Kontinuerligt lärande

Kontinuerligt lärande svarar på behovet att utveckla och förnya kunnandet under olika skeden av livet och arbetslivet.  För att göra det möjligt ingår en reform av det kontinuerliga lärandet i regeringsprogrammet. Inom ramen för reformen granskas bland annat utbudet  på och finansieringen av utbildning samt utkomsten under utbildningen. Riktlinjerna för reformen ska bli klara i slutet av 2020. Genomförandet av reformen kommer att fortsätta efter den nuvarande regeringens mandatperiod.

I regeringsprogrammet för Antti Rinnes regering ingår bl.a. följande riktlinjer:

  • verksamheten, handledningen och finansieringen inom de olika utbildningsstadierna ska utvecklas så att kan erbjuda mångsidiga och arbetslivsorienterade utbildningshelheter
  • identifieringen och erkännandet av kompetens utvecklas
  • det skapas heltäckande handledningstjänster för livslångt lärande och stöd för att också för sådana grupper som är underrepresenterade i vuxenutbildningen ska delta i den
  • det ska erbjudas mer examensinriktade fortbildningar, kompletterande utbildningar och specialiseringsutbildningar i arbetslivet
  • läroavtalsutbildningen utvecklas som en väg till omskolning och vuxenutbildning
  • högskolorna uppmuntras att öppna upp sitt utbildningsutbud och högskolesystemet utvecklas som en plattform för kontinuerligt lärande
  • de anställdas kompetens och sysselsättning förbättras genom ett anställningsskydd
  • arbetslösa ges bättre möjligheter att studera på deltid vid sidan om jobbsökning
  • studieledigt och stödet för vuxenutbildning utvecklas
  • möjligheterna att bredda sysselsättningsfondens uppgifter utreds
  • modellerna för prognosticering av strukturomvandlingar förbättras

Varför behövs reformen?

Reformen av kontinuerligt lärande fokuserar på kompetensutveckling för personer i arbetsför ålder. Målet är att svara på de behov som förändringarna i arbetslivet ger upphov till. Genom kompetensutveckling stöds meningsfulla arbetskarriärer, en god sysselsättningsutveckling, statsfinanser som är i balans samt företagens konkurrenskraft och produktivitet.

Enligt prognoserna kan upp till en halv miljon personer behöva omskolning eller omfattande fortbildning under de närmaste åren. En särskild utmaning handlar hur man ska få dem som är i störst behov av utbildning att söka sig till den. Tillgången på kompetent arbetskraft är bristfällig i många branscher och flera företag?

För att kunna svara på de nya kompetenskraven förutsätts det att utbildningsystemet är flexibelt och att människor vid sidan av arbetet eller i arbetet ges möjligheter till det slags utbildning de behöver.  

Hur bereds reformen?

Reformen av det kontinuerliga lärandet bereds av en parlamentarisk grupp, som omfattar alla riksdagspartier.

Reformen genomförs i form av ett trepartssamarbete och i samarbete med utbildningsanordnarna. Uppföljningsgruppen innehåller företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna, utbildningsanordnarna samt andra centrala organisationer och ministerier.

Beredningen drar nytta av forskning på området. Intressegrupper och aktörer på området välkomnas med i beredningen på bred front, till exempel i form av olika träffar och med hjälp av digitala verktyg.

Grupperna har till uppgift att utarbeta förslag angående kontinuerligt lärande i syfte att genomföra reformen i enlighet med regeringens riktlinjer.

Tidigare beredning

En bred arbetsgrupp som tillsattes av undervisnings- och kulturministeriet utarbetade våren 2019 en rad förslag för att utveckla det kontinuerliga lärandet.

Beredningen har föregåtts av statens Jubileumsfond Sitras projekthelhet Kompetensens tid.

 

Vad har redan gjorts för att förbättra förutsättningarna för kontinuerligt lärande?

För att förbättra förutsättningarna för kontinuerligt lärande har

  • studiemöjligheterna gjorts mer flexibla
  • utbildningssystemet öppnats upp
  • digitala tjänster som stöder kontinuerligt lärande utvecklats
  • möjligheterna att studera när man är arbetslös förbättrats
  • incitamenten för arbetsgivarna utvecklats.

Vid yrkeshögskolorna och universiteten har villkor att erbjuda kontinuerligt livslångt lärande förbättrats och lagstiftningen har förbättrats. Högskolorna kan bland annat skapa ett nytt utbud och verksamhetsmodeller (t.ex. den öppna högskolans utbud, separata antagningar, skräddarsydda studiemoduler, uppdragsutbildning) som svarar på förändringarna i arbetslivet och kompetensbehoven. Det kontinuerliga lärandet ska beaktas i större utsträckning också i finansieringen. Samarbetet mellan läroanstalterna på andra stadiet och högskolorna har stärkts och antagningen av studerande har förnyats.  

Inom yrkesutbildningen har utvecklingen av det kontinuerliga lärandet haft samband med att skapa individuella studievägar, göra utbildningen mer kompetensbaserad och kundorienterad, göra genomförandet av utbildningen flexiblare och undanröja skrankor, revidera finansieringsmodellen och ta in arbetskraftsutbildningen som en del av helheten.

Grundutbildningen för dem som passerat läropliktsåldern, dvs. den grundläggande utbildningen för vuxna, har förnyats 2018. Studierna baserar sig på en individuell studieplan som utöver de allmänbildande studierna inom den grundläggande utbildningen också kan innehålla yrkesstudier och perioder då den studerande bekantar sig med arbetslivet.  

För att främja lärande under arbetskarriären har man genomfört separata program eller beviljat understöd (examensinriktade fortbildningar, pilotprojekt inom yrkeskompetens, kompetensprogrammet för unga vuxna och programmet för yrkesutbildning för invandrare).

Digitala tjänster som stöder kontinuerligt lärande utvecklas. Redan nu används tjänsten KOSKI, som bland annat innehåller uppgifter om studieprestationer och studierätter.

I finansministeriets projekt Aurora testas utnyttjandet av artificiell intelligens. Inom projektet görs ett pilotförsök som gäller etablering i arbetslivet med hjälp av kontinuerligt lärande.

Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och arbets- och näringsministeriet skapar en digital servicehelhet som förenar tjänsterna för kontinuerligt lärande, kartläggning och identifiering av kompetens, karriärplanering, handledning samt förvärvande och utveckling av kompetens.

Undervisnings- och kulturministeriet har också för avsikt att uppdatera den nationella referensramen för examina i riktning i riktning mot en referensram för kunnande.

Arbetslösas möjligheter att studera har förbättrats. En person kan studera högst 6 månader med  arbetslöshetsunderstöd, om studierna ger yrkesfärdigheter eller stöder företagsverksamhet. Arbetslösa har redan tidigare haft möjlighet att delta i arbetskraftsutbildning eller frivillig utbildning, om arbets- och näringsbyrån godkänt studierna.

Genom en lagändring har den skattemässiga behandlingen av utbildning som betalas av arbetsgivaren förtydligats och utvidgats. Incitament för arbetsgivarna är till exempel lönesubventionerad läroavtalsutbildning och  FEC-modellen, dvs. Further Educated with Companies. 

 

Mer information

Kirsi Heinivirta, suunnittelupäällikkö 
undervisnings- och kulturministeriet, Kansliapäällikkö esikuntineen 0295330136