Valtioneuvoston toiminta

Statsrådet består numera av 12 ministerier. Varje ministerium svarar inom sitt ansvarsområde för beredningen av de ärenden som hör till statsrådet och för att förvaltningen fungerar som sig bör.

Ministerierna är följande:

• statsrådets kansli (SRK)
• utrikesministeriet (UM)
• justitieministeriet (JM)
• inrikesministeriet (IM)
• försvarsministeriet (FSM)
• finansministeriet (FM)
• undervisnings- och kulturministeriet (UKM)
• jord- och skogsbruksministeriet (JSM)
• kommunikationsministeriet (KM)
• arbets- och näringsministeriet (ANM)
• social- och hälsovårdsministeriet (SHM)
• miljöministeriet (MM)

Ministeriets högsta tjänsteman är kanslichefen. Kanslichefen leder och övervakar ministeriets verksamhet. Vid utrikesministeriet och finansministeriet är kanslichefens tjänstebenämning statssekreterare.

Vid statsrådets kansli kan en statssekreterare utses för statsministerns mandattid. Statssekreterarens uppgift är att som närmaste medarbetare till statsministern leda beredningen av ärenden, främja och följa genomförandet av regeringsprogrammet samt sköta samarbetet med ministerierna.

För ministerns mandatperiod kan utnämnas en statssekreterare med uppgift att biträda även en annan minister. Statssekreteraren bistår ministern med uppgifter i samband med den politiska styrningen och beredningen av ärenden. Statssekreteraren biträder och representerar ministern enligt ministerns anvisningar då det gäller formulering av politiska riktlinjer, koordinering mellan ministerierna och samordning av ståndpunkter, genomförandet av regeringsprogrammet inom ministerns ansvarsområde samt skötseln av EU-uppdrag och internationella uppdrag. Statssekreteraren, som ska ha sin ministers personliga förtroende, utnämns för ministerns mandatperiod. Behovet av statssekreterare ska bedömas i samband med regeringsbildningen. Ministern kan förordna statssekreteraren till sin ställföreträdare när det gäller uppgifter som har samband med beredning av nationella och internationella ärenden.

Ministrarna har dessutom politiska specialmedarbetare. Statsministern och de ministrar som är ordförande för sitt parti har flera medarbetare. Dessutom finns det specialmedarbetare för olika ministergrupper. Specialmedarbetarna utnämns för ministerns mandatperiod 

Bestämmelser om ministeriernas verksamhetsområden finns i reglementet för statsrådet (SRRegl.) och i förordningarna om respektive ministerium. Verksamhetsområdet framgår i allmänhet redan av ministeriets namn; utrikesministeriet sköter Finlands relationer till främmande makter, justitieministeriet ärenden som gäller rättsväsendet, lagstiftningen och fångvården, försvarsministeriet ärenden som gäller försvaret och försvarsmakten.

Ministerns uppgifter indelas dels i verksamhet i det ministerium till vars chef han eller hon förordnats eller vars ärenden han eller hon förordnats att handlägga, och dels i verksamhet i statsrådet. Till den senare verksamheten hör arbete i statsrådets utskott, statsrådets allmänna sammanträde samt föredragningen för republikens president i statsrådet.

Alla de ärenden i vilka statsrådet fattar beslut bereds av vederbörande ministerium där också en betydande del av de förvaltningsärenden som hör till statsrådets ansvarsområde avgörs.

• Reglemente för statsrådet | Finlex

Statsrådets kansli

Statsrådets kansli ansvarar under statsministerns ledning för tillsynen över genomförandet av regeringsprogrammet och biträder statsministern vid ledningen av statsrådets verksamhet. Ministeriet tryggar statsministerns och regeringens verksamhetsförutsättningar under alla omständigheter.

Till dess uppgifter hör samordningen av Finlands EU-politik samt statens ägarpolitik och ägarstyrningen av de statsägda bolag som är underställda statsrådets kansli. Dessutom sköter ministeriet statsrådets kommunikation och samordningen av statsförvaltningens kommunikation samt statsrådets gemensamma lägesbild, beredskap och säkerhet samt den allmänna samordningen av hanteringen av störningssituationer. Till kansliets nyaste uppgifter hör samordningen av målen för statens sektorsforskning till stöd för beslutsfattandet.

• Statsrådets kansli

Vid sidan av internt arbete i ministeriet ingår följande regelbundna möten i ministrarnas arbete:

• statsrådets finansutskott
• statsrådets allmänna sammanträde
• föredragning för republikens president
• utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet
• EU-ministerutskottet
• finanspolitiska ministerutskottet
• regeringens aftonskola.

Dessutom kan extraordinära sammanträden ordnas för statsrådets allmänna sammanträde och finansutskottet och regeringen kan ha extra överläggningar. Tidpunkterna för dessa extra sammanträden fastställs av statsministern.

Också arbetet inom extra ministerutskott och ministerarbetsgrupper som tillsatts för att utreda enskilda frågor eller sammanhang är en del av den beredning som sker i statsrådet.

Statsrådets allmänna sammanträde hålls i allmänhet torsdagar klockan 13 i statsrådets sessionssal. Ordförande är statsministern eller statsministerns ställföreträdare om statsministern har förhinder. Om också ställföreträdaren har förhinder är den minister som är äldst till tjänsteåren ordförande.

I sammanträdet deltar förutom statsministern och ministrarna också justitiekanslern i statsrådet. När ärenden som gäller Helsingfors universitet behandlas har även universitetets kansler rätt att delta i sammanträdet.

Förutsättningen för att det allmänna sammanträdet ska vara beslutfört är att minst fem ministrar är närvarande.

Statsministern bestämmer föredragningsordningen vid statsrådets allmänna sammanträden. Statsrådets föredragande föredrar ärendena. Föredragandens närvaro krävs dock inte i ärenden som avgörs utan diskussion i enlighet med föredragandens skriftliga förslag. Föredraganden ombeds att närvara vid statsrådets allmänna sammanträde endast om man vill ha tilläggsuppgifter, önskar göra ändringar i förslaget eller diskutera förslaget.

Vid statsrådets allmänna sammanträde förs protokollet av en tjänsteman från statsrådets kanslis sessionsenhet.

Ärenden som behandlas vid statsrådets allmänna sammanträde

Statsrådets allmänna sammanträde lägger för republikens president fram förslag till avgörande i frågor som hör till presidentens beslutanderätt. Dessutom har statsrådets allmänna sammanträde rätt att utfärda förordningar samt beslutanderätt i regerings- och förvaltningsfrågor.

Bestämmelser om fördelningen av statsrådets beslutanderätt mellan statsrådets allmänna sammanträde och ministerierna i regerings- och förvaltningsfrågor finns i grundlagen och lagen om statsrådet. Närmare bestämmelser om fördelningen av beslutanderätten finns i reglementet för statsrådet. Årligen behandlas cirka tusen ärenden vid statsrådets allmänna sammanträde.

• Lag om statsrådet | Finlex

Behandlingen av ärenden vid statsrådets allmänna sammanträde

Behandlingen av ärenden vid statsrådets allmänna sammanträde baserar sig på en föredragningslista som delas ut på förhand och som innehåller föredragandens förslag till beslut. Föredragningen sker i den ministerieordning som reglementet för statsrådet föreskriver.

De ärenden för vilka föredraganden inte har inkallats behandlas genom förfarande med beslutslista. De ärenden som är upptagna på beslutslistan godkänns i allmänhet utan ändringar. En minister har dock rätt att dra bort ett ärende, eller om han eller hon vill sätta sig in i ett ärende grundligare, begära att få ta del av handlingarna. Statsrådet har också rätt att bordlägga ärenden.

Vid föredragningsförfarandet är föredraganden närvarande för att föredra sitt ärende. En minister kan också vid föredragningsförfarandet begära att få ta del av handlingarna eller dra bort ett ärende. Statsrådet har också rätt att bordlägga ett ärende. Med avvikelse från förfarande med beslutslista kan innehållet i ett ärende som ska behandlas vid föredragningsförfarande ändras före beslutsfattandet.

Omröstningsförfarandet

Vid statsrådets sammanträde har varje minister rätt att lägga fram sitt eget förslag till avgörande i ett ärende. Om flera förslag till avgöranden kommer fram under behandlingens gång, förrättas omröstning i ärendet. Ministrarnas förslag behöver inte få understöd för att gå till omröstning. Förslag av föredraganden som inte stöds av en enda minister går inte till omröstning.

I statsrådet iakttas ett s.k. kollegialt omröstningsförfarande. Kännetecknande för förfarandet är att alla förslag avgörs genom en enda omröstning. Den till tjänsteåren yngsta ministern framför först sin ståndpunkt och därefter de övriga ministrarna enligt tjänsteålder. Ordföranden framför sin ståndpunkt sist. Det förslag som fått flest röster avkunnas som slutligt beslut. Om rösterna faller lika, avgör ordförandens röst.

Om en minister vill uttrycka en avvikande ståndpunkt, men inte vill framföra ett motförslag eller anmäla avvikande mening, har han eller hon rätt att lämna ett uttalande till statsrådets protokoll.

Ansvar

Alla ministrar som deltagit i statsrådets allmänna sammanträde är tillsammans med föredraganden ansvariga för de beslut som fattas. Man kan dock befria sig från ansvaret genom att anmäla avvikande mening till protokollet.

En ministers ansvar kommer till uttryck som både politiskt ansvar och juridiskt ansvar. Det politiska ansvaret och den politiska övervakningen mellan riksdagen och regeringen förverkligas bl.a. genom riksdagsledamöternas spörsmål och interpellationer samt genom regeringens meddelanden och redogörelser. På grund av det juridiska ansvaret kan lagenligheten i ministrarnas verksamhet bli föremål för utredning i riksrätten.

Presidentföredragningen hålls vanligtvis varannan fredag kl. 11. Republikens president fattar beslut i statsrådet på föredragning av den minister till vars verksamhetsområde ärendet hör. Föredragningsordningen är vid presidentföredragningen densamma som vid statsrådets allmänna sammanträde. Presidenten är ordförande vid föredragningen.

Statsrådet är skyldigt att göra framställning i ärenden som föredras för republikens president. Statsrådets allmänna sammanträde kan vid behov slå fast sin ståndpunkt genom omröstning. Den föredragande ministern är då skyldig att föredra ärendet för presidenten i enlighet med den ståndpunkt som majoriteten av statsrådet omfattat.

I föredragningen deltar alla ministrar. Förutsättning för beslutförhet är att minst fem medlemmar av statsrådet är närvarande utöver presidenten. Dessutom är justitiekanslern närvarande vid föredragningen. En tjänsteman vid statsrådets sessionsenhet för protokoll vid föredragningen.

Eftersom republikens president ensam fattar beslut vid föredragningen förrättas ingen omröstning. Ministrarna kan dock anmäla avvikande mening till protokollet för att befrias från ansvar. Presidenten kan begära att få ta del av handlingarna för närmare studium.

När ärenden som gäller Helsingfors universitet behandlas kan kanslern för Helsingfors universitet närvara medan dessa ärenden behandlas. Detta gäller även kommendören för försvarsmakten då presidenten har övertagit avgörandet av ett militärt kommandomål att avgöras i statsrådet. Kanslichefen eller kanslichefens ställföreträdare vid ministeriet är närvarande då ärenden som gäller ministeriet behandlas.

Sommartid kan föredragningarna också äga rum på Gullranda i Nådendal. Föredragningen på Gullranda avviker från gängse förfarande i det avseendet att det i stället för ministeriernas kanslichefer är statssekreteraren vid statsrådets kansli som är närvarande.