk aktivitet (UKM) 2 800 000 €
Ökad fysisk aktivitet för familjer (UKM) 2 700 000 €
Främjande av fysisk aktivitet och funktionsförmåga som en del av uppbåden och det uppsökande ungdomsarbetet (UKM, FSM) 2 300 000 €
Ökad fysisk aktivitet för studerande på andra stadiet (UKM, SHM) 2 300 000 €
Stärkande av förutsättningarna för fysisk aktivitet i daghem och grundskolor genom att anlägga mer naturlika miljöer på gårdarna, 600 000 € (utöver detta cirka 1 300 000 € i överförda anslag från 2026, det vill säga totalt cirka 1 900 000 €)
Servicekedja för motionsrådgivning och -tjänster för arbetslösa (SHM, ANM) 1 900 000 €
Ökat vildmarks- och friluftsliv genom utveckling av digitala tjänster (JSM, MM) 1 600 000 €
Främjande av fysisk aktivitet och funktionsförmåga på lands- och glesbygden (JSM) 1 200 000 €
Utveckling av cykelmiljöer och inkluderande försök (MM, KM) 800 000 €
Stärkande av det förebyggande samarbetet inom fysisk aktivitet och kost samt kompetensen kring det i välfärdsområdenas kontaktytor (SHM) 300 000 €
Integrering av åtgärderna för fysisk aktivitet i trafiksäkerhetsarbetet (KM) 100 000 €
Förvaltning av programmet: allmänt genomförande, information till allmänheten, utredningar, uppföljning och utvärdering (UKM, SRK) 500 000 €

Riksdagen godkänner statsbudgeten för 2027 i december.

Mer information:
Toni Ahva, minister Poutalas specialmedarbetare, tfn 0295 330 036
Dani Niskanen, minister Häkkänens specialmedarbetare, tfn 0295 140 109
Lotta Laitinen, minister Puistos specialmedarbetare, tfn 0295 049 058
Minttu Korsberg, generalsekreterare för programmet Finland i rörelse, tfn 0295 330 018

Målet med programmet Finland i rörelse, som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, är att få människor att röra på sig mer i alla åldersgrupper. Det är fråga om ett förvaltningsövergripande program på statsrådsnivå som samordnas av undervisnings- och kulturministeriet. Programmet består av 16 åtgärder som genomförs med en årsbudget på 20 miljoner euro. Befolkningens brist på fysisk aktivitet kostar samhället uppskattningsvis 3 miljarder euro per år www.finlandirorelse.fi

]]>

En aktörsspecifik överskridning på 10 procent tillåts i fiskekvoterna för strömming i Bottniska viken

jord- och skogsbruksministeriet — Wed, 13 May 2026 09:04:00 GMT

Många fiskare av strömming i Bottniska viken har redan helt eller till stor del hunnit utnyttja sina aktörsspecifika kvoter för 2026. Den totala kvoten för strömming i Bottniska viken har för detta år fastställts endast tillfälligt och på en betydligt lägre nivå än under tidigare år. På grund av de små kvoterna finns det en risk att även ryssjefiskarna tvingas avbryta sitt fiske mitt under säsongen.

”De goda strömmingsfångsterna i början av året och de preliminära uppgifter om strömmingsbeståndets tillstånd i Bottniska viken som vi har fått från Naturresursinstitutet är dock uppmuntrande. Det här gör det möjligt att besluta om en överskridning på 10 procent, så att nyttan också kommer till användning under ryssjefiskets korta fiskesäsong”, säger jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.

Jord- och skogsbruksministeriets beslut innebär att till exempel en aktörsspecifik fiskekvot på 500 ton får överskridas så att fångstmängden uppgår till sammanlagt högst 550 ton. Den extra fiskemöjligheten gäller endast strömming i Bottniska viken, och de extra mängderna får inte användas för att fiska vassbuk eller strömming inom kvoten för strömming i Finska viken och Egentliga Östersjön.

I samband med fastställandet av fiskemöjligheterna i Östersjön för 2026 har Europeiska kommissionen lovat att överväga en höjning av den totala tillåtna fångstmängden (TAC) för strömming i Bottniska viken under innevarande år, om ny vetenskaplig rådgivning möjliggör detta.

Ett eventuellt förslag från kommissionen och ett beslut om detta i Europeiska unionens råd skulle dock sannolikt uppta en betydande del av sommarens fiskesäsong. Därför ger jord- och skogsbruksministeriet genom sitt eget beslut fiskarna tillstånd att överskrida sina aktörsspecifika fiskekvoter för strömming för 2026 med 10 procent. Medlemsstaterna har befogenhet att göra detta inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

Om strömmingskvoten i Bottniska viken höjs, kommer kommersiella fiskare att tilldelas större aktörsspecifika fiskekvoter. Det skulle då inte längre vara tillåtet att överskrida dem, eftersom de nya kvoterna skulle basera sig på en höjd TAC.

Jord- och skogsbruksministeriet informerar separat om hur beslutsfattandet i EU framskrider.

Mer information om fiskekvoterna för strömming i Bottniska viken ges av jord- och skogsbruksministeriet

Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 494, fornamn.efternamn@gov.fi

Mer information på webben:

Beslut om överskridning av fiskekvoterna för strömming (på finska)

]]>

Enkätundersökning visar att finländarna vill fortsätta stödja utvecklingssamarbete – humanitärt bistånd ses som viktigast

utrikesministeriet — Wed, 13 May 2026 09:00:00 GMT

Positiv syn på företagens roll i utvecklingssamarbetet

Majoriteten av finländarna förhåller sig positivt till företagens roll i utvecklingssamarbetet. Cirka 70 procent av finländarna är av åsikten att företagen har en viktig roll. Drygt hälften av de som svarade ser det som en bra sak att medel för utvecklingssamarbete används för att styra privat kapital till utvecklingsländer.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina, de humanitära kriserna och förlusten av biologisk mångfald är enligt enkäten de viktigaste orsakerna till behovet av humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete. 85 procent av de som svarade bedömer att Rysslands anfallskrig mot Ukraina ökar behovet av utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Synen på utvecklingssamarbetets effektivitet delar finländarnas åsikter. Enligt 40 procent av dem som svarat på enkäten ger utvecklingssamarbetet rätt bra eller mycket bra resultat, medan 45 procent upplever att det inte ger de förväntade resultaten.

Att utrota fattigdomen och minska ojämlikheten är enligt 80 procent globalt sett viktigt.

Kvinnor är i genomsnitt mer positiva till finansieringen av utvecklingssamarbetet

I likhet med tidigare år är skillnaderna i åsikterna om utvecklingssamarbete kopplade till kön, ålder och parti. De olika svarsgrupperna är något mer kritiska än förra året, men är fortfarande mer positiva än under tidigare år. I alla grupper finns det mer stöd för en ökning av anslagen för utvecklingssamarbete än för en minskning. För en ökning av anslagen talar 47 procent, medan 31 procent anser att anslagen ska minskas eller att utvecklingssamarbetet ska avslutas helt och hållet. Av de kvinnor som svarat understöder 53 procent en ökning av anslaget, av männen 41 procent.

Myndigheterna ses fortfarande som de mest tillförlitliga informationskällorna i utvecklingsfrågor. Närmare 78 procent tycker att myndigheternas information om Finlands utvecklingssamarbete är åtminstone ganska tillförlitlig. Enligt 60 procent är civilsamhällesorganisationer och medier också ganska tillförlitliga källor.

Utrikesministeriet har beställt enkätundersökningen av Taloustutkimus i syfte att utreda finländarnas uppfattningar och åsikter om utvecklingssamarbete. Enkätundersökningen bygger på svar från 1 165 personer, och resultaten har viktats enligt parti och så att de representerar befolkningen. Undersökningens felmarginal är ± 3,1 procentenheter.

Mer information

Tuomo Turja, Taloustutkimus, tuomo.turja@taloustutkimus.fi, tfn 010 758 5208
Sirpa Nyberg, enhetschef, kommunikationsenheten, utrikesministeriet, tfn 0295 350 883

Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi.

]]>

På remiss: Rättstjänstverket föreslår ändringar i organisationsstrukturen och i nätverket av verksamhetsställen

justitieministeriet — Wed, 13 May 2026 07:03:00 GMT

Rättstjänstverket föreslog i februari för justitieministeriet att antalet byråer vid verket minskas och att nätverket av verksamhetsställen ändras i syfte att nå de produktivitetsmål som fastställts för verket och för att utveckla verksamheten. Efter remissbehandlingen överväger justitieministeriet om det finns skäl att ändra förordningen med anledning av Rättstjänstverkets förslag. Inget beslut har ännu fattats om detta.

I och med organisationsförändringen skulle tjänsterna ordnas vid fem intressebevakningsbyråer, fem ekonomi- och skuldrådgivningsbyråer samt nio rättshjälpsbyråer. Ålands rättshjälps- och intressebevakningsbyrå kvarstår i sin nuvarande form.

Enligt förslaget ska verket ha 38 verksamhetsställen på följande orter: Esbo, Helsingfors, Tavastehus, Idensalmi, Enare, Joensuu, Jyväskylä, Träskända, Kajana, Kemi, Kittilä, Karleby, Kotka, Kouvola, Kuhmo, Kuopio, Kuusamo, Lahtis, Villmanstrand, Lieksa, Mariehamn, S:t Michel, Uleåborg, Björneborg, Borgå, Brahestad, Raseborg, Raumo, Rovaniemi, Salo, Nyslott, Seinäjoki, Tammerfors, Åbo, Vasa, Vanda, Varkaus och Ylivieska.

Verksamhetsställena är verkets fysiska lokaler där kunder vid behov har möjlighet att uträtta ärenden på plats. Utöver verksamhetsställena kan byråerna också ta emot kunder på andra platser om det finns behov av detta, till exempel i kommunernas lokaler.

Av Rättstjänstverkets nuvarande 159 verksamhetsställen sker kundbesök vid merparten (98) endast med tidsbokning och de används i mycket liten utsträckning.

Utlåtanden om propositionen kan lämnas fram till den 11.6.2026.

Mer information:
Maaria Rubanin, regeringsråd, 0295 150 140, fornamn.efternamn@gov.fi

Utlåtande.fi: Begäran om utlåtande om Rättstjänstverkets förslag till ändring av organisationsstrukturen och nätverket av verksamhetsställen

Rattstjanstverket.fi: Förslag till organisationsreform lämnat till justitieministeriet

]]>

Minister Tavio deltar i president Stubbs och fru Innes-Stubbs statsbesök till Litauen

utrikesministeriet — Wed, 13 May 2026 06:42:00 GMT

Huvudteman för statsbesöket är närmare bilaterala relationer mellan Finland och Litauen, övergripande säkerhet, försvarsindustrin och teknologiskt samarbete samt Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina och stöd till Ukraina.

Under besöket träffar minister Ville Tavio Litauens utrikesminister Kestutis Budrys och ekonomi- och innovationsminister Edvinas Grikšas. På mötesagendan står bilaterala handelsrelationer, ekonomiska relationer och EU:s handelspolitik.

Minister Tavio deltar också i ett företagsforum med försvarsindustri, försvarsteknik och teknik med dubbla användningsområden samt resiliens som tema.

I företagsdelegationen ingår representanter för Basemark, Bittium, Confoot, Conlog, Exote, Gasgrid Finland, Gasmet Technologies, Image Soft, Insta, KNL Networks, KT Shelter, Millog, Mirka, Modirum Platforms, NestAI, Nokia, Savox Communications, Sisu Auto, Patria, Perustava Group, Reaktor Defence and Security, Savcor, Sensofusion, Temet Group, Varjo Technologies, Verona Shelters Group och YIT.

”Litauen är en nära handelspartner och allierad för Finland. Företagsdelegationens temaområden, det vill säga försvar, kritisk infrastruktur och resiliens, är ytterst aktuella och skapar en utmärkt möjlighet för att utvidga vårt samarbete”, säger minister Tavio.

Republikens presidents kanslis pressmeddelande om statsbesöket.

Mer information

Tuomas Tähti, utrikeshandels- och utvecklingsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 350 199
Janne Jokinen, ambassadråd, enheten för Nordeuropa och regionalt samarbete, tfn 0295 350 824
Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi.

]]>

Utredningen om ämbetsverksstrukturen fortsätter med mer ingående utredningar

statsrådets kommunikationsavdelning — Tue, 12 May 2026 12:03:00 GMT

I utredningen om ämbetsverksstrukturen har man hittills granskat ämbetsverk, inrättningar och servicecentra inom samtliga ministeriers förvaltningsområden, andra offentligrättsliga aktörer inom statsförvaltningen samt bolag som sköter statliga specialuppgifter.

”Ämbetsverkens och förvaltningens viktigaste uppgift är att betjäna finländarna. Den senaste omfattande utredningen gjordes för över tio år sedan. Utifrån de förslag som då togs fram har man genomfört ett flertal reformer som har bidragit till en mer verkningsfull förvaltning och sparat skattebetalarnas pengar. I det nuvarande ekonomiska läget är det nödvändigt att göra en ny bedömning av statens ämbetsverksstruktur. Dessutom kommer artificiell intelligens att möjliggöra helt nya arbetssätt de närmaste åren. Den preliminära kartläggningen har gett lovande idéer som nu ska undersökas närmare”, konstaterar kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.

”Utredningen om ämbetsverksstrukturen är en naturlig fortsättning på regeringens mål att avveckla normer, koncentrera tillstånds- och övervakningsuppgifter och på så sätt snabba upp tillståndsprocesserna, göra besparingar i statsförvaltningens omkostnader, utveckla digitala servicekanaler och främja en AI-omställning inom den offentliga förvaltningen”, säger minister Ikonen.

Enligt utredningen är det möjligt att göra ändringar i ämbetsverksstrukturen över ett längre tidsperspektiv. Förslagen kräver ytterligare utredningar.

De föreslagna åtgärderna gäller följande:

sammanslagning av statens datorhallar, deras serviceverksamhet och statens IKT-tjänsteleverantörer
koncentrering av förvaltningsområdenas ansvar för informationshantering och informationsförvaltning till ett enda ämbetsverk
koncentrering av ekonomi- och personalförvaltningens tjänster och funktioner till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
strukturell omorganisering av statens koncerntjänster och fastställande av en standardnivå för tjänsterna
översyn av statsrådets struktur och av arbetsfördelningen mellan ministerierna och ämbetsverken
förtydligande av forskningsorganisationernas uppgifter och reform av deras organisationsstruktur
förenkling av landsbygdsförvaltningens förvaltningsstruktur
effektivare behandling av klagomål
koncentrering av tillstånds- och övervakningsuppgifterna
effektivare administration av statsunderstöd
utveckling av styrsystem
reform av de social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls av Institutet för hälsa och välfärd
överföring av vissa allmänbildande läroanstalter inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet till kommunerna
kartläggning och modernisering av statens basregister och datalager
förtydligande av arbetsfördelningen mellan organisationerna för utveckling av kompetensen och arbetslivet.

Staten kan uppnå årliga besparingar på cirka 100 miljoner euro, om förslagen efter mer ingående utredningar bedöms vara möjliga att genomföra. Sparpotentialen kan också överstiga denna preliminära uppskattning.

Ministerierna tar fram ytterligare utredningar om förslagen före utgången av året. Finansministeriet rapporterar i början av nästa år till finanspolitiska ministerutskottet hur reformhelheten framskrider.

Utredningen om ämbetsverksstrukturen är ett led i de ytterligare besparingar inom statsförvaltningen som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna 2025

I september 2025 beslutade statsminister Orpos regering att inleda en utredning om ämbetsverksstrukturen i syfte att spara 25 miljoner euro i statsförvaltningens omkostnader från och med ingången av nästa år.

De förslag som lyfts fram i utredningen kräver så omfattande organisationsändringar att de eftersträvade besparingarna inte är möjliga att uppnå inom den planerade tidsramen. Till denna del fastställde regeringen vid ramförhandlingarna i april att sparmålet ska uppnås genom permanenta besparingar i hela statsförvaltningens omkostnader från och med ingången av nästa år.

Mer information:
Tero Meltti, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 770, tero.meltti(a)gov.fi
Mikko Saarinen, enhetschef, finansråd, tfn 0295 530 047, mikko.saarinen(a)gov.fi

]]>