Hoppa till innehåll

Regeringens svar på interpellationen om regeringens finanspolitik som utarmar landet

finansministeriet
Utgivningsdatum 15.5.2024 16.26 | Publicerad på svenska 16.5.2024 kl. 12.55
Interpellationssvar

Finansminister Riikka Purra besvarade den 15 maj 2024 interpellationen om regeringens finanspolitik som utarmar landet.

Ärade talman,

I regeringsprogrammet lyder de två första meningarna som handlar om den ekonomiska politiken så här: ”Grunden för välfärd är en hållbar ekonomi. Regeringens viktigaste finanspolitiska mål är att åstadkomma hållbar tillväxt.”

Finland försörjer sig inte bara med hjälp av anpassningsåtgärder, det är klart, och här är vi av samma åsikt som oppositionen. Vi behöver ekonomisk tillväxt, investeringar i hela landet och nya arbetstillfällen.

Ärade talman,

Regeringsprogrammet är ett tillväxtprogram. Regeringen genomför historiska arbetsmarknadsreformer och ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden. Det är enligt experternas rekommendationer det bästa sättet att öka tillväxtpotentialen och produktiviteten i ekonomin.

Regeringen avskaffar 300 normer som står i vägen för människors och företags aktivitet. Vi undanröjer bidragsfällor, ökar antalet nybörjarplatser vid högskolorna, höjer kompetensnivån och förbättrar arbets- och näringstjänsternas funktion. Genom dessa åtgärder säkerställer regeringen tillgången på kompetent arbetskraft på alla nivåer. 

Regeringen gör historiska tilläggssatsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet till ett belopp av en miljard euro. Finland utbildar bland annat tusen fler doktorer och förbinder sig för sin del att delta i finansieringen av byggandet av en ny superdator. Alla tillgängliga satsningar styrs till företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet med syftet att utveckla och exportera nya produkter och tjänster till världsmarknaden.

Regeringen påskyndar tillståndsprocesserna och tar steg mot en samservicemodell. För tillståndsprocesserna och behandlingen av besvär som gäller dem fastställs målsatta handläggningstider. Ren, leveranssäker och tillräcklig energi tryggas nu och i framtiden bland annat genom att man skapar en lagstiftningsram för produktion av serietillverkad kärnkraft och stöder reglerkraftsprojekt. 

Regeringen genomför ett investeringsprogram på fyra miljarder euro till stöd för tillväxten. Som en del av programmet riktas hundratals miljoner euro till det eftersatta underhållet av vägnätet och utveckling av trafikledsnätet. Smidig rörlighet för människor och varor tryggas i hela landet.

Höjningen av arbetsinkomstavdragen och sänkningen av bränsleskatten främjar hushållens köpkraft. Sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremien medför en betydlig minskning också av arbetsgivarens bikostnader. Minskningen av skattekilen främjar sysselsättningen och sysselsättande åtgärder.

Bristen på kompetent och utbildad arbetskraft ska åtgärdas med effektiva metoder, bland annat ska erkännandet av utländska examina underlättas och satsningar göras på utbildning i utreselandet. För att säkerställa arbetskraftens språkkunskaper ska utbudet och kvaliteten på utbildning och språkexamina i båda de inhemska språken förbättras.

Finlands attraktionskraft ska förbättras med ett flertal åtgärder. Det ska också bli lättare för finländare bosatta utomlands att flytta tillbaka till Finland.

Ärade talman,

Vad som räknades upp ovan var bara en del av de tillväxtåtgärder som ingår i regeringsprogrammet. Det är uppenbart att vi är den mest tillväxtvänliga regeringen i Finlands historia. Interpellationen är ett utmärkt tillfälle att lyfta fram detta faktum.

I motsats till vad oppositionen uppenbarligen föreställer sig är finska staten ändå inte så allsmäktig att den kan påverka hela den globala ekonomins utveckling. Räntorna har hållit sig på en hög nivå och den internationella exportefterfrågan har varit mindre än väntat. Utöver den internationella utvecklingen har Finlands ekonomi drabbats hårt av de politiska strejkerna som stöddes av vänsteroppositionen och som fick Finlands export att stanna upp.

Redan i början av året stod det klart att vi måste reagera på den svaga ekonomiska utvecklingen. Den globala konkurrensen mellan länderna om investeringar visar inga tecken på att minska. Därför fattade regeringen vid ramförhandlingarna beslut om ett omfattande nytt tillväxtpaket utöver regeringsprogrammet. 

I den helhet som främjar ekonomisk tillväxt ingår skattegottgörelse för investeringar och en satsning på 300 miljoner euro för finansiering av tillväxtföretag, samt vid behov kapitalisering av Fingrid och Gasgrid och en starkare ägarstyrning för att främja investeringar, till exempel i Östra Finland och Kajanaland.

För att locka investeringar har man beslutat att införa ett betydande skatteincitament. Det riktas till nya investeringsprojekt inom ren omställning som det beslutats att ska genomföras före utgången av 2025. Den gottgörelse på högst 150 miljoner euro som betalas av samfundsskatten säkerställer att gottgörelsen endast betalas till lönsamma företag. 

Stora investeringar stöder Finlands ekonomi. Hundratusentals små och medelstora högkompetensföretags verksamhet bygger direkt på dessa investeringar via stora värdekedjor. Om man påstår att skattegottgörelsen inte gynnar små och medelstora företag saknar man kunskap eller så vilseleder man med avsikt.

För att direkt stödja små och medelstora företag beslutade regeringen bland annat att förnya Finlands Industriinvestering-koncernen och kapitalisera den med 300 miljoner euro. Genom ytterligare kapitalisering strävar man efter att finansiera tillväxtföretag med 900 miljoner euro. Målet är att skapa en början för finländska framgångshistorier. 

I stället för att bara planera beslutade regeringen om införande av yrkesdiesel 2027. Med tanke på konkurrensen är det viktigt att stävja transportkostnaderna för den tunga trafiken.

En ojämn spelplan hämmar konkurrensen mellan företagen och försvagar den ekonomiska tillväxten. Därför har det vid budgetförhandlingarna gjorts satsningar på bekämpningen av grå ekonomi. I våras fattade statsrådet också beslut om att uppdatera programmet för bekämpning av grå ekonomi. En minskning av hushållsavdraget med 100 miljoner euro ökar inte den grå ekonomin, eftersom betydande avdrag för till exempel renoveringsarbete fortfarande kan göras.

Eftersom vårt lands resurser är begränsade, måste tillväxtpaketet träffa rätt. Vi har inte råd att misslyckas. Vi behöver alla lönsamma investeringsprojekt vi kan få till Finland. Reformerna av arbetsmarknaden och de sporrande elementen i reformen av den sociala tryggheten i vårt ypperliga regeringsprogram stöder förhoppningsvis den ekonomiska tillväxten under de kommande åren.

Ärade talman,

Marknadsekonomin är det bästa ekonomiska systemet för oss människor. Människor och företag vet i regel själva bäst vad som är optimalt för dem i olika situationer. Statsmakten agerar möjliggörare och skapar ramarna för verksamheten. Staten fastställer spelreglerna.

Detta synsätt är det som skiljer regeringens linje från vänsteroppositionen. Denna regering tror inte på att individens välfärd mäts enligt mängden förmåner och stöd som staten delar ut till medborgarna. Välfärd skapas genom arbete och företagande. Denna regering tror inte på att företagen har framgång för att politikerna är bra på att välja vinnare. Den statscentrerade lösning som oppositionens rundhänta partier förespråkar leder endast till en svällande offentlig sektor och till att den privata företagsamheten tynar bort.

I verkligheten växer företagen på en konkurrensutsatt marknad som stöds av institutioner som verkar i en stabil demokrati. Staten bör skapa förutsättningar för människors egen aktivitet och företagsamhet, inte göra alla val för människornas och företagens del.

Finland behöver en uppryckning på alla nivåer. Det är vi värda. Med de rätta ekonomiska incitamenten kan man lära sig, vara företagsam och framgångsrik och sprida välfärd omkring sig. Endast under dessa förutsättningar kan vi nå framgångar. Dessa principer är också vad regeringens politik stöder sig på.

Ärade talman, 

En stat med kroniskt underskott kan inte upprätthålla ekonomisk tillväxt. Om vi lät underskottet öka i enlighet med vänsterns läror, skulle detta innebära en sämre kreditvärdighet och skärpta skatter i framtiden. Människorna skulle förlora sin framtidstro och ekonomin skulle sacka efter. Därför tar den här regeringen, till skillnad från den förra, de växande underskotten på allvar.

Regeringens finanspolitiska linje bygger i hög grad på generationsöverskridande ansvar, rättvisa, en trovärdig och ansvarsfull skötsel av statsfinanserna samt på realism. Att fatta sparbeslut är inte lätt, men finländarna inser nog att man inte kan leva på krita i all oändlighet. Finländarna ser vem som lever som den lär och vem som bara pratar. Att utarbeta anpassningspaket kräver ryggrad.

I interpellationen efterlyser man en rättvis fördelning av bördan. I regeringens lösningar fördelas bördan på bred front i samhället. Vi skär ned på utgifterna exempelvis inom förvaltningen och utvecklingsbiståndet. Såväl studerande som pensionärer deltar. Tyngdpunkten i regeringens åtgärder ligger på sådana grupper som har möjlighet att förbättra den egna situationen genom att arbeta. Genom höjningen av den allmänna mervärdesskattesatsen fördelas bördan i praktiken på alla. I de högsta inkomstskatteskalorna görs det ingen indexjustering, vilket skärper beskattningen. Med andra ord deltar de som har det bäst ställt.

Men det finns gränser. De höga marginalskatterna är redan nu det största problemet i vårt skattesystem. Det råder ingen oklarhet om huruvida höginkomsttagarna deltar i de gemensamma ansträngningarna. Det gör de minsann. De två högsta decilerna av höginkomsttagarna betalar fortfarande mer än hälften av all inkomstskatt.

Vi skyddar barnen och barnfamiljerna, och värnar också om säkerheten och den grundläggande utbildningen. I handikappförmånerna, fronttilläggen och utkomststödet infördes inga indexbromsar. I enlighet med regeringsprogrammet har vi strävat efter att skydda dem som har det sämst ställt. Samhällets kärnuppgifter sköts och tryggas. 

Vad gäller social- och hälsovårdsreformen minskar regeringen ingalunda nettobeloppet av finansieringen av social- och hälsovårdsområdena. Finansieringen av områdena ökar också nästa år med nästan två miljarder euro. Utgiftsökningarna i den finansieringsmodell som den föregående regeringen beslutade om garanterar detta.

Senast nu står det klart att välfärdsområdenas finansieringsmodell inte skapar fungerande incitament för välfärdsområdena att öka produktiviteten. Därför ändrar regeringen finansieringslagen i tre faser. I den första fasen införs ett självriskelement för välfärdsområdena som innebär att de belönas för att de driver en ansvarsfull ekonomi. Dessutom gallrar regeringen med eftertanke och i enlighet med experternas rekommendationer och områdenas egna önskemål bort vissa dimensioneringar och utvidgade tjänster som fastställts under de senaste åren.

Ärade talman,

I interpellationen påstås det att statens skatteinkomster kommer att rasa. Medlemmarna i det största oppositionspartiet har hävdat att en sänkning av den totala skattegraden skulle medföra en minskning av de offentliga finanserna med upp till åtta miljarder euro. Dessa påståenden stämmer givetvis inte.

En lindrig skärpning av beskattningen är oundviklig. Den totala skattegraden stiger dock inte ens efter regeringens åtgärder jämfört med 2023 års nivå, utan den förblir stabil.

Med tanke på företagsverksamheten är det uppenbart att vi tvärtemot vad som har framförts i denna sal inte har råd att ytterligare skärpa i synnerhet beskattningen av arbete och företagande. Regeringen har inte infört punktvisa ideologiska skatter som drabbar investeringarna eller skärpt beskattningen av onoterade företag.

Ärade talman,

Oppositionens alternativ saknar innehåll och deras önskebrunn ekar tomt. Någon konkret alternativ besparing på 9 miljarder euro har fortfarande inte lagts fram. Om exempelvis pensionstillväxten för perioder utan lön skulle slopas skulle detta inte minska den offentliga skulden med en cent, utan det skulle stärka pensionssystemet. Också denna nytta skulle man få vänta på ett tag, eftersom effekterna av åtgärderna kommer att märka gradvis först framemot 2090. Vi måste kunna stärka de offentliga finanserna under denna valperiod, inte före århundradets slut.  Har oppositionen glömt skolans räknelära och all grundläggande logik? 

Verkligheten är att denna regering anpassar statsfinanserna med nio miljarder euro genom konkreta åtgärder, ända in på nivån för enskilda utgiftsmoment och inkomstklasser. Alla åtgärder har bedömts i ett oberoende förfarande som tjänsteuppdrag vid finansministeriet.

Inget av de nuvarande oppositionspartierna når upp till denna konkretionsnivå. De dokument som publicerats innehåller för all del desto mer konkreta utopier; bekämpningen av grå ekonomi ska ge besparingar på miljontals euro, i hundratal.

Inte ens vänsterns listor över skattehöjningar tål en närmare granskning. Redan under den föregående perioden stod det klart att ideologiskt betingade punktvisa skatter via effekten på människors beteende tar in bara några miljoner euro, om ens det, snarare än hundratals miljoner euro.

Med en sådan ekonomisk trovärdighet skulle Finland få säga farväl till de högsta kreditvärderingarna och omedelbart landa i EU:s förfarande vid alltför stora underskott. Så kan man inte sköta finländarnas angelägenheter. 

Ärade talman,

I interpellationen gäller den första frågan förtroendet för regeringens ekonomiska politik och för Finland. Frågan bör behandlas utförligt. Saken är nämligen att regeringens ekonomiska politik har fått brett stöd av internationella expertorganisationer, såsom exempelvis Internationella valutafonden. De internationella kreditvärderingsinstituten har i sina bedömningar betonat att den nuvarande regeringens engagemang för en ansvarsfull ekonomisk politik är en central faktor som upprätthåller vår kreditvärdighet.