Det är tydligt att det nu råder arbetsgivarens marknad i Finland

För närvarande är utbudet av arbetskraft stort. I kombination med en dämpad ökning av reallönerna har det lett till att det nu råder arbetsgivarens marknad, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet i sin kolumn.

Inom många branscher har bristen på arbetskraft och problemen med tillgången på arbetskraft blivit klart mindre. När det gäller till exempel närvårdare och lärare inom småbarnspedagogik har situationen snabbt vänt från brist på arbetskraft till arbetslöshet. Likaså förekommer fortfarande arbetslöshet i yrken inom byggbranschen. Personer på sakkunnig- och chefsnivå inom olika branscher har också blivit arbetslösa. Även den tidigare så heta IKT-branschen har nu svalnat och bidragit till en ökad arbetslöshet. 

De yrkesgrupper där det råder brist på arbetskraft blir allt färre. Till dem hör fortfarande läkare och sjukskötare.

Tecken på en bättre ekonomisk konjunktur syns allt tydligare i produktionssiffrorna. I synnerhet inom exportbranscherna verkar efterfrågan ha återhämtat sig, även om den inhemska konsumtionsefterfrågan fortfarande är oförändrad. Arbetsgivarna är försiktiga med rekryteringar, eftersom den geopolitiska osäkerheten kvarstår och räntenivån fortfarande är hög i förhållande till konjunkturläget. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos kommer efterfrågan på arbetskraft att börja öka kraftigare först under årets andra hälft, efter sommaren.

Tysklands stimulansåtgärder har positiva effekter även i Finland 

De arbetssökande väntar alltså på att ekonomin i Finland ska återhämta sig. Det finns nu ett stort utbud av arbetskraft, och eftersom ökningen av reallönerna har varit dämpad, är det tydligt att det nu råder arbetsgivarens marknad.

För oss kom det mycket lägligt att tyska parlamentet har beslutat att lätta på skuldbromsen och inleda enorma strukturella reformer i landet. Infrastrukturinvesteringar på 500 miljarder euro innebär också ett länge efterlängtat uppsving för Finlands export. Det finns inte heller någon risk för inflation, eftersom det finns en stor outnyttjad produktionskapacitet i vår ekonomi.

Tyskland har redan tidigare varit ett av våra viktigaste exportländer, men nu kommer dess betydelse att öka ytterligare. Däremot återstår det att se hur handeln med USA, vårt viktigaste exportland, utvecklas i och med tulltarifferna. Att euron blir svagare i förhållande till dollarn hjälper endast lite, om och när hoten om tullar på 25 procent blir verklighet. 

Det är svårt att snabbt stärka den europeiska försvarsindustrin, och i förlängningen försvarsberedskapen, utan import från USA. Att bygga upp den egna produktionen är därför ett investeringsprojekt på lång sikt. Det kommer att ge ytterligare fart åt vår ekonomi under lång tid framåt, eftersom försvarsindustrin omfattar mycket mångsidig produktion, allt från hård materiel till AI-baserad programvara och informations- och kommunikationsteknik.  

Även den inhemska marknaden gynnas

Exportsektorns uppsving har oundvikligen också effekter på den inhemska marknaden. Den ökade sysselsättningen ökar konsumtionsefterfrågan på den inhemska marknaden och ger upphov till arbetstillfällen hos underleverantör och inom tjänstesektorn. Det uppstår en god cirkel som ökar produktionen och sysselsättningen i ekonomin i stort.
 
Den åldrande befolkningen gör på längre sikt att efterfrågan på omsorgsarbete ökar kraftigt, vilket innebär att närvårdare knappast behöver vara arbetslösa särskilt länge. Den tekniska omvälvningen upprätthåller också efterfrågan på kunniga inom IKT-sektorn, om bara marknaden återhämtar sig något. Situationen med arbetsgivarens marknad kan alltså bli kortvarig, och under de kommande åren kommer vi sannolikt åter att se rubriker om brist på arbetskraft som hinder för tillväxt.

Elina Pylkkänen, understatssekreterare