Statsrådet och riksdagen

Riksdagens uppgifter

Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. Riksdagen har självständig initiativrätt, men i praktiken grundar sig största delen av riksdagens beslut på regeringens propositioner. Alla propositioner och motioner bereds i utskott innan beslut fattas. Utskottet bereder ett betänkande, och efter det tas propositionen upp till första behandling i riksdagens plenum. I den andra behandlingen i plenum beslutar riksdagen om lagförslaget ska godkännas eller förkastas.

En lag som har antagits av riksdagen ska föredras för republikens president för stadfästelse. Presidenten ska besluta om stadfästelsen inom tre månader från det att lagen tillställts presidenten för stadfästelse. Om presidenten inte stadfäster lagen, återgår den till riksdagen för behandling. Om riksdagen godkänner lagen på nytt med oförändrat sakinnehåll, träder lagen i kraft utan stadfästelse. Lagen ska dock undertecknas av republikens president. Har behandlingen av ett ärende inte slutförts under ett riksmöte, fortsätter den under följande riksmöte, om inte riksdagsval har förrättats mellan riksmötena.

Riksdagens godkännande krävs för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse. Också centrala beslut som gäller skötseln av statsfinanserna, t.ex. beslut om statsbudgeten och skatterna, hör till riksdagens uppgifter.

Riksdagen behandlar också Europeiska kommissionens förslag till sådana rättsakter och fördrag om vilka beslut fattas inom Europeiska unionen och som annars enligt grundlagen faller inom området för riksdagens behörighet. Statsrådet ska genom en skrivelse sända sådana förslag till riksdagen så att riksdagen kan ta ställning till förslagen. Riksdagen övervakar också Finlands Banks och Folkpensionsanstaltens verksamhet.

Ministrarnas arbete i riksdagen

Alla ministrar har rätt att närvara vid riksdagens plenum och ta del av den diskussion som förs. I riksdagsutskottens sammanträden får ministrarna delta endast på kallelse.

För att ministrarna ska kunna sköta sina uppgifter med framgång förutsätts det att de deltar aktivt i riksdagens arbete. Ministrarna bör framför allt följa riksdagsbehandlingen av ärenden som faller inom deras eget förvaltningsområde och närvara vid plenum då sådana ärenden behandlas.

Den berörda ministern bör göra ett inlägg i remissdebatten gällande regeringens viktigaste propositioner och i första behandlingen av dessa propositioner samt även i övrigt delta i diskussionen.

Regeringens årsberättelse

En av riksdagens uppgifter är att övervaka regeringens arbete. För detta syfte lämnar regeringen till varje ordinarie riksmöte en berättelse om sin verksamhet och om relationerna till främmande makter.

Interpellation

Minst 20 riksdagsledamöter kan framställa en interpellation till statsrådet eller till en minister i en angelägenhet som hör till statsrådets eller ministerns ansvarsområde. En interpellation ska lämnas in till riksdagens centralkansli. Interpellationen framställs i plenum och remitteras till statsrådet för att besvaras. Innehållet i det svar som ges på interpellationen bestäms i regeringen.

Har under debatten väckts förslag om misstroende mot statsrådet eller ministern, ska riksdagen efter behandlingen av interpellationen förrätta omröstning om förtroendet.

Skriftligt spörsmål

En riksdagsledamot kan ställa ett skriftligt spörsmål till en minister i en fråga som gäller dennes ansvarsområde. Riksdagens centralkansli skickar spörsmålen till statsrådets kansli som vidarebefordrar dem till vederbörande minister. Det skriftliga svaret ska vara riksdagen tillhanda inom 21 dagar från det att statsrådets kansli mottagit spörsmålet. Svaret skickas från ministeriet direkt till riksdagen.

Muntlig frågestund

Den muntliga frågestunden hålls i regel i samband med plenum torsdagar kl. 16. Talmanskonferensen kan dock besluta att den muntliga frågestunden hålls i samband med ordinarie plenum, antingen före eller efter plenum.

Under den muntliga frågestunden besvaras oförberedda frågor. Svarstiden för en fråga är högst en minut. Under den muntliga frågestunden kan ett visst tema eller ärenden som hör till ett visst förvaltningsområde behandlas. Talmanskonferensen beslutar om temat efter att ha kommit överens om saken med statsrådet.

Debatt om aktuella frågor

Talmanskonferensen kan besluta att en debatt om en aktuell fråga ska ordnas samt om praxis i anslutning till debatten. Talmanskonferensen kommer överens med statsrådet om tidpunkten för debatten och om ministrarnas anföranden.

Redogörelser och meddelanden

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller förvaltningen eller internationella relationer. Redogörelser skickas oftast till ett utskott vars betänkande ligger till grund för riksdagsledamöternas behandling av ärendet. Också meddelanden kan skickas till ett utskott för behandling.

Behandlingen av ett meddelande kan avslutas med en omröstning om förtroendet för statsrådet eller en minister. Vid behandlingen av redogörelser är förtroendeomröstningar inte möjliga.

Statsministerns upplysning

Statsministern kan vid en tidpunkt som avtalas med riksdagens talman ge riksdagen en upplysning i ett ärende som hör till statsrådets verksamhetsområde. Upplysningen kan också ges av någon annan minister som statsministern förordnar. Med anledning av upplysningen förs en debatt vid plenum utan att några beslut fattas.