EU:s och euroländernas stats- och regeringschefer

- Jag är mycket nöjd över de lösningar som uppnåddes. Vi fick till stånd beslut i alla ärenden, sade statsminister Jyrki Katainen som representerade Finland vid mötet.

Euroområdets stats- och regeringschefer enades om Greklands skuldarrangemang. Skuldarrangemangen syftar till att minska Greklands offentliga skuld till 120 % av bruttonationalprodukten senast 2020. En nominell skuldnedskrivning på 50 % av masskuldebrevslånens kapital genomförs.

Den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF:s kapacitet ska utnyttjas effektivare, vilket leder till att man kan förhindra att skuldkrisen sprider sig till nya länder. Ändringarna i den finansiella stabiliseringsfaciliteten möjliggör bl.a. att resurser från länder med överskott kan användas genom IMF och bidra till att lösa krisen. Det här sker dock utan att euroländernas maximala garantier utvidgas.

För att stabilisera Europas banksektor måste bankernas kapitaltäckningskvot höjas till 9 % av primärkapitalet i banker, vilket betyder 106 miljarder euro på EU-nivå. Bankerna får sitt kapital i första hand från investerare och i andra hand från hemstaterna. Om stöd från hemstaterna inte kan erbjudas bör rekapitaliseringen finansieras genom lån från Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten på strikta villkor.

Vid mötet kom man också överens om nya åtgärder för att stärka den ekonomiska disciplinen i euroområdet och förnya euroområdets strukturer. Euroländerna fattade bl.a. beslut om strängare påföljder för de länder som inte följer anpassningsprogrammet, regelbundna toppmöten för euroområdet och en heltidsordförande för dessa möten. Även Italien och Spanien rapporterade om konkreta åtgärder för att stärka sin offentliga ekonomi.

Ytterligare information: Joonas Turunen, specialmedarbetare, tfn 09-1602 2366, och Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 09-1602 2180, statsrådets kansli