Höjningen av energipriserna bromsar upp den ekonomiska tillväxten

Finlands ekonomiska återhämtning fördröjs till följd av krisen i Mellanöstern. Underskottet i de offentliga finanserna fördjupas och förblir stort, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska prognos av den 30 april.

Den ekonomiska tillväxten förblir sämre än väntat i år. Ökningen av bruttonationalprodukten (BNP) stannar på 0,6 procent 2026 emedan återhämtningen av ekonomin fördröjs på grund av krisen i Mellanöstern och framför allt de stigande oljepriserna. Tillväxten väntas dock öka mot slutet av prognosperioden när oljepriset sjunker och ekonomin återhämtar sig från konjunkturnedgången. År 2027 och 2028 kommer BNP att öka med 1,7 procent. 

I prognosen utgår man från att krisen i Mellanöstern sist och slutligen kommer att bli kortvarig och att den inte kommer att ha några väsentliga multiplikatoreffekter på råvarupriserna eller leda till en väsentlig skärpning av finansieringsvillkoren i euroområdet. Ekonomin kommer att återhämta sig snabbt efter krisen. Prognosen kompletteras av ett alternativt scenario med en mindre gynnsam utveckling där krisen fortsätter en längre tid. 

”Det enda säkra i den ekonomiska lägesbilden är att krisen i Mellanöstern ökar instabiliteten och osäkerheten och bromsar upp den ekonomiska tillväxten och påskyndar inflationen i Finland i år. Vi hoppas att krisen kan lösas snabbt och med minsta möjliga skada. Krisen försvårar den redan svåra situationen inom den offentliga ekonomin i Finland”, säger överdirektör, avdelningschef Mikko Spolander. 

Stigande energipriser påskyndar inflationen, minskar köpkraften och bromsar exporten 

Oljepriset har stigit betydligt, vilket påskyndar inflationen. Stegringen av konsumentpriserna stannar dock vid cirka två procent eftersom andra priser än energipriserna stiger återhållsamt. Oljepriset antas börja sjunka rätt snabbt men det kommer fortfarande att ligga högt 2027 jämfört med utgångsläget. Inflationen avtar också nästa år. 

Höjningen av energipriserna och det svaga sysselsättningsläget försvagar hushållens köpkraft, även om löneförhöjningarna och skattelättnaderna stöder inkomsterna. Osäkerheten om de ekonomiska utsikterna och anpassningen av de offentliga finanserna ökar försiktigheten, vilket syns i att konsumtionen skjuts upp och att sparandet ökar. Konsumtionen ökar 2027 när köpkraften förbättras och sparandet minskar. 

Höjningen av energipriserna bromsar också upp tillväxten på Finlands exportmarknader vilket försvagar Finlands export 2026. Även om exporten återhämtar sig senare, förblir utrikeshandelns nettoeffekt på den ekonomiska tillväxten något negativ emedan importen ökar snabbare än exporten på grund av investeringar. 

Energi-, teknik- och försvarsprojekten ökar investeringarna 

Investeringarna ökar i synnerhet tack vare försvarsupphandlingar samt energi- och teknikomställningen. De ökar särskilt investeringarna i maskiner och anordningar, men också byggandet. Återhämtningen inom bostadsbyggandet fördröjs däremot fortfarande på grund av den svaga efterfrågan.  

Sysselsättningsökningen fördröjs 

Utbudet av arbetskraft har ökat avsevärt på arbetsmarknaden till följd av sysselsättningsåtgärder och invandring. Antalet sysselsatta har varit stabilt, men arbetslöshetsgraden har stigit till över 10 procent. Sysselsättningsökningen och minskningen av arbetslösheten inleds först 2027 när den ekonomiska tillväxten stärks. 

Den långsamma tillväxten och de ökande utgifterna medför ett stort underskott i de offentliga finanserna

Den försvagade ekonomin leder till försvagade offentliga finanser, fördjupat underskott och ökande skuldsättning inom de offentliga finanserna.  

Underskottet i den offentliga sektorns finanser var 3,4 procent i förhållande till BNP i fjol. I år kommer underskottet att öka till 4,6 procent när krisen i Mellanöstern bromsar upp den ekonomiska tillväxten, anskaffningen av jaktplan börjar bokföras i utgifterna och anpassningstakten avtar. Den snabba utgiftsökningen och den långsamma inkomstökningen etablerar underskottet på 4,6% av BNP fram till 2029, varefter underskottet minskar något fram till 2030. Eftersom försvars- och ränteutgifterna ökar snabbt men tillväxten fortfarande är långsam kommer underskottet att vara 4,4 procent i förhållande till BNP 2030. Det sammanlagda underskottet inom stats- och lokalförvaltningen ligger kring 5,5 procent under hela prognosperioden.  

Den överskådliga ekonomiska tillväxten räcker inte till för att stoppa ökningen av skuldkvoten om underskottet förblir så djupt. Skulden överskred 88% av BNP i fjol och kommer att överskrida 91% i år. Skuldkvoten fortsätter att öka under hela prognosperioden och år 2030 kommer skuldkvoten att vara över 99 procent i förhållande till BNP. 

Mer information: 
Mikko Spolander, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi 
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi) 
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)