Arbetslivsbarometern: 85 procent av löntagarna upplever sitt arbete som betydelsefullt, men upplevelsen av skadlig stress ökar något

Löntagarnas möjligheter att påverka sitt eget arbete har ökat efter en lång jämn period. En majori-tet av löntagarna upplever att arbetslivskvaliteten är bra mätt med flera olika mått. I resultaten kan man dock notera en differentiering mellan olika löntagargrupper, berättar Arbetslivsbarometern 2022, som publicerades den 15 mars 2023.

Löntagarnas uppfattningar om deras egen situation på arbetsmarknaden var i huvudsak positiva hösten 2022 enligt resultaten från arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer. Flera löntagare berättade att man på arbetsplatsen snarare har ökat än minskat antalet anställda. Hotet om uppsägningar och permitteringar var på en måttfull nivå och tron på att hitta ett nytt arbete återgick till nivån före pandemin. Särskilt unga och kommunalt anställda har en stark tro på sysselsättningen.

”Det är nu viktigt att arbetsplatserna sätter sig in i att förebygga psykisk belastning i arbetet och upprätthålla arbetsförmågan. Vi måste ingripa med så effektiva medel som möjligt för att förebygga arbetsoförmåga och skadlig stress”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Enligt arbetslivsbarometern upplevde de yngsta åldersgrupperna, kvinnorna, de lägre tjänstemännen och kommunalt anställda mest utbrändhet och skadlig stress. Inom den kvinnodominerade kommunala sektorn är arbetstakten intensiv och möjligheterna till inflytande begränsade. Resurser inom den kommunala sektorn skapas genom de erfarenheter av betydelse och gemenskap som arbetet ger. Av alla löntagare upplevde upp till 85 procent att deras arbete var betydelsefullt.

Löntagarnas möjligheter att påverka i sitt arbete ökar efter en lång jämn trend. Särskilt män och högre tjänstemän har möjligheter att påverka. Cheferna kan förbättra mycket särskilt när det gäller att uppmuntra till utveckling av arbetet och ge feedback.

”Vi måste kunna säkerställa ett bra och rättvist arbetsliv för alla på lika villkor, så att de olika löntagargruppernas erfarenheter av arbetslivet inte differentieras. När förändringarna i arbetslivet accelererar ökar riskerna för differentiering”, konstaterade arbetsminister Haatainen.

Distansarbete och användning av digitala verktyg för interaktion håller på att utjämnas till en ny, allt högre nivå. Distansarbete utförs framför allt av högre tjänstemän samt av personer som arbetar inom staten och stora organisationer. Största delen av dem som distansarbetar upplevde att de i tillräcklig utsträckning kan påverka hur ofta de arbetar på distans.

Löntagarna uppmuntras till kontinuerligt lärande, men det finns stora skillnader mellan olika löntagargrupper när det gäller deltagandet. Att utveckla kompetensen faller ofta på dem som redan har goda färdigheter och möjligheter att utveckla sig på grund av sin utbildning och sina arbetsuppgifter.

Vad är en arbetslivsbarometer?

Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att bevaka hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2022 har samlats in genom telefonintervjuer och intervjuer på webben som genomfördes i augusti–oktober i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. År 2022 svarade 1 862 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.

Ytterligare information:
Emily Strohm, arbetsministerns specialmedarbetare, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 367 0263
Maija Lyly-Yrjänäinen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7297
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn(a)gov.fi