EU:s rättsakt om krissituationer och resiliens på den inre marknaden

Förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden trädde i kraft den 8 november 2024 och den börjar tillämpas den 29 maj 2026.

Syftet med förordningen är att säkerställa att den inre marknaden, det vill säga fri rörlighet för varor, tjänster, människor och arbetstagare, fungerar vid krissituationer. Syftet är också att stärka den inre marknadens beredskap inför olika typer av kriser samt störningar i efterfrågan och utbud. 

Behovet av dessa bestämmelser om krissituationer på den inre marknaden uppstod i och med de tillfälliga störningar som covid-19-pandemin orsakade på EU:s inre marknad. Förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden kompletterar EU:s övriga specialbestämmelser om störningar.

Till förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden hör som bilagor en förordning och ett direktiv som ändrar de harmoniserade produktregler som fastställts i EU:s sektorsramar, vilket gör det möjligt att avvika från reglerna vid krissituationer. På så sätt är det möjligt att snabbare få ut på marknaden sådana produkter som är väsentliga med tanke på hanteringen av krisen.

Förordningens innehåll och åtgärder

Förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden säkerställer bättre informationsutbyte, samordning, samarbete och solidaritet när medlemsstaterna vidtar åtgärder vid en kris. Förordningen gör det möjligt att snabbt reagera på krissituationer och kriser som hotar den inre marknadens funktion. Utifrån förordningen skapar EU-medlemsstaterna och kommissionen en mekanism för att effektivt säkerställa tillgången till sådana varor och tjänster som är väsentliga med tanke på hanteringen av krisen. Målet är också att säkerställa bättre beredskap inför kriser genom att kommissionen och medlemsstaterna övervakar hur den inre marknaden fungerar. 

Förordningen bygger på tre olika skeden: ramen för beredskapsplanering, beredskapsskedet på den inre marknaden och krissituationsskedet på den inre marknaden. Åtgärderna inom ramen för beredskapsplanering genomförs genast när förordningen börjat tillämpas. Ramen för beredskapsplanering innehåller bland annat arrangemang för ett krisprotokoll, ett system för tidig varning och utbildning för myndigheterna. Beredskapsläge och krissituationsläge på den inre marknaden inleds separat genom rådets genomförandeförordning. Beredskapsläget och krissituationsläget på den inre marknaden innehåller olika åtgärder, såsom medlemsstaternas gemensamma offentliga upphandlingar eller begäran om information av företagen om lagersituationen, produktionskapaciteten eller störningar i leveranskedjan för krisnödvändiga varor.

Medlemsstaterna och kommissionen förbättrar allmänhetens och företagens tillgång till information vid kriser

För att säkerställa effektiv samordning och effektivt informationsutbyte, både under normala förhållanden och i beredskaps- eller krisskeden, ska varje medlemsstat utse ett centralt samordningskontor som ansvarar för kontakterna med det centrala samordningskontoret på unionsnivå som utsetts av kommissionen och med de centrala samordningskontoren i andra medlemsstater. De centrala samordningskontoren utgör också en knutpunkt för kontakterna med myndigheterna i medlemsstaterna.

Enligt förordningen ska varje medlemsstat dessutom inrätta en gemensam kontaktpunkt för medborgare, konsumenter, ekonomiska aktörer och arbetstagare samt deras företrädare. Kontaktpunkten ger dem information om sådana nationella begränsningar av den fria rörligheten som har aktiverats vid en krissituation. Kommissionen ska också inrätta en gemensam kontaktpunkt på unionsnivå för informationsutbyte och stöd vid krisförfaranden som införts på EU-nivå. Kontaktpunkten på unionsnivå ska upprätta en förteckning över alla nationella krisåtgärder och nationella kontaktpunkter.

I Finland är det arbets- och näringsministeriet som svarar för att bereda genomförandet av förordningen. De nationella ansvariga myndigheterna utses för det centrala samordningskontorets och den centrala kontaktpunktens uppgifter senast den 29 maj 2026. 

Mer information:
Hannele Timonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7141

Läs mer: