Tryggande av skyddsarbete vid arbetskonflikter
Riksdagen har förutsatt att statsrådet utreder utvecklingsbehoven i fråga om skyddsarbete och vid behov bereder lagstiftningsförslag genom vilka organiseringen av skyddsarbete tryggas i konfliktsituationer. Genomförandet av riksdagens uttalande ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.

Frågor och svar om tryggande av skyddsarbete vid arbetskonflikter
Med skyddsarbete avses i allmänhet arbete som det är nödvändigt att sköta under en arbetskonflikt för att till exempel liv, hälsa, maskiner och anordningar på arbetsplatsen eller miljön inte ska äventyras.
Det finns för närvarande inga bestämmelser i lag om skyddsarbete under arbetskonflikter i fråga om anställda i arbetsavtalsförhållande, utan beslut om skyddsarbete fattas av den arbetstagarförening som deltagit i arbetskonflikten och vid behov förhandlar arbetstagar- och arbetsgivarsidan om det. Arbetstagarföreningarnas förfaringssätt när det gäller att besluta om skyddsarbete varierar.
År 2022 stiftades på grund av en arbetskonflikt inom vårdbranschen en temporär lag om säkerställande av nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under en arbetskonflikt. I samband med att lagen stiftades förutsatte riksdagen att statsrådet utreder utvecklingsbehoven i fråga om skyddsarbete och vid behov bereder lagstiftningsförslag genom vilka organiseringen av skyddsarbete tryggas i konfliktsituationer.
Uttalandet baserar sig på social- och hälsovårdsutskottets förslag. Social- och hälsovårdsutskottet ansåg det vara viktigt att man efter att de pågående arbetskonflikterna avslutats utreder behovet av lagstiftning som närmare och mer omfattande definierar de ur samhällets synvinkel kritiska funktioner där stridsåtgärderna kan hota människors liv eller allvarligt äventyra människors hälsa. Samhället har enligt utskottet en omfattande skyldighet att se till att rätten till liv tryggas trots stridsåtgärder och att stridsåtgärderna inte allvarligt äventyrar människors hälsa. Utskottet anser att man i samband med utredningsarbetet också bör granska behovet att utveckla ett eventuellt separat medlingsförfarande och förfarandet vid skyddsarbete.
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering verkställer regeringen uttalandet av riksdagen (se föregående fråga och svar) och bereder lagstiftning genom vilken organiseringen av skyddsarbete tryggas i konfliktsituationer.
Arbetstagar-, tjänstemanna- och tjänsteinnehavarföreningar ska åläggas en lagstadgad omsorgsplikt. Detta innebär att de när de verkställer en arbetskonflikt ska se till att arbetskonflikten inte direkt, konkret och allvarligt äventyrar till exempel liv, hälsa, arbetsgivarens egendom eller miljön och de funktioner som är nödvändiga för att trygga dessa. Skyldigheten förutsätter att vissa uppgifter eller funktioner helt lämnas utanför arbetskonflikten eller alternativt tillhandahålls tillräckligt med skyddsarbete.
Arbetsgivaren ska enligt den föreslagna lagen vara skyldig att
- utan dröjsmål utreda oklarheter som gäller gränserna för en arbetskonflikt eller skyddsarbete med den förening som ansvarar för genomförandet av arbetskonflikten.
- utan dröjsmål meddela föreningen om att nödvändiga funktioner äventyras för att inleda förhandlingar
- vid förhandlingarna ge föreningen tillräckliga uppgifter om behovet av nödvändig personal och grunderna för behovet samt om de medel som finns tillgängliga för arbetsgivaren för att undvika att funktionerna äventyras.
Arbetsgivaren kan kräva att domstolen förbjuder en sådan arbetskonflikt i samband med vilken arbetstagarföreningen inte begränsar arbetskonflikten eller tillhandahåller skyddsarbete på det sätt som förutsätts i lagen.
Arbetstagarföreningar åläggs en skyldighet att genom en begränsning av arbetskonflikten eller genom skyddsarbete se till att arbetskonflikten inte omedelbart, konkret och allvarligt äventyrar de nödvändiga funktioner som tryggas genom bestämmelserna. Under en arbetskonflikt ska följande tryggas:
- utförandet av sådana uppgifter inom hälso- och sjukvården, socialvården, räddningsväsendet, polisen, Nödcentralsverket och slutna anstalter som är nödvändiga för människors liv eller hälsa
- nödvändigt underhåll, reparation eller övervakning av egendom som är väsentlig med tanke på förutsättningarna för fortsatt näringsverksamhet
- uppgifter som är nödvändiga för bekämpning av miljöskador
- uppgifter som är nödvändiga för att trygga djurs välfärd
- uppgifter som är nödvändiga för att trygga Finlands territoriella integritet och förhindra olaglig inresa
- funktionen för det högsta statliga beslutsfattandet
- tillgången till nyttigheter som är nödvändiga för människors liv eller hälsa (bl.a. energi, vatten, läkemedel och livsmedel)
- utredning och förhindrande av mycket allvarliga brott
- domstolsväsendets och åklagarväsendets brådskande uppgifter och verkställigheten i anslutning till dem
- digital betalningsrörelse och tillgång till kontanter
- vissa nödvändiga informations- och kommunikationstekniska tjänster och informationssystem.
Ja. Omsorgsplikten ska dock åläggas arbetstagarföreningar, inte enskilda arbetstagare. Utgångspunkten är att arbetstagarföreningarna beslutar i vilka uppgifter skyddsarbetet utförs och vilka arbetstagare som berörs av arbetet. Som en sista utväg ska arbetsgivaren dock ha rätt att låta utföra nödarbete.
Ja. Både de som är i arbetsavtalsförhållande och de som är i tjänsteförhållande har uppgifter som är väsentliga med tanke på tryggandet av ovan nämnda funktioner. I samma uppgifter som omfattas av omsorgsplikten kan det också finnas personal i såväl arbetsavtals- som tjänsteförhållande. Detta gäller till exempel sjukhus.
Ja. Bestämmelserna förpliktar arbetstagarföreningarna. Förslaget inverkar inte på att övertidsarbete och skiftbyte förutsätter arbetstagarens samtycke om arbetsgivaren inte har rätt att låta utföra skyddsarbete. Förslaget inverkar inte heller på att uppsägning är en möjlighet som står till varje arbetstagares förfogande.
Även om regleringen i sig gäller alla former av arbetskonflikter, bör det beaktas att lindrigare former av arbetskonflikter i regel inte äventyrar de funktioner som avses i lagen. Av denna anledning blir de föreslagna bestämmelserna i allmänhet inte tillämpliga på dem.
I första hand bedöms frågan av den arbetstagarförening som verkställer arbetskonflikten. Om arbetsgivaren är av annan åsikt om huruvida en arbetstagarförening fullgör sin omsorgsplikt, kan den föra ärendet till domstol för avgörande efter att ha förhandlat med arbetstagarföreningen.
Projektet handlar framför allt om att samordna olika grundläggande fri- och rättigheter och skyddsintressen. Till den del som regleringen förutsätter att skyddsarbete erbjuds eller arbetskonflikten begränsas, är det fråga om att den konflikträtt som tryggas som grundläggande fri- och rättighet begränsas. Konflikträtten ska begränsas endast i den mån det är nödvändigt för att trygga ovannämnda funktioner som är nödvändiga med tanke på till exempel liv eller hälsa.
Den lagstadgade omsorgsplikt som åläggs arbetstagarföreningar säkerställer redan i sig att skyddsarbete tillhandahålls i tillräcklig utsträckning under arbetskonflikter.
Vid meningsskiljaktigheter är parterna skyldiga att förhandla om skyddsarbetet.
Arbetsgivaren kan vid behov hos domstol ansöka om förbud mot arbetskonflikt, om skyddsarbete inte tillhandahålls i samband med den på det sätt som förutsätts i lagen.
Arbetsgivaren får beordra arbetstagaren att utföra nödarbete, om hotet för den skadepåföljd för liv, hälsa, egendom, miljön, djurs välfärd eller den nationella säkerheten som orsakas av att ovan nämnda funktioner avbryts är i den mån omedelbart att det inte med de medel som föreskrivs i den lagen eller andra skäliga medel kan undvikas.
Det är i praktiken fråga om en akut farosituation som motsvarar nödtillstånd. Nödarbete ska vara arbetsgivarens sista utväg att undvika skadepåföljder som är betydande med avseende på de grundläggande och mänskliga rättigheterna och omfattas av den föreslagna lagstiftningen. Nödarbete kommer i fråga endast om skadepåföljderna inte kan undvikas med medel som grundar sig på lag eller med några andra skäliga medel.
Vid beredningen har internationella avtal beaktats. Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO:s praxis för övervakning av konventioner och den reviderade europeiska sociala stadgan kan det förutsättas att så kallade minimitjänster tillhandahålls under arbetskonflikter. Lagstiftningen om skyddsarbete är möjlig i enlighet med denna praxis i fråga om minimitjänster.
Nej, det har de inte.
De viktigaste ändringar som gjorts under den fortsatta beredningen:
- de uppgifter och funktioner som omfattas av arbetstagarföreningens omsorgsplikt har definierats närmare på lagnivå
- tröskeln för arbetstagarföreningens omsorgsplikt har preciserats
- arbetsgivarens skyldigheter har kompletterats för att effektivisera förhandlingarna
- arbetsgivar- och arbetstagarsidans kompensationspåföljder har slopats
- Nödarbete är enligt förslaget en sista utväg för att undvika de betydande skadepåföljder som omfattas av regleringen.
Utkastet till regeringsproposition har beretts på trepartsbasis i en arbetsgrupp för tryggande av skyddsarbete vid arbetskonflikter som tillsatts av arbets- och näringsministeriet den 25 mars 2024. Utöver arbets- och näringsministeriet representerades i arbetsgruppen Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf, Akava ry, Finlands näringsliv rf, Företagarna i Finland rf, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Statens arbetsmarknadsverk. Arbetsgruppen var inte enig i sitt arbete. Finlands näringsliv EK, Företagarna i Finland rf och Löntagarnas centralorganisationer Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Akava ry och STTK rf anmälde avvikande mening. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT lämnade ett kompletterande uttalande.
Arbets- och näringsministeriet ordnade en remissbehandling av arbetsgruppens betänkande 22.11.2024−3.1.2025.
Regeringen lämnade propositionen till riksdagen 13.3.2025.
Lagändringarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter riksdagsbehandlingen.