Nationella dialoger: Gemenskaplig sisu är en resurs för finländarna

Under de nationella dialogerna hösten 2025 diskuterade man sisu. Dialogdeltagarna lyfte fram behovet av sisu i dagens Finland, där utmaningarna består såväl av försämringen av välfärdsstatens servicestrukturer som av den förändrade säkerhetsmiljön.

På olika håll i Finland ordnades det sammanlagt 82 sisudialoger och 39 gränslandsdialoger med över 1 200 deltagare från olika sociala grupper, kulturella bakgrund och yrken. Debattörernas ålder varierade mellan 4 och 89 år.

Den traditionella finländska uppfattningen om sisu är starkt kopplad till uthållighet och att man klarar sig själv. Dialogerna visar emellertid att finländarnas syn på sisu utvidgats från traditionell uthållighet mot resiliens, flexibilitet och självkänsla. I diskussionerna betonades särskilt social sisu där samhällets uthållighet överskrider en enskild medlems resurser; vi är starkare tillsammans.

De sex slutsatserna av dialogerna:

1. Sisu får inte användas till att berättiga en urholkning av välfärdsstaten. I synnerhet personer med funktionsnedsättning, äldre personer och närståendevårdare blir tvungna att visa oskälig ihärdighet för att få det stöd som de ska få enligt lag. Det kanske mest kritiska budskapet från dialogerna till beslutsfattarna är att sisu inte får användas som en ursäkt för att dölja brister i servicesystemet.
2. Modern hållbarhet uppstår genom växelverkan och kamratstöd. Statsförvaltningen borde stödja strukturer som främjar social gemenskap och medborgarorganisationers verksamhet eftersom de är centrala byggstenar för kristålighet.
3. Mjuk sisu är modernt och stöder en hållbarare välfärd. En vis människa identifierar sina egna gränser, visar empati och lyssnar på olika parter i en jämlik dialog. Resiliens är flexibel hållbarhet – förmåga att ändra riktning när gamla metoder inte längre fungerar.
4. Östra gränsens livskraft är en del av den nationella säkerheten. Att hålla gränsområdet bebott och funktionsdugligt bidrar till strategisk beredskap, och trygghetskänslan uppstår också av tillgången till vardagliga tjänster och ekonomiskt hopp i området.
5. De ungas känsla av hopp och betydelse måste stärkas. Sisu växer inte genom att man kräver omöjliga prestationer av de unga, utan genom att man erbjuder upplevelser av framgång och en trygg miljö för misslyckanden. I beslutsfattandet måste man prioritera mentalvårdstjänsterna för unga och skapa möjligheter för de unga att uppleva att de hör till samhället.
6. Sisu är en förenande identitetsfaktor. För att samhället ska förbli enat måste begreppet sisu uppdateras så att det blir mångkulturellt och mer inkluderande.

Vid sidan av de gamla föreställningarna måste vi skapa nya berättelser där sisu är en kraft som förenar alla som bor i Finland mot rasism och polarisering.
Syftet med sisudialogerna är att ge beslutsfattare och allmänheten synpunkter på hur denna nationella resurs kunde stärkas på ett hållbart sätt inför framtidens utmaningar. Dialogerna visar att sisu kan vara vår gemensamma förnybara naturresurs – en faktor som möjliggör hopp och förändring.

De nationella dialogerna är en serie öppna diskussioner. Vem som helst kan ordna och delta i dem. Dialogerna i gränslandet är en del av de nationella dialogerna. Dialogerna producerar erfarenhetsbaserad information om förändringarna i det finländska samhället och kompletterar den information som olika enkäter och undersökningar ger. Beslutsfattare och utvecklare inom den offentliga förvaltningen utnyttjar informationen från dialogerna i sitt eget arbete.

Mer information: 
Katju Holkeri, finansråd, finansministeriet, tfn 02955 30087, katju.holkeri(at)gov.fi
Kai Alhanen, direktör, DialogAkademin, tfn 040 5720 213, kai.alhanen(at)aretai.org