Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd informerar
Ökningen av antalet coronavirusfall har avtagit jämfört med förra veckan
Under den senaste månaden har antalet nya coronavirusfall ökat betydligt i Finland, men den senaste veckan verkar ökningen ha avtagit. Jämfört med förra veckan har också andelen positiva testresultat minskat i hela landet.
Under vecka 42 (12.10-18.10) var incidensen av nya fall var 22,2 per 100 000 invånare, medan den under föregående vecka var 29,2 fall per 100 000 invånare. Av detta kan man dock inte dra några slutsatser om hur situationen utvecklas på längre sikt.
Reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 1,30–1,45 (sannolikhetsintervallet 90 %).
Inom vissa områden har fördröjningarna i arbetet med att spåra smittkedjor kunnat förkortas. Smittkällan vid nya infektioner är dock fortfarande oklar på i cirka hälften av smittfallen runt om i landet.
Cirka en tredjedel av de nya smittorna på riksnivå konstaterades hos personer som redan är i karantän. Det finns dock regionala skillnader: till exempel inom Vasa sjukvårdsdistrikt konstaterades största delen av infektionerna fortfarande hos personer som inte var i karantän.
Vecka 42 har cirka 80 % av fallen konstaterats hos personer under 50 år och nästan 50 % hos personer under 30 år. Andelen personer över 60 år av de smittade är under 10%, och andelen personer över 70 år är mycket liten. Personer över 70 år hör på grund av sin ålder till riskgruppen, och det är fortfarande viktigt att skydda riskgrupperna för att förebygga allvarliga coronafall.
Uppföljningsrapporten för epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats:
Nästan alla infektioner härstammar från Finland
Under vecka 42 kom största delen av de nya smittorna fortsättningsvis från hemlandet och endast en liten del (under 5 procent) från utlandet. Smittor som härstammar från utlandet orsakade endast enstaka fall av vidare smitta i Finland.
Cirka 40 procent av de fall där man fick reda på smittkällan hade smittan skett i familjekretsen. Över en fjärdedel av infektionerna härstammar från fritidssammanhang, speciellt från privata fester och andra sammankomster i närståendekretsen. En femtedel av de konstaterade infektionerna rapporterades på arbetsplatser, läroanstalter och daghem.
Evenemang där det skett massexponering rapporterades i fjorton sjukvårdsdistrikt. I fyra sjukvårdsdistrikt förekom massexponering vid enheter inom social- och hälsovården. Ungefär en tredjedel av alla rapporterade massexponeringar skedde på daghem eller läroanstalter. Massexponeringarna vid läroanstalter har sällan lett till vidare smitta. Massexponering skedde också på arbetsplatser, inom hobbyverksamhet, på privata fester och i restauranger.
Den 21 oktober 2020 vårdades sammanlagt 65 patienter på sjukhus, och av dessa var sju personer i intensivvård. Detta är betydligt mer än under sommaren: mellan juli och augusti behövde 10 och 20 patienter sjukhusvård varje dag.
Antalet patienter började öka i slutet av september och i början av oktober. Hittills har 355 personer dött till följd av covid-19-sjukdomen i Finland.
Det finns stora skillnader mellan regionerna
Epidemins lägesbild har delats in i tre faser: basnivån, accelerationsfasen och samhällsspridningsfasen. En bedömning av epidemiläget i varje region görs i regionala arbetsgrupper som samordnas av sjukvårdsdistrikten. Bedömningen grundar sig på uppföljnings- och smittspårningsuppgifter.
Det har rapporterats att epidemiläget den 21 oktober 2020 är i accelerationsfasen i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Egentliga Tavastlands sjukvårdsdistrikt, Egentliga Tavastlands sjukvårdsdistrikt, Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt och på Åland. Vasa sjukvårdsdistrikt har rapporterat att området övergått till samhällsspridningsfasen. De övriga sjukvårdsdistrikten befinner sig på basnivå, där situationen är ganska lugn.
Mer information:
Taneli Puumalainen, överläkare, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected] (epidemiläget)
Kari Auranen, forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected] (prognosmodellerna)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected] (arbetsgruppen för lägesbilder och modeller)