En budget som främjar stabilitet, sysselsättning och rättvisa

Regeringens budgetproposition har utarbetats i ett svårt ekonomiskt läge. Både det världsekonomiska läget och den framtida konjunkturutvecklingen ser exceptionellt osäkra ut. Också skuldkrisen i euroområdet ökar osäkerheten på marknaden.

Det är viktigt för Finland att landets ekonomiska konkurrenskraft förbättras och att förtroendet för den offentliga ekonomins förmåga att fullgöra sina skyldigheter i alla lägen upprätthålls. Ett konkret mål är att statens kreditvärdering ska bibehållas på den nuvarande, optimala nivån.

För att trygga en hållbar offentlig ekonomi har regeringen som mål att få till stånd en tydlig minskning av statens skuldkvot före valperiodens slut. För att nå detta mål eftersträvar regeringen balans i statsfinanserna och en ökad ekonomisk tillväxt.

Slutsumman för budgetpropositionen för 2012 är 52,3 miljarder euro. I inkomsten beräknas det inflyta sammanlagt 45,3 miljarder euro. Underskottet är alltså 7,1 miljarder euro. Det egentliga underskottet i statens budgetekonomi minskar med 1,2 miljarder euro jämfört med 2011.

Jämfört med den föregående regeringens rambeslut från mars ingår i budgetpropositionen för 2012 utgiftsnedskärningar på 1,1 miljarder euro och skattehöjningar på 1,1 miljarder euro som regeringen har beslutat om. Regeringen föreslår utgiftsökningar på drygt 400 miljoner euro och åtgärder som minskar statens skatteinkomster till ett belopp av 0,9 miljarder euro i synnerhet i syfte att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och för att förebygga utslagning och ojämlikhet.

Skatteåtgärderna stärker välfärdssamhällets finansiella bas och stöder tillväxten

Genom skatteåtgärderna strävar regeringen efter att stärka välfärdssamhällets finansiella bas och den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Skattebasen för statsfinanserna ska breddas och det ska göras ett flertal ändringar i skattegrunderna. Utöver stärkandet av statsfinanserna har man som mål att främja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och att göra samhället rättvisare. Produktionen och konsumtionen styrs i en riktning som är hållbarare för miljön genom att tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från en tillväxthämmande beskattning av arbete och företagande till en beskattning baserad på miljö- och hälsoaspekter.

År 2012 kommer beskattningen av förvärvsinkomster att justeras med 3,3 % i syfte att hindra att beskattningen av arbete skärps på grund av att inflationsnivån och inkomstnivån stiger. Beskattningen av personer med små förvärvsinkomster och personer som är beroende av grundskydd lindras genom att grundavdraget i kommunalbeskattningen och arbetsinkomstavdraget förbättras. Dessa åtgärder minskar den offentliga ekonomins inkomster med ca 800 miljoner euro. För att beskattningen av dem som bor på hyra och dem som bor i ägarbostad ska bli enhetligare införs en moderat och stegvis begränsning av rätten att dra av räntorna på bostadslån. Hushållsavdraget, som höjdes som en stimulansåtgärd, minskas.

Den bärande principen inom beskattningen är att skatt i framtiden i allt större utsträckning ska betalas enligt betalningsförmåga. Skattesatsen för kapitalinkomster höjs till 30 % och skatten görs progressiv så att skattesatsen är 32 % till den del kapitalinkomsterna överstiger 50 000 euro. En ny nivå läggs till arvs- och gåvobeskattningen, så att den högsta skattesatsen stiger från 13 % till 16 % när det gäller arv eller en gåva som överstiger 200 000 euro. Källskattesatsen för ränteinkomster höjs med två procentenheter. Den övre gränsen för det skattefria beloppet av utdelning från icke-börsnoterade företag sänks till 60 000 euro. För samfällda skogar föreskrivs en ny skattesats på 28 % varvid skatteincitamentet till att grunda samfällda skogar också i framtiden är två procentenheter jämfört med skattesatsen för kapitalinkomster.

Mervärdesskattebasen utvidgas till att också omfatta tidnings- och tidskriftsprenumerationer. Inom punktbeskattningen höjs skatten på produkter som är skadliga både för miljön och hälsan. I syfte att förebygga hälsoriskerna av alkohol och tobak skärps beskattningen av dessa produkter. Skattenivån för punktskatten på sötsaker, glass och läskedrycker höjs också. Möjligheterna att införa en sockerskatt utreds.

Den höjning av skattenivån för flytande trafikbränslen som anges i regeringsprogrammet genomförs i två faser. Den första höjningen genomförs 2012. I enlighet med den föregående regeringens beslut stiger dessutom skatten på dieselbränslen vid ingången av 2012. I anslutning till detta sjunker den drivkraftsskatt som tas ut på personbilar och lastbilar. För att effektivisera miljöstyrningen höjs fordonsskatten och bilskatteskalan justeras så att beskattningen av de mest utsläppssnåla bilarna lindras.

Åtgärder som främjar sysselsättningen och tillväxten

För att förbättra företagens sysselsättnings-, tillväxt- och investeringsmöjligheter sänks samfundsskattesatsen med en procentenhet till 25 %.

Genom åtgärder för att bekämpa den grå ekonomin skyddas ärliga arbetstagare och företagare. Regeringen fortsätter verkställigheten av det femte programmet för bekämpning av ekonomisk brottslighet och kommer att inleda beredningen av ett sjätte åtgärdsprogram. Bekämpningen av grå ekonomi kräver ett övergripande samarbete. I enlighet med regeringsprogrammet anvisas för bekämpningen av den grå ekonomin genom ett årligt anslag på sammanlagt 20 miljoner euro, som fördelas på justitie-, inrikes-, finans-, arbets- och närings- samt social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområden. Behovet av att se över den lag som gäller beställaransvar ska utredas. Regeringens mål är att man genom de åtgärder som inriktas på att bekämpa den grå ekonomin ska få ytterligare skatteintäkter till ett belopp av minst 300 miljoner euro före valperiodens slut.

Regeringen bereder sig att år 2012 förbättra den energiintensiva industrins konkurrenskraft så att en förbättrad energiskattesänkning kan genomföras i början av 2013. Inom samma tidtabell ska man också ta fram den modell för genomförandet av den s.k. Windfall-skatten som fungerar bäst och utreda nyttan och nackdelarna av en uranskatt.
Energiskattereformen bereds i ett gott samarbete med näringslivet.

Inom bastrafikledshållningen prioriteras spårtrafiken, för vilken år 2012 anvisas tilläggsfinansiering till ett belopp av 20 miljoner euro. Finnvera, som erbjuder lånefinansiering för företag, ska ges betydligt större risktagningsmöjligheter. Regeringen stärker tillväxten, kompetensen och nya innovationer också genom att genast i början av valperioden i enlighet med regeringsprogrammet anvisa tilläggsfinansiering till ett belopp av 8,5 miljoner euro var för forskningsinfrastruktur och för stärkande av den gröna ekonomin.

En samhällsgaranti för de unga och en betydande förbättring av grundtryggheten

Genomförandet av samhällsgarantin för unga inleds år 2012 och den införs fullt ut under 2013: alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år ska erbjudas en arbets-, praktik-, studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Inom läroavtalsutbildningen fäster man särskild uppmärksamhet på utbildning för sådana unga människor som inte har någon examen alls. För genomförandet av samhällsgarantin för unga reserveras 60 miljoner euro varje år. Av anslaget anvisas 5 miljoner euro för verkstadsverksamhet för unga och för uppsökande ungdomsarbete.

För sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder anvisas sammanlagt ca 480 miljoner euro. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2011 minskar emellertid anslagen med ca 50 miljoner euro på grund av den minskande arbetslösheten.

För att minska långtidsarbetslösheten inleds ett försök som pågår hela regeringsperioden, där huvudansvaret för sysselsättningen senast efter 12 månaders arbetslöshet övergår till kommunen eller solidariskt till alla kommuner. Sysselsättningsmöjligheterna kartläggs individuellt för alla arbetslösa och framstegen följs aktivt. För genomförandet av försöket anvisas 5 miljoner euro år 2012 och 20 miljoner euro under de följande åren. Dessutom ökas de långtidsarbetslösas deltagande i lönesubventionerat arbete, utbildning och andra tjänster genom att ett tilläggsanslag på 20 miljoner euro anvisas för ändamålet.

Trots det svåra ekonomiska läget genomför regeringen en förbättring av grundtryggheten som är exceptionellt omfattande i internationell jämförelse. För att förbättra ställningen för dem som är beroende av grundskydd höjs grunddagpenningen för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet samt inkomstgränserna för bostadsbidraget den 1 januari 2012 med hundra euro per månad, vilket omfattar indexhöjningar. Inom utkomststödet höjs grunddelen med 6 % och utkomststödet för ensamförsörjare med ytterligare 10 %. Höjningarna av grundskyddet föranleder staten tilläggskostnader till ett belopp av ca 250 miljoner euro år 2012.

En stark kommun garanterar tillgången till service

Regeringen inleder redan under 2011 en riksomfattande kommunreform som syftar till att skapa en livskraftig kommunstruktur som baserar sig på naturliga pendlingsområden. Kommunpolitikens primära mål är att säkerställa högkvalitativa välfärdstjänster i hela Finland. Samtidigt skapar kommunstrukturreformen förutsättningar att stärka demokratin och den kommunala självstyrelsen, minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och vidta förberedelser för den allt större efterfrågan på tjänster till följd av befolkningens stigande medelålder. Som en del av kommunstrukturreformen omarbetas också statsandelssystemet så att det blir enklare och klarare.

År 2010 var utvecklingen inom den kommunala ekonomin mer positiv än vad man hade väntat, närmast på grund av att kommunernas skatteinkomster ökade snabbare än beräknat. I år bedöms kommunernas skatteinkomster öka med 4½ %. Statsandelarna ökar med drygt 3 % bl.a. till följd av indexhöjningarna och kompensationerna för skattelättnader. Den tillfälliga höjningen av utdelningen av samfundsskatten med 10 procentenheter bortfaller efter år 2011. I stället genomförs en ny höjning på 5 % åren 2012 och 2013. En tillfällig höjning av samfundsskatteandelen tillämpas också för församlingarna.

Statsbidragen till kommunerna år 2012 uppgår till sammanlagt ca 10,5 miljarder euro, varav de kalkylmässiga statsandelarna utgör 9,5 miljarder euro. Statsbidragen ökar med ca 370 miljoner euro jämfört med 2011, alltså med ca 4½ %. Sänkningen av statsandelarna beror på en nedskärning i statsandelarna för basservicen med 631 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet, och på inbesparingar som görs i fråga om bl.a. läroanstalternas anläggningskostnader och yrkesutbildningen. Samtidigt ökar statsandelarna bl.a. på grund av en justering av kostnadsfördelningen (412 miljoner euro), kompensationer för skatteförluster (262 miljoner euro) samt tillägg som avser utvecklandet av utbildningens kvalitet, sysselsättningsstöd och ersättningar för invandrare. Dessutom höjs kommunernas och samkommunernas statsandelar med 341 miljoner euro på grund av indexhöjningen och med 68 miljoner euro på grund av förändringarna i åldersstrukturen och befolkningsmängden. De förändringar i kommunernas inkomster som ändringarna i statens beskattningsgrund medför ska kompenseras till fullt belopp.

Urval av anslagen för de olika förvaltningsområdena

Anslagen för utvecklingssamarbete ökar med ca 40 miljoner euro år 2012 trots det svåra ekonomiska läget. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete beräknas år 2012 ligga vid 0,56 % av bruttonationalprodukten. Efter halva regeringsperioden styrs emellertid inkomster från auktionen av utsläppsrätter till klimatfinansieringen och utvecklingssamarbetet. Målet är en stadig ökning av anslagen för utvecklingssamarbete i förhållande till BNI under regeringsperioden.

Justitieministeriet kommer att inleda en systematisk uppföljning av demokratins och det civila samhällets utveckling. Den totala längden på rättegångsprocesserna förkortas genom att man inleder åtgärder enligt den plan som utarbetades i början av 2011 som ett samarbete mellan justitieministeriet och inrikesministeriet. Ett särskilt prioritetsområde är behandlingen av ekonomiska brott, för vilket ett tillägg på sammanlagt 4,6 miljoner euro fördelas på åklagarämbetet, domstolarna och utsökningsmyndigheten. När det gäller verkställandet av straff fortsätter man att förskjuta tyngdpunkten för straff från anstaltspåföljder till påföljder i frihet och från sluten till öppen anstalt.

Reformen av polisens förvaltningsstruktur slutförs så att produktiviteten förbättras genom att man överför tyngdpunkten i fråga om personalen från Polisstyrelsens och polisinrättningarnas administration och ledning till den operativa verksamheten. Polisen prioriterar i synnerhet bekämpningen av den grå ekonomin. Sysselsättningen av nyutexaminerade unga arbetslösa poliser stöds med 5 miljoner euro.

Polisens, Tullens och Gränsbevakningsväsendets arbetsfördelning i fråga om brottsbekämpning utvecklas ytterligare genom att man effektiviserar bekämpningen av brott som sker över riksgränsen. Inom bekämpningen av våldsbrott prioriteras våld i nära relationer. Polisen ingriper aktivt i brott med rasistiska inslag och människohandel. Polisen fortsätter att utveckla tillståndsförvaltningen. Andelen tjänster som tillhandahålls elektroniskt och med tidsbeställning ökar betydligt.

Nödcentralsverksamheten och dess datasystem revideras före 2015 så att nödcentralerna kan bilda nätverk i syfte att stödja varandra vid arbetstoppar och vid störningar.

År 2012 linjeras en reform av försvarsmaktens verksamhet och struktur. Reformen utgår från kontinuitet i försvarsmaktens nuvarande uppgifter, att säkerställa en välfungerande allmän värnplikt och att utveckla försvarsprincipen. Genom reformen skapas en balanserad krigs- och fredstida helhet, som motsvarar 2020-talets krav.

Skatteförvaltningen genomför som projekt i anslutning till bekämpningen av den grå ekonomin ett projekt för offentliggörande av uppgifter om skatteskuld. För detta projekt ska ett förfrågningssystem med direkt åtkomst byggas upp. Dessutom införs inom byggbranschen fotoförsedda id-kort med skattenummer och passerkort samt ett förfarande för anmälning av uppgifter om entreprenad med hjälp av vilka man kan övervaka bl.a. huruvida innehavaren av id-kortet har antecknats i Skatteförvaltningens register och därmed omfattas av skattekontroll. Ett tilläggsanslag på 6,2 miljoner euro anvisas för Skatteförvaltningen år 2012.

För åtgärder för att förbättra kvaliteten på förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten och den grundläggande konstundervisningen föreslås ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro.

Under ledning av statsministern inleder regeringen beredningen av en nationell språkstrategi på lång sikt.

Regeringens mål är att jordbrukets och livsmedelskedjans lönsamhet och konkurrenskraft tryggas, att produktionen fortsätter i hela Finland och att produktionen av sådana högkvalitativa råvaror som den inhemska livsmedelskedjan behöver tryggas. Man strävar efter att minska den näringsbelastning som jordbruksproduktionen förorsakar, liksom utsläppen av växthusgaser från jordbruket.

Anslagen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde uppgår till sammanlagt 2 375 miljoner euro, vilket är 315 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2011. Detta beror i huvudsak på en ökning av de anslag som står till förfogande för utvecklandet av trafiknätet, eftersom ett stort antal stora trafikinvesteringsprojekt som det har beslutats om tidigare pågår som bäst.

Genom projekt för utvecklande av trafiknätet förbättras trafikförhållandena. För investeringar i utvecklingen av trafikleder används 596 miljoner euro. Som nya projekt inleds rv 12 Tammerfors strandled, Åbo hamnförbindelse (Suikkilavägen) och det separata projektet E18 Forsby-Kotka. Dessutom deltar staten i kostnaderna för byggandet av västmetron.

För Teknologiska forskningscentralen VTT anvisas anslag till ett belopp av 89 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 2 miljoner euro jämfört med föregående års budget. Som ett led i de nedskärningar i näringsstöden som godkändes i regeringsprogrammet minskas fullmakterna för Tekes – utvecklingscentralen för teknologi och innovationer att bevilja understöd med 50,4 miljoner euro i förhållande till den ordinarie budgeten för 2011.

Närings- och innovationspolitiken har som mål att öka antalet innovativa företag med snabb tillväxtpotential och med ökande internationell verksamhet. Till de viktigaste åtgärderna hör en inriktning av innovationsfinansieringen så att den i större utsträckning stöder tillväxten i nystartade företag och en ökad risktagning i den offentliga tillväxtfinansieringen.

Anslagen för energipolitik är 235 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 98 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. För fullmakten för beviljande av energistöd föreslås 80 miljoner euro. Av fullmakten för energistöd reserveras 50 miljoner euro för stödet till demonstrationsanläggningar för biobränslen för trafiken. För produktionsstödet för förnybar energi föreslås ett anslag på 98 miljoner euro.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet sparas 7,5 miljoner euro inom systemet med alterneringsledighet. För enskilda förmånstagares del mildras konsekvenserna av det faktum att ersättningsnivån för alterneringsledighet på motsvarande sätt höjs så att statsandelen som en följd av detta ökar med 6,2 miljoner euro.

En lag om äldreomsorg ska träda i kraft år 2013.

Miljöministeriet fortsätter genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) 2008–2016 och av Natura 2000 och naturskyddsprogram som man beslutat om tidigare. För anskaffningen av naturskyddsområden görs en nivåförhöjning på 15 miljoner euro.

Regeringen kommer att effektivisera skyddsåtgärderna för att förbättra Östersjöns tillstånd både nationellt och i samarbete med andra Östersjöstater. Det föreslås i budgetpropositionen att den nationella finansiella basen för åtgärderna inom Östersjöskyddet ska stärkas genom ett anslagstillägg på 1 miljon euro år 2012 samt genom satsningar på flera miljoner euro under hela ramperioden.

För stärkandet av resurserna för skötseln och rekreationsanvändningen av de områden som hör till Forststyrelsens naturtjänster föreslås en miljon euro. För finansieringen av de offentliga förvaltningsuppgifter som hör till Forststyrelsen och som genomförs i miljöministeriets regi föreslås sammanlagt 26,9 miljoner euro.

Före utgången av 2011 ska ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram för denna regeringsperiod beredas i vilket de viktigaste åtgärderna under de närmaste åren slås fast. Regeringen ökar i betydlig grad fullmakten för beviljande av statliga räntestödslån (1,025 miljarder euro). På så sätt kan man säkerställa tillräcklig lånefinansiering för byggandet av nya hyresbostäder för personer med små och medelstora inkomster.

Genomförandet av de strategiska prioritetsområdena i regeringsprogrammet följs upp

Regeringen behandlade också den strategiska planen för verkställandet av regeringsprogrammet. Prioritetsområdena i regeringsprogrammet är förebyggande av fattigdom, ojämlikhet och utslagning, stabilisering av den offentliga ekonomin samt stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. I verkställighetsplanen har man tagit in spetsprojekten inom dessa prioritetsområden och kommit överens om vilka förvaltningsområden som ska delta i genomförandet av projekten och hur ansvaret ska fördelas. De politiska åtgärderna enligt verkställighetsplanen är åtgärder som regeringen särskilt kommer att satsa på och följa upp. Hur åtgärderna framskrider och behovet av en översyn av dem bedöms vid regeringens årliga strategisession i början av året. Den första strategisessionen hålls i början av 2012.

Det kumulativa överskottet i tilläggsbudgeten minskar upplåningen 2011

Regeringen enades också om den tredje tilläggsbudgeten för 2011. I tilläggsbudgeten ökar inkomsterna med drygt 1,8 miljarder euro på grund av användningen av det kumulativa överskottet år 2010. En precisering av utgiftsposterna medför att vissa anslag ökas medan andra minskas. Nettoutgiftsökningen är 52 miljoner euro. Den tredje tilläggsbudgeten minskar därmed nettoupplåningsbehovet 2011 med ca 1,8 miljarder euro till 6,5 miljarder euro.

Genomförandet av det andra spåret på banavsnittet Karleby - Ylivieska påskyndas genom ett anslag på 5 miljoner euro för anskaffning av preliminära byggnadsplaner som direktanskaffning. Den fullmakt som beviljats för förbättrandet av riksväg 2 på avsnittet Högfors - Humppila höjs från 3 miljoner euro till 10 miljoner euro.

För innovationsstödet för skeppsbyggnad beviljas ett anslag på 16 miljoner euro i syfte att främja fartygsbeställningar som har stor sysselsättande effekt och industripolitisk betydelse.

För Strålsäkerhetscentralens omkostnader föreslås ett tillägg på 0,34 miljoner euro som ska användas för att täcka oförutsedda omkostnader och anskaffningar som föranleds av beredskapsverksamhet i anslutning till kärnkraftsolyckan i Fukushima.

För finansiering av forskning och annan verksamhet för utredning av sambandet mellan narkolepsi och vaccinet mot svininfluensa anvisas 0,2 miljoner euro.

Nedgående trend i ramarna i syfte att säkerställa en hållbar offentlig ekonomi

Regeringens mål är att före valperiodens slut få till stånd en tydlig minskning i förhållandet mellan skuldsättningen inom statsfinanserna och den totala produktionen. Dessutom har regeringen förbundit sig till att före utgången av valperioden besluta om åtgärder som krävs för att minska hållbarhetsunderskottet i hela den offentliga ekonomin.

I sitt rambeslut preciserar regeringen de åtgärder som ska vidtas för att förbättra saldot i statsfinanserna med ca 2,3 miljarder euro före 2015. Utöver detta omfördelas utgifterna på sådana åtgärder som förbättrar grundtryggheten och främjar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. De utgiftsbesparingar som man kom överens om i regeringsprogrammet (bilaga 2 i regeringsprogrammet) minskar nivån på utgiftsramarna med 1 215,5 miljoner euro på 2015 års nivå jämfört med rambeslutet i mars 2011. Regeringen reserverar varje år i ramarna 200 miljoner euro för tilläggsbudgetar.

Utanför ramen lämnas framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen. Dessutom lämnas utanför ramen bl.a. ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna och finansinvesteringarna.

Regeringen enades om ramar för de olika förvaltningsområdena till ett belopp av 42 284 miljoner euro år 2012, 42 205 miljoner euro år 2013, 42 037 miljoner euro år 2014 och 42 132 miljoner euro år 2015.

--------

Avsikten är att statsrådet ska godkänna den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2011 den 22 september 2011, när den också offentliggörs på statsrådets webbsidor. Budgetpropositionen och rambeslutet för 2012 godkänns i statsrådet den 5 oktober 2011, och då offentliggörs de i sin helhet på statsrådets webbsidor.